REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020



Relevanta dokument
Regional strategi för ökad inflyttning pch förbättrad integration Integrationsstrategi (RS/99/2015)

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Integrationsstrategi. Krokoms kommun

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland

Karlskoga kommuns omvärldsdag

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB

STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN

Internationell strategi

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument

TILLVÄXTPROGRAMMET TEMA JOBB

Internationell policy för Tranemo kommun

Socialdemokraterna i Mora

vår hälsa länets möjlighet

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

Internationellt program för Karlshamns kommun

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Folkbildning - Folkhögskolor. Regionala utvecklare?

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning

Folkhälsoprogram

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Politisk plattform för Allians för Kinda

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

Integration & etablering Kalmar län. Förslag på handlingsplan 2015

Bakgrund. Beslutsdatum Diarienummer 2016/00183

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

BoPM Boendeplanering

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

Barn- och ungdomspolitisk strategi

Policy Fastställd 1 december 2012

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Handling för tillväxt... 2

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MEDBORGAREN I FOKUS

Jämställdhet gör skillnad

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Regionala utvecklingsnämnden

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation Ledarna 1

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Kartläggning av målgruppen

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet

ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport

Integrationsstrategi 2020

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Koppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Indikator

Kompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland

Folkhälsoprogram för åren

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

100-dagarsprogram. Inom de första 100 dagarna 2011 ska vi ha fattat beslut om eller ha påbörjat arbetet med följande 92 punkter.

Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål

Skolplan för Karlshamns kommun

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Nationella jämställdhetsmål

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården

KRAFTSAMLING

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Strategi för Corporate Social Responsibility

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på )

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Plan för ökad tillgänglighet i Älmhults kommun. Arbetet ska särskilt inriktas på:

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Transkript:

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt och är allas ansvar. För att uppnå integration mellan personer födda i Sverige och andra länder krävs en ömsesidig respekt och en förståelse för att människor är olika. Varje individ ska mötas utifrån sina behov. I Jämtland Härjedalen ska alla ha samma förutsättningar att vara delaktiga i samhället oavsett bakgrund. Vi är en region att längta till och växa i. Människor flyttar till Jämtland Härjedalen t.ex. för att de är på flykt från sina hemländer, för att arbeta, för att återförenas med sin familj eller för att bilda familj. Alla som vistas i länet oavsett uppehållstillstånd eller inte, om man är född i Sverige av svenska föräldrar eller om man flyttat till länet senare i livet med annan etnisk bakgrund ska integreras med varandra. Den regionala strategins insatser och aktiviteter riktar sig därför till kvinnor, män, flickor och pojkar som är utrikes födda och svenskfödda. Den regionala strategin för ökad inflyttning och förbättrad integration har ett brett anslag och ska belysa hur integrationen ska förbättras och därmed minska utflyttning, öka inflyttning och i förlängningen öka länets befolkning. Den är härigenom en del i den övergripande regionala utvecklingsstrategin RUS och en angelägenhet för hela regionen. Syftet är att nå en samsyn, att visa vilken riktning regionen tar och vad som är viktigt att prioritera. Den ska ge stöd och vägledning till politiker och tjänstemän och även ge inspiration till berörda aktörer genom förslag på aktiviteter. 2

Fem områden prioriteras utan inbördes rangordning Höjd utbildningsnivå Svenska språket, modersmål och studiehandledning är viktigt, liksom kompetensutveckling för alla som på något sätt arbetar med utbildning. Individanpassad och flexibel utbildning kräver samverkan mellan olika aktörer, funktioner och system i samhället. Ökat deltagande i arbetslivet Tidig kartläggning och matchning mot arbetsmarknadens behov är av yttersta vikt, liksom nya och innovativa idéer för att underlätta och förkorta vägen till arbete. Arbete mot diskriminering i arbetslivet är prioriterat. Förbättrad social sammanhållning Insatser för ökad delaktighet och inflytande liksom arbete mot rasism och för allas lika värde är prioriterat. Förutsättningar för social sammanhållning är bl.a. bra hälsa, tillgång till olika nätverk och trygghet för alla i samhället oavsett etnisk bakgrund. Kulturkompetens möjlighet och utmaning En avgörande faktor för lyckad integrering är bland annat kunskap och förståelse om kommunikationens utmaningar i möten med människor från andra kulturer, inte minst viktigt är det för verksamheter i offentlig sektor. Det personliga mötet i t.ex. hälso- och sjukvården kan vara avgörande för behandlingsresultat men också för viljan att stanna och bosätta sig i regionen. Det samma kan gälla vid mötet med utbildare eller andra samhällsaktörer. Kompetensutveckling inom området är en framgångsfaktor som måste beaktas i integrationsarbetet. Förbättrad infrastruktur Boende, allmänna kommunikationer, körkort och bredband kan vara avgörande för både viljan och möjligheten att bo i glesbygd. 3

Integration är tvärsektoriellt och allas ansvar vilket innebär att dessa fyra områden påverkar och är beroende av varandra. Inom varje område finns ett antal insatsområden som i några fall upprepas. Alla berörda aktörer behöver sin egen strategi eller handlingsplan för hur de ska arbeta utifrån sina specifika förutsättningar. I december 2013 var ca 9700 utrikes födda personer folkbokförda i länet, d.v.s. ca 8 % av befolkningen, jämfört med rikets ca 16 %. Migrationsverket utfärdade ca 1200 uppehållstillstånd och uppehållsrätter till Jämtlands län under samma år varav majoriteten, ca 70 % kom som flyktingar. Därutöver har Migrationsverket i november 2014 platser för 1600 asylsökande i länet. Sedan december 2011 finns en Regional Överenskommelse (RÖK) mellan Länsstyrelsen Jämtlands län, Regionförbundet Jämtlands län, Jämtlands läns landsting, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan. Denna kommer att revideras inför 2015 och gälla dels alla asylsökande män och kvinnor som är inskrivna hos Migrationsverket och dels, under ca 2 år, de som erhållit uppehållstillstånd och bosättning i en kommun. Inom ramen för RÖK görs varje år en handlingsplan som är en del av denna strategis genomförande. 4

PRIORITERADE OMRÅDEN 5

HÖJD UTBILDNINGSNIVÅ MÅLBILD RUS För att behålla välfärd och en möjlig tillväxt i en allt mer globaliserad ekonomi är kunskap och kompetens viktigt för länet. Ungdomars inträde i vuxenlivet, en god integration, bra utbildningssystem som bidrar till god utbildningsnivå för båda könen och livslångt lärande är prioriteringar. Allas kompetens oavsett kön, ålder och ursprung tas till vara. Insatsområden Kompetensutveckling Kompetensförstärkning och vidareutbildning av personal för ett språkutvecklande arbetssätt i skolans alla ämnen ska prioriteras för att öka allas möjligheter att uppnå gymnasieexamen och att fortsätta med högre studier. Den digitala kompetensen behöver öka i hela befolkningen för att fler ska hitta och använda digitala lösningar i utbildning, arbetsliv och för att öka delaktigheten. Språkutveckling Kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha bra förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper i det svenska språket. Det är av största vikt att utbildningen är anpassad efter individens behov och att den därför är flexibel. I alla skolformer ska studiehandledning och undervisning i modersmål prioriteras. Värdegrund Integration prioriteras av alla i utbildningsväsendet, d.v.s. det måste arbetas aktivt och medvetet med värdegrundsfrågor. Attityder för acceptans, ökad mångfald och för att motverka diskriminering är viktiga. 6

HÖJD UTBILDNINGSNIVÅ Samverkan När översatta betyg saknas ska kunskap och erfarenheter inom skolämnen och från arbetslivet kartläggas eller valideras tidigt för att säkerställa att ämnen studeras på en för individen utvecklande nivå. Utbildare, branscher och eventuella upphandlare säkerställer att förkunskapskrav och utbildningars utformning leder till anställningsbarhet eller möjlighet att starta eget. Ökad samverkan över kommungränser för att skapa fler möjligheter till utbildning och arbete. Livslångt lärande Det livslånga lärandet gäller alla oavsett kön, ålder, skolbakgrund och arbetslivserfarenhet. Tidig och kontinuerlig studie- och yrkesvägledning är viktig för att studier ska kunna baseras på intressen, tidigare erfarenheter och arbetsmarknadens behov. Studieförbund och folkhögskolor är en viktig del i det livslånga lärandet. Exempel på aktiviteter Barn och ungdomar integreras tidigt i sin ordinarie klass. Förstelärare i regionen med uppdraget att arbeta kring ett språkutvecklande arbetssätt. Samordning av kompetenser och resurser i kommunen och regionen när det gäller modersmål, studiehandledning och språkstöd till både barn och vuxna. Samordning av kompetenser och resurser i regionen när det gäller flerspråkiga personer med särskilda behov. Utbildning i svenska för invandrare (SFI) på arbetsplatsen eller lärare som reser till eleverna. Samhällsorientering placeras i anslutning till SFI. I eventuell upphandling av utbildning ställs krav på samverkan mellan berörda aktörer. Körkort som en del i yrkesutbildningar, ex vårdutbildningar för att kunna arbeta i glesbygd. 7

ÖKAT DELTAGANDE I ARBETSLIVET MÅLBILD RUS Mottagandet av alla som flyttar till Region Jämtland Härjedalen är professionellt och de kommer snabbt in på arbetsmarknaden. Ett aktivt arbete för en bra integration och för att fler ska bosätta sig i regionen görs genom att tillvarata allas kompetens. Det är angeläget att skapa nätverk och mötesplatser mellan arbetstagare och arbetsgivare inom näringsliv och offentligt sektor för att skapa integration och förutsättningar för god språkinlärning där behovet finns. Detta främjar möjligheter till sysselsättning antingen som anställda eller som företagare. Ett mångkulturellt samhälle berikar och ger företagen kontakter med omvärlden. Insatsområden Matchning Kompetenser från berörda myndigheter och verksamhetsområden samverkar för att kartlägga och fånga upp kompetens. De personer med kompetens som efterfrågas i regionen ska snabbt komma i kontakt med arbetslivet. Individens och arbetsmarknadens behov måste styra insatser och åtgärder och det ska vara en tydlig koppling mellan utbildning, språkträning och arbetsliv. Kompetensutveckling för de som ska utföra matchning och validering är viktigt. Öppna arbetsplatser och företag Fler arbeten, praktikplatser och feriearbeten måste finnas tillgängliga för att kvinnor, män, flickor och pojkar ska komma i kontakt med arbetsmarknaden och/eller få ett arbete motsvarande sin kompetens. Stat, kommun och landsting ska vara goda förebilder för övriga arbetsgivare. Kompetensutveckling på arbetsplatser av både arbetsgivare och anställda ska motverka diskriminering pga. t.ex. etnicitet och kön. Demokratiska värderingar, öppenhet och tolerans är ett gemensamt ansvar. 8

ÖKAT DELTAGANDE I ARBETSLIVET Eget företagande och entreprenörskap Eget företagande och entreprenörskap är en viktig möjlighet till egen försörjning. Utveckling av funktionella stödsystem för blivande entreprenörer och innovativa idéer när det gäller företagande prioriteras, liksom ett ökat strategiskt arbete för att fler företag ska etablera sig i länet och skapa fler arbetstillfällen. Allmänna kommunikationer och körkort Allmänna kommunikationer eller körkort och tillgång till bil är förutsättningar för att kunna förflytta sig till och från arbete i glesbygd eller för att arbeta obekväma tider. Exempel på aktiviteter Arbetsmarknadskunskap i grundskola och gymnasium. Aktiviteter i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) genomsyras av ett tydligt integrationsperspektiv. Kompetensutveckling av handläggare för att öka möjligheten att fler utrikes födda kvinnor kommer ut i arbete. Lokala och digitala lösningar för effektiv validering av kunskap och erfarenhet. Locka till landsbygden genom projekt som Grön integration. Snabbspår för högutbildade med utländsk bakgrund för att komplettera med det som saknas för att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Avidentifierade jobbansökningar. Sociala företag för att komma ut i arbetslivet eller prova på att driva eget företag. 9

KULTURKOMPETENS OCH FÖRBÄTTRAD SOCIAL SAMMANHÅLLNING MÅLBILD RUS Region Jämtland Härjedalen upplevs som landets tryggaste och präglas av ett gott värdskap och välkomnande attityder. Oavsett bakgrund, förutsättningar och var i regionen man bor är uppväxtvillkor och levnadsvanor jämlika och goda. Den sociala välfärden är jämlik och jämställd och man har tillgång till hälsa på lika villkor. Grupper med svag konkurrenskraft på arbetsmarknaden ges möjlighet till utveckling för förbättrad anställbarhet så att den sociala sammanhållningen stärks. Bemötandet är välkomnande och nyfiket och det sker ett aktivt arbete för att motarbeta eventuella negativa attityder mot inflyttning från andra länder och kulturer. Kultur, idrott och hälsa ger bättre förutsättningar för individers lärande och positiva utveckling. Insatsområden Hälsa och sjukvård God hälsa för män, kvinnor, flickor och pojkar är en förutsättning för att kunna arbeta, studera och fungera i hemmet och är hela samhällets ansvar. Att arbeta med hela familjen är prioriterat. Kunskap, resurser och strukturer ska säkerställa att varje individ får rätt vård och behandling utifrån sina behov. Kompetens för att ge stöd avseende kris och trauma bör utvecklas och finnas tillgänglig i regionen. Delaktighet och inflytande Tillgänglighet vad gäller allmän information, stöd och service till personer som har bristfälliga kunskaper i det svenska språket måste utvecklas. Kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha lika möjligheter till inflytande och delaktighet för att påverka de egna livsvillkoren. 10

KULTURKOMPETENS OCH FÖRBÄTTRAD SOCIAL SAMMANHÅLLNING Attityder Främlingsfientlighet och rasism på alla nivåer måste förebyggas och motverkas. Förståelsen bland medborgare när det gäller mångfaldens och integrationens betydelse och fördelar för regionen behöver öka. Utgångspunkten är allas lika värde, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Kultur- och fritidsaktiviteter Olika former av kultur- och fritidsaktiviteter spelar en viktig roll för hälsa, språkutveckling och kontakter med arbetsgivare. Det civila samhället har kompetenser och resurser för att skapa dessa viktiga sociala nätverk. Samverkan för att hitta och sprida goda exempel och framgångsfaktorer är prioritet. I dialog med föreningslivet skapas inkluderande mötesplatser för kvinnor, män, flickor och pojkar. Samverkan Individens behov står i centrum och en väg in ska genomsyra bemötandet oavsett om kontakt tas inför beslutet att flytta till länet eller efter ankomst. Insatser för män och kvinnor som står långt ifrån eller som ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden ska vara individuella, flexibla och innovativa. De mötesplatser och sociala nätverk som redan finns ska utvecklas. Barnens bästa ska alltid tas hänsyn till när insatser och åtgärder beslutas. Exempel på aktiviteter Utveckla familjecentralernas arbete med utrikes födda för att stärka hela familjens livssituation. Lokala överenskommelser för mottagandet av barn som kommer med eller utan familj (Barn-LÖK). Hälsoprogram eller liknande utifrån varje individs behov. Använda ny teknik i större utsträckning för att öka tillgängligheten till viktig information från myndigheter och andra aktörer. Ge stöd (ekonomiskt eller med t.ex. lokaler) till föreningar och andra som aktivt vill bidra till integrationen genom riktade och löpande insatser. Se över hur det civila samhället kan medverka i lokala och regional överenskommelser I arbetet med Hälsa på lika villkor och Folkhälsopolicy behöver hänsyn tas till personer med utländsk bakgrund och därmed eventuellt varierande språkkunskaper och kunskap om hälsa. Det civila samhällets roll stärks bl.a. genom överenskommelsen inom integrationsområdet. 11

FÖRBÄTTRAD INFRASTRUKTUR MÅLBILD RUS Det är lätt att flytta till Jämtland Härjedalen eftersom mottagandet är välkomnande, nyfiket och professionellt organiserat. Inflyttning är önskvärd för att klara framtidens arbetskraftsförsörjning och utrikes födda ger regionen mångkultur, en global good-will och öppnar våra sinnen. Regionen upplevs vara en plats där människor i alla åldrar kan leva och utvecklas. En god samhällsservice erbjuds alla invånare och det finns bra pendlingsmöjligheter till och från arbete och studier. Insatsområden Samhällsplanering I en långsiktig samhällsplanering är det viktigt att ta hänsyn till det ökade antalet utrikes födda i länet för att motverka segregation. Det ska finnas attraktiva bostäder i olika storlekar till rimliga priser. Den sociala servicen behöver utökas på flera orter. Kompetenshöjande insatser till berörda aktörer för att öka kunskapen om vikten av en ökad invandring till länet. Ökad samverkan över kommungränser för att underlätta boende, transporter och service är nödvändig. Bostäder För att öka inflyttningen till länet måste det finnas bostäder att flytta till. Samverkan mellan berörda aktörer kring insatser att ta fram fler boenden så att det överensstämmer med behoven. Hyreslägenheter är prioriterat, men det behövs nytänkande när det gäller boendeformer. Lediga hus på landsbygden ska marknadsföras. 12

FÖRBÄTTRAD INFRASTRUKTUR Allmänna kommunikationer Möjligheten att förflytta sig är en förutsättning för att flytta till och bo kvar i glesbygd. Insatser för bra och tillgängliga kommunikationer inom kommunen och länet ska därför prioriteras. Nytänkande när det gäller att möta snabba förändringar i behoven av kommunikationer till och från olika orter är nödvändigt. Bredband Tillgång till internet med god kvalitet för att kunna driva företag, arbeta och ha kontakt med familj och vänner i Sverige och i andra länder kan vara en förutsättning för att flytta till och bo kvar i länet. Exempel på aktiviteter Planera in integration i ägardirektiv gällande kollektivtrafik och boende. Med utgångspunkt i Länsstyrelsens årliga rapport om Bostadsmarknaden i Jämtlands län utveckla fler möjligheter för att fler ska bosätta sig i länet. Modulboende. Guidade turer för att visa länet och landsbygdens fördelar. Utreda om det är möjligt för kommunerna att bedriva trafik i egen regi. Utreda vilka möjligheter som finns för att fler män och kvinnor ska kunna ta körkort och ha tillgång till bil. 13

GENOMFÖRANDE 14

VAD NÄR VEM Regionalt strategiskt nätverk Kontinuerligt Region Jämtland Härjedalen Upprätta kommunala strategier/program Enligt lokal plan Alla kommuner Lokala genomförandeplaner Årligen Kommuner, myndigheter, föreningar, organisationer m.fl. Finansiering utöver ordinarie medel. Förslagsvis via: Samordningsförbundet, EU:s fonder eller nationella stödprogram Efter behov och vid fonders utlysning Varje verksamhet. Vid länsövergripande verksamhet: Region Jämtland Härjedalen Uppföljning Årligen Region Jämtland Härjedalen Revidering av den regionala strategin 2016, 2018 Region Jämtland Härjedalen 15

BAKGRUND 16

Region Jämtland Härjedalen har som regional tillväxtansvarig en viktig roll att samordna och leda det regionala utvecklingsarbetet så att integrationsfrågorna lyfts in och samordnas med övriga strategier och handlingsprogram. I arbetet med att ta fram integrationsstrategin har samtliga kommuner, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter och organisationer medverkat. Dialogen med dessa samt aktuella dokument på nationell och EU nivå har ingått i underlaget för arbetet, bl.a. EU2020, den regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län 2014 2030 (RUS 2030) och Integration beskrivande statistik och analys i Region Jämtland Härjedalen. 17

Följande bild illustrerar hur strategierna hänger ihop, från EU 2020 till insatsområden i integrationsstrategin. EU 2020 - INTEGRATION RUS 2030 - GENOMFÖRANDE I INTEGRATIONSSTRATEGI INTEGRATIONSSTRATEGI JÄMTLAND HÄRJEDALEN INSATSOMRÅDEN Utbildning Kompetens och kunskapsutveckling Höjd utbildningsnivå Kompetensutveckling Språkutveckling Värdegrund Samverkan Livslångt lärande Sysselsättning Ökat deltagande i arbetslivet Matchning Öppna arbetsplatser och företag Eget företagande och entreprenörskap Allmänna kommunikationer och körkort Fattigdom och social utestängning Socialt inkluderande och ett sunt liv Kulturkompetens och förbättrad social sammanhållning Hälsa och sjukvård Delaktighet och inflytande Attityder Kultur- och fritidsaktiviteter Samverkan Demografiska möjligheter Förbättrad infrastruktur Samhällsplanering Bostäder Allmänna kommunikationer Bredband 18

Referenser Europa 2020 - en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Jämtland/Härjedalen 2030, Innovativt & Attraktivt, Regional Utvecklingsstrategi 2014-2030 Integration Beskrivande statistik och analys av utrikes födda i Region Jämtland Härjedalen 2014 Integration och flyktingmottagande på enklare sätt, Hela Sverige ska leva! European Web Site on Integration, EWSI. http://ec.europa.eu/ewsi/en/index.cfm Migrations- och Asylpolitik, Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/9685 16 5 2014 Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 19

Besöksadress: Rådhusgatan 72 Postadress: Region Jämtland Härjedalen, Regional utveckling, Box 654, 831 27 Östersund Telefon: 063-14 64 00 E-post: regionalutveckling@regionjh.se Webb: www.regionjh.se