www.simrishamn.se Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 KUNGÖRELSE Dnr 2007/557 Samrådshandlingar till fördjupad översiktsplan för Skillinge, Simrishamns kommun, Skåne län, finns utställda för samråd under tiden 27 april 27 juli. Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att den ska fungera som ett redskap för att kunna hantera förfrågningar om både bostadsbebyggelse och verksamheter på ett sådant sätt att områdets värden inte går förlorade. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt 2009-03-17 33 att godkänna samrådshandlingarna till den fördjupade översiktsplanen för samråd. Planen handläggs enligt plan- och bygglagens regler för normalt planförfarande. Kungörelse har sänts till berörda fastighetsägare. De fastighetsägare som tagit emot handlingar ska informera berörda hyresgäster om så finnes. Utställningslokaler: Huvudbiblioteket i Simrishamn, Järnvägsgatan 2 Måndag torsdag 10.30 19.00, fredag 10.30 17.00, lördag 11.00 14.00 Skillinge bibliotek, skolan, Hobyvägen 18 Måndag, tisdag 10.00 13.00, torsdag 15.00 19.00 Samhällsbyggnadsförvaltningen/Plan- och bygglovsavdelningen i Simrishamn, Storgatan 22, måndag fredag 9.00 15.00 Stadshuset, foajén, Stortorget, måndag fredag 8.00 16.00 Detaljplanen finns också tillgänglig på www.simrishamn.se under Bygga & bo / Planer / Utställda planer. Frågor beträffande planen kan ställas till: Expeditionen på samhällsbyggnadsförvaltningen/plan- och bygglovsavdelningen, 0414 81 92 77, 0414 81 92 78. Planarkitekt Henrik Martin Olsson, 0414 81 92 74. Den som inte framfört sina synpunkter skriftligt senast under utställningstiden kan förlora rätten att överklaga antagandebeslutet. Synpunkter ska skriftligen vara Samhällsbyggnadsförvaltningen/Plan- och bygglovsavdelningen, Simrishamns kommun, 272 80 SIMRISHAMN tillhanda senast 2009-07-27 Samhällsbyggnadsnämnden ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Björkegrenska gården, Storgatan 22 TELEFON: 0414-81 92 77, 81 92 78 FAX: 0414-120 65 E-POST: planbygglov@simrishamn.se
Fördjupad översiktsplan för Skillinge Samrådshandlingar 2009-02-11 Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommun
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 2 VARFÖR GÖRS EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR SKILLINGE? 3 INLEDNING 4 SYFTE 4 AVGRÄNSNING 4 BAKGRUND 5 SKILLINGE TÄTORT 5 SERVICE 5 FRITIDSBOENDE OCH TURISM 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH ÅLDERSFÖRDELNING 6 PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 7 TIDIGARE PLANERING 8 PÅGÅENDE ARBETEN 8 MARKÄGARE 9 ANALYSER 10 LANDSKAPSANALYS 10 TRAFIK 11 GRÖNSTRUKTUR 12 RISKBEDÖMNING FÖR HÖGVATTEN OCH EROSION 13 PLANFÖRSLAG 14 FRAMTIDA MARKANSPRÅK 14 SÖDER OM KVARNBYBÄCKEN 15 NORRA SKILLINGE 17 HAMNEN 19 NY INFART FRÅN NORR 19 VÄGAR & TRAFIK 19 SKYDDSVÄRDA BEBYGGELSEMILJÖER 20 RIKSINTRESSEN 21 RIKSINTRESSE FÖR YRKESFISKET 21 LANDSKAPSBILDSSKYDD 22 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖN 23 RIKSINTRESSE FRILUFTSLIV 24 RIKSINTRESSE FÖR KUSTZON 25 RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD 26 STRANDSKYDD 27 KONSEKVENSER FÖR RIKSINTRESSENA 28
Medverkande tjänstemän Henrik Olsson, Planarkitekt Plan- och bygglovsavdelningen Per Carlsson, Ekolog Plan- och bygglovsavdelningen 2
Varför görs en fördjupad översiktsplan för Skillinge? En ny fördjupad översiktsplan (FÖP) för Skillinge görs eftersom utvecklingen i Skillinge inte har skett enligt den gällande fördjupade översiktplanen. Planen behöver därför omarbetas i vissa hänseenden för att fungera som ett planeringsunderlag för kommunen. Denna fördjupade översiktsplan görs också för att utreda hamnens utvecklingsmöjligheter. Den fördjupade översiktsplanen är ett strategiskt dokument och används som underlag för detaljplanering. Till skillnad från detaljplanen så är den fördjupade översiktsplanen ej juridiskt bindande och har ofta en mer visionär funktion. Planprocessen. Planen befinner sig nu i samrådsskedet. Programmet till FÖP:en har varit utställd och planen är nu inne i sitt andra skede, samrådsskedet. Programmet hade som uppgift att visa förutsättningarna för vidare planarbete, avgränsning av planområdet och frågeställningar. Det har sedan använts för att samla in åsikter och yttranden från berörda myndigheter och allmänheten. Dessa yttranden är samanställda i en programsamrådsredogörelse som är bifogade till samrådshandlingarna. I dessa samrådshandlingar har kommunens intentioner tydliggjorts och inkomna åsikter beaktats. Samrådshandlingarna fungerar som ett första utkast till den fördjupade översiktsplanen, det finns fortfarande stort utrymme för förändringar i handlingarna. Inkomna yttranden kommer sedan att samanställas i en samrådsredogörelse som utgör grunden till utställningshandlingarna. 3
INLEDNING Syfte Den fördjupade översiktsplanen för Skillinge omfattar tätorten och närliggande mark enligt avgränsningen. Huvudsyftet med denna fördjupade översiktsplan är att: anvisa lämplig markanvändning i Skillinge ange bebyggelsemiljöer som speciellt bör värnas redovisa hur riksintressena ska tillgodoses redovisa lämpliga kommunikationer inom och genom Skillinge Planområdets gräns är markerad med en röd linje Avgränsning Planområdet omfattar hela Skillinge tätort och den detaljplanelagd mark som gränsar till tätorten. Utöver detta ingår den mark som ligger mellan tätorten och gränsen till den fördjupade översiktsplanen för Norrekås och Örnahusen. Planområdet är också utökat i nordost för att visa på kommunens intentioner med en ny tillfart till hamnområdet i Skillinge. Planområdesgränsen i nordväst följer till stor del plangränsen för stadsplan för Skillinge municipalsamhälle, antagen 1937. 4
BAKGRUND Skillinge tätort Skillinge ligger ca 10 km söder om Simrishamn. Samhället blev under 1600-talet ett regelrätt fiskeläge med fast befolkning och fisket var den dominerande näringen. Den äldsta bebyggelsen ligger nere vid hamnen och är oregelbundet placerad längst små gator, så kallade strädden. Det finns även äldre bebyggelse längst med vägarna genom Skillinge. Efter att stadsplanen för Skillinge antogs 1937 började samhället växa samman mellan de vägarna som idag heter Strandgatan, Hobyvägen, Kaptensgatan och Branteviksvägen, enligt den tidens planering lades bebyggelsen regelbundet längs med raka gator vilket man tydligt kan se om man ser på ett flygfoto över samhället. På senare år har samhället vuxit enligt den gamla stadsplanen, Skillinge har även växt söderut i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Skillingeområdet som antogs 1990. Service Livsmedelsbutik, restaurang och kiosk finns i Skillinges centrala delar. Den kommunala servicen består av förskola, F-6 skola med ca 70 elever, brandvärn, bibliotek samt servicecentrum för äldre med pensionärslägenheter. Skillinge har apoteksombud och närmsta vårdcentral med distriktssköterska ligger ca 5,5 km väster om Skillinge i Borrby. I Borrby finns också närmaste bank. Sjukhus, apotek och systembolag finns ca 11 km norrut i Simrishamn. Fritidsboende och turism Samhällets präglas mycket av fritidsboende och turism, på grund av samhällets idylliska framtoning och vattennära läge så väljer många att besöka Skillinge på sin fritid. Framförallt under sommaren så är det många sommarboende och besökare i Skillinge, vilket gör att Skillinge har underlag för en relativt hög standard på sin service. Under vinterhalvåret har å andra sidan Skillinge färre antal boende, då många av husen i framför allt den gamla delen av Skillinge står tomma. 5
Befolkningsutveckling och åldersfördelning Invånarantalet har den senaste 15 åren haft en negativ utveckling och ligger idag på samma nivå som den var vid årsskiftet 1934-1935 (ca 850 invånare). Detta trots att bebyggelsen i Skillinge idag upptar en dubbelt så stor yta som den gjorde 1934. Det låga invånarantalet kan till viss del bero på att hushållen nuförtiden är mindre, men det beror troligen huvudsakligen på att 64 procent av enbostadshusen bebos av folkbokförda i kommunen. Befolkningsutveckling 1000 980 960 940 920 Antal invånare 900 880 860 840 820 800 780 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År Åldersfördelningen i Skillinge är ojämn vilken stämmer överens med läget i Simrishamns kommun i stort. Det finns en övervägande del av personer i åldern 55+, medan det sker en utflyttning av personer i 20 årsåldern. Denna utflyttning kan bero på brist på arbetsplatser, bostäder för ungdomar, service, socialt umgänge i Skillinges närområde, samt att möjlighet till högre utbildning inte finns inom kommunen. Åldersfördelning (2007) 180 160 140 120 Antal personer 100 80 60 40 20 0 0-9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80-89 år 90- år 6
Pågående markanvändning Större delarna av Skillinge utgörs av bostadsbebyggelse, i huvudsak friliggande villor, endast en mindre del består av flerbostads- eller radhus. Inom området för bostadsbebyggelse, som är gulmarkerat, finns även service och ett antal företag. På flygfotot nedan är skolområdet rödmarkerat. Hamn- och industriområdet är blåmarkerat i den nordöstra delen av flygfotot. Den delen av idrottsområdet i söder som är detaljplanelagt är grönmarkerat. 7
Tidigare planering Den kommuntäckande översiktsplanen för Simrishamns kommun, som antogs av kommunfullmäktige 2001-05-28, innehåller riktlinjer för planområdet. Enligt den kommuntäckande översiktsplanen är endast de markerade markområdena avsedda för bostadsbebyggelse. Den fördjupad översiktsplan för Skillingeområdet, antagen 1990, täcker hela Skillinge och området söder om Skillinge mot Örnahusen. Skillinge inryms till stor del i 37 detaljplaner, varav den äldsta är stadsplan för Skillinge municipalsamhälle från 1937. Stadsplanen täcker större delar av Skillinge och kan i jämförelse med modern planering ses som generös gällande planbestämmelser. Gällande detaljplaner Gul: Mark som är planlagd för bostadsändamål Mörkblå: Mark som är planlagd för industriändamål Grön: Mark som är planlagd för park/natur/idrottsändamål Pågående arbeten En ny gång- och cykelväg är planerad att byggas mellan Skillinge och Brantevik. Gångoch cykelvägen kommer att gå längst med väg 1524 för att sedan svänga av mot Brantevik längst väg 1500. Den är planerad att vara färdigställd under 2009. För att förbättra säkerheten för cyklister längst med Strandgatan så planeras en ny gångoch cykelväg längst med vattnet utanför Strandvägen. Arbetet är planerat till år 2012-2015. Cykelvägen är planerad att fortsätta söderut längst med vattnet, hela vägen till Ystads kommun, arbetet är ej tidsmässigt fastställt. En fördjupad översiktsplan för Norrekås och Örnahusen med omnejd, håller på att tas fram. Den planen omfattar området söder om Skillinge som ingår i den gällande fördjupad 8
översiktsplan för Skillingeområdet, antagen 1990. Utställningshandlingarna har varit på utställning och planärendet fortskrider. Samrådshandlingar till detaljplan för Skillinge hamn håller på att arbetas fram för att pröva handel och bostäder jämte industri- och varvsverksamhet. För att möjliggöra en ny infart till hamnområdet finns ett planmedgivande för fastigheterna Gislöv 25:8, Gislöv 32:6, del av Kvarnby 15:235 m.fl. Planmedgivandet infattar även utbyggnad av industriområdet vid hamnen. Det finns ett planmedgivande för fastighet Kvarnby 173:2 på industriområdet vid Skillingehamn. Planmedgivande är för ändrad användningen från industriändamål till bostadsändamål (uthyrningsstugor). Fastigheten kommer att tas med i den nya detaljplanen för Skillingehamn. Sydväst om Skillinge tätort finns ett planmedgivande för bostäder på fastigheten Hoby 15:20. Markägare Större delarna av marken i Skillinge är privatägd medan kommunen äger, orangemarkerat på kartan, i första hand skolområdet, större delarna av hamnen och flertalet mindre obebyggda områden, delvis detaljplanelagda som park eller natur. Kommunen äger i stort sett all gatumark. Några större inköp av mark är ej planerade av kommunen. Delar av marken väster om skolan ska styckas av och säljas som tomter för enbostadshus. 9
Analyser Landskapsanalys Syftet med denna analys är att identifiera miljöer och vyer som har ett högt värde för allmänheten. Bortsett från det öppna landskapet runt Skillinge så har utblickarna över havet ett extra högt värde för boende och turism. Havet har en speciell dragningskraft och en allmän tillgänglighet till dessa utblickar är av hög vikt. Naturen har även ett stort värde för allmänheten och det är i huvudsak tre områden i Skillinges närområde som bör värnas. Tallskogen i söder vid idrottsplatsen, har ett högt upplevelsevärde samtidigt som det är en vacker entré till Skillinge söderifrån. Kontrasten mellan tät skog och ett det öppna havet bör bevaras. Det andra området är natur/parkområdet längst med Kvarnbybäcken som delvis verkar som ett skyddsområde för bäcken och de biologiska värden den medför och dels gör det tillgängligt för allmänheten. Det sista området är stigen längst med havet som går norrut från hamnen till Brantevik. Förhoppningsvis kan detta stråk göras tillgängligt för allmänheten i framtiden. Lilla: Vyer och utblickar Grönt: Naturområden med speciella värden 10
Trafik Nedan redogörs för trafiknätet i Skillinge. Delvis omarbetad version av Trafikanalys för Simrishamns kommun (2000), Tyréns AB. Trafiknät Skillinge Allmänna vägar genom Skillinge är gulmarkerade medan kommunens vägar är rödmarkerade. Bilnätet Den största vägen genom Skillinge är väg 1500. Norrut fortsätter den mot Simrishamn och söderut mot Ystad. Även Hobyvägen har karaktären av genomfart/infart. Gatunätet är relativt väl strukturerat och de flesta målpunkterna är koncentrerade kring Per Anders Torg, strax söder därom samt vid hamnen. Skolan ligger i samhällets nordvästra del och idrottsplatsen i dess södra. Till huvudvägnätet hör Strandgatan. Övriga gator är lokal- eller bostadsgator. Trafikflödet är som störst på Kaptensgatan (väg 1500). Årsmedeldygnstrafiken uppgår här till drygt 1700 fordon. På samma väg längre söderut, i höjd med idrottsplatsen är motsvarande siffra ca 900. Branteviksvägen har ett flöde på knappt 600 fordon/dygn och 500 gäller för Seymours väg. På Hobyvägen varierar trafikmängden mellan 700 och 800 fordon/dygn. Högsta tillåtna hastighet i Skillinge varierar mellan 30 km/h och 50 km/h. Strax utanför samhället, på de vägar som leder mot Borrby, Simrishamn och Ystad, är hastighetsbegränsningen 70 km/h. På Örnahusvägen (mot Ystad) är det tillåtet att köra 70 km/h redan en bit norr om Däcksgatan och idrottsplatsen. 11
Kollektivtrafiken I Skillinge finns tre regionalbusslinjer; linje 322 mot Mälarhusen/Ystad, linje 575 mot Borrby/Simrishamn och linje 577, som går till Brantevik/Simrishamn åt ena hållet och Borrby på det andra. Hållplatsen ligger vid Per Anders Torg. Cykelnätet Separata cykelbanor finns idag främst mellan bostadsgator i parkmark, i övrigt används framförallt lokalgatorna för att ta sig fram med cykel. Det ska snart påbörjas arbete med en cykelväg norrut längs väg 1500 mot Brantevik. Grönstruktur Större delen av grönområdena är planerade i närheten av havet och åarna. En del mindre grönstråk och grönytor finns inne i samhället. Det är endast grönområdena i hamnen man bör överväga att bebygga då de andra grönområdena, antigen ligger inom strandskydden, tillhörande åarna eller så ligger grönytorna så centralt att de kan anses vara värdefulla och tillgängliga för de boende i närheten. Det är villaträdgårdarna som bidrar mycket till grönskan i Skillinge. Grönområden fastställda i detaljplan markerade med grön färg 12
Riskbedömning för högvatten och erosion Man har utgått från beräkningar från SMHI när man uppskattar att högsta högvatten blir ca 2 meter över nuvarande medelvattenyta om ca 100 år. För att beräkna risknivån för översvämning har man utgått från den nivå högsta högvatten kommer att ligga på om 100 år samt lagt till utrymme för grundläggning med tillräcklig marginal vad avser översvämning. Detta sammanräknat ger enligt en beräkning från tekniska avdelningen i Simrishamns kommun att nya byggnader inte bör placeras på en nivå lägre än 2,3 meter över medelvattenytan. Endast om man vid planläggning och nybyggnation kan redovisa en lösning för grundläggning som är tekniskt säker vid höga vattenstånd är det acceptabelt att placera nya byggnader lägre än 2,3 meter över dagens medelvattenyta. Risken att Kvarnbybäcken översvämmas anses vara liten även efter höjt högvatten, möjligtvis kan lokala åtgärder komma att krävas för befintlig bebyggelse. Den fördjupade översiktsplanen föreslår ingen ny bebyggelse i närheten av bäcken. Det röda strecket visar var 3 meter över dagens medelvattenyta är. Närmare havet än det röda strecket ska man vara försiktig med ny bebyggelse. Högsta medelvattenyta om 100 år förväntas max bli 2,3 meter över dagens medelvattenyta. Den enda bebyggelse som förväntas bli berörd av den stigande havsnivån är den nere i hamnen. Problem med erosion inom planområdet bedöms vara minimala, en bit norr om planområdet förekommer i dagsläget erosion. Ny bebyggelse är ej planerad i närheten av strandlinjen. 13
PLANFÖRSLAG Framtida markanspråk Den mark som i första hand föreslås prövas för bostadsbebyggelse är markerad med brunt på flygbilden ovan. Den mark som är markerad med gul färg är redan detaljplanelagd. Området söder om Kvarnbybäcken och områdena norr om Skillinge som är markerade med brun färg föreslås för framtida detaljplaneläggning. Områdena markerade för exploatering av bostadsbebyggelse kan även till en mindre del inrymma bebyggelse för handel, kontor och mindre icke-störande verksamheter om utformningen är ändamålsenlig och väl anpassad till sin omgivning. Vidare ska nya verksamheter inom området ha krav på sig att vara samhället till gagn och att det inte föreligger någon risk att verksamheterna har någon påtaglig negativ påverkan på sin omgivning. Negativ påverkan kan bland annat innebära: buller, lukter, kraftig trafik och nedskräpning. Gul: Obebyggd mark som är detaljplanelagd för bostadsändamål Brun: Mark som kan planläggas för bostadsändamål Blå: Mark som kan planläggas för verksamhetsändamål 14
Söder om Kvarnbybäcken Området söder om Kvarnbybäcken föreslås till viss del som lämplig att detaljplanlägga för bebyggelse (se karta nedan). Det aktuella området är i första hand området mellan Aktergatan och Borrbyvägen. Det bör påpekas att här finns ett fornlämningsområde som bör lämnas ostört. Här bör eventuell planläggning fokusera på att ta tillvara på den lantliga karaktär som området har och styra bebyggelsen utformning mot en traditionell byggnadsstil. När man planerar detta område bör man se till att man i första hand matar området från nordväst och nordöst så att inte trafiken ökar på Aktergatan och intilliggande gator. Exempel på traditionell bebyggelse som kan passa in söder om Kvarnbybäcken. För att behålla områdets lantliga karaktär, gles och småskalig bebyggelsestruktur, så bör man eftersträva en mångfald inom följande utformningsramar: Relativt smala hus En till en och en halv våning med låg byggnadshöjd Huvudbyggnad med sadeltak och traditionell taklutning, 35-50 grader Traditionella fasadmaterial, huvudsakligen puts eller tegel Nätta takutsprång Blandning av tomtstorlekar, men huvudsakligen större tomter på 1500 3500 kvm Husen placerade långt in på tomterna för att ge området en grön karaktär. 15
16
Norra Skillinge Väster om Kaptensgatan är planberedskapen god då marken till större del är planlagd för bostadsbebyggelse med en äldre stadsplan. Planen kan till viss del behöva omarbetas för att bättre främja en god och ändamålsenlig bebyggelsestruktur, samt möjliggöra flerbostadshus där det prövas lämpligt. Eftersom nordvästra delen av Skillinge stadsplan inte är bebyggd och inte har samma enhetliga bebyggelse som andra delar av Skillinge bedöms utformningen på bebyggelsen kunna få bli friare. Det kan även vara lämpligt att tillåta planering av mindre flerbostadshus, ett bra läge för det skulle vara innanför läplanteringarna väster om Ankaret, även området mellan Ankaret och läplanteringen kan vara lämpligt för flerbostadshus som skulle kunna knyta an till Ankarets skala. Marken i närheten av Ankaret kan i första hand bebyggas med olika slags bostäder för äldre som kan behöva stöd, vilket de till viss del kan få från äldreboendet på Ankaret. På kartan nedan bör i första hand marken som är mörkgul bebyggas eftersom den redan är detaljplanelagd för bostadsbebyggelse och ger en sammanhållen och tätare bebyggelsestruktur som ger en mer rationell hantering av samhällsservice. Samhället kan breda ut sig och växa norrut, dessa områden är markerade med en ljusare gul färg. Den röda pilen mellan de två områdena för bostadsbebyggelse illustrerar ett behov av en koppling så att ett eventuellt nytt område i norr inte blir en ensam enklav utan att det området ska sammankopplat med resten av Skillinge, med t.ex. gång- och cykelvägar, biltrafik och gångstråk. För redogörelse för marken norr om Östra Allégatan och hamnen, se Ny infart från norr nedan. 17
18
Hamnen En ny detaljplan håller på att tas fram för Skillinge hamn för att pröva förtätning med hamn-, varvs-, industri-, kontors- och handelsverksamhet. Planens syfte är bland annat att öka hamnens attraktionskraft för besökare och Skillingebor, även en ny tillfart till hamnen norr om samhället planeras för att minska trafikbelastningen i samhället. Utgångspunkten för den nya detaljplanen är att hamnen och hamnverksamheterna får fortsätta som tidigare med nya utbyggnadsmöjligheter inom hamnområdet. Mark som enligt gällande plan för hamnen som ej får bebyggas längst med Branteviksvägen ses över för förtätningsmöjligheter i form av kontor, handel och andra verksamheter. Mångfald av företagsnischer gör hamnområdet och Skillinges företag mindre känsliga för eventuella nedgångar inom olika näringsgrenar. Det finns även flera fördelar med att området utvecklas till ett ännu starkare företagsområde, som drar nytta av placeringen i hamnen som många turister besöker. Fördelarna kan innefatta möjligheter med gemensamma reklamkampanjer, gemensamma investeringar i närmiljön för att attrahera fler kunder, investerare och spekulanter, och även samarbetsmöjligheterna mellan företag blir fler. Ny infart från norr Det har länge funnits planer på att minska belastningen på norra infarten till Skillinge från den trafik som går till och från hamnen (se karta ovan där vägens ungefärliga dragning är vitmarkerad). Genom en ny infart från nordost minskas belastningen på Byggmästaregatan. Behovet av en ny infart ökar ytterligare om nya företag väljer att slå sig ner i Skillinge hamn. Samtidigt kan man möjliggöra för mindre bebyggelse söder om den nya vägen. När detta görs bör det kulverterade vattendraget norr om Östra Allégatan restaureras. Restaureringen av vattendraget bör göras så att vattnet genom en naturlig infiltrering får en längre uppehållstid samtidigt som man planterar träd söder om ån för att ge en bättre vattenmiljö. De sammanlagda fördelarna med en ny infartsväg och ett restaurerat vattendrag motiverar ett intrång på landskapsbildsskyddet och strandskyddet i och med de biologiska och rekreationsvärdena som tillskapas. Man bör vara varsam med vattendragets utformning vid utloppet till Östersjön så att inte båtklubbens båtupplag påverkas negativt och man bör framförallt se till att inte försvåra för framkomligheten längst med Skåneleden, som redan idag är nästintill oframkomlig på sina sträckor. Man bör även överväga att planlägga ianspråktagen mark vid båtupplaget, för att säkerställa båt intressets varande i hamnen Vägar & trafik Strandvägen Skillinge är idag relativt hårt belastad ur trafiksynpunkt, framförallt på sommaren då mycket trafik går till fritidsbebyggelsen söder om Skillinge. Stora delar av den trafiken går på Strandgatan som i de södra delarna inte är dimensionerad för någon kraftigare trafikmängd, vilket leder till en trång och något osäker trafikmiljö. Bristen på ändamålsenliga parkeringsplatser vid livsmedelsbutiken göra att en del parkerar på gatan vilket ytterligare försvårar framkomligheten vilket har en negativ inverkan på säkerheten. Att bygga en ny väg som löser problemet anses vara väldigt svårt utifrån samhällets förutsättningar. Man får istället arbeta med hasighetsreducerande åtgärder som avsmalning av väg. Fartbulor bör undvikas eftersom effekten är liten och introducerar ett okänt objekt i en delvis känslig miljö. Strandvägen bör till en viss sträckning få en något mer ostlig dragning för att inte påverka befintlig bebyggelse lika mycket som idag och dels för att göra vägen mer trafiksäker. 19
Aktergatan Kommunen bör se över trafiklösningen för framtida planläggning av området söder om Kvarnbybäcken. Klagomål angående ökad trafik på Aktergatan har inkommit till samhällsbyggnadsförvaltningen. Nya bebyggelseområden bör matas från nordväst. Förbifart Skillinge Efter samråd med Vägverket är en framtida lösning med en allmänväg som delvis avlastar de centrala delarna möjlig, men en sådan åtgärd ligger långt fram i tiden. Även om trafiksituationen i Skillinge inte är optimal, så anses trafikproblemen i Skillinge som små jämfört med många andra orter i landet. Vidare är de positiva fördelarna med ökad trafiksäkerhet liten jämfört med de negativa effekterna för Skillinge om folk valde att handla någon annanstans istället för att utnyttja den lokala servicen i Skillinge. Det vore mer lönsamt för samhället att leda ner en del av trafiken till hamnen där företagen kan vara exponerade för boende, turister, sommarboende och förbifarande. Skyddsvärda bebyggelsemiljöer Den bebyggelse i Skillinge som bör ges ett kulturskydd genom planläggning är framförallt de äldsta delarna med sina strädden, markerat med röda cirklarna. Även den äldre bebyggelse som ligger längs Hobyvägen och Kaptensgatan bör skyddas, rött stråk. Större delar av de planlagda områdena i Skillinge bör ses över och ges hårdare reglering då bl.a. byggnadshöjden är väl tilltagen i de äldre planerna. Karta över Skillinge från 1931 Flygfoto över Skillinge från 1959 20
RIKSINTRESSEN Riksintressena bygger på lagstiftning från 1987 (NRL Naturresurslagen) om hushållning av naturresurser. Här gavs möjlighet för olika samhällsintressen att peka ut geografiska områden av särskild betydelse för dem. Som exempel kan nämnas riksintressen för försvaret (försvarsmakten) och riksintressen för värdefulla ämnen (SGU). Simrishamns kommun berörs av ett antal olika riksintressen. Stora delar av kommunen är på grund av sin långa kust och sin vackra natur av riksintresse för både naturvård och friluftsliv. Ett par större områden i norr och söder är av riksintresse för kulturmiljön. I det södra riksintresseområdet ingår en del av Skillinge. Miljöbalken kräver att områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Dessa s.k. hushållningsbestämmelser har emellertid direkt verkan enbart vid prövning av exploateringsföretag som i lagens mening innebär ändrad markanvändning (t.ex. att skogsmark ersätts av tätortsbebyggelse). Vid fortsatt markanvändning av hittillsvarande slag har bestämmelserna endast en rådgivande funktion. Miljöbalkens 1 kap., 2 anger i vilka fall hushållningsbestämmelserna är tillämpliga. Naturvårdverket Riksintresse för yrkesfisket Mark- och vattenområden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra yrkesfiskets bedrivande. 21
Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd är en gammal form av skydd för landskapsbilden med stöd av naturvårdslagen 19 i dess lydelse före 1 januari 1975. Skyddsformen förordnades av Länsstyrelsen för vissa områden för att reglera bebyggelse, vägar och andra anläggningar som kunde påverka landskapsbilden negativt. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller fortfarande bestämmelserna i de berörda områdena så länge Länsstyrelsen inte beslutat om något annat. 22
Riksintresse för kulturmiljön Områden av riksintresse för kulturmiljön är också unika eller speciella i en region, i landet eller sett ur ett internationellt perspektiv. De ska sammantaget representera hela landets historia från förhistorisk tid till nutid. De ska också visa hur människan utnyttjat tillgängliga naturresurser samt illustrera samhällets utveckling, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och olika estetiska ideal. De ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. 23
Riksintresse friluftsliv Riksintressen för friluftslivet ska ha så stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter och tillgänglighet för allmänheten, att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet. Ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön inom området. 24
Riksintresse för kustzon Riksintresset har tillkommit för att begränsa utvecklingen av större områden med fritidsbebyggelse eftersom sådana områden ofta fragmentiserar sammanhängande naturområden och hindrar dess användning för en stor allmänhet. Fritidsbebyggelse får endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. 25
Riksintresse för naturvård Områden av riksintresse för naturvård är urval av områden med de bästa exemplen på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner. Riksintressena kan också uppvisa mycket sällsynta företeelser i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Naturvetenskapliga fakta och värderingar ska ligga till grund för urvalet av områden. Avvägningar mot andra markanvändningsintressen eller andra strategiska/politiska avvägningar görs inte vid urvalet av områden. Riksintresset hänförs till de riksvärden som identifierats och det därtill kopplade värdeomdömet som beskrivs för respektive område. Huvudkriterier för naturvårdens riksintressen är: Områden som väl visar landskapets utveckling Väsentligen opåverkade naturområden Områden med sällsynta naturtyper, hotade eller sårbara biotoper och arter Områden med rik flora eller fauna Områden av mycket säregen beskaffenhet 26
Strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, samt att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Strandzonen är värdefull för många. Allmänhetens tillgång till stränderna är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Övergången mellan land och vatten är även betydelsefull för en rad olika livsmiljöer som många arter är beroende av. Den strandnära zonen är också värdefull bl.a. för skydd och övervintring. Strandskyddet gäller även ute i vattnet. Vissa bottnar kan exempelvis vara värdefulla miljöer som yngelplats för fisk, mollusker mm. 27
Konsekvenser för riksintressena Riksintresset för yrkesfiske påverkas positivt om man gör en ny infart till hamnen norrifrån, verksamheten blir mer synliggjord och förstärker verksamhetens status i samhället. En översikt av detaljplanerna för hamn- och industriområdet är positivt för yrkesfisket då möjligheterna att expandera verksamheten möjliggörs. En omarbetning av planerna gör det möjligt för nya verksamheter att start i hamnområdet, så som restauranger och handel, vilket även det drar mer folk till hamnen. Ingen verksamhet som är negativ för varvet och fisket är planerad i hamnområdet. Riksintresset för landskapsbildsskydd berörs i nordöstra delen av planområdet, norr om hamnen och bostadsbebyggelsen. Där föreslås en mindre utbyggnad av samhället med 5-6 bostadshus, öster om detta område föreslås en utbyggnad av industriområdet. I samband med utbyggnaden föreslås det kulverterade vattendraget att tas fram så att en naturlig infiltrering av vattnet kan ske samt vattendraget blir en naturlig nordlig gräns för samhället. Den småskaliga utvidgningen av samhället, samt återställningen av vattendraget bedöms kunna väga upp intrånget på landskapsbildsskyddet. Riksintresset för kulturmiljö bedöms ej bli negativt påverkat av föreslagna utbyggnader inom riksintresset. Det blir endast tal om tillbyggnader som är anpassade till befintlig bebyggelse, samt att detaljplanen för hamn- och industriområdet ses över för att möjliggöra förtätningar av handel och verksamheter samt hårdare reglering av utnyttjandet och byggnadshöjden. Riksintresset för friluftslivet bedöms ej bli påtagligt skadat av föreslagen utbyggnad av Skillinge. En utbyggnad ökar tillgängligheten av samhället och den intill liggande miljön. Detaljplanen föreslår ingen ny fritidsbebyggelse, därför bedöms inte Riksintresse för kustzon bli negativt påverkat. Endas ett mindre intrång sker på riksintresset för naturvård nordöster om Skillinge, dock är inte utbyggnad mer specificerad än att det är för verksamhet, så bedömningen av intrångets storlek görs lämpligast i detaljplaneskedet. Intrång på strandskyddet sker norr om befintlig bebyggelse i Skillinge. I den nordöstra delen motiveras intrånget med att man i samband med exploateringen kan återställa det kulverterade vattendragen, vilket ger positiv påverkan på strandskyddet. Vattendraget blir tillgängligt för både människor och djur. I området för exploatering nord/nordväst om Skillinge så bedöms strandskyddet ej bli negativt påverkat om man håller ett tillräckligt skyddsavstånd till vattendraget, det bör vara minst 50 meter och längre där det bedöms lämpligt. Avståndet till vattendraget bedömnings lämpligast i detaljplaneskedet där man kan detaljstudera vattendraget och dess närområde. 28