Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet



Relevanta dokument
Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet

Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet

Bilaga 2. Beskrivning av befintlig verksamhet

St LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

Svensk författningssamling

Kartläggning av befintliga verksamheter

Redovisning av befintliga verksamheter

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Lokal överenskommelse gällande unga år i Strömstadkommun.

Kort om Arbetsförmedlingens resultat. Första halvåret 2008

Verksamhet i samverkan

Jobbgaranti för ungdomar

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet. En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas.

Verksamhet i samverkan

Rev (1) Innehållsförteckning Överenskommelse 1

Kartläggning av befintliga verksamheter

Verksamhet i samverkan

Genvägen till rätt person VÄ LKOMMEN AT T H I T TA N YA MEDA RBETA RE MED H J Ä LP AV OSS

Ungdomsteamet redovisar Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni Margareta Aissaoui Samordnare

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Utbildningskontrakt och traineejobb

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

Revisionsrapport Kalmar kommun

Redovisning av befintlig verksamhet

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Kartläggning av befintliga verksamheter

upp,elki KF JUNI 2015

Datum Kartläggning av befintliga verksamheter

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012

Verksamhetsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

KS Ärende 5. Löpnummer i Politikerrummet: 9. Från etablering till anställning

Insatser som genomfördes 2015

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

Förslag till årsredovisning 2010

Etableringsuppdraget. Oktober Stina Sjödahl Liselott Olsson-Kulevska

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsförmedlingen

Flyktingmottagningen. Verksamhetsplan

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län oktober 2015

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning Nyköping

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse 2015 om mottagande av vissa nyanlända

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan

TIA Till och I Arbete

Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt.

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Verksamhet för nyanlända

Information till kompletterande aktörer inom jobbgarantin för ungdomar (UGA)

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Redovisning av befintliga verksamheter

Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Bildningsnämnden Budget med plan för

Praktik i staten FAQ

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Bilaga 2 Redovisning av befintliga insatser fo r ma lgruppen a r i Botkyrka kommun

Ge oss den ljusnande framtiden åter!

SIN-projektet. (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare)

Trainee för personer med funktionsnedsättning

ISA Introduktion i samverkan

Svar på skrivelse om yrkesintroduktionsanställningar

Avskaffa aktivitetsförbudet för arbetslösa ungdomar

Regeringens skrivelse 2015/16:154

Beslut för vuxenutbildning

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun

På väg till jobbet. ESF Projekt Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3)

Bilaga 1. Kartläggning av målgrupp. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 1.

Sverige tillsammans. Arbete / Utbildning Ana Sánchez och Ullrica Ramsin

Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse om mottagande av vissa nyanlända och ensamkommande barn

Läkare utan specialistutbildning Tekniker

Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (V) och Thomas Hvitfeldt (V) om praktikplatser som ska leda till hållbara jobb

Transkript:

Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen i Nybro Arbetsförmedlingen erbjuder ungdomar särskilda insatser och program för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden. Vilka insatser eller program som kan bli aktuella beror på vilket behov den unga har av att rustas inför arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har särskilda insatser och program för arbetssökande under 25 år för att de så snabbt som möjligt ska nå målet arbete eller utbildning. Exempel på detta är jobbgarantin för ungdomar, yrkesintroduktion, nystartsjobb och utbildningsinsatser vid folkhögskolor. Nytt från andra delen av 2015 är utbildningskontrakt och traineejobb. Även för nyanlända ungdomar finns flera insatser. Matchning till arbete Ungdomar som anmäler sig som arbetssökande matchas mot lediga platser utifrån sin kompetens. Matchning omfattar alla former av möten mellan arbetsgivare och arbetssökande. Arbetsförmedlingen erbjuder mötesplatser för arbetsgivare och arbetssökande dels genom webbplatsen, dels genom rekryteringsträffar och personliga möten. Att matcha innebär också att ackvirera plats för arbetssökande som har behov av sådant stöd. Arbetsförmedlingen har ett inriktningsmål inom funktionshinderpolitiken som innebär att matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Jobbgarantin för ungdomar Att motverka den höga ungdomsarbetslösheten och korta ungdomars tid i arbetslöshet är en viktig del av arbetsförmedlingens arbete. Jobbgaranti för ungdomar skiljer sig från andra liknande program genom att målet inte enbart är arbete utan också att få ungdomar att påbörja eller återgå till utbildning. Med tanke på den kommande generationsväxlingen är det viktigt att poängtera vikten av att utbilda sig. Arbetsförmedlingen har här ett stort ansvar att vägleda ungdomarna till att återuppta utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet. Målgrupp För att anvisas till jobbgarantin ska en arbetssökande ha fyllt 16 men inte 25 år och under en period om sammanlagt 90 kalenderdagar, inom en ramtid av fyra månader, ha varit arbetslös på heltid och anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen alternativt under en period om sammanlagt 90 kalenderdagar, inom en ramtid av fyra månader, haft deltids- eller timarbete och vara berättigad till arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsersättning. 1

Anvisning till programmet kan också ske utan kvalificeringstiden för ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år som Deltagit i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion. Varit arbetslös och anmäld hos arbetsförmedlingen och har dömts till fängelse och beviljats vistelse utanför anstalt (utslussningsåtgärder) eller är villkorligt frigiven men inte fullgjort ett år av prövotiden enligt 11 kap 1 Fängelselagen (2010:610). Har deltagit i insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och etableringsplanen har upphört att gälla för att tiden för etableringsplanen har löpt ut. I jobbgarantin finns ungdomar upp till 25 år samt upp till 30 år om ungdomen har en funktionshinderkod. Jobb- och utvecklingsgarantin Syfte Jobb- och utvecklingsgarantin är ett program för den som varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre period. Jobb- och utvecklingsgarantins fokus är arbete och programmet ställer höga aktivitetskrav på deltagaren. Den arbetssökande ska under programtiden kontinuerligt matchas mot arbetsmarknaden. Insatserna inom programmet ska vara individuellt utformade och syfta till att den arbetssökande så snabbt som möjligt kommer i arbete. Programmet ska ge utrymme för samarbete med externa aktörer. Programmets tre faser Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser som i huvudsak innehåller följande aktiviteter: Fas 1, kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser. Fas 2, arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning. Fas 3, sysselsättning hos anordnare. Etableringsuppdraget - målgrupp och uppdrag Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande med flera samt anhöriga till dessa. De anhöriga ska ha sökt uppehållstillstånd inom sex år från det att den utlänning som den anhöriga har anknytning till först togs emot i en kommun för att tillhöra målgruppen. Personerna ska ha fyllt 20 men inte 65 och det får inte ha gått mer än ett år sedan första folkbokföringen i en kommun. I vissa fall omfattas även unga från 18 år som saknar föräldrar i Sverige. Arbetsförmedlingen har fått ett övergripande ansvar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal med samtliga nyanlända som omfattas av målgruppen, så snabbt som möjligt efter att den nyanlände har beviljats uppehållstillstånd. Syftet är att upprätta en individuell etableringsplan med insatser på heltid, som ska underlätta och påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden. 2

Kompletterande arbetsförmedlingstjänster Arbetsförmedlingen har i uppdrag att samarbeta med kompletterande aktörer. Kompletterande aktörer erbjuder individuellt anpassade tjänster som innefattar personlig handledning och stöd utifrån varje deltagares specifika behov. De kompletterande aktörernas förmåga att pröva nya angreppssätt och lösningar, med fokus på individens behov, ökar den arbetssökandes möjligheter till arbete. Arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning Arbetsmarknadsutbildning är en kortare utbildning med tydlig inriktning mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningsväsendet. Förberedande utbildning ska vara av förberedande eller orienterande karaktär. Introduktion till arbete Målgruppen för tjänsten är personer som har behov av tidiga insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. De aktiviteter och insatser som ingår i tjänsten ska ha fokus på att stimulera arbetsförmågan och ha en tydlig koppling till arbete. Stöd och matchning Tjänsten riktar sig till arbetssökande som kan arbeta men som behöver ett förstärkt stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Den upphandlas i ett valfrihetssystem och varje arbetssökande får själv välja leverantör. Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning. Uppdraget kan delas upp i två områden: 1. Verksamhet för unga med funktionsnedsättning innebär att arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergången från skola till arbetslivet för den som har en funktionsnedsättning och har fyllt 16 år men inte 30 år. 2. Arbetsförmedlingen samverkar också med försäkringskassan för att öka möjligheterna till egenförsörjning genom förvärvsarbete för den som uppbär aktivitetsersättning p.g.a. nedsatt arbetsförmåga. 3

Arbetsförmedlingens jämställdhetsarbete Arbetsförmedlingen bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet och mångfald. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet ingår i den ordinarie verksamheten, är allas ansvar och ska integreras i alla delar av verksamheten. Det innebär att arbetsförmedlingen ska vara en myndighet som förebygger och motverkar diskriminering samt tillvaratar kompetens och respekterar allas olikheter. Arbetsgivararbetet Grunden i arbetsgivararbetet är att alla arbetsgivare ska få en basservice via digitala verktyg för en effektiv självservice. Målet är att på ett effektivt sätt sänka vakans- och arbetslöshetstiderna. Det innebär att arbetsförmedlingen ska samarbeta med arbetsgivare på ett differentierat sätt. De arbetsgivare som bedöms som strategiskt viktiga får en fördjupad service och får en kundansvarig. Det kan vara arbetsgivare som har behov av den kompetens som finns bland de inskrivna hos oss, tillväxtföretag eller arbetsgivare som har möjlighet att anställa arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska vara proaktiv i arbetsgivarkontakterna. Sedan flera år tillbaka driver arbetsförmedlingen ett rikstäckande arbete med vissa större arbetsgivare som t.ex. Swedbank, ICA, Försvarsmakten, Apoteket Kronan m.fl. Arbetsförmedlingens prognosarbete Två gånger om året intervjuar arbetsförmedlingen mer än 10 000 arbetsgivare över hela landet. Resultatet publiceras i prognoser för arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden, på riks- och länsnivå. Prognosarbetet skapar förutsättningar för kontoren att nå god kunskap om den lokala arbetsmarknaden och stärker förmedlingens nätverk med arbetslivet. God kunskap om arbetsgivarnas rekryteringsbehov och om kompetensen hos de arbetssökande är nödvändigt för en effektiv matchning mellan arbetssökande och vakanser. Goda nätverk ökar även möjligheterna för förmedlingen att hjälpa personer i utsatta grupper att få fotfäste på arbetsmarknaden. Prognosarbetet är också en förutsättning för en gedigen verksamhetsplanering och påverkar även utvecklingen av de arbetsmarknadspolitiska instrumenten. Hela organisationen har ett ansvar för att prognosen håller en hög kvalité och att produkten är till nytta för hela verksamheten. Det viktigaste kugghjulet för detta är de lokala arbetsförmedlingarna. Prognosarbetet inkluderar i huvudsak två delar: Prognosintervjuerna som genomförs två gånger per år med både privata och offentliga arbetsgivare. Prognosintervjuerna resulterar i 21 länsprognosrapporter och en riksprognosrapport. Yrkesbarometern är en yrkesprognos på ett års sikt, som även den genomförs två gånger per år. De bedömningar som arbetsförmedlingskontoren registrerar i Yrkesbarometern utgör underlag för Yrkeskompassen samt rapporten Var finns jobben? och den länsvisa broschyren Jobbmöjligheter. Detta arbete ligger till grund för vägledningen och matchningen av de arbetssökande. 4

Eures - Europeisk arbetsförmedling Syftet med Eures-nätverket är att öka rörligheten på den gemensamma arbetsmarknaden i Europa. Det sker via matchning av arbetsgivare och arbetssökande inom EU, EES-länderna och Schweiz. Det handlar om tjänsterna Rekrytera nya medarbetare och Söka arbete. Eures service till arbetssökande På webbplatsen finns utlandssidor med lediga jobb, tips och råd till arbetssökande för att de ska bli bättre förberedda inför arbete utomlands. Detta utnyttjas framför allt av ungdomar som vill pröva på att arbeta i ett annat EU-land. Arbetsförmedlingen anordnar regelbundna rekryteringsmässor för europeiska arbetsgivare med rekryteringsbehov. Eures service till arbetsgivare Arbetsförmedlingen hjälper svenska arbetsgivare som vill rekrytera i Europa att hitta rätt kompetens till sina lediga platser. Fokus ligger på bristyrkesområden: ingenjörer, IT-specialister, läkare och specialistsjuksköterskor. IFF Barn- och Familjeförvaltningen Olika insatser som syftar till att stötta individer till en fungerande vardag där sysselsättning i form av skola/praktik/jobb är en del av detta. Om individen ej kan delta i sysselsättning av hälsoskäl så krävs läkarintyg för detta. Olika insatser och vad de delvis kan syfta till: Kontaktperson- en lightinsats som syftar till att stötta den enskilde ungdomen att exempelvis bryta en social isolering. Att erbjuda den unge en trygg vuxen som kan stötta ungdomen i olika situationer, således även i kontakter med skola, sjukvård, arbetsförmedling etc. samt via samtal kunna motivera den unge till någon form av sysselsättning. Kontaktfamilj- mer omfattande insats än kontaktperson men med samma syfte samt även att erbjuda den unge en paus hemifrån och utöka nätverket med fler trygga vuxna. Familjebehandling- En insats som vilar på systemteoretisk bas och syftar till att stötta ungdomen och hela dennes familj att få en mer fungerande vardag genom att via samtal, vardagsgöromål etc. tillsammans med familjen försöka få till en gemensam hållbar förändring som bidrar till positiv förändring för familjen. Exempelvis så kan föräldrar erbjudas stöd i hur de kan motivera den unge till att komma ut i fungerande sysselsättning. Familjebehandling är en insats med väldigt skiftande omfattning. I vissa fall en gång/vecka men kan även vara flera tillfällen/vecka. 5

Träningsboende- syftar till att stötta den enskilda individen i vardagen. Ungdomen bor då i någon av socialtjänstens lägenheter och har individanpassade insatser via socialtjänstens personal. En fungerande sysselsättning är ett krav för fortsatt insats. Familjehemsplacering- syftar till att erbjuda den enskilde ungdomen en trygg stabil tillvaro samt då även stötta den enskilde ungdomen att ha en fungerande vardag och således även sysselsättning. BIO insats- Ett samarbete mellan IFF (Barn och Familj och Omsorgen) och Lärande och Kulturförvaltningen där respektive förvaltnings egna insatser inte är tillräckliga utan behov av intensiv daglig insats krävs. Riktar sig till barn/ungdomar som stannar hemma. Syftar till att bryta isoleringen och stötta individen till en fungerande vardag och sysselsättning i någon form. IFF - Ekonomienheten. Utifrån den ekonomiska utredningen görs en individuell genomförandeplan som har som mål att den unge ska bli självförsörjande genom arbete, studier eller ersättning från annan myndighet. Handläggare hjälper den unge till arbetsförmedlingen, arbetsprövning, sjukvården, vuxenenheten för missbruk, omsorgen för funktionshindrade samt socialpsykiatrin inom kommunen m m. Handläggare fungerar som en samordnare mellan de kontakter som den unge har. Ungdomsservice Arbetsmarknadsenheten i Nybro kommun har sedan januari 2014 i uppdrag att uteslutande arbeta med unga i åldern 16-30 år. Verksamheten bedrivs under namnet Ungdomsservice. Ungdomsservice riktar sig till alla unga i Nybro kommun Inte bara de som är utanför arbetsmarknad eller skola. Som ung kan man komma helt frivilligt eller på anvisning från myndighet Arbetsförmedlingen, Individ- och Familjeförvaltningen, skolan eller Landstinget. Ungdomsservice är en av kommunen egenfinansierad verksamhet som idag inte till någon del finansieras med projektmedel. Verksamhetens mål är att Stärka individens möjligheter att erhålla aktiviteter, praktik, arbete eller utbildning. Ungdomsservice ska även: Motverka/förebygga långtidsarbetslöshet och därmed minska utanförskap, på längre sikt minska kostnader för Nybro kommun Effektivisera och samordna insatser och processer mellan olika organisationer 6

Ge målgruppen en samlad information/omvärldskunskap. Jobba fram en kort och en långsiktig individuell planering tillsammans med deltagaren. Samverkan är redan nu den kanske viktigaste delen i arbetet vid Ungdomsservice. Regelbundna (ca 1 ggr/mån) träffar genomförs i en arbetsgrupp bestående av handläggare från Arbetsförmedlingen, Individ- och Familjeförvaltningen (såväl barn som vuxen), Gymnasieskolan och Ungdomsservice. Där kan alla få en lägesrapport från övriga verksamheter och lyfta problem och diskutera lösningar ner till individnivå. Ungdomsservice har ett mycket nära samarbete med gymnasieskolan och delar av IM finns sedan hösten -15 i Ungdomsservice lokaler för effektivare samarbete. Uppföljning och rapportering av KAA sköts också här. Deltagarnas behov är allt från att bara få stöd med skapandet av sitt CV till att hjälpa till med bedömningar i utredningar/rehabiliteringsärenden. De unga erbjuds även praktikplatser inom kommunens verksamheter, praktik i egen anpassad praktisk verksamhet, coaching/vägledning och att komma in i ett sammanhang. Man kan få hjälp att hitta rätt kontakt, samhällsinformation mm. Arbetet sker helt individuellt utifrån var och ens behov. Viktigt är att det blir ett resultat i form av att exempelvis den unge behöver utredas, hitta rätt studier eller praktik, ett arbete eller rätt myndighetskontakt. Samordning av insatser sker med de eventuella aktörer som är aktuellt i det enskilda ärendet. Att samverka där den unge är delaktig och att vi alla har olika arbetsuppgifter, inte i form av myndighetsutövning, ser vi som en stor framgångsfaktor. Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Nybro kommun har väl fastslagna rutiner för arbete med att förhindra avhopp från såväl de nationella programmen som IM. Vid de nationella programmen sker samverkan om individen mellan elevhälsa, kurator, SYV och i vissa fall IFF och Ungdomsservice. Man försöker genom ändrad studieplanering, programbyte, kombinationer med praktik eller andra åtgärder behålla eleven i någon form av utbildning så långt det är möjligt. Vid IM arbetar man med individuella lösningar med inslag av praktiskt arbete kombinerat med studier. Samverkan sker också med Ungdomsservice vad gäller såväl gemensamma lokaler som aktiviteter. Nybro kommun deltar sedan början av läsåret 15/16 i projekt PLUG IN. Ett ESF-projekt med SKL som huvudman. En ungdomscoach på halvtid kommer inom projektet att anställas av 7

skolan för att bedriva en mer uppsökande verksamhet för unga under 20 år som inte går till skolan. Gymnasieskolan samverkar också med olika aktörer vad gäller yrkesutbildningar och entreprenörskap. Åkrahällskolan, Ung Företagsamhet, Nybro Företagsgrupp, Näringslivsenheten i Nybro kommun och Swedbank arbetar tillsammans med en rad aktiviteter (föreläsningar, UF-dagar, mentorskap mm) för att hjälpa gymnasieelever som vill prova på att driva egna idéer och/eller företag. Vuxenutbildningen Nybro kommun bedriver kommunal vuxenutbildning i egen regi. Utöver traditionell Komvux med fristående grund- och gymnasiekurser och SFI bedrivs även Yrkesvuxutbildningar inom följande områden: Vård- och omsorgsutbildning 35 platser Lastbilsförarutbildning 10 platser Bussförarutbildning 10 platser Finsnickeri 16 platser Glashantverk och formgivning 15 platser (Utöver detta planeras en utbildning inom el i framtiden) I kommunen finns även tre YH-utbildningar: Hälso- och vårdadministratör Teknik och produktionsstyrning Design och konstglas Fritid Allaktivitetshuset Frysdisken som initierats av Nybro Bostads AB i bostadsområdet Kungshall har aktiviteter av olika slag för alla åldrar, främst för hyresgäster i bostadsbolagets fastigheter. Den ideella föreningen som driver Frysdisken samarbetar vid sina aktiviteter bl. a med flera andra föreningar i kommunen, fryshuset m fl. Samverkan sker också med Ungdomsservice och de myndigheter som arbetar med ungdomar. 8