KAMPANJHANDBOK 2014 KAMPANJ HANDBOK. Vi ska vara det parti som är bäst på att möta väljarna

KAMPANJ HANDBOK 2014 Vi ska vara det parti som är bäst på att möta väljarna 1

OM BOKEN Utgiven av kampanjenheten 2013 Första utgåvan Moderaterna Box 2080, 103 12 Stockholm Tel 08-676 80 00 info@moderat.se www.moderat.se TEXTREDAKTÖR Sofie Falkkloo GRAFISK FORM Monika Hallstensson

INNEHÅLL INLEDNING 5 1. FRAMGÅNGSFAKTORER 6 2. ATT BYGGA EN LOKAL VALPLAN 7 Målsättning 7 Målgrupper 8 Kävlinge kommun - ett exempel på hur man definierar valdistriken 10 Rekrytera valarbetare 11 Valplanens beståndsdelar 12 3. ATT UTFORMA LOKALA BUDSKAP 14 Steg 1: Inventering 14 Steg 2: Utformning 15 Steg 3: Test 15 Checklista inför mötet 16 Presentation för media 17 4. ATT UTFORMA EN KAMPANJ 18 Spåna 18 Skapa förtroende 19 Lyssna, samtala och återkoppla 19 Berätta 20 Våga 21 Syns 22 5. SAMTALSKAMPANJ 25 Hallå Sverige 25 Dörrknackning 26 Bjud in till samtal 28 Företagsbesök 28 Framtidens jobb. 29 6. VÄLKOMNA FLER 30 7. PERSONVALSKAMPANJ 32 Checklista för att komma igång 33 8. TIPS FÖR ATT NÅ IGENOM I MEDIEBRUSET 36 Kontakt med en journalist eller redaktion 36 Debattartikel 38 Pressmeddelande 39 Pressträff 40 Besök tillsammans med en journalist 41 Kreativa tips & tricks för att nå ut medialt 41 3

9. SOCIALA MEDIER 43 Twitter 44 Facebook 44 Instagram 45 Bloggar 45 YouTube 45 10. TILL SIST 53 KAMPANJTIPS! 46 Kampanj på nätet 51... och så fem enkla saker att göra själv under kampanjerna: 51 11. HJÄLP OCH STÖD 52 Kampanjmotorn 52 Grafiska profilen 52 Kontakt 52 4

INLEDNING Lagom till valet 2010 skrevs en liten kampanjhandbok, tänkt att fungera som ett stöd för kampanjare över hela landet. Valet kom och valet vanns. Och vi skrev historia tillsammans. Moderaterna gjorde sitt bästa riksdagsval sedan den allmänna rösträtten infördes och vi har vunnit förtroende hos nya väljare och i delar av Sverige som tidigare inte röstat på oss. Tiden går fort, nu står vi återigen inför val för att söka förnyat förtroende där Moderaterna vann 2010 och för att vinna ännu fler kommuner och landsting. För en sak är säker. Sverige behöver fler moderater som fortsätter ta samhällsproblemen på allvar och som förnyar och utvecklar hela Sverige. För att lyckas med ännu ett framgångsval måste vi också vara det parti som är bäst på att möta väljarna. Därför är det dags för en ny kampanjhandbok. Här har vi samlat tips kring lokalt kampanjande och utökat delen om samtalskampanj, dessutom ges råd på hur man bygger en egen valplan men också stöd inför mediakontakter och sociala medier. Och icke att förglömma hela 53 tips på lokala kampanjer. Moderaterna ska vara där väljarna är, vare sig de är på arbetsplatsen, hos tandläkaren, på nätet, utanför köpcentrumet eller på debattsidorna i morgontidningen. Så lägger vi tillsammans grunden för Moderaterna som ett parti som nyfiket möter framtiden. Lycka till! 5

1. FRAMGÅNGSFAKTORER En slutsats från de tidigare valen är att väljarna belönar partier som är lokalt förankrade med en tydlig lokal agenda. Metoderna att nå väljarmålen skiljer sig åt mellan framgångskommunerna, men den röda tråden hos dem alla är den effektiva och nyskapande kampanjen. Kampanj är ett slagkraftigt verktyg för att sätta en bild av Moderaterna, sprida budskap och åsikter och inte minst för att bli fler. De lokala framgångsfaktorerna inom vår kommunikation kan sammanfattas i fem punkter: Lokala budskap är viktiga och visar förståelse för lokala samhällsproblem Lokala företrädare med förankring i väljarnas vardag är också de viktiga, alltså hellre Uppsalamoderat än bara moderat Aktivera aktivisterna, det finns starka samband mellan låg lokal aktivitet och sämre valresultat och tvärtom Det är viktigt att ständigt besöka offentliga miljöer, så sök upp människor aktivt och gör det regelbundet Nyfikenheten, ställ frågor och var intresserad. Väljare förväntar sig inte att vi alltid ska ha alla svaren, ibland räcker det med att lyssna Och till sist upprepning, upprepning, upprepning. Repetitionen är den politiska kampanjens bästa vän. Vi kan vara säkra på att om vi har börjat tröttna på vårt budskap så har väljarna knappt hört dem. Här kan vi alla hjälpas åt genom att våga vara långsiktiga och uthålliga. 1. FRAMGÅNGSFAKTORER 6

2. ATT BYGGA EN LOKAL VALPLAN MÅLSÄTTNING Det är viktigt att alla föreningar sätter upp sina egna mål över vad som ska åstadkommas under valrörelsen. Mål som kompletterar det redan satta, övergripande målet för Moderaterna om att vi som parti ska locka en högre andel väljare och att vi ska ha fortsatt Alliansstyre. Lokalt anpassade mål är lika viktigt för valarbetet som för Moderaternas valplanering i stort. Så sätt upp ett mål som fungerar som en ledstjärna hela vägen fram till valet, både när det gäller övergripande mål och mobiliseringsmål för ert kampanjande, det vill säga hur många ni ska engagera i kampanjandet och hur många väljare ni vill nå ut till. Målen för all verksamhet behöver vara: 1. Tydliga 2. Utmanande och realistiska 3. Mätbara 4. Möjliga att utvärdera 5. Väl förankrade Här tar vi upp flera vägar för att nå de mål som lokala föreningar kan sätta upp i valrörelsen. Alla föreningar kan inte göra allt men alla kan lägga ribban lite högre än 2010 och pröva något man inte gjort förut. Tänk på att era budskap bör vara: Förankrade i väljarnas verklighet så att de kan känna igen sig i förslagen som presenteras. Relevanta så att de föreslagna åtgärderna också går att genomföra i enlighet med budgeten eller att ni kan visa på en alternativ handlingsplan. Offensiva så att ni inte föreslår utredningar utan konkreta åtgärder som kan genomföras på kort sikt. 7 2. ATT BYGGA EN LOKAL VALPLAN

Tydligt skilda mot Socialdemokraternas så att väljarna kan se att det gör skillnad att rösta på Moderaterna. MÅLGRUPPER I valet 2014 ska vi söka förnyat förtroende på de ställen där vi vann 2010 och vinna ännu fler kommuner och landsting. Sverige behöver fler moderater som fortsätter ta samhällsproblemen på allvar och som förnyar och utvecklar välfärden i hela Sverige. Vår utgångspunkt är att vara relevanta och inkluderande för alla människor. Vi väljer därför inte bort några grupper. Sett över två val har Moderaterna vunnit nära en miljon nya väljare och många av dessa kommer direkt från Socialdemokraterna. Från dryga 15 procent i riksdagsvalet 2002 fick Moderaterna 2010 ett stöd på drygt 30 procent. Moderaterna är nu jämnstora med Socialdemokraterna i riksdagsvalet vilket har förändrat det politiska landskapet. I det lokala arbetet är det viktigt att ta reda på var våra olika målgrupper finns. Prioriterade väljarinsatser bör ske i de områden vars invånare har lägst tröskel för att vinnas som väljare 2014. Sverige behöver fler moderater som tar samhällsproblemen på allvar Inför valet 2014 har en förenklad fyrfärgsmatris tagits fram för att förenkla vårt arbete med Moderaternas egna strategi- och analysverktyg Moppins. Samtliga kommuner går att dela in i fyrfärgsmodellen i varierande omfattning. För varje färg finns det rekommenderade arbetssätt för att vi ska nå bästa resultat. Det kan vara ett ouppnåeligt mål att föra samtal med alla väljare i kommunen, men vi kan nå ut till väldigt många. Finns inte möjligheten att göra insatser i samtliga valdistrikt är det bättre att begränsa sig till utdelning av material i de gula distrikten och satsa desto hårdare på de blå, gröna och röda. Ta hjälp av Moppins och sätt upp ett fast mål om exakt antal personer ni tänker er att nå ut till. BLÅ VALDISTRIKT BEKRÄFTA I de blå valdistrikten bor de viktiga blockbytarna. Här utgår vi från hur mycket hela Alliansen har vunnit i valen 2006 och 2010 och det handlar om vinster i absoluta tal. Vägen till att vinna väljarna igen handlar om att bekräfta att steget de tog från de rödgröna partierna 2006 och 2010 var riktigt. Den bästa bekräftelsen ger vi väljarna genom att tala om politik, dels att berätta vad Alliansregeringen redan har genomfört det vill säga vad som redan i dag skiljer Sverige från hur det skulle ha sett ut om Socialdemokraterna hade fått fortsätta att styra landet. Men också genom att berätta vilka samhällsproblem som vi i dag uppfattar som de största och mest utmanande och hur vi vill lösa dem. 2. ATT BYGGA EN LOKAL VALPLAN 8

Väljare som vi vill bekräfta behöver vi besöka flera gånger innan valet 2014. Dessa väljare bör få besök både under våra vår- och höstkampanjer, gärna genom dörrknackning, men också i samband med blixtkampanjer, enkätundersökningar och för att bjuda in till informationsmöten. Glöm inte att ofta i samtalen ställa kontrollfrågan har vi uppfattat dig rätt? GRÖNA VALDISTRIKT BEJAKA De gröna valdistrikten tillhör Moderaternas allra mest stabila stöd. Sett över tid är stödet i dessa distrikt ofta ganska stort, ofta över genomsnittet i kommunen, men också ganska stabilt över flera val. Såväl upp- som nedgångar brukar vara mindre än i de andra valdistrikten. Samtidigt finns ingen kärntrupp som vi kan räkna med i varje val, även den väljare som ofta brukar rösta på Moderaternas behöver bejakas. Det är därför viktigt att vi syns kontinuerligt och visar att vi är aktiva och ambitiösa genom att regelbundet finnas på plats lokalt, skriva insändare och debattartiklar och ta positioner i kommunfullmäktige. Bäst bejakar vi våra sympatisörer genom att fråga om deras tankar och synpunkter. I de gröna distrikten är det bra att genomföra enkäter och bjuda in till möten. Återkoppling kan ske antingen genom ett nyhetsbrev, vår hemsida, ledande företrädares bloggar eller genom en föreningstidning. RÖDA VALDISTRIKT BEARBETA Valet 2014 handlar inte bara om att få väljarna som har röstat på oss att göra det igen, utan vi ska också vinna helt nya sympatisörer. Gemensamt för de röda distrikten är att det varken är Moderaternas eller Alliansens allra mest stabila distrikt. Men här finns potential och mer för oss att vinna och framförallt är följande tre variabler intressanta: Personer med eftergymnasial utbildning Personer som äger sin bostad (småhus eller bostadsrätt spelar ingen roll) Personer som är verksamma i privat tjänsteproduktion Kom i håg att det tar tid att vinna helt nya sympatisörer. Här behövs det en sammanhängande strategi för hur vi skall gå till väga. Det är viktigt att vi återkommer flera gånger och att vi visar på bredd i såväl våra budskap som våra företrädare. Vi måste vara lyhörda och låta samtalen kretsa kring de frågor som väljarna ser som viktigast, om deras vardag och verklighet och framförallt mer om framtiden än om dåtiden eller nutiden. Ta och fundera över hur vi kan möta de förutfattade meningar som kan finnas om oss. Det är viktigt att vi vid kampanjer, i talarstolen, insändare osv visar bredd i ålder, representeras av både män och kvinnor och av företrädare med olika bakgrund. GULA VALDISTRIKT SYNS Många gula distrikt tillhör de distrikt där Moderaterna är svaga. Här skall vi vara medvetna om att det tar tid att bygga upp ett förtroende och vi behöver 9 2. ATT BYGGA EN LOKAL VALPLAN

visa att vår närvaro och vårt intresse är seriöst och återkommande. Nya Moderaterna är ett parti som vänder sig till hela Sverige och till alla väljare och därför finns det också aktiviteter som vi genomför i alla områden. I de gula distrikten kan ett exempel på en kampanjaktivitet vara att synliggöra Moderaterna via exempelvis utdelning av flygblad eller annat material i brevlådor. Ett annat sätt att synliggöra Moderaterna är kampanja där människor finns, exempelvis i samband med idrottsevenemang eller genom lokala på stan -aktiviteter. VERTIKALA OMRÅDEN GRUPPER UTANFÖR MATRISEN Vissa frågor kan ha större betydelse bland väljarna beroende på vilket område de bor i. Det gäller till exempel vilt- och jaktfrågor. Andra frågor vet vi berör vissa väljargrupper starkt såsom frågor kring förskolor, trygghet i området och eventuell höjning av kilometerskatten. Det här är frågor där vi ska satsa lite extra och därför finns en speciellt framtagen strategi för vilka vertikala områden vi vill rikta in oss på och hur vi ska gå till väga. Kontakta din partiombudsman för mer information. KÄVLINGE KOMMUN - ETT EXEMPEL PÅ HUR MAN DEFINIERAR VALDISTRIKEN Kävlinge ligger i Skåne och har ca 29 300 invånare. I Kävlinge bor mer än 70 procent av hushållen i småhus. Såväl andelen som har eftergymnasial utbildning som de som arbetar med tjänsteproduktion i privat tjänst överstiger 30 procent. EN TITT I BACKSPEGELN Kävlinge tillhör de kommuner där Alliansen har ökat allra mest sedan valet 2002 och motsatt, där de rödgröna har tappat mest. Av Allianspartierna är det Moderaterna som står för den största ökningen och av de rödgröna är det Socialdemokraterna som tappat mest. Därmed tillhör Kävlinge växlingskommunerna, där det skett en förskjutning över blockgränsen i de två senaste valen. I Kävlinge har också Sverigedemokraterna vuxit sig starka. KÄVLINGE ENLIGT FYRFÄRGSMODELLEN I Kävlinge finns det elva valdistrikt där Alliansen vunnit 200 röster eller mer sedan valet 2002. Det är bland dessa som de viktiga blå distrikten finns. Allra flest röster har Alliansen vunnit i Löddeköpinge Väster och Löddeköpinge Öster, där det handlar om mer än 400 röster. Men om man tittar närmare på dessa två distrikt så finns det stora skillnader. Löddeköpinge Öster är ett mycket tydligt blått distrikt, Alliansen har ökat från 42 procent i valet 2002 till 59 procent i valet 2010. Men Löddeköpinge Väster är ett distrikt där Alliansen var stark, nådde 59 procent, redan i valet 2002. Det är alltså snarare ett grönt distrikt. 2. ATT BYGGA EN LOKAL VALPLAN 10

Fördjupar man sig i samtliga elva distrikt där Alliansen vunnit mest ser uppdelningen följande ut: Blå distrikt Löddeköpinge Öster Kävlinge Öster Kävlinge Norr Löddeköpinge Söder Stävie Gröna distrikt Löddeköpinge Väster Karaby Ålstorp Löddeköpinge Norr Hofterup I resterande sju valdistrikt ligger Moderaterna under sitt kommungenomsnitt. När de röda distrikten ska definieras är det beroende på tre olika faktorer: 1. Andelen väljare med eftergymnasial utbildning ligger högt i kommunen. Här finns två valdistrikt, St Harrie och Lackalänga som utmärker sig (dock) med andelar som ligger på 42 och 36 procent. 2. Andelen som äger sin bostad. I St Harrie och Lackalänga uppgår dessa andelar nästan till 100 procent, men även i Kävlinge Väster och Rinnebäck dominerar småhusen. 3. Andelen invånare som arbetar med privat tjänsteproduktion. Den visar sig i alla sju distrikten ligga på en hög nivå, runt 65 procent, och är därmed inte utslagsgivande. Röda distrikt St Harrie Lackalänga Gula distrikt Kävlinge Söder Kävlinge Väster Korsbacka/Arvidsborg Rinnebäck Furulund Centrum REKRYTERA VALARBETARE När ni planerar era kampanjer är det också viktigt att se till så att det finns personer som kan genomföra och ansvara för olika aktiviteter. En av de viktigaste resurserna är givetvis kandidaterna. Genom att ställa upp som kandidater har de skrivit under en kandidatförsäkran där de bland annat förbinder sig att delta aktivt i den lokala verksamheten, i val- och kampanjarbete, väljarkontakter, partiets utbildning och annan kompetensutveckling. Självfallet kommer olika aktiviteter att få olika omfattning runt om i landet men utifrån hur kampanjen planerats lokalt kommer det att behövas ansvariga och medarbetare för genomförandet. Som exempel kan nämnas ansvariga för samtalskampanjen, sommaraktiviteter, valstugan, föreningsaffischering, större utskick, spurtkampanjen, valsedelsutdelare och att valsedlarna kommer till vallokalerna. 11 2. ATT BYGGA EN LOKAL VALPLAN

MOBILISERA MEDLEMMARNA Gör en inventering bland föreningens medlemmar och fråga vad de kan hjälpa till med. En bra idé är att ge er ut och knacka dörr hos era medlemmar, både befintliga och tidigare medlemmar för att presentera er, informera dem om vad som händer just nu och bjuda in dem till kampanjaktiviteter. Börja i god tid. Använd gärna årsmöte, nomineringsstämmorna och andra sammankomster lokalt till att rekrytera medlemmar som valarbetare. En aktivitetsförfrågan skulle kunna innehålla följande frågor: Vad kan du hjälpa till med i valrörelsen? Har du någon specifik kunskap du vill bidra med? När kan du hjälpa till? Hur mycket tid kan du avsätta för kampanjen? ENGAGERA FLER Försök att finna nya valarbetare utöver våra medlemmar som vill göra en insats för Moderaterna. Även om en person inte känner sig helt bekväm i sina kunskaper kring moderat politik och ännu inte tagit steget ut och blivit medlem så finns det massor av aktiviteter där man som vanlig väljare kan hjälpa till i kampanjen. Man kan göra mycket lokalt. Börja med att inventera och fundera på ditt eget nätverk vilka finns där? Kontakta dem alla och hör efter om de vill göra en insats i valrörelsens slutskede. VALPLANENS BESTÅNDSDELAR Vad bör/kan en valplan innehålla? Analys och förutsättningar Styrkor och svagheter? Möjligheter och hot? Hur ser motståndarna ut? Vad händer under valperioden vad är aktuellt? Mål Mätbara, konkreta mål, exempelvis öka stödet jämfört med förra valet eller gå från opposition till majoritet. Aktivitetsmål ex hur många samtal ska vi föra med väljare? Väljarna Hur ser målgruppen ut? Vilka röstade på oss sist, och hur får vi de att göra det igen? Vilka av de som inte röstade på oss sist kan tänkas göra det den här gången? Utgå från MOPPINS. Prioriterade valdistrikt Vertikala målgrupper - finns det någon målgrupp som berörs särskilt av vår politik (t.ex. krogpersonal, jägare etc)? 2. ATT BYGGA EN LOKAL VALPLAN 12

Strategi Hur ska vi vinna valet Hur vill vi att väljarnas syn på oss ska vara? Hur ska vi få folk att engagera sig i valrörelsen? Prioriterade frågor Övergripande Lokala Personval Kampanjaktiviteter Dörrknackning På fältet köpcentrum, idrottsplatser, konserter, torg etc På nätet sociala medier, egna hemsidan etc. Valstugor tänk kreativt, hur utvecklar vi närvaro och aktiviteter kring valstugan? Gerillakampanj Extern kommunikation och media Intern kommunikation Alliansen Hur ser våra möjligheter till lokalt samarbete ut? Lokal valorganisation Valledare, kampanjledare, medlemsvärvning etc, beroende på kapacitet. Valrörelsekalender Viktiga datum, både sådana som rör kampanjen direkt och sådant som händer i kommunen (fotbollsmatcher, festivaler och annat) 13 2. ATT BYGGA EN LOKAL VALPLAN

3. ATT UTFORMA LOKALA BUDSKAP Alltså: ju mer nära och lokala vi är, desto mer relevanta är vi för väljarna. Därför är det inte bara viktigt att se och lyfta de regionala frågorna (exempelvis flygskatten på Gotland och vargfrågan i Värmland) utan också fundera över hur den nationella kampanjen kan göras lokal. Här utgör samtalskampanjen en avgörande faktor för att vi ska förstå vad väljarna lokalt ser som problem, utmaningar och lösningar. Dessutom ökar samtalskampanjen möjligheten för att vi ska vara relevanta för just de lokala väljarna. Läs mer om samtalskampanj i kapitel 5. Att lägga ner tid och kraft på att formulera lokala budskap är inte bara ett sätt att förbättra kommunikationen. Det är också ett utmärkt tillfälle att utnyttja de kreativa krafterna i er organisation. Det ger mycket att samla ett gäng som diskuterar idéer och uppslag kring den lokala kampanjens utformning. Ta gärna hjälp av lokala reklambyråer och/eller moderater som är verksamma inom reklambranschen. Här följer tre steg i vägen mot de lokala budskapen: STEG 1: INVENTERING För att på allvar kunna ta utgångspunkt i våra samhällsproblem, även på lokal nivå, är det viktigt att vi har all fakta som behövs. På RO sammanställer vår policyavdelning kontinuerligt faktaunderlag kring aktuella frågor. Information kring arbetsmarknaden, skolan, vården och otryggheten utifrån lokala förutsättningar går också att finna på följande ställen: Jobben: www.ams.se och www.scb.se Tryggheten: www.bra.se och www.polisen.se Skolan: www.skolverket.se Miljö och livsmedel: www.naturvardsverket.se och www.livsmedelsverket. se 3. ATT UTFORMA LOKALA BUDSKAP 14

STEG 2: UTFORMNING Att utforma lokala budskap är i mångt och mycket ett systematiskt arbete utifrån koncepten som kommer ha utarbetats från rikshåll. De centrala budskapen kring arbete och trygghet är universella och kan användas oavsett om din kommun eller ditt landsting leds av en socialdemokratisk eller borgerlig majoritet. Detta är inte lika lätt när det kommer till skolan och vården. Att kritisera kunskapsnivån i skolan och köerna inom vården är problematiskt om man själv ska ta ansvar för situationen när man möter väljarna. Befinner ni er i majoritet kan det i stället vara klokt att vrida budskapet så att fokus hamnar på vad som åstadkommits och vad man vill åstadkomma om man får fortsatt förtroende. Här finns inga generella lösningar eftersom förutsättningarna i varje kommun och landsting är olika. Det är självklart av största vikt att det man påstår på valaffischerna bygger på statistik och konstaterade fakta (och på att väljarna anser det vara korrekt och trovärdigt). Därför är det extra viktigt att testa av budskap i de kommuner och landsting där vi är i majoritet. Övergripande kan man säga att det är bra att lyfta frågor från att bara handla om ja eller nej, utan försöka sätta dem i ett sammanhang. Tänk också på att överdriva det lokala, prata gärna Vilhelmina-bor, göteborgare, västeråsare och nämn lokala platser som folk känner till. Det är också viktigt att budskapen inte signalerar att vi är nöjda med vad vi har åstadkommit och därför lutar oss tillbaka och anser oss vara klara. Hela tiden måste vägen framåt och den ständiga viljan till fortsatta förbättringar stå i centrum. STEG 3: TEST Att testa utformningen av material som affischer och annat är en viktig del i den kreativa processen. På riksorganisationen har vi som rutin att alltid testa koncept, maner och budskap innan vi slutgiltigt bestämmer oss. Lika viktigt är det att testa material som tas fram på lokal nivå. Ett tips är att bjuda in ett antal människor för ett test. För att få en optimal testmiljö bör man samla 8 10 personer som får möjlighet att komma med synpunkter, tankar och reflektioner. Då har man skapat en lagom stor grupp för att alla ska komma till tals och för att man ska kunna utnyttja dynamiken mellan deltagarna för att få igång diskussioner. Det är också viktigt att diskussionerna förs i lugn och ro i en avskild miljö. Syftet med testet är inte att undersöka om deltagarna tycker att materialet är bra eller dåligt. Att undvika att deltagarna iklär sig rollen av smakdomare är faktiskt den svåraste utmaningen i samband med tester. Testets första uppgift är att ta reda på om budskapen är begripliga. Tänker deltagarna i samma tankebanor som vi gör? Eller får man andra associationer och gör helt andra kopplingar? 15 3. ATT UTFORMA LOKALA BUDSKAP

Testets andra uppgift är att pröva relevansen i budskapen. Är budskapen relevanta för väljarna? Uppfattar de att vi talar om en verklighet och en vardag som också är deras egen? Eller tycker de att vi talar om frågor som inte känns viktiga eller angelägna? Det här gäller särskilt om ni skulle använda er av humor och ironi som är oväntat i politiken vilket gör det extra viktigt att stämma av så att det uppfattas på rätt sätt. Här kommer några förslag på deltagare i gruppen: Ring runt till bekantas bekanta och bjud in ett tiotal personer till ett möte 1. för att testa valaffischer. Mötet kan hållas i föreningslokalen om ni har någon eller på någon annan samlingsplats. Fördelen är att det är enkelt att göra, men nackdelen kan vara gruppen består av alltför många likasinnade. Tio medlemmar får i uppgift att rekrytera varsin 2. deltagare till ett testmöte. På så vis kan spridningen i gruppen bli något större. Gå runt på stan och intervjua människor ni möter. 3. Här frångås testgruppen men fördelen är att det är mycket enkelt att snabbt träffa en stor grupp människor. Dock är det svårare att avgöra om dem man pratar med är representativa eller ej. Eftersom människor på stan ofta har bråttom kan det också vara svårt att få tillräckligt uttömmande svar. Bjud in ett tiotal personer i ett köpcentrum eller annan plats där det 4. finns mycket folk att delta i ett test. Då kan man sätta sig lite mer avskilt, exempelvis på en servering eller ett café och genomföra testet. Pratar vi om frågor som väljarna tycker är viktiga och angelägna? Samla ihop ett tiotal arbetskamrater och genomför ett test efter jobbet. 5. Om ni är aktiva i någon annan förening kan ni passa på att göra ett test i anslutning till ett föreningsmöte. Bjud hem ett tiotal grannar. Var alltid helt öppen med att det är Moderaterna som vill höra uppfattningar om sitt 6. material. CHECKLISTA INFÖR MÖTET Gör en frågeguide med frågor att utgå från. Gör en tidsplanering så att alla frågorna hinns med. Engagera en medhjälpare som kan föra anteckningar under mötet. Ordna gärna kaffe/te och mackor till mötet, i synnerhet om deltagarna kommer direkt från jobbet. Låt deltagarna sitta runt ett runt eller avlångt bord, tillräckligt stort för att alla ska få plats och där det ska vara enkelt för alla att ha ögonkontakt. 3. ATT UTFORMA LOKALA BUDSKAP 16

Ordna gärna en liten present som tack för att de ställt upp. Det kan vara en trisslott, ett presentkort eller liknande. Kanske kan man få någon medlem att skänka presenter. Om det är affischer som ska testas, kopiera dem i stort format och klistra upp dem på vita kartongpannåer, så blir det lättare att visa dem. Är det annonstexter eller liknande, kopiera upp dem i stor stil och i tillräckligt antal för att alla ska kunna få ett exemplar. Även själva mötet bör följa en på förhand uppgjord plan. Inte för att styra diskussionen åt ett visst håll tvärtom. Planen säkerställer att alla får komma till tals och att samtliga punkter som ska diskuteras också blir diskuterade. Börja med att hälsa deltagarna välkomna och berätta vad som är syftet. Inled med att låta deltagarna göra en kort presentation av sig själv. Starta gärna med en ganska allmän fråga, exempelvis om man tror att valet kommer att bli spännande och vad det kommer att handla om. På så vis för de flesta chans att säga något och det är viktigt att alla deltagarna så snabbt som möjligt involveras i samtalet. Ju längre någon sitter tyst desto större kommer motståndet att vara mot att säga något. Dra in de som sitter tysta i samtalet genom direkta frågor: vad tycker du Anders? eller håller du med Anna?. Säkert kommer några av deltagarna att passa på att ställa frågor om moderat politik. Ge korta svar och ha gärna material i beredskap till dem som vill veta mer, men undvik för långa svar det är inte det som är syftet med mötet. Avsluta med att tacka för visat intresse och tacka för att synpunkter och tankar som deltagarna delat med sig av. PRESENTATION FÖR MEDIA Genom lokala kampanjer visar vi väljarna att vi finns här och nu, och att vår uppgift handlar om att förbättra för invånarna. Den lokala kampanjen ger oss en utmärkt möjlighet att skapa uppmärksamhet kring kampanjen och dess material i media. Eftersom materialet delvis kommer att skilja sig åt på olika ställen i landet kan alla förbund, kretsar och föreningar som gör egna varianter presentera dessa för media och andra intresserade på sitt eget unika sätt. Pressträffar, kampanjupptakter och öppna möten är bara några exempel. Hela den lokala kampanjen bör presenteras för lokal media som en helhet för att den sammanhållande tonaliteten ska bli tydlig. Ett bra sätt att presentera kampanjen för media är att bjuda in till kampanjpresentation och sedan täcka av affischerna. Med utgångspunkt i de lokala budskapen kan också rapporter tas fram som beskriver samhällsproblemen med lokala fakta och där vi presenterar våra lösningar. Läs mer om kontakt med media längre fram. 17 3. ATT UTFORMA LOKALA BUDSKAP

4. ATT UTFORMA EN KAMPANJ Vi har nu spånat fram budskapen, nu ska vi gå ut för att kampanja och träffa våra väljare. Men innan man går ut i kampanj är det bra att vara väl förberedd. Ett gediget förarbete ger en bättre grund att stå på. Och även här är närhetsprincipen den bästa - ju närmare desto bättre. Att skapa en egen kampanj är inte svårt. Här kommer tips om hur ni kan gå tillväga. SPÅNA Utöver det dagliga engagemanget finns det massor med tillfällen att skapa en bra kampanj. Även med små medel kan vi nå ut till väljarna och uppnå goda resultat. Genom att våga sig ut på okänd mark i jakten på nya sätt att lösa gamla problem, hittar man ofta bra idéer. Oavsett om ni vill lyfta fram en aktuell händelse, öka synligheten eller prata med väljarna i en kampanj börja med ett strukturerat spånmöte där ni tillsammans kan påbörja en idébank. Varför inte bjuda in engagerade medlemmar? En bra utgångspunkt för kreativitet är att alltid tillåta högt i tak. Alla idéer är goda idéer, även om de kanske inte passar för just kommande aktivitet. Ta hjälp av partiets nationella strategiverktyg och era lokala Moppinsunderlag som ni kan få av er partiombudsman. Utse en mötesledare och anteckna noga. Ringa in ett huvudsyfte och bygg kampanjen utifrån det. Identifiera målgruppen, ta reda på fakta och lista ut var ni kan möta dem. Bestäm er för ett huvudbudskap som ska finnas som en röd tråd i all er kommunikation. Om det är möjligt, bryt ned huvudbudskapet i några få konkreta delbudskap. Lyft fram en avsändare eller fler talespersoner för ert budskap. Utse någon att ansvara för eventuella mediekontakter. Ett bra tips är att låtsas att alla vanliga kommunikationsverktyg inte får användas. Om ni inte får skicka pressmeddelanden, skriva insändare, ha torgmöten eller dela ut flygblad vad skulle ni göra då för att nå ut? När kampanjplanen tagit form, glöm inte bort att göra tydliga tidsplaner för aktiviteter, material, resurser och medieutspel. 4. ATT UTFORMA EN KAMPANJ 18

Bra frågor att utgå från Vad är vårt syfte? Vilka resultat vill vi uppnå? Vad är vårt budskap? Vilken är vår målgrupp? Vilka metoder kan vi använda? Kan vi överraska och göra något vi inte har gjort förut? SKAPA FÖRTROENDE Att kampanja handlar lika mycket om att bygga relationer som att sprida vårt budskap. Och att bygga upp en relation och ett förtroende tar tid och måste ske långsiktigt. Bäst resultat uppnås genom att ta väljarkontakten i flera steg: lyssna först för att ta del av väljarnas synpunkter, idéer och önskemål. Tala sedan om att ni har hört vad de säger. Först därefter finns utrymme att själv berätta vad vi vill göra och hur vår bild av framtidens Sverige ser ut. När vi lyssnar ökar våra kunskaper. Vi tar del av människors attityder och synpunkter. Det håller oss här och nu. När vi sedan bygger politiken utifrån och in, blir vi trovärdiga och relevanta. Vi bygger en politik som svarar på de frågor som väljarna faktiskt ställer sig när de står med röstkortet i handen på valdagen. LYSSNA, SAMTALA OCH ÅTERKOPPLA Det är krävande att lyssna aktivt. Skapa därför goda förutsättningar till uppmärksamhet, närvaro och engagemang. Ställ öppna frågor. Bekräfta att ni hör vad den ni talar med säger. Reflektera över det som sägs och summera slutsatserna. Börja med att lägga upp en långsiktig plan på hur ni kan lära känna människorna i er kommun lite bättre. Hitta sedan formen. Enkäter passar ofta väldigt bra för kampanjer på stan eller vid dörrknackning. Då fungerar de som bra och enkla samtalsinledare. Vid längre samtal som exempelvis under arbetsplatsbesök, bör man istället lämna mer utrymme för människor att berätta mer. Sammanfatta alltid svaren och återkoppla. Det kan vara i lokalpressen, på hemsidan eller genom ett flygblad som delas ut vid nästa kampanj. Kom ihåg att vara tillgänglig och sprid föreningens kontaktuppgifter så att väljarna alltid kan kontakta er. 19 3. ATT UTFORMA LOKALA BUDSKAP

Exempel på material att dela ut i samband med samtal Personvalsfolder. Knappar, dekaler etc Utanför stora mataffärer passar exempelvis kundvagnspoletter och våtservetter mycket bra. Flygblad, som enkelt kan tas fram genom Kampanjmotorn. Lokalt handlingsprogram. BERÄTTA Berättelsen är ett bra kommunikationsverktyg för att sprida ett politiskt budskap. När vi tar ned politiken till exempel i verkligheten, saker vi har varit med om eller platser vi besökt, blir det politiska budskapet mer personligt och lättare att förstå. Politiken färgas med känslor att relatera till. Genom berättelsen får vi också möjlighet att förmedla våra värderingar på ett sätt som bidrar till att skapa mervärde för den som lyssnar och till att öka känslan av gemenskap. Politik handlar om människor och därför pratar vi om människor. Berättelser är mycket mer effektiva än vad korvstoppning av fakta, diagram och siffror någonsin kommer bli. Använder vi istället en personlig erfarenhet så sätts informationen in i ett sammanhang och lagras bättre i minnet. Då skapar vi också fler moderata pratare som kan återberätta våra visioner för andra. Ingen behöver kunna allt, det går alltid att be om att få återkomma En bra och effektiv berättelse är kort och lättbegriplig. Den ska givetvis vara intressant, men behöver inte vara rolig. Det är själva sensmoralen som är huvudpoängen. Det bör finnas en huvudperson som vi kan identifiera oss med och en poäng. Berättelsen bör innehålla ett budskap som lyssnaren kan identifiera sig med och ska lätt kunna berättas i andra hand. Precis som i ett argumenterande tal, bör inte berättelsen innehålla mer än tre argument för att det ska vara lätt att komma ihåg. För bästa effekt är det viktigt att vi vågar använda berättelser som är både bra och dåliga. Det är viktigt för att visa att vi tar ansvar, är seriösa och framförallt för att vi vill lösa samhällsproblemen. Sedan behöver vi även ta hänsyn till vilka berättelser vi använder beroende om vi är i majoritet, opposition eller beroende på hur nära det är till nästa val och om det finns några lokala känsliga frågor. 4. ATT UTFORMA EN KAMPANJ 20

Våra politiska berättelser kan användas: Vid återkoppling genom att stärka vårt budskap med de tankar och åsikter som framgick under en dörrknackning. Vi har lyssnat på er, ni tycker det här, vi tycker det här, har vi landat rätt? När vi skriver insändare och vill förstärka våra budskap. Lokala flygblad: I bostadsområdet X känner man sig inte trygg på nätterna osv. Vid återkoppling på verksamhetsbesök (som vi bland annat gjorde under Välkommen till verkligheten ), vi har lyssnat på X antal medarbetare, här är era berättelser i en rapport tillsammans med våra förslag till förändringar och förbättringar. På politiska möten och vid debatter, ingen kan säga emot en sann berättelse. I valrörelsen eller lokala utspel och aktiviteter för att förstärka våra budskap genom lokala budskap och berättelser. VÅGA Ibland kan det kännas lite skrämmande att lämna det man känner sig trygg med och ge sig ut på kampanj. Speciellt om det är första gången eller om det sker i en helt okänd miljö. Men genom att fortsätta utmana er själva, kommer ni helt säkert utveckla er kampanjteknik och snart tycka att det är väldigt roligt. Här är några punkter som kan hjälpa till att skapa en positiv känsla inför nästa kampanj: RÄTT BUDSKAP. När kampanjen är meningsfull och rolig, gör det underverk på resultatet. VAR PÅLÄST. Ingen behöver kunna allt, men med kunskap kommer säkerhet och trovärdighet. Och är det så att ni får en svår fråga är det inte värre än att be om att få återkomma så fort ni tagit reda på svaret. HITTA RÄTT I SAMTALET. En bra dialog kräver i stort sett att vi talar samma språk. Undvik att tala politrucksvenska med väljare. Undersök målgruppen och möt den på rätt sätt. Attityd, tempo och kroppsspråk är också faktorer som spelar roll. PEPPA VARANDRA. Träffas en stund och fika tillsammans innan det är dags för kampanj. Se till så att alla känner sig bekväma och har en positiv inställning. Prata igenom upplägget och målsättningarna. Dela med er. Möts upp efter att ni har varit och kampanjat och gå igenom vad ni har varit med om. Vilket samtal och möte var intressantast, vilken fråga dominerade och var det något vi inte kunde svara på som vi måste läsa på om till nästa gång? 21 3. ATT UTFORMA LOKALA BUDSKAP

Ha roligt. Var glad och trevlig. Det smittar! Belöna gärna er själva när era mål genomförs. Och passa på att bjuda in nya medlemmar och intresserade som ni mött under kampanjen. SYNS I vardagen kan synlighet betyda något så enkelt som att vi bär moderatknapp. I vårt kampanjarbete kanske det handlar om att väcka nyfikenhet hos väljarna eller om att få lokaltidningens intresse. Sätten att driva kampanj på är många. Vilken kampanjtyp som passar bäst för en viss idé är inte alltid självklart. Lek gärna med olika kampanjtyper i ert kampanjande och låt alltid syftet styra valet av kanal. I slutet på Kampanjhandboken tipsar vi om hela 53 olika kampanjaktiviteter. KONTAKT MED MÄNNISKOR Interaktionen mellan väljare och politiker. Det är ändå vad allt kampanjande slutligen handlar om och något som vi verkligen har tagit fasta på i vår samtalskampanj Hallå Sverige där 900 000 väljarsamtal ska genomföras till valdagen. Samtalen kan ske genom dörrknackning, torgmöten, skolbesök, företagsbesök och valstugor men också genom telefonsamtal och öppna chattar. SYNLIGHETSKAMPANJER Just den här kampanjtypen är den som kopplas mest till traditionell reklam där vi köper annonsplats för att meddela vårt budskap. Fördelen är att vi med relativt små medel kan nå ut till ett stort antal människor. Exempel är stortavlor, webb-/radio-/tv-/bioreklam och tidningsannonser. Men även flygblads- och kampanjmaterialsutdelning är viktiga här. GERILLAKAMPANJER Gerilla handlar om att tänka utanför boxen när det kommer till kommunikation och kampanj. Ofta är gerillakampanjerna kostnadseffektiva då de skapar uppmärksamhet och därmed en mun till mun-effekt. Dessutom kan det vara en humörhöjare för våra egna. Eftersom de handlar om att tänka helt utanför de vanliga kampanjramarna skapar de också stor genomslagskraft när de lyckas. DIGITALA KAMPANJER De senaste åren har sociala medier fått en allt större roll i människors kontakt med varandra. Det är en värld som präglas av snabba förändringar och som kräver att vi ständigt håller oss uppdaterade. Så se över hemsidan, blogga, twittra, instagramma, lägg upp filmer på Youtube och möt miljontals väljare på Facebook. Glöm inte att ständigt tänka in de här kanalerna även när ni genom- 4. ATT UTFORMA EN KAMPANJ 22

för mer klassiskt kampanjande. Ta hjälp av dem i er förening eller närhet som har kunskaperna och redan finns ute på de olika forumen. MEDIA Att lära sig hur man samarbetar med pressen blir i längden ett värdefullt och effektivt kampanj-verktyg. Insändare och debattartiklar är viktiga men glöm inte bort den redaktionella publiciteten, det vill säga artiklar i tidningen eller inslag på tv och webb som en journalist har utformat. Det är inslag som har hög trovärdighet och här kan ett välskrivet pressmeddelande med en personlig uppföljning skapa fantastiska resultat med små ekonomiska medel. VAR DÄR DET HÄNDER Moderaternas närvaro spelar roll. Lämna kommunhuset och konferensrummen och ägna tid åt att ta reda på vad som får människor att bo och leva i just er kommun. Ta reda på vilka vardagsproblem de har och vilka lösningar de efterfrågar. Och gör det där människor faktiskt befinner sig. Identifiera sedan olika målgrupper. Det kommer att leda er till olika arenor, under olika tidpunkter. Överraska gärna genom att dyka upp där människor och media minst förväntar sig att vi ska vara. Besök sportaktiviteter och kulturevenemang. Kampanja utanför stora butiker, köpcentrum eller Systembolag. Passa på att skapa kampanjer om jobbskatteavdraget under slutet av månaden eller lyft fram det lokala företagandet när den nya butiken i centrum invigs. När kommunen anordnar en miljödag delta. Passa på att berätta om er miljöpolitik. Ställ fram en förslagslåda där ni samlar in egna idéer från kommuninvånarna. Lotta ut fina priser eller dela ut en snyggare kampanjmaterial till alla som bidrar. Glöm inte att utvärdera kampanjen och att sammanställa idéerna. Skriv en insändare eller dela ut flygblad med de bästa miljötipsen. 23 3. ATT UTFORMA LOKALA BUDSKAP

VÅRA TIO LEDORD VÄLJARNA MÅSTE VINNAS VARJE DAG. Vi ska visa att vi är moderater och väcka nyfikenhet. Möt människor där väljarna befinner sig, sök dialog och bilda opinion. Berätta vad ni gör. VI SVARAR PÅ VÄLJARNAS FRÅGOR. Lyssna på män niskor och ta del av deras funderingar. Sätt er in i väljarnas situation och visa att ni förstår deras frågor. Beskriv vår politik så att den är relevant för dem ni pratar med. VI BESKRIVER VERKLIGHETEN SÅ ATT VÄLJARNA KÄNNER IGEN SIG. Använd berättelser och exempel som människor kan relatera till och gör det med ett enkelt språk. VI VILL ALLA MÄNNISKOR VÄL. Var tydlig med att vi arbetar för att alla ska få det bättre oavsett livs-situation. Visa omtanke för alla som upplever svårigheter även om politiken inte alltid är lösningen. VI LÖSER SAMHÄLLSPROBLEM. Samhället förändras och därför gör Moderaterna också det. Fortsätt prata om våra starka frågor som jobb, trygghet och skola, men våga även föra upp nya frågor på agendan. Moderaterna är ett brett parti och ingen fråga är för lokal. VI TAR ANSVAR. Granska era förslag och säkerställ att de är alltigenom ansvarstagande. Fundera över konsekvenserna i kommande led och ställ höga etiska krav på er själva. MÄNNISKAN FÖRST, SYSTEMEN SIST. Ha människor som utgångspunkt och berätta hur vår politik berör dem ni möter. Prata om mål, inte bara medel. VI HAR VISIONER BORTOM PARTIPOLITIKEN. Allt är inte partipolitik. Våga tänka långsiktigt och driva frågor som inte är föremål för politiska beslut. Vad är det för samhälle vi vill ha? Visa samhällsintresse och engagemang. VI HAR KUL OCH VI HAR DISTANS TILL OSS SJÄLVA. Visa engagemang och att ni har roligt tillsammans. Då är det lättare att engagera andra. Visa att ni har distans till er själva och erkänn att ni inte kan allt. Det är förutsättningar för att kunna bygga förtroende. VI AGERAR GEMENSAMT OCH FORTSÄTTER SÖKA STÖD FÖR MODERATERNA OCH ALLIANSEN. Moderaterna har ca 40 000 medlemmar, 10 000 förtroendevalda och 500 föreningar. Vi förekommer dagligen i media och vi arbetar med frågor som berör människor. Därför är det viktigt att vi agerar tillsammans i grundläggande frågor. Det handlar om våra värderingar och om hur vi uppträder. Kom ihåg att vi söker stöd för såväl Moderaterna som för det samlade alternativ vi utgör tillsammans med andra partier. 4. ATT UTFORMA EN KAMPANJ 24

5. SAMTALSKAMPANJ HALLÅ SVERIGE Genom utvärderingar av valrörelserna 2006 och 2010 har vi kunnat se att det är de upprepade, personliga mötena med väljarna som skapar de bästa förutsättningarna för att vinna förtroende och röster. Och här hör dörrknackningen till den bästa metoden för personliga möten. Väljaren befinner sig bokstavligen på hemmaplan vilket ger trygghet och kontroll och därmed större öppenhet och mottaglighet, till skillnad från när mötena sker på politikernas hemmaplan som i valstugan. Men väljarsamtal handlar självfallet inte bara om röster utan det är så mycket större än så. Det är genom väljarsamtalen som vi fortsätter vår förnyelse, skärper vår samhällskritik, ökar tempot och utvecklar en framtidsinriktad agenda. En stor del i vår utveckling handlar om att ta del av väljarnas frågor/samhällsproblem och sedan utforma en politik som ger dem svaren. Därför påbörjades projektet Hallå Sverige under våren 2012 med mål om att vi moderater ska genomföra hela 900 000 väljarsamtal fram till valdagen. Det handlar i praktiken om nästan var tionde svensk och är en rejäl upptrappning jämfört med 2010 års samtalsmål. Det är genom väljarsamtalen som vi fortsätter vår förnyelse Som lokalt stöd i samtalen har Uppsalamodellen tagits fram. Den kommer att ligga på Kampanjmotorn på moderat.se och är en utdelarfolder där ni själva har möjlighet att koppla valbudskap, förslag, lokala löften och handlingsprogram till en karta som ni själva väljer ut och laddar in i Kampanjmotorn. Kontakta din lokala valledare för mer information om Uppsalamodellen men också när det kommer till rapportering och aktuella siffror kring Hallå Sverige. Det är tillsammans som vi kommer att lyckas. 25 5. SAMTALSKAMPANJ

DÖRRKNACKNING För att vinna väljarnas förtroende i ett valdistrikt bör dörrknackning upprepas vid flera tillfällen. Finns inte den möjligheten så kan man självklart anpassa besöken beroende på hur nära det är till valet, om vi är i opposition, majoritet etc. Det är bättre att prioritera de valdistrikt som hör till din valkrets och göra upprepade besök där än att knacka dörr i fler områden en gång. Ta hjälp av Moppins här. Förslag på dörrknackning i tre steg: 1. Genomför lokala enkätundersökningar och lyssna in väljarna. 2. Återkoppla väljarnas svar med lokala flygblad och berätta hur vi arbetar vidare. 3. Gör ännu ett besök för att stämma av. Här har ni också har möjlighet att presentera valbudskap, lokala löften, handlingsprogram, och inte minst påminna väljarna om att rösta på Moderaterna. HALLÅ SVERIGE-APPEN, ETT NYTT HJÄLPMEDEL Lagom till starten av valrörelsen i början på 2014 lanseras en ny app till Smartphones som kommer att underlätta samtalskampanjen. Den innehåller bland annat möjlighet till samtalsrapportering, nyhetsrapportering, politik från a till ö och mycket mer. Ladda ned den från och med februari. TIPS INFÖR DÖRRKNACKNING Vårt mål om 900 000 väljarsamtal till valdagen är beroende av att vi alla hjälps åt att genomföra besöken och sen rapportera in dem. Här följer några generella tips som du och din förening kan följa: Fundera över vilka områden som är prioriterade i kommunen och sätt upp en plan. Ta fram kartor över området för avprickning. Förannonsera besöken med flygbladsutdelning eller anslag i området om att vi kommer att genomföra dörrknackning. Det ger människor en chans att förbereda sig och fundera över frågor som de skulle vilja ta upp. Dörrknackning är lämpligt på vardagar klockan 18:00-20:00. På lördagar 11:00-17:00 och på söndagar 12:00-18:00. Två timmar är ett lagom pass. Ha en gemensam samling innan dörrknackningen och fördela gator och material. Dela upp er två och två. Då kan ni peppa varandra och turas om att knacka på och vara den som tar initiativ till samtal. Är ni två kan ni dessutom ge varandra värdefull feedback, stöd och beröm. Det är bra om de som har testat dörrknackning förut delar upp sig och går med de som inte är så vana eller känner sig osäkra. Gå gärna man och kvinna, ung och gammal. Försök att inte vara fler på besöken, det kan upplevas som obehagligt för den som får besöket. 5. SAMTALSKAMPANJ 26

Glöm inte namnbricka och ett par bekväma skor. TIPS UNDER DÖRRKNACKNING Lägg gärna ett flygblad/vykort i brevlådan hos dem som inte var hemma som informerar om att ni varit där och att de gärna får kontakta er. Turas om att anteckna synpunkterna som kommer fram under samtalen så att det inte blir så att ni faller in i fasta roller. Om ni får en fråga som ni inte kan svara på, säg det. Fråga om ni får återkomma per telefon eller e-post inom 48 timmar. Svaret kan ni få av era partikamrater i kommunen, via Hallå Sverige-appen eller hitta på www. moderat.se. Behövs mer hjälp än så, kan ni ställa frågan till info@moderat. se. TIPS EFTER DÖRRKNACKNING Träffas en stund efteråt för att prata igenom era besök. Vilka frågor och synpunkter var det som kom fram, var det något ni inte kunde svara på, var det någon fråga som dominerade och går det i så fall att ta fram en specialanpassad kampanj utifrån den frågan? Bocka av vilka gator ni gått på. Gå igenom synpunkterna ni har fått, räkna de genomförda samtalen och rapportera antalet till förbundet. ÅTTA KOM IHÅG VID DÖRRKNACKNINGEN 1. De flesta blir glatt överraskade när en företrädare för ett politiskt parti tar kontakt. 2. Att lyssna mycket och prata lite är en bra grundregel. 3. Glöm inte att fråga dem du besöker om de vill göra en insats och om de vill bli medlemmar. 4. Tipsa intresserade om vår hemsida. Här finns massor av information om vad vi tycker i olika frågor, men också tips på kampanjaktiviteter och en möjlighet att bli medlem. 5. Håll löften om ni har lovat att återkomma med information. Skriv upp det i kalendern direkt. 6. Gör en noggrann notering av adressen om personen i fråga uttryckligen säger att man inte vill ha fler besök av moderater. 7. Dokumentera samtalet och se till att ge underlaget till den ansvarige i föreningen så att denne kan rapportera det. 27 5. SAMTALSKAMPANJ

8. Ha roligt! Alla samtal med väljarna är viktiga, glöm inte att föra in alla samtal som görs fram till valdagen på verktyget vinna2014.nu, alternativt i appen Hallå Sverige. BJUD IN TILL SAMTAL Att bjuda in till ett samtal med en samling väljare är ytterligare ett bra exempel på hur vi kan genomföra lyssnande samtal med väljare som vi inte kan nå genom dörrknackning. Bjud in till en diskussion i någons hem, trädgård, på ett café eller liknande för att på så sätt göra samtalet mer personligt och mindre formellt. Föreningslokalen kan givetvis vara ett alternativ om ni har en, men tänk på att människor kan uppleva steget in i Moderaternas lokal som större än klivet in i någons hem eller trädgård. Inbjudan kan ske genom flygblad i trappuppgångar där ni bor, på arbetsplatsen, idrottsföreningen, som återkoppling i ett visst postnummer eller liknande. Bjud gärna på något att dricka och äta. Inbjudan kan även ske som en återkopplingskampanj med budskapet: Har vi lyssnat rätt? Tänk på att gruppen inte får bli för stor. Då kan det bli svårt att hålla ett kvalitativt samtal där väljarna verkligen kan berätta för oss vad de tycker är viktigt för dem. Diskussionerna kan variera beroende på vilken målgrupp man samtalar med, men tänk alltid på att sträva efter det lokala perspektivet. Ett steg vidare i detta är att införa en stående lunch eller något liknande. På en fast dag i månaden (till och med i veckan när det är brinnande valrörelse) finns ni på en lunchrestaurang dit vem som helst kan komma och luncha med er för att diskutera politik och vad som behöver göras i området. Glöm inte bort att dokumentera och rapportera in antalet samtal till förbunden. Efteråt är det också viktigt att följa upp samtalen och ge återkoppling på det som sagts. Det kan du till exempel göra genom mail, adresserade brev, eller kanske ett telefonsamtal. Materialet som kommer fram under dessa samtal kan sen med fördel användas som underlag för insändare, motioner i fullmäktige, lokala partiprogram m.m. Det är dock viktigt att alltid återkoppla till dem som var närvarande innan man går vidare med att använda materialet. FÖRETAGSBESÖK Genom att ta utgångspunkt i hur arbetsmarknaden ser ut och hur den utvecklas kan vi också möta väljarna som det parti som bäst förstår jobben. Och vad är då bättre än att utgå från företagen i din omgivning genom att göra företagsbesök? 5. SAMTALSKAMPANJ 28