Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2015-10-27

I den här kartläggningen har, om möjligt, tidpunkten för insamlandet av de olika uppgifterna varit den sista september 2015. Detta är också den startpunkt som vi kommer att använda i våra uppföljningar i det framtida arbetet. I kartläggningen anges, där uppgifter finns, fördelningen per kön, ålder, eventuell funktionsnedsättning och födelseland. Unga som inte fullföljer gymnasiet Under läsåret 2014/2015 var det totalt 207 elever som slutade grundskolans år 9 i Skara kommun. Av dessa var 172 elever behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det innebär alltså att 35 elever inte var behöriga till gymnasiet, se tabell 1. Tabell 1. Betyg i årskurs 9 grundskolan fördelat på kön och bakgrund. Antal och andel Antal elever Andel (%) Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behöriga till yrkesprogram Totalt 207 76 % 83 % Flickor 94 45 % 73 % 80 % Pojkar 113 55 % 72 % 78 % Svensk bakgrund 155 75 % 84 % 90 % Utländsk bakgrund födda i Sverige 12 6 %.. ~100 % Utländsk bakgrund födda utomlands 35 17 % 57 % 60 % Som synes i tabell 1 var skillnaderna små mellan flickor och pojkar. De största skillnaderna återfanns istället mellan elever med svensk bakgrund (84 % hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen) och elever med utländsk bakgrund födda utomlands (57 % hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen). Ett annat mått är på gymnasieskolans genomströmning och hur många elever som fullföljer sin utbildning inom tre år. I tabell 2 visas entalet och andelen elever som påbörjade sina gymnasiestudier läsåret 2011/2012 och som fullföljde studierna på tre år i Skara och nationellt. Tabell 2. Gymnasieelever som fullföljde sin utbildning på 3 år och med examen, fördelat på Skara och nationellt. Antal och andel Antal elever i Skara Andel med examen i Skara (%) Andel med examen nationellt (%) Totalt 377 69,5 % 63,4 % Nationella program 338 76,0 % 71,4 % Yrkesprogram 130 73,1 % 66,6 % Högskoleförberedande program 208 77,9 % 73,8 % Totalt sett hade 69,5 % av eleverna i Skara genomgått gymnasiet på tre år och med examen. Högst andel återfanns på de högskoleförberedande programmen (77,9 %). Jämfört med riket i stort har 2

gymnasiet i Skara en högre andel som genomgått gymnasiet på tre år och med examen. Dessa siffror finns inte fördelade på kön och bakgrund i Skolverkets databas. Unga som varken arbetar eller studerar Först följer en redovisning av de unga som varken arbetar eller studerar och som finns i kommunen. Sedan följer redovisningen för de unga som finns inskrivna hos Arbetsförmedlingen samt om unga utan känd aktivitet. I kommunen I Skara kommun fanns den 30 september 2015 totalt 48 unga under 25 år med ekonomiskt bistånd. Av dessa var 16 kvinnor och 32 män. I tabell 2 finns angivet orsaken till deras försörjningshinder. Tabell 3. Unga med ekonomiska bistånd fördelat på kön. Antal Kvinnor Män Försörjningshinder på grund av arbetslöshet 9 21 Försörjningshinder på grund av ohälsa 3 3 Försörjningshinder på grund av sociala skäl 3 6 Det största försörjningshindret var arbetslöshet. Det vill säga att den unge inte kunde försörja sig på den ersättningen som hon eller han fick från Arbetsförmedlingen. Av dessa unga var 13 utrikesfödda. Den sista september 2015 fanns också 140 unga inom kommunens aktivitetsansvar som varken studerade eller arbetade. Det kommunala aktivitetsansvaret innebär att kommunerna enligt skollagen har ett aktivitetsansvar för ungdomar i kommunen som inte går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som inte fyllt 20 år. Bland dessa fanns 110 unga som inom kommunens aktivitetsansvar hade någon insats eller åtgärd. Av dessa gick 40 unga ett introduktionsprogram och övriga 60 unga gick en språkintroduktion. Hos arbetsförmedlingen I vecka 37 (i mitten av september) 2015 fanns hos Arbetsförmedlingen totalt 159 unga inskrivna i åldrarna 16 24 år som varken arbetade eller studerade i Skara, se tabell 4. 3

Tabell 4. Inskrivna hos Arbetsförmedlingen fördelat på kön, insatser och funktionsnedsättning. Antal Antal Totalt 159 Kvinnor 56 Män 103 Öppet arbetslösa utan insatser 75 Har insatser 84 Har en funktionsnedsättning 10 Har aktivitetsersättning från Försäkringskassan 10 Av de 159 unga som var inskrivna på Arbetsförmedlingen var 61 % födda i Sverige, 5 % födda inom EU och 34 % är födda utanför EU. Gruppen unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kan också beskrivas utifrån deras utbildningsnivå, se tabell 5. Tabell 5. Utbildningsnivå hos de inskrivna på Arbetsförmedlingen fördelat på kön och födelseland. Antal och Andel. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor 16 39 % 32 32 % 18 42 % Män 25 61 % 67 68 % 11 58 % Totalt 41 100 % 99 100 % 19 100 % Födelseland Utlandsfödda 20 49 % 50 20 % 14 74 % Inom EU 1 2 % 7 7 % - - Sverige 20 49 % 72 73 % 5 26 % Totalt 41 100 % 99 100 % 19 100 % Överlag hade männen en högre utbildningsnivå än kvinnorna. De som var födda i Sverige hade högsta andelen som hade en gymnasial utbildning. Unga utan känd aktivitet Utöver de ungdomar som finns inom kommunens verksamhet eller inskrivna på Arbetsförmedlingen finns ytterligare en grupp ungdomar vars aktivitet är okänd. Temagruppen Unga i arbetslivet sammanställer årligen statistik kring denna grupp på nationell och kommunal nivå. De senaste uppgifterna kommer från år 2012. För att tillhöra gruppen krävs att den unge: under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp (44 000 kronor 2012) haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. I Skara kommun fanns 137 unga i åldrarna 16 24 år som under 2012 inte hade någon känd aktivitet. Av dessa var 67 kvinnor och 70 män. 4

Ungdomsstyrelsen konstaterar att bland de unga som varken arbetar eller studerar finns en överrepresentation av utrikes födda. De utgör 13 % av totalbefolkningen i åldern 16 25 år, men är 28 % av de unga som varken arbetar eller studerar. I övrigt är de unga som varken arbetar eller studerar en mycket heterogen grupp (Ungdomsstyrelsen 2013). Utöver unga som är arbetssökande, föräldralediga, har en sjukdom eller funktionsnedsättning finns ytterligare en grupp unga mellan 16 och 25 år som inte finns med i några nationella register. År 2011 uppgick den gruppen till 31,5 %. Då dessa inte finns med i några register och inte heller på annat sätt är kartlagda kan man bara anta vad de sysselsätter sig med. Det är möjligt att en grupp arbetar eller studerar utomlands, en del av gruppen antas fortfarande bo hemma och främst bli försörjda av sina föräldrar. I andra fall kan det handla om unga som har dolda ekonomiska inkomster. Svartarbete är också vanligt i några av de branscher där unga ofta får arbete, som restaurangverksamhet. En betydligt mindre andel kan befinna sig i särskilda ungdomshem, sluten ungdomsvård eller fängelse (Ungdomsstyrelsen 2013). Undersysselsatta unga Till målgruppen hör även de unga som är undersysselsatta. Det vill säga unga som skulle kunna arbeta heltid, men som inte har en heltidstjänst. I kommunen fanns den 30 september 281 unga timanställda. Av dessa var 205 kvinnor och 76 män. På Arbetsförmedlingen fanns under september månad 27 unga inskrivna som hade arbete utan stöd, se tabell 5. Observera att dessa uppgifter är för åldrarna 18 24 år. Tabell 5. Inskrivna hos Arbetsförmedlingen som har arbete utan stöd. Antal Sökande som har arbete utan stöd 27 Deltidsarbetslösa 1 Tillfällig timanställning 8 Sökande med tillfälligt arbete 18 Ombytessökande 40 De flesta i gruppen Sökande som har arbete utan stöd var unga som hade tillfälligt arbete. Målgruppens behov Det var planerat att en fokusgruppintervju med ungdomar som tillhörde gruppen unga som varken arbetade eller studerade skulle göras i mitten av oktober 2015. Det gick dock inte att få tag på några unga som ville delta. Eftersom en sådan intervju gjordes i Götene och resultaten säkerligen är applicerbara för Skara också, redovisas de resultaten även här. 5

I rapporten Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga (2014) skrivs att i många projekt var att: deltagarna varit sämre rustade än vad som antagits. Det finns en uppsjö exempel på projekt som kan vittna om att deltagarna har en större och mer komplex problembild än man räknat med. Detta uppmärksammas även av Temagruppen Unga i arbetslivet (2012c) och programutvärderingen av Socialfonden: Många deltagare i Socialfonden har en multifaktoriell problematik, som bland annat inbegriper läs- och skrivsvårigheter, psykisk ohälsa, kriminalitet samt missbruk (Ungdomsstyrelsen 2014). Även den fokusgruppintervju som genomfördes visade av de unga var en mycket heterogen grupp som omfattade unga som blivit arbetslösa på grund av arbetsbrist, unga som var relativt nyanlända till Sverige och hade svårt att läsa sig svenska trots språkintroduktion, unga som hade personliga problem med bland annat problem i hemmet, missbruk och kriminalitet. Gemensamt för de intervjuade var att de när de blivit arbetslösa eller inte längre studerade inte hade någon information om vart de skulle vända sig när de varken arbetade eller studerade. Det innebar att de så småningom fick information via kompisar eller närstående. Detta medförde dock att det drog ut på tiden innan de fick någon kontakt som kunde hjälpa dem vidare. De som var mellan 16 och 19 år och som därmed omfattades av kommunens aktivitetsansvar fick däremot kontakt och hjälp vidare mycket fortare. I och med att gruppen unga som varken arbetar eller studerar är så heterogen är det svårt att uttala sig om huruvida förebyggande insatser kunde ha gjorts för att undvika att de varken arbetade eller studerade. Det går dock inte att komma ifrån att ökade insatser från grundskolan och gymnasiet hade kunnat ha betydelse. Det är möjligt att om framför allt grundskolan arbetat med att tidigt upptäcka problem och med tidiga insatser skulle de unga i alla fall haft en ökad chans att deras personliga problem upptäckts tidigare och kanske också att de fått hjälp så att problemen inte blivit lika omfattande. Det går inte heller att utesluta att större insatser från gymnasiets sida med förståelse och medvetenhet kring den unges livssituation, större flexibilitet kring studiegången hade ökat den unges möjligheter att fortsätta sina gymnasiestudier. Här är dock de språkproblem som nyanlända unga har en försvårande omständighet om den unge inte upplever att den kommit ifatt sina jämnåriga kunskapsmässigt under gymnasie-tiden. De unga som deltog i fokusgruppen upplevde det som mycket svårt att varken arbeta eller studera. Det var tråkigt. De hade inget att göra, inga pengar, sov mycket och vände på dygnet. Alla intervjuade ville ha något att göra. När det gällde att komma vidare var inte studier självklart. Flera, särskilt de som var i 16 19 års åldern, var både skoltrötta och besvikna på skolans förmåga att hjälpa dem. Dessa ville hellre ha en praktik eller ett arbete. En del hade önskemål om vad de kunde tänka sig att arbeta med och var också beredda att utbilda sig i framtiden för att få det arbete som de önskade. Medan andra inte hade några drömmar eller planer ännu. De som var lite äldre, upp mot 24 år, hade både planer för studier och yrkesval. Överlag ansåg de intervjuade att frågan om att få ett arbete eller inte, var som ett lotteri. En del fick arbete och andra inte, oavsett ålder och utbildning. Det var också tydligt att bristande svenskakunskaper försvårade möjligheten att förstå både skriftlig och muntlig information från till exempel Arbetsförmedlingen. De unga fick också reflektera kring den planerade ungdomsplattformen. Alla önskade att det skulle finnas information redan i skolan om hur man kunde få stöd om man varken arbetade eller stude- 6

rade. De ansåg inte att de fick någon information i skolan som hade hjälpt dem med det. Utifrån deras berättelser blev det också tydligt att flera behövde någon kontakperson eller lots som hjälpte dem. Så här sade en av de unga: Det är lättare när man har en kontaktperson som är där med dig och stödjer dig. Några av de unga hade också redan någon kontakt, exempelvis kommunens aktivitetsansvarige eller någon kontakt på Arbetsmarknadsenheten. I övrigt hade de unga både svårt att formulera vad de behövde för stöd och vad de ansåg behövdes i en ungdomsplattform. Hämtat från kartläggningen i Götene Jämställdhetsperspektivet Skara kommun arbetar, i så väl skola som socialtjänst, individanpassat utifrån den enskildes behov. Alla bedöms lika oavsett könstillhörighet, etnisk bakgrund, religion, ålder eller funktionsnedsättning. Jämställdhetsfrågor diskuteras på arbetsplatsträffar och andra liknande möten. I kommunens verksamheter görs sammanställningar av könsuppdelad statistik för alla insatser och en årlig analys görs utifrån ett jämställdhetsperspektiv och presenteras för kommunfullmäktige. Riktlinjer finns för likabehandling samt jämställdhetsplan. Jämställdhetsfrågor är dock ett område som kan vidareutveckla. Summering Den här kartläggningen har handlat om unga som varken arbetar eller studerar. När det gäller målgruppens sammansättning och storlek visar kartläggningen att under läsåret 2014/2015 var det 35 elever som slutade grundskolans år 9 i Skara kommun och som inte var behöriga till gymnasiet. Av de ungdomar som gick ut gymnasiet läsåret 2014/2015 hade totalt sett 69,5 % av eleverna i Skara genomgått gymnasiet på tre år och med examen. Högst andel återfanns på de högskoleförberedande programmen (77,9 %). Jämfört med riket i stort har gymnasiet i Skara en högre andel som genomgått gymnasiet på tre år och med examen. Den sista september 2015 fanns 140 unga inom kommunens aktivitetsansvar som varken studerade eller arbetade. Bland dessa fanns 110 unga som inom kommunens aktivitetsansvar hade någon insats eller åtgärd. Av dessa gick 40 unga ett introduktionsprogram och övriga 60 unga gick en språkintroduktion. I vecka 37 (i mitten av september) 2015 fanns hos Arbetsförmedlingen i Skara totalt 159 unga inskrivna i åldrarna 16 24 år som varken arbetade eller studerade. Bland dessa hade unga som inte var födda i Sverige än lägre andel som hade en gymnasial utbildning än de som var födda i Sverige. Det finns också en grupp ung som är undersysselsatta. På Arbetsförmedlingen fanns under septem- 7

ber månad 27 unga inskrivna som hade arbete utan stöd. De flesta hade tillfälligt arbete. I kommunen fanns den 30 september 281 unga timanställda. Det fanns den 30 september 2015 totalt 48 unga under 25 år med ekonomiskt bistånd. Utöver dessa finns en grupp unga vars aktivitet är okänd och de finns varken inom kommunens verksamhet eller inskrivna på Arbetsförmedlingen. År 2012 beräknades dessa till 137 unga. Det går dock inte att summera ihop dessa olika grupper för att på så sätt få en uppfattning om hur många unga det är i Skara som varken arbetar eller studerar. I mycket går istället dessa grupper i varandra. De som inte är behöriga till gymnasiet återfinns i kommunens aktivitetsansvar. Bland de som ingår i kommunens aktivitetansvar finns många som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, som är undersysselsatta, timanställda i kommunen eller har en okänd aktivitet och så vidare. En försiktig uppskattning är att i Skara den sista september 2015 fanns 250 300 unga som varken arbetar eller studerar. Ej behöriga till gymnasiet 35 Kommunens aktivitetsansvar 140 Inskrivna på Arbetsförmedlingen 159 Undersysselsatta Arbetsförmedlingen 27 Timanställda kommunen 281 Okänd aktivitet 137 Totalt antal individer som varken arbetar eller studerar 250 300 unga För att få veta mer om målgruppens behov var det planerat att en fokusgruppintervju med ungdomar som tillhörde gruppen unga som varken arbetade eller studerade skulle göras i mitten av oktober 2015. Det gick dock inte att få tag på några unga som ville delta. Eftersom en sådan intervju gjordes i Götene och resultaten säkerligen är applicerbara för Skara också, kan man anta att de unga är en mycket heterogen grupp. Gemensamt för de intervjuade i Götene var att de när de blivit arbetslösa eller inte längre studerade inte hade någon information om vart de skulle vända sig när de varken arbetade eller studerade. I och med att gruppen unga som varken arbetar eller studerar är så heterogen är det svårt att uttala sig om huruvida förebyggande insatser kunde ha gjorts för att undvika att de varken arbetade eller studerade. Det går dock inte att komma ifrån att ökade insatser från grundskolan och gymnasiet hade kunnat ha betydelse. De unga som deltog i fokusgruppen i Götene upplevde det som mycket svårt att varken arbeta eller studera. När det gällde att komma vidare var inte studier självklart. De unga fick också reflektera kring den planerade ungdomsplattformen. Alla önskade att det skulle finnas information redan i skolan om hur man kunde få stöd om man varken arbetade eller studerade. Utifrån deras berättelser blev det också tydligt att flera behövde någon kontakperson eller lots som hjälpte dem. I kartläggningen skulle även kommunens jämställdhetsarbete beskrivas. Skara kommun arbetar, i så väl skola som socialtjänst, individanpassat utifrån den enskildes behov. Alla bedöms lika oavsett könstillhörighet, etnisk bakgrund, religion, ålder eller funktionsnedsättning. Jämställdhetsfrågor är dock ett område som kan vidareutveckla 8

Referenser Temagruppen Unga i arbetslivet (2012). Kreativa projekt. Kartläggning av projekt i programområde 2. Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:6. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2013): 2013 års uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:3 Ungdomsstyrelsen (2014): Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga. En samlad analys av 61 utvärderingar av ungdomsprojekt finansierade av Europeiska socialfonden 2007 2013. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Temagruppen Unga i arbetslivet 2014:1 9