LOKALEKONOMI 2014 Göteborg
-
Lokalekonomidagarna Fredagen den 25 april var dagen då Lokalekonomidagarna tog klivet in i förorten, närmare bestämt till Gårdsten strax utanför Göteborg. Konferensen inleddes med att dagens moderator, Nils Phillips från Röstånga, presenterade sig för de drygt hundra deltagarna. Därefter tog Ulla Herlitz, Hela Sverige ska leva Göteborgsregionen, mikrofonen och berättade om hur konferensen startade. Lokalekonomidagar har anordnats sedan 2003. Vi ville skapa mötesplatser för dem med resurser som intresserar sig för frågorna, alltså landsbygdsutvecklarna, politikerna, myndigheterna med flera, sade hon. Detta lyckades också och under många år har Lokalekonomidagarna varit ett vattenhål där praktiker, forskare, politiker och visionärer har möts, utbytt tankar och erfarenheter och berikat varandra. Sedan ett par år har regionala Lokalekonomidagar anordnats, tidigare var de nationella. Lokalekonomidagarna har främst varit en landsbygdsangelägenhet, men i och med den här konferensen i Gårdsten så knyts staden och landsbygden ihop för första gången i Lokalekonomidagarnas historia. Här i förorten handlar lokal ekonomi om att se förortens möjligheter till en hållbar utveckling som bryter segregation i staden och skapar nya jobb och företag. Vilka resurser ni har här i Gårdsten! Hela 10 000 invånare och infrastruktur. Här skulle man verkligen kunna göra grejer! Vi är vana vid cirka hundra invånare i en by, utbrast Ulla. Därefter var det Ulf Kamnes tur att hälsa välkomna. Han är från Fastighetsnämnden och berättade hur Göteborgs stad arbetar med stadsnära odling och att det nu blommar på ställen där det aldrig blommat förut. Nu lägger vi till stadsnära jordbruk och inventerar markmöjligheterna. Det känns mycket roligt, sade han. FAKTA - lokalekonomidagarna.se
Magnus Nordgren från Jordbruksverket i Jönköping fortsatte. Han förklarade att Jordbruksverket arbetar med hela landsbygden, inte bara jordbruk, och att de rapporterar till Landsbygdsdepartementet. Hans nuvarande arbetsuppgifter handlar om att se potentialen i hela landet, och möjligheterna med samarbete mellan stad och land. Han poängterade hur viktigt det är med samarbete, att vi måste ta vara på varandras resurser stad och land och se varandra som kommunicerande kärl. Han påminde om den starka trenden att fråga sig var maten kommer ifrån, att närproducerat är hälsosamt: Ta vara på den. Att försöka behålla förädlingen av råvarorna lokalt för att skapa arbetstillfällen. Att tänka på att i en förort så finns en marknad som är nära. En marknad innebär behov som kan tillfredsställas. Jordbruksverket har tagit fram en webbpublikation, Allt om landet, som samlar kunskap om Sveriges landsbygd. Här ligger en stor del av den statistik som finns om svensk landsbygd, lättillgängligt presenterat med siffror, bilder och beskrivande text. Gå till jordbruksverket.se och klicka på fliken Landsbygdsutveckling/forskning och kunskap/statistik och fakta.
(OLGER!NDERSSON ORDFÚRANDE (ELA 3VERIGE SKA LEVA 'ÚTEBORGSREGIONEN VID BOKBORDET $ELTAGARNA LYSSNADE UPPMËRKSAMT PÍ DE SOM PRESENTERADE #ARL -OSSFELDT I SAMTAL MED!NNA (ARALDSSON *ENSEN FRÍN (ELA 3VERIGE SKA LEVAS STYRELSE 3VÍRT MED FRAMGÍNGSRIKA PROJEKT Carl Mossfeldt, Rework the world AB, berättade att han inom Tällberg Foundation drev ett projekt kallat Rework the world som ville så frön till hur man kan skapa hållbar sysselsättning. Han delar in processen att skapa arbetstillfällen i tre komponenter: organisation, produktkvalitet och finansiering. Med organisering menar han hela processen från framställning till att få ut produkten på marknaden. Arbetet resulterade i en konferens med samma namn. Inom projektet samlades 150 praktiska initiativ från olika länder, exempelvis i Tanzania där unga män tillverkade kolbriketter av gammalt avfall som de sedan sålde. Carl förmedlade sina erfarenheter av dessa praktiska initiativ. Hans åsikt är att många projekt låter bra när man hör om dem, men synar man dem närmare i sömmarna så är de ofta inte lika bra. Det är helt enkelt svårt att skapa framgångsrika projekt, anser han. Det är många komponenter som ska klaffa. Många börjar i fel riktning och söker pengar först, anser Carl. Men har man en bra produkt så får man oftast pengar. Det svåra är organiseringen, för det räcker inte med en bra idé du måste kunna förverkliga den i större skala och skapa kvalitet. Kan vi organisera människor så att de kan framställa en produkt med kvalitet då kan vi få finansiering, enligt Carl. Och här är Carl hård: kan du inte skapa kvalitet så ska du inte ha några pengar.
Gårdstensbostäder har arbetat sedan 1997 för att bygga bra strukturer i området. Till stor del handlar det om att tänka i klassiska lokalekonomiska termer, alltså att skapa varor och tjänster lokalt, även om de inte använder de termerna. Vd Michael Pirosantos pratar själv om de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Exempel på deras ekologiska arbete är att all el i bostadsområdet kommer från vindkraft. Cirka tusen lägenheter har tillgång till solceller och solfångare. Det finns en elbilspool på området. En person är anställd för att skapa arbetstillfällen i området och hittills har det tillkommit 2 000 nya arbetstillfällen. Bostadsföretaget satsar också på nyföretagande och de åtta företag som fanns år 1997 har vuxit till 50. Ett resultat av deras arbete är att antalet brott i Gårdsten har sjunkit med cirka 50 procent, samtidigt som antalet brott varit oförändrat i Göteborgs stad. Det är inte bara invånarna som har tjänat på det här. Fastighetsvärdet på Gårdsten har ökat med en miljard. Men samhället har också tjänat. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, har belyst Gårdsten i två rapporter och kommit fram till att den samhälleliga vinsten med Gårdstens sätt att arbeta är 400 miljoner kronor.
Susana Krstic från Lärjeåns café och trädgårdar i Angered, berättade om utvecklingen av deras verksamhet. De ingår i Vägen ut-kooperativen och bedriver arbetsträning sedan 2010 med plats för cirka 40 personer. Avtal finns med både arbetsförmedlingen och kommunen. Trots att företaget inte funnits i mer än fyra år är verksamheten bred. Här finns café med lunchservering, en trädgård med odlingar, bikupor och en konferensanläggning som har ramavtal med Göteborgs stad och kranskommunerna. Nytt för i år, berättade Susana, är att sälja produkterna från trädgården allteftersom de mognar. Lärjeåns café och trädgårdar ligger mycket bra till som utflyktsmål de är en av huvudingångarna till Lärjedalen med en vandringsled. Målet är att Lärjeån ska bli ett utflyktsmål för göteborgarna och ett grönt nav eller stadsnära landsbygd om man så vill. De planerar för får och höns, de ska dra igång ett getostmejeri och en tillsammansodling som de kallar det, alltså en odling där alla som deltar odlar tillsammans och samsas om det. Intresset för Lärjeåns verksamhet är stort. Inte så konstigt, eftersom de skapar jobb. Tanken är att man ska gå från arbetsträning till fast anställning. Nittio procent av de anställda här har kommit in via arbetsträning, säger Susana.
Framtiden är lokal, hävdade Anna Haraldsson-Jensen från Länsbygderådet Skåne. Hon berättade om när Vens byalag gjorde en lokalekonomisk analys, en LEA. En lokalekonomisk analys består av statistik över exempelvis löner, arbetspendling, arbetstillfällen med mera i ett visst område. Statistikpaketet beställs från SCB. Med hjälp av analysen ser man flödena av pengar lokalt. Analysen visade att av varje hundralapp som invånarna tjänade så gjorde de av med endast 13,50 på Ven. Resten gör de av med på andra platser. Pengar finns med andra ord på ön, men de gör nytta någon annanstans. Det fick invånarna att börja fundera på hur de kan skapa en uthållig utveckling med de pengar som finns att tillgå på ön. (Kapitalbasen är mycket större än bara invånarnas inkomster. De tar emot cirka 500 000 turister varje år. De 350 invånarna levererar service till dessa turister. ) De har arbetat strategiskt och tittar på serviceutvecklingen i ett längre perspektiv fem till tio år. Hur kan det tänkas gå med distriktssjuksköterskan, med skolan, med lanthandeln, etcetera? är frågor som de ställer sig. Enligt Anna måste man utgå från en idé när man pratar om lokalt arbete. Kapital finns lokalt. Det som behövs är att man aktiverar en idé. Pengar finns med andra ord på ön, men de gör nytta någon annanstans. Nils Phillips berättade om hur de arbetar i Röstånga. Här finns 200 invånare som brottas med de klassiska landsbygdsproblemen. Det byggs inga nya hus i Röstånga. Det är för dyrt. Skolan är oerhört viktig för samhället, men det blir 50 färre elever varje år. Man ska inte tro att marknad eller politiker har incitament för att lösa alla problem. De boende ser andra värden, konstaterade Nils. Det har gjort att Röstångaborna nu äger både fastighet och restaurang. Äter man för 200 kronor på restaurangen så vet man att det går tillbaka till bygden, säger Nils. Dessutom äger de världens minsta konsthall. Det var från början ett förfallet skjul som ingen politiker hade kunnat se några möjligheter med. Nu står det vackert målat och erbjuder konstupplevelser.
Dan Melander berättade om förstudien Stadsland Göteborg som undersöker hur man kan bruka naturresurserna i nordöstra Göteborg utifrån de boendes kunskaper, och på så vis skapa grön affärsutveckling och social och ekologisk hållbarhet. Rapporten är klar och finns att ladda ner på utvecklingnordost.se. Grunden för projektet, berättar Dan, är att man sitter med en enorm kompetens om naturbruk från hela världen i förorterna som ingår i projektet. Samtidigt ropar marknaden i Göteborg efter lokalt producerade varor och tjänster. Efterfrågan har ökat enormt. Det finns en stor potential för grön affärsutveckling, nya arbetstillfällen och en ökad social hållbarhet. Projektet har tagit fram en modell för samarbete mellan stad och landsbygd. Den innebär att man skapar nätverk av utvecklingsgrupper där exempelvis lokalt näringsliv ingår, liksom bönder, restaurangägare, odlare och andra nyckelpersoner. I projektet stärker man de lokala ekonomierna både i inne staden och på landsbygden. Göteborgs stad har stora naturresurser som ligger i träda och som skulle kunna komma till nytta genom sambruk och lokal produktion. Det gäller inte bara outnyttjade grönområden, det gäller grönområden i staden där gräsmattor klipps till stora kostnader, och kanske inte till så stor nytta. Gårdsten är ett av pilotområdena, liksom Lärjeåns café och trädgårdar som vi berättar om på annat håll i dokumentationen. Det ideala är att få med förädlingsledet lokalt också för att öka de lokala arbetstillfällena. Dan talar om möjligheten till lokal turism när göteborgarna är andelsägare i boskap som betar strax utanför centrum, och i odlingar som breder ut sig kring förorterna. Då blir det intressant att åka dit på utflykt, tror Dan. I framtiden ser han även möjligheten till småskaligt skogsbruk och träförädling i stadens utkant. Det växer fram en kultur i städerna där saker tas tillvara och återbrukas, säger Dan, och detta medför nya typer av företag, exempelvis reparationsverkstäder. Utomlands finns exempel på denna kultur, och där har man kommit betydligt längre. I London, exempelvis, har myndigheterna analyserat livsmedelsförsörjningen av staden och kartlagt odlingsbara ytor. Det finns hela varuhus som enbart säljer lokala ekologiska varor. Vancouver, Shanghai, Bristol och Berlin är exempel som Dan nämnde, på städer där en liknande utveckling pågår och det handlar inte bara om odling utan även lokala livsmedel och tjänster.
Jenny Sjöblom och Tove Österberg har undersökt bygdeutveckling ur ett urbant perspektiv med exemplet Lindängen i Malmö. De konstaterade att det är människorna i ett område som är experter på sitt område. Det är detta som lokal utveckling måste utgå från. De definierade lokal ekonomi som ett utbyte av varor och tjänster inom ett avgränsat område. Samhällsnytta och andra värden än vinstintresset står i fokus. Nyckelord är ansvar och empati. De ser vissa faktorer som måste vara på plats för att lokal utveckling ska kunna ske. Dessa faktorer är tillgång till träffpunkter så att samtal kan uppstå och organiserade möten kan äga rum. Det måste finnas tillit och en mångfald av kompetenser. Det lokala näringslivet måste se till bygdens/förortens välmående. Kommunen och myndigheter måste också förstå det lokala kretsloppets mekanismer. Dessa faktorer är lika oavsett om det handlar om lokal utveckling på landsbygden eller i förorten. tjänstemän istället för invånare. Det innebär en stor skillnad jämfört med lokal utveckling på landsbygden där människorna både gör strategin och genomför den. Jenny och Tove förespråkar att kommunen ska ge invånarna ett ökat förtroende att även genomföra sina beslut. Deras slutsats är att lokal ekonomi kan vara ett bra verktyg för att utveckla stadsdelar, men för att lokal ekonomi/lokal utveckling ska fungera krävs att vissa av de tidigare nämnda faktorerna finns på plats. Här fanns gott om mötesplatser och en stark känsla av tillhörighet. I Lindängen fanns både hot och möjligheter. Här fanns kriminalitet och otrygghet, och en skola som invånarna ville skulle bli bättre. Men här fanns också många goda faktorer: en kommun som ville utgå från de boende, eldsjälar, informella grupper, aktörer som såg sin roll i närsamhället och som samverkade. Här fanns gott om mötesplatser och en stark känsla av tillhörighet. Utmaningen i Lindängen var att invånarna utvecklade strategin alltså bestämde vad som var viktigt att göra men det var kommunen som var utförare, alltså
Sagt på scenen under eftermiddagsdiskussionerna läs mer på www.lokalekonomidagarna.se Väst