Verksamhetsplan 2014/2015



Relevanta dokument
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Trollstigen AB

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

T r o l l k a r l e n s h a t t

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Kvalitetsredovisning

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Verksamhetsplan för förskolan

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Trimsarvets förskola

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Kumlasjöns förskola

FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Kvalitetsdokument 2013/2014

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan Stockby Förskola

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetens innehåll

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Backlura förskolor. Uppföljning: Vid bokslut se om gruppstorleken har minskat med oförändrad personalstyrka.

Kvalitetsrapport Så här går det

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

FÖRÄLDRASAMVERKAN STIMULERAR OCH UTVECKLAR

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

Transkript:

Verksamhetsplan 2014/2015

Inledning Arbetet med denna verksamhetsplan har genomförts med Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) som underlag. Vår vision Att ha den mest lustfyllda och lärorika verksamheten som finns. De tre huvudingredienserna Tydlighet, Glädje och Närvaro kommer via leken att göra så att vi uppnår detta. 1

Värdegrund Vår värdegrund bygger på respekt för alla och envar, en genomgående tolerant människosyn som ska genomsyra allt. Så som man själv vill bli behandlad ska man också behandla andra. Detta arbetar alla utefter i verksamheten, från föräldrar och pedagoger till barn. Vidare ska denna värdegrund bygga på en tolerans för andras olikheter och se dessa som en tillgång. Detta innebär en förståelse för andra och deras perspektiv. Därav är en tydlig värdegrund väldigt viktig, så att alla kan ta den till sig. Vad gäller tydlighet ska även detta som begrepp ingå i värdegrunden. Detta innebär att vi pedagoger ska arbeta med tydlighet och tydliga gränser; hur vi beter oss mot varandra, bemöter varandra och ser varandra - att alla får chansen att bli förstådda. Först när dessa ramar finns uppstår en trygghet hos alla och det är utifrån detta som lek, utforskande och lärande kan gro. Denna trygghet ger även utrymme för pedagoger att se, höra och bekräfta alla barn, men också en förståelse hos alla inom verksamheten att en del barn behöver denna bekräftelse mer än andra. En värdegrund inom förskolan börjar alltid med oss vuxna. Det är viktigt att vi vuxna börjar med oss själva. Barn är i allmänhet duktiga på att se den vuxnes förhållningssätt. Ett tydligt exempel på detta och på respektvisande kan vara så enkelt som att vi säger hej, god morgon eller hej då till de vi möter. En värdegrund inom förskolan kan också ses som en värdegrund för livet. Förskolan lägger grunden, inte bara för ett livslångt lärande, utan även för en demokratisk värdegrund. Vår värdegrund lägger även stor vikt vid glädje och positiva attityder. Alla sinnen är med och påverkas, hur olika vi än är. Vi vill förmedla glädje och en positiv anda och det är när vi är avslappnade som vi når ut och lär oss som bäst. En avslappnad pedagog är en god lyssnare, inkännande och närvarande. 2

Matkultur Mat måste vi ha varje dag. Vår plan för matkulturen är att barn och vuxna i verksamheten ska äta näringsrik, ekologisk och smakrik mat lagad från grunden. Med glädje och inspiration ska vi skapa en lust att äta hälsosam mat. Förutom att måltiderna, från fruktstund till lunch och mellanmål, mättar och ger energi så är de framförallt sociala och lärorika situationer. Således fortsätter vår plan med att vi runt matkulturen har olika aktiviteter. Köket blir en del av pedagogiken även utanför måltiderna, som när vi exempelvis odlar tomat eller potatis. Föräldrakooperativ Vår tanke med att arbeta i ett föräldrakooperativ bygger på att tillsammans är vi starka. Vi ser verksamheten som ett komplement till hemmet och därför ska föräldrarna också ha en stor inblick i verksamheten. Detta leder till ett gott samarbete och målet för detta goda samarbete är att barnen ska få en så bra verksamhet som möjligt detta är vinsten. Det öppnar upp för tilltro till varandra och hänsynstagande. Ett gott samarbete visar också vilka rättigheter och skyldigheter vi har gentemot varandra, ett gott samarbete skapar balans i detta. Vår plan är att förväntningarna ska vara mycket tydliga redan från början, dels föräldrarnas förväntningar på oss, men också våra förväntningar på föräldrarna. Denna tydlighet genomsyrar hela vårt arbete, vilket ger trygghet till oss vuxna. Trygga vuxna ger trygga barn. Föräldratjänsten som ingår i ett medlemskap i föräldrakooperativet har det senaste året inneburit en eftermiddag i veckan då några föräldrar kommer och jobbar. Detta gör så att arbetslaget kan ha möte under den här tiden, vilket gör att vi hela tiden kan lyfta frågor som har med verksamheten att göra. Vi märker, vår plan är att fortsätta med detta, att det blir ett bra flöde i den pedagogiska verksamheten. Vi vill att detta ska bibehållas, så att verksamheten kan flyta på och minimera risken för missförstånd, men också för att tillsammans delta i pedagogiska diskussioner och fatta gemensamma beslut. Detta öppnar upp för mer tid att lära känna varandra och ge barnen en bra vardag på förskolan. Bygga en grupp Ett av de viktigaste uppdragen för oss är att få ihop en trygg grupp, både vad gäller barnen, men också vad gäller oss vuxna. I den grupp man får ihop skapas det en trygghet, ett lugn, en 3

glädje och utifrån det får alla energi att lära sig nytt och prova nya saker och leka med nya vänner. Detta ger utrymme för öppna dörrar och för de mer försiktiga individerna att våga ta mer plats. Med utgångspunkt i visionen och denna verksamhetsplan så består början av gruppbyggandet av tydlighet och pedagogstyrda aktiviteter. Genom detta vill vi locka och inspirera barnen att ta för sig av det verksamheten erbjuder och känna sig trygga och välkomna. Där vill vi också visa att det är pedagogerna som leder, vad vi tillåter, hur rutinerna ser ut. Vi vill visa tilltro till varje barns förmåga att ta till sig detta. Vi vill arbeta med att alla barn ska synas och höras. En annan aspekt av gruppbyggandet är också en stimulerande miljö, med öppna dörrar och utrymme för lek. Detta ger verktyg för att skapa en harmonisk atmosfär, samt relationsbygge. Vad är viktigt? Vi vet att det absolut viktigaste är närvarande och lyhörda pedagoger. Med förankring i vår värdegrund samt vetskapen om hur en trygg grupp fungerar så måste vi pedagoger vara närvarande för att fånga upp signaler från barnen, delta i vardagens aktiviteter med barnen. Helt enkelt vara där. Inför utvecklingssamtalen så är det en fördel om vi pedagoger faktiskt har sett just ert barn i verksamheten. Leken Lek ger glädje. Barn leker för att det är kul. Förskolan ska vara en rolig verksamhet. Det finns även andra, mycket viktiga, aspekter av leken. Vi vill utgå från forskning, teorier och erfarenheter kring leken och dess oerhört stora betydelse för barns utveckling. Vi vet att barn utvecklar språk, stimulerar fantasi, övar turtagning, tyst kommunikation samt utbyter erfarenheter med hjälp av lek. Framförallt är lek gemenskap, glädje att vara tillsammans och känna tillhörighet. Vår roll i leken, som pedagoger, är inte alltid att delta i leken. Det är minst lika viktigt att veta när man ska backa ur och vara vid sidan av, men där vill vi poängtera att vi strävar efter att vara närvarande, medvetna och lyhörda. Där kan pedagogens roll vara att hjälpa andra in i leken, eller se vad barnen själva tar för sig utan en direkt inblandning från vår 4

sida. När vi pedagoger deltar i leken vill vi utmana leken vidare, tillföra nytt eller hjälpa till i övergångar. Således är vår plan att inspirera. Vi vill också vara fortsatt à jour om nya rön kring lekens betydelse. Vi står tydligt fast vid att alla får vara med. Vi står också tydligt för att leken kan utvecklas och må bra av att så många som möjligt kan delta. Däremot gäller det, som vår strävan säger, att vi pedagoger är lyhörda för hur leken ser ut och vad som händer i leken, så att nya lekkamrater till exempel kan komma in vid en övergång från en lek till en annan. Förskola-Hem Vår plan och vår strävan är att föräldrar, liksom barn, ska känna sig välkomna i verksamheten, känna att de kan vara delaktiga och trygga i densamma, vår plan är där att ge en så god introduktion som möjligt, med förberedelser och samtal. Grundtanken är vår princip om gruppbyggande förskolan är föräldrarnas, barnens och pedagogernas, i en stor grupp. Förutom utvecklingssamtalen, föräldramötena, den dagliga kontakten och traditionerna så har föräldrarna även en möjlighet att delta i verksamheten närhelst de vill, vår strävan är att uppmuntra ett aktivt deltagande och där är föräldratjänstdagarna en bra möjlighet. Vår plan är också att vidhålla vid de gemensamma aktiviteter vi redan har tillsammans med föräldrarna och även utöka dessa. Bland de gruppstärkande aktiviter vi har finns städdagar, luciatåg, reflexstig, öppet hus, vårpicknick och föräldramöten, där föräldrarna har ett ansvar att exempelvis organisera aktiviteter eller fika. För barnens del strävar vi efter att hemmet ska in i förskolan, men också att förskolan ska in i hemmet. På förskolan har barnen en hemtavla med fotografier på familj och släkt. I hemmet uppmuntrar vi barnen att berätta om deras dagar. Vår strävan är att ständigt förenkla detta arbete, exempelvis med digitala medier, som bloggar och appar med bilder och information. Vår plan är att vidhålla detta samarbete, så att barnen upplever den tillitsfulla relation mellan förskolans personal och barnens familjer som föräldrakooperativet erbjuder. 5

Traditioner Vad som menas med traditioner kan diskuteras. Vi vill visa på att en tradition kan vara vår dagliga morgondans, liksom den årliga Reflexstigen. Vilka traditioner vi har går att läsa om i vår Traditionspärm, samt våra tankar och planer kring dessa. Huvudtanken är att utifrån vår för hela verksamheten övergripande vision sprida glädje och umgås i den kulturella gemenskap som alla i relation till Grindstugan är en del av. Inskolning-överinskolning Tre dagars föräldraaktiv inskolning, men föräldrarna ska vid behov vara tillgängliga i ungefär två veckor eller längre. Överinskolningen mellan avdelningarna är i regel en dag. Vi strävar efter en öppen förskola, där ett ständigt och tätt samarbete sker mellan avdelningarna och överinskolningen blir i princip mest en symbolisk ceremoni där barnet får flytta över sin låda med namn och foto. Självklart är vi lyhörda efter det enskilda barnets behov. Men vi vill förmedla ett lugn samt tilltro. Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogerna har olika mycket förtroendetid. Tiden ska användas till personalmöten, avdelningsmöten, föräldramöten samt egen planeringstid. Vi har ca. 3 planeringsdagar per år som kan användas till att gå någon form av utbildning eller möjlighet till att utvärdera och följa upp verksamheten samt utvärdering av arbets- verksamhets och likabehandlingsplan. Vi har personalmöte varje vecka, då föräldrar är i barngrupp tillsammans med en pedagog och avdelningsplanering varannan vecka där vi utvärderar och följer upp verksamheten genom diskussioner och samtal. Utöver detta förekommer regelbundet medarbetarsamtal samt årliga utvecklingssamtal rörande barnen i Grindstugans verksamhet. Det finns även en årlig enkät Pilenenkäten som undersöker förskolans kvalitet. 6