Framtidens bostäder och boendemiljöer

Transkript

1 Ta del av konkreta verktyg från sju svenska kommuner! Framtidens bostäder och boendemiljöer Bildkälla: TEMA Bostadsbrist Framtidens behov Bostadsutveckling Hur kan vi öka bostadsbyggandet och vad krävs för att det ska ske? Framgångsrik samarbetsmodell för samhällsbyggare Så bygger man fler billiga hyresrätter för unga LILLEMOR HULT Bostadsutvecklingen i Sverige var lönar det sig att bygga? Moderator Hur kommun och exploatör kan mötas i tidigt planskede för ett tydligare samarbete Markpoliktik, markpriser, markbrist och byggande hur kan processen snabbas upp? Så bor vi framtiden hur kommer bostadssituationen och bostadsbehovet förändras? Hållbara bostäder och boendemiljöer vad krävs? Stockholm februari 2016 Talare BOVERKET Olof Netzell STOCKHOLM STAD Torleif Falk HÄRRYDA KOMMUN Kristina Englund CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Ola Nylander MALMÖ STAD Marléne Engström JUNIOR LIVING Tobias Hindersson WESTANDER Nils Grunditz HALMSTAD KOMMUN Sara Jacobsson Tommy Andersson UPPLANDS VÄSBY KOMMUN Fredrik Drotte UDDEVALLA KOMMUN Stefan Björling NORRKÖPING KOMMUN Mårten Arnberg

2 Konferensprogram Onsdag 10 februari REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS MODERATOR LILLEMOR HULT INLEDER KONFERENSEN LILLEMOR är utbildad statsvetare och samhällsplanerare med erfarenheter från Pakistans ambassad, regeringskansliet, privat konsultverksamhet och Boverkets ledningsstab liksom Boverkets analysavdelning Så bor vi i framtiden hur kommer bostadssituation och bostadsbehovet förändras? Det råder idag bostadsbrist i många delar av Sverige och det byggs betydligt färre bostäder i Sverige än i grannländerna. Med stor efterfrågan och litet utbud blir nya bostäder dyra. Under detta pass får du höra varför marknaden ser ut som den gör idag samtidigt som vi blickar framåt och tittar på framtidens möjligheter och hur utmaningarna kan lösas. Bostadsbyggandets utveckling under 1900-talet, fram till idag Framtida lösningar hur kan vi gå vidare? Vilka krav ska framtidens konsumenter kunna ställa på sitt boende? OLA NYLANDER, professor, Chalmers tekniska högskola Ola Nylander är professor på Chalmers, institutionen för Arkitektur, med ansvar för ämnet bostadens arkitektur. Nylander disputerade 1998 med avhandlingen Bostaden som arkitektur och har sedan dess skrivit ett antal böcker om bostadsarkitektur Bensträckare Diskussioner i bikupor Expressnätverkande bekanta dig med övriga deltagare dela erfarenheter och berätta om dina förväntningar på dagen. Vad är senaste nytt inom bostadsbyggandet? Bostadsutvecklingen i Sverige - var lönar det sig att bygga? Efterfrågan på bostäder är större än någonsin och de flesta tycks vara överens om att det råder ett skriande behov av nya bostäder. Befolkningen i storstadsregionerna har ökat under flera år, vilket resulterar i ett särskild stort tryck. Ändå byggs det förhållandevis få nya bostäder, även om en viss ökning kan skönjas under det sista året. Varför händer det så lite? Hur ser bostadssituationen ut? Hur hänger bostads- och byggmarknader ihop och vilken roll spelar stadsplaneringen? Infrastrukturens betydelse för bostadsutveckling OLOF NETZELL, analytiker, Boverket Olof är analytiker på Boverket och har skrivit rapporten Markpriser, markbrist och byggande som gavs ut våren LUNCH Markpolitik och kvalitetsdriven samhällsbyggnadsprocess Vet kommunen bäst? Hur kan markpriset användas för att inspirera till en effektiv process? Här får vi höra om Upplands Väsbys markpolitik där de har ett eget poängsystem som innefattar ett markpris, fem fokuspunkter och tre klasser. Vad skapar verklig effektivitet och hållbarhet i samhällsbyggnadsprocessen? Markpolitiken essentiellt i bostadsbyggandet, hur kan de tidiga skedena i processen förbättras? Poängsystem för att nå vår vision i stadsutvecklingen FREDRIK DROTTE, stadsutvecklingchef, Upplands Väsby kommun Hur kan vi öka bostadsbyggandet och vad krävs? Stockholm stad har under lång tid jobbat för ett ökat bostadsbyggande. Det byggs mer än på mycket länge, samtidigt som byggprocessen blivit mer komplex. Bland annat tar det lång tid mellan projektidé till färdigställda bostäder. Vilka är åtgärderna för att målet med nya bostäder till 2020 ska nås? Vad krävs för att sätta ihop en organisation och nå målet? Utvecklingsområdet Skärholmen så ska vi lyckas nå målet Hur hanterar vi utmaningarna med bostadsbyggandet? TORLEIF FALK, byggeneral och bostadssamordnare, Stockholm stad Torleif har uppgiften att samordna och följa upp stadens insatser samt föra en dialog med både stadens bostadsbolag och den privata byggoch bostadsbranschen FIKA OCH NÄTVERKSTID

3 Konferensprogram Torsdag 11 februari Hur kommun och exploatör kan mötas tidigt för ett tydligare samarbete För två års sedan var Malmö stads bostadsbyggande lågt, och satsningen på verktyget Bolots var en del i ett paket för att försöka stimulera projekt som av olika anledningar inte satt igång. Bolotsen ägs av Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret med syfte att öka bostadsbyggandet i Malmö. Tillsammans med aktiva byggherrar arbetar bolotsen i flera skeden med projekt som av olika anledningar kan behöva andra typer av lösningar men arbetar också framåtriktande och kreativt med branschen för att öka bostadsbyggandet. Hur man arbetar aktivt med olika dialogformer för ökat samarbete Bolots ingång i stadens byggnation, en nätverksplattform Att vara kreativ och ändå ta ansvar som myndighet MARLENE ENGSTRÖM, bolots, Malmö stad MODERATOR LILLEMOR HULT AVSLUTAR FÖRSTA DAGEN After-work Gemensam after-work för fortsatta diskussioner och tillfälle för att nätverka. Vill du vara utställare på konferensen? Teknologisk Institut erbjuder utställarplatser till företag med möjlighet till marknadsföring mot en specifik kundgrupp samt givande möten med nya och redan etablerade kunder och kontakter. För att marknadsföra ert företag genom ett av B2B-marknadens mest kostnadseffektiva sätt, vänligen kontakta projektledare Annika Hammarstedt på telefon eller via e-post AHAM@teknologiskinstitut.se för mer information om priser och paket MODERATOR LILLEMOR HULT INLEDER DAGEN Hållbara bostäder och boendemiljöer vad krävs? Urbaniseringen i världen och Sverige sker snabbare än någonsin. Stockholms stad ökar med nästan personer per år, och man planerar bygga nya bostäder till 2030 genom stadsförtätning. Samtidigt håller en färdplan på att tas fram för ett fossilfritt Stockholm till år Finns det en motsättning mellan stadsförtätning och hållbara boendemiljöer? Vilka stadskvaliteter blir viktigast för hållbara boendemiljöer i täta städer? Hur bygger vi hållbara bostäder med avseende på framtidens energisystem? Måste vi börja tänka mer utanför kommungränserna och bygga ihop regionerna, för att möta urbaniseringen och ändå bygga hållbara bostäder och boendemiljöer? NILS GRUNDITZ, PR-konsult, Westander Nils jobbar med medierelationer, opinionsbildning och lobbying inom områdena energi, klimat och hållbarhet. Tidigare har han bland annat arbetat på riksdagens utredningstjänst och senast inom Stockholms stad som samordnare av hållbarhetsfrågor i stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden NÄTVERKSTID MED FIKA Stort steg från att bo hemma till eget minska steget med fler billiga hyresrätter Trots det akuta behovet av små bostäder i Sveriges tillväxtregioner byggs det för lite och många har en önskan efter ett eget hem. Det byggs inte bara för lite, det byggs också för dyrt. Under denna konkreta föreläsning får du ta del om hur du kan bygga fler billiga hyresrätter. Så här får du ner byggtiden med en tredjedel Bättre planering, effektivare inköp och mindre spillkostnader Hur får du fram nya bostäder till rimliga priser? Samarbete mellan Junior Living och Svenska bostäder Västberga Tobias Hindersson, fastighetsutvecklare, Junior Living Bensträckare Hur du kan få ner byggtiden med en trejdedel!

4 11.25 Så ökade vi bostadsbyggandet från 0 till bostäder på ett år Det var omkring år 2010 som de första signalerna kom på att Norrköping började bli trångt och i december 2012 var läget så allvarligt att kommunstyrelsen tog beslut om att införa en Byggakut som undanröjde hinder över det kommunen kunde råda över. Sedan 2014 är byggakuten avvecklad för att Norrköping har ökat sitt bostadsbyggande. Hör hur de lyckades få igång byggandet till den graden att de kunde avveckla byggakuten. Varför en byggakut? Faktorer som gjorde att vi fick igång byggandet i Norrköping Lärdomar och framgångsfaktor från projektet Tre konkreta åtgärder: kortare tid, färre krav och öppnare process Mårten Arnberg, politiker, Norrköping Kommun LUNCH Framgångsrik samarbetsmodell för samhällsbyggare för en effektivare byggprocess NÄTVERKSTID OCH FIKA Så bor framtidens medborgare i Uddevalla hur förändras bostadssituationen och bostadsbehovet? Bostadsfrågorna är viktiga för Uddevalla kommun, vilket har givet resultat i HSBs bostadsindex 2014 där kommunen hamnade i topp tre på listan. Uddevalla har utvecklat en strategi över hur de planerar för bostadsbyggande i framtiden. Bostadsförsörjningsprogram 2020 Samarbetet mellan kommunen och bostadsmarknadens aktörer Mål och riktlinjer för en önskad bostadsutveckling nästa steg i utvecklingen Social hållbarhet i bostadsbyggandet vad kan vi göra? STEFAN BJÖRLING, utredare miljö och stadsbyggnad, Uddevalla kommun MODERATOR LILLEMOR HULT SUMMERAR OCH AVSLUTAR KONFERENSEN I Halmstad har man lyckats med att få enheterna att kommunicera bättre genom en samordningsgrupp. Under detta pass får du ta del av deras framgångsfaktorer av modellen. Struktur och hur ser samordningen gruppen ut? Modell som fungerar en 10 års utvecklingsperiod Effekten av att ett intimare samarbete Sara Jacobsson, tf exploateringschef, Halmstad kommun Tommy Andersson, markstrateg, Halmstad kommun Bensträckare Bostadsförsörjningsplan hur skapar du en plan och möter upp behov I Härryda har man framgångsrikt jobbat med bostadsförsörjningsplanen i planeringsprocessen. Här delger Härryda sina framgångsfaktorer och utmaningar. Hur vi jobbar med bostadsförsörjningsprogrammet i planprocessen Jämn bostadsbyggnation 200 bostäder per år Hur vi hanterar utmaningar med bostadsutvecklingen KRISTINA ENGLUND, mark- och bostadschef, Härryda kommun

5 Bildkälla: TEMA Framtidens bostäder och boendemiljöer Bostadsbrist Framtidens behov Bostadsutveckling Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo utan också för att ge form åt städer och samhällen. I media kan man följa debatten om den komplexa bostadsbristen som ofta ligger på en politisk nivå, vad kan du göra som arbetar med dessa frågor? Lär dig mer om Under två dagar samlas kommuner, experter och forskare, för att diskutera framtidens bostäder och boendemiljöer. Där får du chansen att nätverka och benchmarka med dina kollegor från hela Sverige. Boverket rapporter om hur bostadssituationen ser ut idag och hur bostads- och byggmarknaden hänger ihop. Du får ta del av forskning om bostadsbyggandesutveckling, hur olika kommuner löst bostadsutmaningar och om framtida lösningar. Hur du kan få fram bostäder till rimligare priser? Lyssna till Junior Living om deras samarbete med svenska bostäder som gett avsevärt billigare hyresrätter. Du får verktyg och tips från hur sju svenska kommuner arbetat för att möjliggöra ökad byggnation, hur de får in fler aktörer i byggprocessen samt hur du gör en bostadsförsörjningsplan som möter upp behov och hur du kan arbeta med programmet i planprocessen Välkommen till en skräddarsydd konferens där du får svar på var du kan bygga och var det lönar sig samt vilka stadskvalitéer som är viktigast för att skapa framtidens hållbara boendemiljöer. Varmt välkommen! Annika Hammarstedt Projektledare utb. samhällsplanerare Teknologisk Institut Hur kommun och exploatör kan mötas i tidigt planskede för ett tydligare samarbete Samarbetsmodeller för samhällsbyggare i kommunen Hållbara bostäder och boendemiljöer Hur vi bor och planerar i framtiden efter bostadssituation och behov Bostadsutvecklingen i Sverige var lönar det sig att bygga?

6 Porto betalt Sverige Framtidens bostäder och boendemiljöer Bostadsbrist Framtidens behov Bostadsutveckling Varför ska du gå på Framtidens bostäder och boendemiljöer? Bildkälla: TEMA Lär av andra hur de har kommit igång med bostadsbyggandet Ta del av konkreta verktyg för att möta framtidens behov Hör till forskning och ta del av framtida lösningar Lyssna till hur kommun och exploatör kan mötas i tidigt skede för att samarbeta TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG info@teknologiskinstitut.se DATUM OCH PLATS Stockholm februari (3983-1) Piperska muren, Scheelegatan 14 PRIS ORDINARIE PRIS Konferens kr/person kr/person I priset ingår lunch och förfriskningar under kaffepauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. Anmälan innan 11 december Boka innan 11 december och få 1000 kr i rabatt! ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Annika Hammarstedt på AHAM@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI Smart renovering och upprustning av bostadsområden Håll utkik! Effektiv projektledning Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen Se för datum och mer information RETURADRESS Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, Stockholm