BILAGA VENTILATION, VÄRME OCH SANITET KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR



Relevanta dokument
BILAGA STYRSYSTEM KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA MARK OCH YTTRE VA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ENERGI KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA KONSTRUKTÖR KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA EL, TELE, OCH TRANSPORTSYSTEM KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA AKUSTIK KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA GEOTEKNIK KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA BRANDSKYDD KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

UPPDRAGSSPECIFIKATION

GENERELLA ANVISNINGAR

BILAGA PROJEKTLEDARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ARKITEKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

UPPDRAGSSPECIFIKATION

Granskare Datum Projekt namn/projekt nummer Distr. Omr. Hus

Dokumenttyp Dokumentbeteckning Diarienummer Sida

Malmö Stad Stadsfastigheter

Beskrivning avseende VVS & KYL

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA

Bilaga. Energi ROLLBESKRIVNINGAR. Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar

1 Upphandling av konsult eller entreprenör 7 Anbudsförfrågan 8 Anbud 28 Avtal 35

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Projekteringskrav Märkning, Provning, Dokumentation mm

Fuktbegrepp - definitioner

BRANDSKYDD RÄTT UTFÖRT Från projektering till färdig byggnad. Malin T. Vester Bengt Dahlgren AB

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

Malmö Stad Stadsfastigheter

Innovativ Projektledning KRESP

Bygg- och förvaltningsprocesserna

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

4 UNDERLAG FÖR DRIFT- OCH UNDERHÅLLS- INSTRUKTIONER

Driftinstruktion REFERENS

Tekniska anvisningar Inbrottslarm

UPPDRAGSSPECIFIKATION

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Upprättad av Godkänd Datum Ändringsdatum Ver.Rev/Bet Referens LSU MIKAEL ERIKSSON

Investeringsprocessen

Uppdatering EIO Q Ledningssystem

LekebergsBostäder AB/ Lekebergs Kommunfastigheter AB

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR ABS 09

Bilaga 1) Teknisk kravspecifikation OP-lampor samt takpendlar för operationssalar. Underlaget är framtaget av Ramböll Sverige AB

Stockholm. IT MANUAL Bilaga A. Projektspecifika uppgifter. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

Utförs av Aktivitet Not Skede Huvudarena Arkitekt tidig Volymstudie av kommersiella lokaler och Pågår. Klart sep-14

Förfrågan Arkitekt Kv Enen 8 & 9

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Att beställa byggnadsarbeten. Kursledare. Kursinnehåll Peder Halling Per Lilliehorn

Vårdsätra 14:4 Takomläggning RAMBESKRIVNING

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

INSTALLATIONSKALKYLER I FICKFORMAT

Projekteringsprocessen

BILAGA 3 Leveransplan

Trafikkontorets krav

Utgåva nr 1 Giltigt fro.m: Uppföljning :

Riktlinje Medicinska gaser

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för VVS-montörer. Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svets och lödning 3. Arbetsmiljö och säkerhet 3

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Avtalshandlingar. AB 04 är avsedd att användas för sk. utförandeentreprenader ex: Delad entreprenad Generalentreprenad

KONTROLLPLAN ENLIGT PBL PBL KAPITEL 10 kap 6. DATUM: rev.: FASTIGHETSBETECKNING: Umeå 7:4. Adress:Riddaregatan??, Umeå

Kontrollplan enligt PBL 2010

Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en byggentreprenad

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

PROJEKTSPECIFIKATION OCH BESTÄLLARHANDLEDNING

FORTIFIKATIONSVERKET LOGISTIKBYGGNAD

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: Ändrad:

Äldreboende, Nora 2:6, Trängen 1 Nora Fastigheter AB. Brandskyddsåtgärder Hagby Ängar. Rambeskrivning Elanläggning Förfrågningsunderlag

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

Överlämning och avslut av projekt

FÖRSLAG. Landstingsstyrelsens beslut. 3. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att genomföra ombyggnaden.

Kvalitet och miljö. Kvalitet

SAMORDNAD FUNKTIONSPROVNING

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn

Teknisk handbok Projektering

Lokalprojekt från idé till verklighet

Bygglov/anmälan

Metodbeskrivning ByggaE Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader

KVALITETSPLAN. Servicegruppen i Europa AB. Projektorganisation. Uppdrag: Beställning/ Förfrågningsunderlag

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Administrativa föreskrifter markentreprenad, MÖ Fiber Sida 1 av 6


IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2

Beräknad och verklig energianvändning

STYRDOKUMENT PASSAGESYSTEM. Fastighet, Östersunds kommun

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

BESKRIVNING ENTREPRENAD

Från idé till verklighet. Att arbeta i ett lokalprojekt

STOCKHOLMS HAMN. 1. ANVISNING Version 1.1

Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en rivningsentreprenad

Bilaga Riktlinjer LCC

Teknisk anvisning DRIFT- och UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER AVSEENDE VÄRME- och SANITETSINSTALLATIONER

Transkript:

Version: 3 2014-10-01 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 4 BEHOVSANALYS... 4 KRAVSPECIFIKATIONER... 4 Lokal- och funktionsprogram... 4 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 Byggnadsprogram... 5 PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING... 7 BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR... 7 Kreativ process... 7 Systemval... 8 DOKUMENTATION... 8 Beskrivningar... 9 Ritningar... 9 ANSVAR VVS Projektör... 10 KALKYL... 10 PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 11 KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER... 11 Geometri... 11 Detaljering... 12 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG... 13 Dokumentation... 13 ANSVAR VVS Projektör... 15 Kontroll... 16 Färdigställande... 16 BYGGSKEDE... 17 Bygghandling... 17 Produktion... 17 Dokumentation... 18 Version: 3 2014-10-01 2

FÖRVALTNINGSSKEDE... 19 Driftuppföljning... 19 Tillhandahållna mallar - mall för redovisning av Beskrivning Ventilation, Värme och Sanitet - mall för Projektgemensam Gränsdragningslista - mall för DU Instruktioner för LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER - mall för DU Instruktioner för RÖRINSTALLATIONER - mall för DU Instruktioner för ENTREPRENADDOKUMENTATION - V - mall för DU Instruktioner för ENTREPRENADDOKUMENTATION - W - Version: 3 2014-10-01 3

PROGRAMSKEDE Målet med programskedet är att ta fram ett Byggnadsprogram vilket är en sammanställning av de krav som byggnaden/lokalen skall uppfylla. Det skall utgöra underlag för fortsatt projektering och en kostnadsuppskattning. Ändringar i den fortsatta projekteringsprocessen skall alltid relateras till byggnadsprogrammet eller reviderade utgåvor av detta. BEHOVSANALYS Normalt deltar inte VVS konsulten i detta skede. KRAVSPECIFIKATIONER Lokal- och funktionsprogram Normalt deltar inte VVS konsulten i detta skede. Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys Analysen skall sammanställa förutsättningarna för avsedd lokal, fastighet eller tomt och den verksamhet som avses. Även eventuella framtida behov skall beaktas. Utförande: Speciella företeelser som kan påverka val av tomt eller placering skall belysas. Översiktlig sammanställning utförs av: - media- och ventilationsbehov med uppskattade tryck och flöden - effektbehov överslag (behov/m2) - eleffektbehov för VVS överslag, lämnas till el och styrprojektör - anslutningspunkter och höjder för vatten, dagvatten, avlopp i de fall ingen VA projektör är anlitad, i tidiga skeden skall VVS projektören räkna med att han ansvarar för detta - verksamhetens utsläpp till omgivningen - verksamhetens krav på omgivande miljö - fuktpåverkan - energiförsörjning möjliga lösningar Är det en ombyggnad inventeras dessutom befintliga installationers: - systemlösning - konstruktion - funktion, ev filma avlopp - tillstånd - möjligheter att möta den nya verksamheten - inventering och sammanställning av befintlig byggnads dokumentation och överensstämmelse Version: 3 2014-10-01 4

Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Avlämning: Genomförda utredningar, överslag och bedömningar redovisas i en sammanställd rapport Underlag VVS projektör till utredning Lokal-, fastighets-, tomtutrednings och plananalys innehållande: - verksamhetens krav samt dess påverkan på inre, yttre miljö och hälsa - anslutningspunkter och dess kapacitet för vatten, dag- spillvatten, kyla och värme - yttre miljöpåverkan för uteluftsintag - möjliga energiförsörjningssystem - tillhörande skisser ritningar enligt ovan som behövs för att ge en tydlig bild Vid ombyggnad: - kort redogörelse för hur befintliga system kan ta hand om den nya verksamheten - status på befintliga system - förteckning över befintlig dokumentation Byggnadsprogram Byggnadsprogrammet utgör en sammanställning av alla programhandlingar vilka är basen för fortsatt projektering. Deltagarna tar fram en samordnad programhandling för respektive profession. Myndighetskrav förutsätts vara varje projektörs ansvar att följa och därför upprepas de inte i programhandlingen. Programhandlingen skall vidare vara underlag för att kunna lämna anbud för fortsatt projektering. Målet med Programhandling VVS är att utreda, sammanställa och dokumentera de förutsättningar och krav som behövs för fortsatt projektering inte att tillhandahålla lösningar. Övergripande byggnadspåverkande krav från VVS-installationerna inarbetas i arkitektens programhandling som underlag för konsultupphandlingen. Planlösningar samt höjder i byggnaden skall vara sådana att VVS-installationerna är möjliga att lösa in i systemhandlingsskedet. Ventilationsprojektör svarar för att EL projektör får information om kabeldragning och dess omfattning för att ansluta Klimatstyrs komponenter. Samt behov av uppkoppling mot internet. Byggnadsprogramskedet avslutas med en slutsamordning, såväl intern som extern, och en kostnadsberäkning utifrån nyckeltal och erfarenhetsvärde anpassade till lokalen eller byggnaden samt de krav som ställts. Gällande kravspecifikationer från Kärnfastigheter: - Riktlinjer Energiprestanda och Innemiljö för Kärnfastigheter - Tekniska anvisningar för Röranläggningar - Tekniska anvisningar för Luftbehandlingsanläggningar Version: 3 2014-10-01 5

Tillhandahållna mallar: - mall för redovisning av Beskrivning Ventilation, Värme och Sanitet - mall för projektgemensam gränsdragningslista (för projektering och entreprenad). Utförande: Förutsättningar och krav redovisas för: - förutsättningar och krav på brandskydd för VVS installationer - förutsättningar och krav på akustik - inarbeta gällande kravspecifikationer från Kärnfastigheter - inarbeta att VVS Projektören är samordningsansvarig för och sammanställer projektgemensam gränsdragningslista enligt mall från Kärnfastigheter - installationernas övergripande utrymmesbehov och byggnadspåverkan tas fram för installationer i undercentral, i fläktrum, i undertak, i schakt - önskat läge i byggnaden för dessa installationer - installationer som påverkar byggnadens konstruktion, fasad eller tak - upprätta kostnadsprognos Ovanstående parametrar skall kommuniceras med Kärnfastigheter och övriga konsulter så att relevant hänsyn tas i detta tidiga skede. Dialogformen är avgörande för ömsesidig förståelse. Avlämning: Programhandling VVS Projektör innehållande: - inarbetad utredning Lokal- och funktionsprogram - inarbetad utredning Lokal-, fastighets-, tomtutrednings och plananalys - kravspecifikationer klimat, energi, brand, fukt, miljö, hälsa, arbetsmiljö - mall för projektgemensam gränsdragningslista (avkortas inte i detta läge) - uppdragsbeskrivning VVS - skedesuppdelad handlingsförteckning - hänvisning till Bygg-PM projektgemensam gränsdragningslista - beskrivning av förekommande system. - bilaga med informationshandlingar nödvändiga för projektet - kostnadsprognos Version: 3 2014-10-01 6

PROJEKTERINGSSKEDE: SYSTEMPROJEKTERING I systemhandlingsskedet skall system och byggnadens utformning väljas utifrån de krav och förutsättningar som getts av programbeskrivning Byggnadsprogram. Alternativa system och utformningar såväl arkitektur, teknik som konstruktion skall studeras och installationernas förläggning samt dess utrymmesbehov skall visualiseras i alla kritiska snitt och måttsättas. Målet är att presentera systemhandlingar som beskriver planlösning, höjder, byggnadens konstruktiva utformning, byggnadens tekniska försörjningssystem med förläggning och principschemor kompletta med styrbeteckningar på ett sådant sätt att den efterföljande detaljprojekteringen kan koncentreras till detaljlösningar och utarbetande av förfrågningshandlingar. Bakgrunden till de systemlösningar som valts skall redovisas med de möjligheter och begränsningar som de innebär. Systemhandlingar skall vara kalkylerbara och utgöra underlag för en systemhandlingskalkyl. BESLUTSUNDERLAG OCH ALTERNATIVA LÖSNINGAR Målet är att presentera lösningar som totalt sett uppfyller de krav som ställts i byggnadsprogrammet. Projektering av en byggnad kan liknas vid en stor optimeringsprocess där brukarkrav, gestaltningskrav, olika teknikslag, ekonomiska villkor, myndighetskrav mm inte sällan är kontraproduktiva. En väl genomförd projektering sammanväger de olika delkraven till en optimal helhet. Detta möjliggörs enbart genom att parterna lyssnar på varandra och förstår varandras delmål. Kreativ process VVS Projektören skall ta del av arkitektens och beställarens beskrivning av projektet. Det är av största vikt att förstå målsättningen med byggnadens funktion och gestaltning VVS Projektören skall utifrån underlag från byggnadsprogrammet och det fortsatta RFP arbetet ta fram alternativa systemlösningar för förekommande system och presenterar dem och dess påverkan på byggnaden för övriga konsulter, aktuell förvaltning/nyttjare och projektledare. VVS Projektören skall tillsammans med brandprojektör ta fram alternativa systemlösningar för att lösa brandskyddet på ett optimalt sätt. Presentationen görs med hjälp av skisser på sektioner och planer. I detta arbete är det viktigt att beakta projektets målsättning samt byggnadens funktion och gestaltning. Version: 3 2014-10-01 7

I denna process är det VVS projektörens ansvar att aktivt deltaga, göra egna skisser och att aktivt söka utbyte med de övriga projektörerna. I processen skall de i projektet bestämda energimålen lösas in. Detta görs i samråd med övriga projektörer. Ingen enskild projektör har företräde utan att uppfylla målen är allas gemensamma ansvar. Samordningsansvarig Energi utför energiberäkning. VVS projektören lämnar underlag till de alternativa förslagen. Avlämning KREATIV PROCESS : - ett par alternativa förslag redovisas för att studeras vidare avseende byggnadspåverkan, energipåverkan och livcykelkostnad. - gemensamt med övriga tas förslag till lösningar för typrum fram Systemval Efter den kreativa fasen är det dags att göra slutgiltiga val. Det är av största vikt att alla projektörer har uppnått jämförbar status på sina förslag. Kritiska delar utkristalliseras när presentationer görs. Dessa delar måste studeras djupare. De val som görs nu är de absolut viktigaste för en fortsatt god process. Viss fördjupad analys måste göras för att slutligt välja system samt hur det skall lösas in i byggnaden. Systemvalens livscykelkostnader skall kostnadsberäknas. Det är systemvalens totala kostnadspåverkan som skall utredas. Härför kan uppgifter behöva lämnas till annan konsult. Efter godkänd samordning, godtagbara ekonomiska ramar och ett kostnadseffektivt val av system och samordnad inlösning i byggnaden kan avlämning göras. Avlämning SYSTEMVAL : Systemvalsbeskrivning innehållande: - motiv för val av de viktigaste systemlösningarna - generalitets- och flexibilitetsnivåer beskrivs med möjligheter och begränsningar i en konsekvensanalys - kostnadsanalys systemval - miljöplan för projektering - relationstal energi - livscykelkostnader och analys - energibehovsberäkning för VVS installationer DOKUMENTATION Handlingarna skall användas som information till många intressenter. Stor vikt skall därför läggas vid utformningen av redovisningen för att ge en klar bild av den planerade byggnaden och dess tekniska system. Version: 3 2014-10-01 8

Handlingarna måste vara så detaljerade att en träffsäker kalkyl kan tas fram utifrån handlingarna av intern eller extern kalkylator. Beskrivningar Teknisk beskrivning avseende förekommande system: - luftbehandlingssystem inkl ev klimatstyrsystem. - röranläggningssystem inkl eventuella system för centraldammsugare - kylanläggning - hänvisning i respektive beskrivning till Bygg-PM projektgemensam gränsdragningslista Systemvalsbeskrivning innehållande: - uppdaterad Beslutsunderlag och alternativa lösningar - beräkningar, flöde, transmission (grov) - driftstrategi - konsekvenser, miljö- och hälsa, av valda material verifieras. - konsekvenser arbetsmiljö för valda material verifieras - uppgifter till sidokonsulter som: -speciella ingjutningsdon för uppfästning eller montage av tyngre komponenter - viktangivelser och fundament i byggnadsmaterial för apparater - lägen och storlek på pumpgropar m m. - håltagning/ursparning av konstruktiv betydelse - eleffekter Ritningar Ritningar upprättas för dokumentation av valt system. All ritningshantering skall ske i 3D, se CAD manualen. Systemritningar skall omfatta: - Tekniska systemlösningar för de förekommande systemen. Princip/flödesschema skall innehålla alla huvudkomponenter inkl brandskydd, dimensioneringskriterier, flöde, preliminära effekter samt givare och dess principiella placering och beteckning. Även kompletta styrbeteckningar skall framgå. Texthöjd skall minst vara 2,5mm (A1), 1,25mm (A3). I de fall man tillsammans med beställaren väljer att inte upprätta ett komplett flödesschema utan upprättar ett principschema skall alla förekommande typ/rum/komponenter redovisas så att alla principer klart framgår. Omfattning skall vara sådan att man i driftbeskrivning styr inte behöver upprätta särskilda driftkort utan att styrkonsult/entreprenör kan få all information från av VVS projektören upprättade scheman. - planer, normalt i skala 1:100 visande huvudförläggning, dimensioner och brandcellsgränser - undercentraler i skala 1:50, apparatrum och fläktrum: redovisas med huvudkomponenter placerade så att disposition och tillgänglighet klart framgår: mått visande fria passager, serviceutrymme och placering i förhållande till väggar skall redovisas. Även apparatskåp redovisas med dess beteckning. - huvudsektioner i skala 1:100 eller 1:50: genom huset visande både rör, el och ventilationskanaler samt undertak i olika typrum så att huvudförsörjning klart framgår. Placering måttsätts. - Principsektioner, samordnade, och särskilt studerade snitt i skala 1:20 alt 1:25, redovisas komplett med med el-, rör, undertak och ventilationskanaler. VVS Projektör ansvarar. Version: 3 2014-10-01 9

- huvud- och typschakt redovisas med rör och kanaler i skala 1:50 - typrum samordnat och samredovisat med el konsult och arkitekt i skala 1:50 - övergripande komponentplaceringsritning för Klimatstyr så att Elprojektör kan kalkylera elkablar och kanalisation I övrigt redovisa vilka korspunkter, fördelningspunkter, speciella nivåförändringspunkter som kommer att kräva extra samordningsinsatser och detaljredovisning i form av förstorade snitt och delplaner. ANSVAR VVS Projektör VVS Projektören är samordningsansvarig för och sammanställer projektgemensam gränsdragningslista enligt mall från Kärnfastigheter. Respektive projektör skall lämna underlag för sin del enligt mallen. VVS Projektören är samordningsansvarig för alla installationer och skall aktivt samordna gränsöverskridande uppgifter. Härför ansvarar även VVS Projektören för att samordnade sektioner och typrum upprättas. KALKYL Kalkylen skall till största delen vara mängdbaserad. Förenklingar och antaganden får göras där information saknas. Kalkylen VVS skall innehålla kostnaderna för VVS anläggningen. Projektledaren gör sedan påslag för oförutsett och byggherrekostnader. Normalt ingår kalkyl i VVS Projektörens åtagande. Version: 3 2014-10-01 10

PROJEKTERINGSSKEDE: DETALJPROJEKTERING - FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningsunderlaget skall alltid ha en sådan form och innehålla alla erforderliga detaljer för att entreprenören skall kunna beräkna kostnaderna och lämna ett bindande anbud utan reservationer. Handlingar skall redovisas så detaljerat att omfattning, kvalitet och utförande av ingående konstruktioner, apparater och material framgår helt entydigt. Underlaget skall vidare redovisa entreprenadens omfattning och dess gränser. Om förändringar sker som ändrar förutsättningarna från systemskedet så skall de delar av systemskedet som berörs göras om. KONSTRUKTION INTERAKTION MELLAN KONSULTER I detta skede sker det egentliga konstruktionsarbetet med dimensionering och bearbetning av systemhandlingarnas generalitet. Utbytet av information mellan de olika konsultdisciplinerna är högst avgörande. Var och en ansvarar för sitt aktiva deltagande vid utbyte av information både för att ge och att få information. Målet är att efter detta skede kan merparten av det återstående konstruktiva arbetet utföras enskilt av respektive konsult. Geometri Byggnadens geometri fastställs. Dimensionering och bearbetning av systemhandlingarna till underlag med status motsvarande 50- delsritningar tas fram. Alla mått och dimensioner bestäms. Vilka kompletterande sektioner och detaljer som skall finnas bestäms gemensamt mellan konsulterna. Principer för undertak och inredning fastställs. VVS informerar övriga om var han kan behöva ha inspektionsluckor i undertak, var han måste ha demonterbara eller fällbara undertak, efter vilka principer han behöver placera don i undertak samt om han behöver dra rör i eller bakom inredning och var i så fall. Beskrivningsarbete påbörjas enligt AMA med mängdförteckning och sakvaror. AVSTÄMNING GEOMETRI: PLANER OCH SEKTIONER - planritningar Arkitekt skala 1:50 fastställs - principer för undertak typer, höjder och indelning bestäms Version: 3 2014-10-01 11

- var och vilka kompletterande sektioner och detaljer som behövs bestäms. Samt i vilken skala de skall redovisas - behov av inklädnader och takgenomföringar anges principiellt - deltaga i 3-D samordning av ritningar under särskilda konsultsamordningsmöten - konsekvenser, miljö- och hälsa, av valda material verifieras - konsekvenser arbetsmiljö för valda material och placering av komponenter verifieras Detaljering I detta skede ritas merparten av byggnadens detaljer och inredning. Kontakten och dialogen mellan de inblandade konsulterna är tät och detaljerad. Samtliga förutsättningar för utförande av resterande arbete skall redovisas. Efter denna fas är detaljering så klar att respektive konsult själv kan rita klart sina ritningar. Alla typer av rum ritas igenom så långt att man ser att alla rör- och kanaldragningar inte kolliderar med övriga installationer samt att de få plats ovan undertak, bakom inredning etc. Installationstäta rum av speciell karaktär ägnas särskild uppmärksamhet och samordnas både mot elinstallationer, undertak, inredning och utrustning. Bjälklag, undertak och nivåförändringar byggnad samt alla installationer måttsätts med plushöjder. Håltagningar lämnas på CAD underlag måttsatta till storlek och läge till konstruktören enligt följande: Hål <=30mm i upp till 200mm tjocka väggar och bjälklag tar resp entreprenör själv. Hål större än det eller djupare skall vara inritade på K-ritning. I lättväggar tar respektive entreprenör hål <=30mm. Övriga markeras av resp entreprenör och "BE" tar dem. Beräkningar: Effektbehov, transmissionsbehov, energibehov, klimat, temperatur, luft- och mediaflöde och SFPv tal färdigställs. Tryckfall, ljud beräknas kontinuerligt tills ritningarna är färdigställda. Dimensioneringar: Apparater, rörledningar och kanaler, ljudfällor, pumpar, expansionskärl, fläktar, etc. AVSTÄMNING: KONSULTSAMORDNING: Vid konsultsamordningsmöte samordnas - undertak och installationer i och på dess bärverk - inklädnader - inredning - sektioner och detaljer - utrustning - höjder - håltagning, ursparning enligt ovan - VVS installationer mot elinstallationer och styrinstallationer - Komponentplaceringar lämnas till elprojektör avseende Klimatstyrs komponenter - att 3-D modell uppdateras och är utan fel - uppfyllandet av brandkrav Version: 3 2014-10-01 12

- gränsdragning - tillträdesvägar - plats för service - provningar - samordnad funktionsprovning FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Detaljeringen av förfrågningsunderlaget kan variera beroende på projektets art men skall alltid ha en sådan form att entreprenörerna kan beräkna sina kostnader och att det klart framgår vad som skall ingå i upphandlingen och hur kvaliteten på produkten kommer att säkerställas. Kärnfastigheters mall för administrativa föreskrifter anpassas till det aktuella projektet. Respektive konsult kompletterar texten tillsammans med projektledaren. Handlingarna skall betecknas FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG och dateras. Dokumentation I detta skede tas ett komplett preliminärt förfrågningsunderlag fram inför slutsamordning bestående av alla ritningar, sammanslagen 3-D modell, och beskrivningar inklusive eventuella Bygg-PM. Utbyte av kompletterande detaljuppgifter utförs. Hänvisning till annans handling får ej göras utan överenskommelse mellan parterna. Respektive projektör skall verifiera att av den lämnade uppgifter har införts rätt i annans handling. Ritningar utförs med redovisningsteknik motsvarande rekommendationer i av Byggstandardiseringen (BST) och SIS utgiven publikation Bygghandlingar 90. Beteckningar och symboler skall följa svensk standard alternativt av branschorganisationer eller BST rekommenderad standard. Kärnfastigheters beteckningsstandard skall följas, se bilaga MÄRKNING AV VVS OCH STYRSYSTEM. För ritningar skall användas program enligt Kärnfastigheters CAD manual. Material- och arbetsbeskrivningar utförs enligt AMA med mängdförteckning över sakvaror. Handlingarna skall även innehålla sådana krav som beställaren har för dokumentation, uppföljning och förvaltning av byggnaden, se nedan. Tilläggskontroll som krävs enligt myndighetsföreskrifter eller intern föreskrift skall vara preciserad i dokument eller förteckning i förfrågningsunderlaget och de skall användas för verifiering i entreprenaden. Kompletterande utbyte av uppgifter med övriga projektörer - ursparningar, håltagningar, montageöppningar, ingjutningsgods, takuppbyggnader och dyl som kan påverka byggnadskonstruktionens hållfasthet eller andra konstruktioner redovisas med mått såväl till storlek som läge Version: 3 2014-10-01 13

- laster och krafter som påverkar andra konstruktioner redovisas till aktuell projektör, redovisning sker skalenligt på A- och/eller K-ritningar och i samråd med K - underlag till Arkitekt skall redovisa samtliga komponenter som monteras i undertak - uppgifter om funktioner och larm samt effektuppgifter för apparater och utrustning, anslutningseffekter o d redovisas till styrprojektör och till elprojektör - underlag till Elprojektör skall redovisa samtliga komponenter som skall elanslutas i Klimatstyr - uppgifter om typ av kabel för Klimatstyr lämnas till elprojektör - underlag för samordnad provning till projektör för styr- och övervakning - VVS projektör stämmer av, samordnar och uppdaterar BYGG-PM projektgemensam gränsdragningslista. Installationssystem VVS projektören redovisar handlingar enligt nedan för de installationssystem som förekommer i projektet. Förekommande installationssystem är: - röranläggning inkl centraldammsugningsanläggning Inre VA under källargolv eller i bottenplatta till 1m utanför fasad VA ledningar med sanitära installationer och utrustningar värmepump- och eller kylinstallationer värmeinstallationer kulvertrör för värme- och eller vatten - kylanläggning (vid större anläggningar annars ingår mindre enheter i rör ovan - luftbehandlingsanläggning inkl ev klimatstyrningsanläggning Beskrivningar Beskrivningar upprättas för dokumentation av förfrågningsunderlaget för alla förekommande system. Förfrågningsunderlaget skall omfatta: - röranläggning - kylanläggning - luftbehandlingsanläggning inkl klimatstyrningsanläggning Bilagor - handlingsförteckning innehållande alla förekommande handlingar - Bygg-PM VVS - BYGG-PM Projektgemensam gränsdragningslista - underlag för belastningsprovning innehållande provningsprotokoll, se Tekniska anvisningar o SFPv värde o temperaturverkningsgrad o effektmätning - provnings- och inspektionsplan för obligatorisk funktionskontroll (OVK) redovisas Version: 3 2014-10-01 14

Ritningar Ritningar upprättas för dokumentation av förfrågningsunderlaget för alla förekommande system. Förfrågningsunderlaget skall omfatta ritningar för: - funktions- och flödesschema innehållande styr- och klimatstyrkomponenter samt dess beteckningar enligt Kärnfastigheters standard, dessa ersätter driftkort i styr och skall vara underlag till styrentreprenörens driftkort. Texthöjd skall minst vara 2,5mm (A1), 1,25mm (A3) - planritningar i skala 1:50 med angivande av lednings/kanaltyp material och dimensioner redovisas med angivande av: plushöjder, nivåförändringar, fall och isolering kritiska snitt måttsätts utrustningar och anslutning till inredning redovisas brandcellsindelning med angivande av brandcellsklass höjder på undertak samt ange om det är fast eller demonterbart - relationsritning/annan ritning med redovisad rivning och demontering vid ombyggnad - apparat/fläktrum i plan och sektion redovisas i skala 1:50 eller 1:20: placering av större komponenter måttsätts Placering och beteckning av Styr och Klimatstyrs apparatskåp redovisas på planritning. plats för service redovisas - erforderliga sektioner, snitt och detaljer ofta i skala 1:20 eller 1:50 över komplicerade eller trånga knutpunkter och passager redovisas, höjder och nivåförändringar skall klart framgå - fixpunkter, styrningar, stöd etc redovisas i princip - inspektionsluckor/slitsluckor redovisas med läge och storlek - rörritning: förinställningsvärde Kv värde redovisas för radiatorer för reglerventiler även flöde, urluftning och avtappning redovisas - ventilationsritning: - i rum redovisas dimensionerande förutsättningar antal personer samt luftflöde don samt dess storlek: ljuddämpare, spjäll, till- och frånluftsdon, efterbehandlingsapparater, rensdon, brandspjäll m m. - anordningar för luftflödesmätningar anges till typ och läge - anordningar för rensningsmöjligheter redovisas - Informationsritningar: kabelritningar från Elprojektören med förekommande klimatstyrkomponenter inritade AVSTÄMNING: SLUTSAMORDNING. ANSVAR VVS Projektör VVS Projektören är samordningsansvarig för och sammanställer projektgemensam gränsdragningslista enligt mall från Kärnfastigheter. Den från systemhandlingen upprättade skall kontinuerligt genom processen uppdateras. Respektive projektör skall lämna underlag för sin del enligt mallen. VVS Projektören är samordningsansvarig för alla installationer och skall aktivt samordna gränsöverskridande uppgifter. Härför ansvarar även VVS Projektören för att samordnade sektioner och typrum kontinuerligt uppdateras. Version: 3 2014-10-01 15

Kontroll Efter den gemensamma slutsamordningen av dokumentationen ovan införs de överenskomna förändringarna och kompletteringarna. En granskningshandling upprättas och distribueras. Kontrollskedet anger inte ett skede där egenkontrollen skall börja utan ett skede där den avslutas. Egenkontroll skall utföras kontinuerligt under alla de tidigare skedena. Så kallade konstruktionsgenomgångar skall utföras internt i alla de tidigare skedena. Efter varje avslutat skede (Program-, System-, och Detaljprojekteringsskede) skall en slutgenomgång utföras där eventuella kvarvarande fel upptäckta i de tidigare konstruktionsgenomgångarna skall vara åtgärdade. Av annan utförd AF del kompletteras med specifik text för VVS. AVSTÄMNING: SLUTGRANSKNING - remiss till berörd förvaltning/nyttjare, förvaltare och sakkunniga AVSTÄMNING: KALKYL - VVS Projektören gör en sammanställning av de kostnadspåverkande förändringar som skett samt dess kostnad Färdigställande När inkomna granskningssynpunkter bearbetats och handlingarna har uppdaterats färdigställs Förfrågningsunderlaget och en intern genomgång utförs kallad frisläppande av handling. I denna säkerställer man att underlaget är komplett och att inga kvarvarande fel finns. Därefter läggs handlingarna upp på Kärnfastigheters projektportal. AVSTÄMNING: SKEDE DETALJPROJEKTERING - VVS Projektören deltar och delger återföring av erfarenheter UPPHANDLING AV ENTREPRENÖRER - VVS Projektören deltar endast vid behov Version: 3 2014-10-01 16

BYGGSKEDE Byggskedet inleds med att färdigställa bygghandlingarna. Vid ombyggnad kan kompletterande inventeringar vara nödvändiga särskilt om det förekommit rivningsarbeten. Eventuella förändringar skall utredas och förslag till åtgärder upprättas. Bygghandling Bygghandlingarna skall ge entreprenören den information denne behöver för att uppfylla byggherrens krav som hämtats från systemprojekteringen. Efter det att entreprenör är upphandlad skall bygghandlingarna färdigställas. Respektive konsult arbetar då in de eventuella förändringar som upphandlingen har inneburit. Konsult deltar efter behov vid startmöte med entreprenörerna. Projektledaren kallar de som han anser skall närvara. AVSTÄMNING BYGGHANDLING: - slutlig egenkontroll, samordning vid behov STARTMÖTE MED ENTREPRENÖRER - VVS Projektör deltar Produktion Konsulter deltar vid informationsmöten / konstruktionsgenomgångar inför påbörjande av nya arbetsmoment på byggarbetsplatsen samt skall ha beredskap att svara på telefonfrågor och göra arbetsplatsbesök vid behov. Normalt förmedlas dessa frågor via beställarens representanter i byggprocessen. Frågor som förmedlas direkt mellan entreprenör och konsult skall dokumenteras och kännedomskopia skall delges beställarens representanter/sakkunniga. Information skall även omfatta de arbetsmoment i entreprenaden som projektören identifierat som kritiska ur kvalitets-, arbetsmiljö och miljö- /hälsosynpunkt. VVS projektör projekterar underlag för drift- och skötselpärmar och pärm för Entreprenaddokumentation som entreprenören sedan kompletterar. (Omfattar pärm med försättssida, innehållsförteckning, orienteringsplan, orienterande uppgifter som översiktlig beskrivning av systemuppbyggnad samt driftstrategi) VVS-projektören projekterar underlag till en Objektorienteringspärm. El- och Styr projektör lämnar underlag för sina discipliner. (Omfattar underlag för objektorienteringsplan, orienterande uppgifter som översiktlig beskrivning av systemuppbyggnad samt driftstrategi). VVS projektören sammanställer pärmen. Objektorienteringsplanerna skall även användas av styrprojektören/entreprenören i DWG format som i bild kompletterar med värden från temperatur, CO2- och fuktgivare. Version: 3 2014-10-01 17

Dokumentation BILAGA VENTILATION, VÄRME OCH SANITET Relationshandlingar upprättas från det underlag som entreprenörerna har tillhandahållit. För de arbeten i entreprenaden som innebär konstruktion och projektering ingår för entreprenören att ta fram relationshandlingar enligt respektive bilaga. VVS projektör färdigställer en objektorienteringspärm från det underlag som respektive entreprenör lämnar in. Entreprenörer skall även lämna underlag för CE-märkning som skall samlas i särskild pärm. Detta underlag skall vara färdigt i god tid innan slutbesiktning. Innan slutbesiktning skall utbildning av drift- och underhållspersonal ske. Denna skall ske med de upprättade pärmarna för drift- och skötsel som grund. SLUTBESIKTNING - VVS projektör deltar normalt inte vid slutbesiktning - VVS projektör deltar vid behov vid överlämning av projekt tillförvaltaren och vid utbildning av driftpersonal (Gäller oftast anläggningar som är tekniskt komplexa) AVSTÄMNING: BYGGSKEDE - VVS projektör sammanställer sina synpunkter och deltar vid möte om återföring av erfarenheter från byggprocessen. Mötet hålls med inblandade entreprenörer och skall behandla byggbarhet efter handlingarna, kostnadsutfall, samarbete med entreprenörer Version: 3 2014-10-01 18

FÖRVALTNINGSSKEDE Under förvaltningsskedet skall uppföljning av det levererade projektet utföras. I projektet inblandade sakkunniga, entreprenörer, förvaltning/nyttjare skall tillsammans med förvaltaren, driftpersonal, Kärnfastigheters teknikavdelning och projektledaren träffas för att utvärdera det färdiga resultatet. Vid behov kallas även berörda projektörer. Driftuppföljning Driftuppföljning innebär bl a att de förväntade energimål som satts i projekteringsprocessen verifieras. Men det är även en erfarenhetsåterföring från aktuell förvaltning/nyttjare om vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt i anläggningen. 3-5st möten á 3-4h skall ingå i projektet. Normalt leder och protokollför sakkunnig VVS/Styr mötet. Det sista mötet skall hållas precis innan 2-års besiktningen. Vid det bör även projektörerna och samordningsansvarig för energi och eventuellt för fukt deltaga och då görs även en genomgång av de samlade erfarenheterna. Tillhandahållna mallar: - protokollmall för Driftuppföljningsmöte Utförande: Projektledaren ansvarar för: - att kallelse utöver den i utlåtandet inskrivna sker till berörda - att aktuell förvaltning/nyttjare till mötet har sammanställt synpunkter avseende: - funktion - trivsel - klimat - belysning - akustik - säkerhet - rätt/fel - att förvaltaren till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - energi användning uppdelad på energislag och poster - fukt - service - att driftorganisationen till mötet ska ha sammanställt synpunkter på: - funktion - slitage/underhåll - rätt/fel - service Version: 3 2014-10-01 19