2 (22) RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN

2 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Uppdraget 5 2 Områdesbeskrivning 5 2.1 Lägesbeskrivning 5 2.2 Övergripande geo- och hydrologi 6 2.3 Skyddsintressen 7 3 Tidigare utredningar och undersökningar 7 4 Verksamhetsbeskrivning 8 5 Bedömningsgrunder 9 5.1 Jord 9 5.2 Grundvatten 9 5.3 Ytvatten 10 5.4 Trädkärnor 10 6 Utförda undersökningar 11 6.1 Provtagningsstrategi 11 6.2 Provtagning och analys av jord 11 6.3 Provtagning av grundvatten 12 6.4 Provtagning av yt- /dagvatten 13 6.5 Provtagning av trädved 13 6.6 Avvägning och inmätning 15 7 Resultat och bedömning av föroreningssituationen 15 7.1 Resultat av analyser på jordprover 15 7.2 Resultat av analyser på grundvattenprover 16 7.3 Resultat av analyser på ytvattenprover 17 7.4 Resultat av analyser på prover av trädkärnor 17 7.5 Bedömning av föroreningssituation 17 8 Riskklassning enligt MIFO 18 8.1 Föroreningarnas farlighet 18 8.2 Föroreningsnivå 18 8.3 Spridningsförutsättningar 19 3 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8.4 Känslighet för människor och skyddsvärdet för miljön 19 8.5 Riskklassning 20 8.6 Osäkerheter 20 9 Sammanfattning 21 10 Referenser 21 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Provtagningsplanen Karta över fastigheten med byggnader och provtagningspunkter Borrprotokoll Analysprotokoll XRF-mätningar 4 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom fastigheten Östnor 188:2 i Mora kommun har metallindustri med gjuteri och förkromning funnits sedan 1943 när den första byggnaden uppfördes på platsen. Verksamheten har under åren utvecklats och utvidgats och kan ha förorenat mark och vatten inom fastigheten. Ostnor AB planerar därför att kartlägga föroreningssituationen inom fastigheten genom undersökningar enligt Naturvårdsverkets metod MIFO fas 2. 1.2 Uppdraget SWECO Environment AB har fått i uppdrag av Ostnor AB att utföra miljöteknisk markundersökning enligt Naturvårdsverkets metod MIFO fas 2. Uppdragsledare har varit Per-Olof Lidén. Handläggare har varit Annika Engström. Provtagning har utförts av Annika Engström, Peter Östman och Niclas Fröbom. Beställarens kontaktpersoner har varit Ola Gunnarsson och Bengt Norlin. 2 Områdesbeskrivning 2.1 Lägesbeskrivning Ostnors södra fabriksområde, f d FM Mattsson är beläget ca 3 km nordväst om Mora centrum, i ett industriområde inom byn Östnor. Den fastighet som undersökts begränsas i nordväst av Seljavägen med bostadshus, i nordost av Östnorsvägen och Norra industrin. I sydväst och sydost begränsas undersökningsområdet av fastighetsgränsen mot skog och åkermark. 5 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

Ostnor Norra Ostnor Södra Figur 1. Översiktskarta över Östnor med industriområdet. Från: http://gis.lst.se/lanskartor. Fastigheten är relativt plan, den sluttar endast svagt åt norr mot den kulverterade bäcken som rinner i norra delen av fastigheten mot öster. Området är utfyllt och utjämnat med diverse material, bl a gjutsand och polerludd enligt muntliga uppgifter. På fastigheten finns idag en stor sammanhängande byggnad som har byggts till och byggts om allteftersom verksamheten har utvidgats. Stora delar av fastigheten som inte är bebyggd är idag asfalterad. Av bilaga 2 framgår fastighetens utbredning och de byggnader som finns inom fastigheten samt årtal för byggnation av olika delar. 2.2 Övergripande geo- och hydrologi Dominerande jordarter inom området är grovmo, sand och grus (SGU, 2010). Jordarternas lagerföljd är likartad i hela Östnor. Översta marklagret består av sand och sträcker sig ned till ungefär 12 m djup. Därunder följer ett några meter tjockt lerlager med visst innehåll av organiskt material. Det följande skiktet består av lerig morän ned till ca 20-30 meters djup och därunder följer en liten grusås innan berggrunden i form av sandsten tar vid. Vatten finns i marken på tre olika djup. Ovanpå lerlagret finns ett ytligt grundvatten vilket är nederbördsvatten och som infiltrerats och ansamlats på lerlagret. Detta vatten är på grund av höga halter järn och mangan inte tjänligt som dricksvatten men används av flera företag som kylvatten. De två övriga vattenansamlingarna finns i grusåsen och i sandstenen (Brömses, 2005) 6 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

Vattnet i sandåsen är av mycket god kvalitet och vid Riset vattentäkt, på fastighet Östnor 347:1, beläget väster om Östnor görs ett vattenuttag på 1 500 000 m 3 per år. Detta vatten försörjer Mora kommun med vatten. Vattentäkten har varit i bruk sedan 1949 och uttagen har flera gånger utökats. Täktens skyddsområde sträcker sig inte till Östnor by (Brömses, 2005). Inom fastigheten finns ett antal brunnar för uttag av industrivatten. Uttaget sker från större djup och inte av det ytliga markvattnet. Borrningar visar att marken inom fastigheten Östnor 188:2 består av naturligt lagrad sand som överlagrats av fyllnadsmassor. Fyllnadsmassorna består delvis av restprodukter från industriverksamheten: polerludd, gjuterisand och diverse jord- och schaktmassor. Även avfallsrester såsom plåt, plast, porslin etc påträffades vid borrningarna. Borrning utfördes ner till naturligt lagrad jord. Grund-/markvattennivån ligger på en nivå av ca 1-2 m under markytan med störst djup till vattenytan i södra delen av fastigheten. 2.3 Skyddsintressen Enligt översiktsplanen för Mora kommun är den aktuella fastigheten avsatt för industriverksamhet. År 1983 antogs en Dispositionsplan för Östnors by. Planen övergick 1994 till att gälla som en fördjupad översiktsplan, vilket gäller även fortsättningsvis. (Mora kommun, 2006) Grundvattnet i området är inte skyddsvärt som dricksvattenresurs och inga särskilda skyddsintressen finns utpekade för ytvatten eller omkringliggande miljö, men i ett långt perspektiv bör spridning av föroreningar till grundvatten och ytvatten undvikas. 3 Tidigare utredningar och undersökningar I provtagningsplanen redovisas resultat av tidigare provtagningar och undersökningar som utförts på platsen. Provtagningsplanen återfinns i bilaga 1. Följande utredningar och undersökningar har tidigare genomförts på platsen. 2008 Schakt i norra delen av fastigheten när södra fabriken anslöts till fjärrvärme 2008 Undersökning av Norra fabriken 2008 med samma typ av verksamhet och likartade hydrogeologiska förhållandena 2005 Inventering och riskklassning av förorenade områden i Öna och Östnor. Uppdraget utfördes av Erika Brömses och utgjorde ett examensarbetet 20 p, D- nivå Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap under 2005. 1987 Sedimentprovtagning i Norbäcken och Önanoret 1981 Grundvattenprovtagning efter att åtta nedgrävda tunnor hittades med rester, troligtvis av bindemedel, innehållande fenol 7 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

1968 Inventering av ytbehandlingsföretag med uttag av vattenprover i anslutning till företagens avloppsvatten. Övrigt Provtagning av utgående vatten från företaget ytbehandlingsverksamhet till Norbäcken ingår i egenkontrollprogrammet. I övrigt är det inte känt om det inom området har utförts geotekniska undersökningar eller andra provtagningar eller undersökningar. 4 Verksamhetsbeskrivning På området har industriell verksamhet bedrivits sedan 1896. I provtagningsplanen beskrivs verksamheten mer detaljerat. Provtagningsplanen återfinns i bilaga 1 Verksamheter som är speciellt intressant utifrån bedömning av föroreningssituationen är: Avfettning och rengöring: lutavfettningsbad innehållande natriumcyanid och trikloretylen Användning av kemikalier, antingen tidigare eller i nuvarande verksamhet: natriumcyanid, trikloretylen, kromsyra, nickelsulfat, nickelklorid,, olja, natriumhydroxid, salpetersyra, borsyra, svavelsyra, och flourvätesyra med mera Produktion: armaturer är delvis gjorda av mässing d v s legering av koppar och zink och ytbehandling genom förnickling och förkromning bedrivs Hantering av avfallsmassor: ev har en industrideponi funnits mellan dagens fabriksbyggnad och fastbränslecentralen. Gjuterisand ska enligt muntliga uppgifter finnas i södra delen av fastigheten. Polerludd ska ha deponerats i norra delen av fastigheten Avloppshantering: processavloppsvattnet från ytbehandlingen släpptes orenat ut i Norbäcken fram till 1971 då reningsanläggningen för detta vatten uppfördes. Oljeeldad panna: har funnits med oljecistern placerad inomhus i källaren under nuvarande kontorsdel. Vid nuvarande panncentral finns en tank placerad ovan mark inom invallning i byggnad intill nya fastbränslecentralen i nordväst. Det är inte känt om det har förekommit olyckor eller tillbud som påverkat mark och grundvatten. Utifrån uppgifter från tidigare undersökningar och den verksamhet som har bedrivits inom fastigheten har bedömning gjorts vilka ämnen som potentiellt kan tänkas finnas i mark och grundvatten. Detta redovisas i provtagningsplanen se bilaga 1. 8 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

5 Bedömningsgrunder 5.1 Jord Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för förorenad mark för två olika typer av markanvändning, KM = känslig markanvändning och MKM = mindre känslig markanvändning. (Naturvårdsverket, 2010) KM = Känslig markanvändning, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. MKM = Mindre känslig markanvändning, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till exempelvis kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas. Nuvarande markanvändning bedöms motsvara MKM. 5.2 Grundvatten För grundvatten saknas generella riktvärden. Istället kan andra jämförvärden användas för bedömning av föroreningssituationen i området. Det är dock viktigt att beakta förutsättningarna för framtagande av dessa jämförvärden och bedöma om värdena är tillämpbara på det aktuella området. För organiska kolväten kan förslag till riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer användas för att få en uppfattning om föroreningssituationen avseende petroleumkolväten. Förslag till riktvärden har tagits fram av Kemakta Konsult AB under 2005 på uppdrag av Naturvårdsverket. Riktvärden har beräknats för fem olika exponeringsvägar: exponering för människor via dricksvatten, ångor i byggnader och bevattning samt miljörisker vid utsläpp till ytvatten och till våtmarker. (Kemakta, 2006) Vid Ostnors södra fabrik i Mora bedöms riktvärden för exponering via ångor i byggnader samt miljörisker i ytvatten vara relevanta att använda för bedömning av risker. För cyanid, metaller och klorerade kolväten, kan Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten nyttjas. Det är dock viktigt att beakta att markvattnet som provtagits vid södra fabriken inte nyttjas som dricksvatten. (SLV, 2001) För fenol saknas riktvärden i grundvatten. Fenol är mycket vattenlösligt och giftigt för vattenorganismer. Ämnet avdunstar inte nämnvärt från vatten, men bryts lätt ner under aerobiska förhållanden i jorden. (Finska arbetshälsoinstitutet, 2011) Följande jämförvärden för fenol finns framtagna i andra länder 9 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

Danmark 0,5 µg/liter Riktvärde för grundvattnet som används som dricksvatten Holland 0,2 µg/liter Riktvärde för opåverkat grundvatten Holland 2000 µg/liter Riktvärde för då åtgärder krävs för kraftigt påverkat grundvatten Florida, USA 100 µg/liter Riktvärde för grundvatten av låg kvalitet Florida, USA 10 µg/liter Riktvärde för grundvatten För zink saknas gräns- eller riktvärden. SGU redovisar halter för indelning i tillståndsklasser för grundvattnet, vilket kan användas för bedömning av föroreningssituationen inom området. Zink är en livsnödvändig metall samtidigt som en för hög zinkhalt är skadlig för vattenlevande organismer (över 300 mikrogram per liter ger en ökad dödlighet redan vid kort exponering). Naturligt kan zink förekomma i förhöjda halter i grundvatten i malmområden och i sedimentära alunskifferområden som i Jämtland och Skåne. (SGU, 2011) 5.3 Ytvatten För ytvatten saknas generella riktvärden. För att bedöma eventuell påverkan på ytvatten kan referensvärden uppströms nyttjas, liksom naturliga bakgrundshalter enligt i Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Bilaga A till Handbok 2007:4, Naturvårdsverket. (Naturvårdsverket, 2007) Följande jämförvärden för fenol finns framtagna i Kanada Vattenkvalitetskriterier för ytvatten för skydd av akvatiskt liv <1 µg/liter 1-3 µg/liter 3-10 µg/liter >10 µg/liter mindre allvarligt måttligt allvarligt allvarligt mycket allvarligt 5.4 Trädkärnor I examensarbete vid Uppsala universitet har Daniel Nordborg studerat provtagning av trädkärnor för analys av klorerade kolväten (Daniel Nordborg, 2006). Studien visar på ett kvalitativt samband. Provtagning och analys av kärnor kan ge en översiktlig uppskattning av föroreningssituationen i underliggande grundvatten avseende klorerade kolväten. Metoden är kvalitativ och ger svar på om det finns klorerade kolväten i grundvattnet på platsen där trädet växer. Metoden är relativt ny och behäftat med en del osäkerheter, men ger indikation på om det sprids klorerade kolväten från platsen eller ej. 10 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

6 Utförda undersökningar 6.1 Provtagningsstrategi Provtagningen utfördes som en riktad undersökning med syfte att undersöka och klarlägga om det finns föroreningar på fastigheten och översiktligt bedöma eventuell spridning. Då en stor del av fastigheten är bebyggd och ledningar finns i marken som styr var prover kan tas ut, inriktades provtagningen på kontroll av eventuell spridning av föroreningar. Prover togs i huvudsak på grundvatten, ytvatten och av träd, men även jordprover togs ut. Provtagningspunkterna placerades nedanför misstänkta föroreningskällor i grundvattnets strömningsriktning eller där misstankarna om föroreningar var som störst utifrån den historiska kartläggningen. Provtagningen utfördes i enlighet med provtagningsplanen. Läge för provtagningspunkter redovisas på karta i bilaga 2. 6.2 Provtagning och analys av jord Undersökning av marken utfördes genom skruvborrning 2011-07-04. Totalt togs jordprover ut i 8 punkter inom området. Punkterna placerades inom området med syfte att lokalisera potentiella föroreningskällor. Provtagning var planerat att utföras i 6 punkter, men då gjutsand inte påträffades som förväntat i punkt 1102 i sydöstra delen av fastigheten valdes ytterligare två punkter ut för jordprovtagning, punkterna 1107 och 1108. Läget för provtagningspunkterna framgår av karta i bilaga 2 och i bilaga 3 redovisas borrprotokoll. Lagerföljd och observationer i fält, såsom lukt och synliga tecken på föroreningar dokumenterades för varje provprovpunkt i borrprotokollen, se bilaga 3. Prover togs ut som samlingsprover för olika jordlager i varje provpunkt, dock minst varje halvmeter. Borrning utfördes ner till ca 1 meter under grundvattenytan. Totalt togs 47 jordprover ut. Ett prov från varje punkt valdes ut för kemisk analys. Urvalet gjordes utifrån iakttagelser i fält med syfte att analysera de prover med högsta föroreningshalter Utvalda jordprover analyseras med avseende på de ämnen som kan förväntas förekomma på platsen utifrån verksamheten, se vidare i provtagningsplanen i bilaga 1. Övriga prov analyserades med avseende på metaller med hjälp av XRF-instrument. 11 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

Figur 2: Provtagning med borrbandvagn i punkt 1106. 6.2.1 Laktest Vid schakt 2010 för fjärrvärmeledningar i nordvästra delen av fastigheten, i området med deponerat polerludd, observerades diverse material och massorna misstänktes innehålla föroreningar. Uppgrävda massor lades på hög på Ostnors Norra Industri, (f d MA) och täcktes över med presenning och sand. Under våren 2011 togs prov ut för laktest med syfte att göra en grundläggande karaktärisering och klarlägga möjligheterna att deponera massorna på annan plats. 6.3 Provtagning av grundvatten I 6 av de 8 provtagningspunkterna för jord installerades grundvattenrör av HDPE-plast. En av punkterna, punkt 1101, är referenspunkt placerad i södra delen av fastigheten i 12 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

opåverkat område. Grundvattenrören installerades med rörbotten ca 1 meter under grundvattenytan. Prover på grundvattnet togs dagen efter installation. Före provtagning mättes grundvattennivån med klucklod och vattnet omsattes i rören motsvarande minst 5 rörvolymer. Prover togs ut med tryckpump. Prover som skulle analyseras med avseende på metaller filtrerades i fält. Inga observationer i fält indikerade föroreningar, se dokumentation i borrprotokoll i bilaga 3. Vattenprov togs även i en brunn inne i byggnaden. Vattnet i brunnet är att betrakta som ett ytligt grundvatten motsvarande det vatten som finns i grundvattenrören, men provtagning utfördes utan föregående omsättning av vattnet i brunnen. 6.4 Provtagning av yt- /dagvatten För att kontrollera spridning med ytvatten placerades 2 st passiva provtagare för analys av metaller (katjoner). Provtagarna placerades i Norbäcken uppströms och i nedstigningsbrunn till den kulverterade bäcken innan ledningen passerar Östnorsvägen, nedströms industriområdet. Provtagningspunkten nedströms är inte idealisk eftersom det till denna punkt förutom grundvatten även kommer renat processpillvatten och kylvatten samt dagvatten från verksamheten. Analys av föroreningar kommer därför att visa både spridning via grundvatten och utsläpp av dag-, kyl- och processvatten. Provtagarna sattes ut den 2011-07-05 och togs in 2011-08-10, de satt alltså ute under 37 dygn. Stickprov på ytvatten togs med engångsbailer i samma punkter som passiva provtagare var utplacerade. Stickproven analyserades på fenoler. 6.5 Provtagning av trädved Syftet med trädprovtagning är att få uppfattning om klorerade kolväten spridits till omgivningen. Klorerade kolväten är tunga kolväten som sjunker i akvifären ner till fast grund t ex berg. I Östnor är avståndet ner till fast grund stort (> 20 meter) och det är svårt att lokalisera eventuell förekomst av tri i grundvattnet. Istället kan prov på trädved tas ut eftersom träden tar upp vatten som kan ha innehållit klorerade kolväten. Undersökningar på andra platser har visat att detta är en möjlig metod för att scanna av om tri är ett problem för miljön på platsen. Prover på ved från växande träd togs ut på fyra platser runt industriområdet, se bilaga 2. En 4-5 cm lång trädkärna togs ut med hjälp av tillväxtborr. Kärnan placerades omedelbart i vial som förslöts och skickades till laboratorium för analys av klorerade alifater inklusive vinylklorid. I varje provtagningspunkt togs två prover ut på samma sätt för att säkerställa att minst ett prov kunde analyseras på laboratoriet. 13 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

Figur 3 Prov på trädkärna Alla prover togs ut ca 50 cm över markytan på den sida av trädet som bedömdes vara närmast en eventuell utsläppskälla. I tabell 1 redovisas trädslag och trädens diameter. Tabell 1: Uttag av trädprover. Benämning Plats Trädslag Diameter Sida på trädet där prover togs ut A Sydost om fabriksbyggnaden Björk 22 cm Nordvästra sidan B Väster om fabriken Björk 30 cm Nordvästra sidan C D Norr om fabriksbyggnaden, på gräsmattan Väster om fabriken, mellan parkering och Seljavägen Björk 43 cm Västra sidan Björk 13 cm Södra sidan 14 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

6.6 Avvägning och inmätning Provtagningspunkterna mättes in i plan med måttband mot kända punkter såsom byggnader etc. Grundvattennivåerna mättes med klucklod före omsättning av vattnet. 7 Resultat och bedömning av föroreningssituationen Uttagna proverna skickades till ALS Scandinavias ackrediterade laboratorium för kemisk analys. I bilaga 4 återfinns kopior på analysprotokollen. 7.1 Resultat av analyser på jordprover 7.1.1 Laboratorieanalys Ett urval av proverna skickades till laboratorium för kemisk analys av metaller, organiska kolväten, fenoler och kresoler samt cyanid. Resultaten sammanfattas i tabell 2. I bilaga 4 återfinns kopior på analysprotokollen. Tabell 2: Analyserade metallhalter i jordprover Punkt <MKM >MKM 1101 1102 1103 1104 1105 1106 1107 1108 Djup 1-1,5 0,6-0,7 0,2-0,6 0,9-1,4 0,3-1 2,5-3 0,8-0,9 0,7-1 Cu <200 >200 1,2 110 3600 680 32000 560 320 4500 Ni <120 >120 2.8 3.7 13 6.5 240 13 9.6 54 Pb <400 >400 6.6 100 150 120 1300 53 33 240 Zn <500 >500 18 57 2800 810 14000 720 280 3900 Fenol <5 >5 - - - <0.10 - <0.10 <0.10 <0.10 Alifater C5-C16 <500 >500 - - - <30 <30 <30 <30 <30 Alifater C16-C35 <1000 >1000 - - - 40 26 98 <20 93 PAH L <15 >15 - - - <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 PAH M <20 >20 - - - 1.7 <0.25 <0.25 <0.25 <0.25 PAH H <10 >10 - - - 1.7 <0.32 <0.32 <0.32 <0.32 Cyanid, total <120 >120 - - - - 0,36 0,21 - - Analys av metaller visar höga halter (över MKM) i alla punkter förutom i referenspunkten 1101 och i punkt 1102 i södra delen av området. De metaller som har uppmätts i halter över MKM är koppar, nickel, bly och zink. Högst halter har uppmätts i punkt 1105, norr om industribyggnaden i område med polerludd. Uppmätt kopparhalt är 160 gånger högre än MKM. Övriga analyserade metaller arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, kvicksilver och vanadin visar lägre halter än MKM. Övriga analyserade ämnen såsom alifatiska och aromatiska kolväten, PAH:er, fenoler, kresoler och cyanid är halterna under Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM. I bilaga 5 redovisas resultaten från de XRF-mätningar som utfördes på de prover som inte skickades in till laboratorium för analys. 15 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

7.1.2 Resultat av laktest Skaktest enligt SS-EN 12457-3 och grundläggande karaktärisering enligt kriterierna för mottagning vid avfallsanläggningar enligt NFS 2004:10 har utförts på uppgrävda massor från område innehållande polerludd, i närheten av punkt 1105. Analys av totalhalt visar att jorden innehåller halter av koppar och zink som överskrider haltgräns rekommenderade av Avfall Sverige för klassificering av massorna som farligt avfall. Resultaten av karaktäriseringen visar att uppgrävda massor från Södra industriområdet kan föras till deponi till icke-farligt avfall. Laktestet visar att metallerna koppar och zink binds till materialet och att utlakningen är begränsad. 7.2 Resultat av analyser på grundvattenprover Grundvatten från 6 punkter och en brunn mitt i fabriken, har analyserats med avseende på metaller, fenoler, totalhalt cyanid och organiska kolväten. I tabell 3 redovisas sammanställning över en del av analyssvaren tillsammans med Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Analysprotokollen återfinns i bilaga 4. Tabell 3: Analyserade halter i grundvattnet tillsammans med gränsvärden för otjänligt dricksvatten. Alla halter i µg/liter. SLV:s Tillstånd enl gränsvärden SGU Ämne för otjänligt dricksvatten Mycket hög halt 1101 1102 1103 1104 1105 1106 Brunn As 10 <1 <1 2.3 <1 2.7 <1 <1 Cd 5 <0.05 <0.05 <0.05 0.088 0.13 <0.05 3.3 Cr 50 <0.5 <0.5 1.1 <0.5 1.7 4.1 <0.5 Cu 2000 3.2 4.2 3 6.5 66 2.9 7.3 Ni 20 17 1.2 0.93 2.7 210 5.4 27 Pb 10 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 2.4 <0.2 0.39 Zn 1000 89 7.2 40 260 3000 110 2600 CN total 50 7 8 17 17 17 13 Fenol <0.10 16 15 29 <0.10 <0.10 Mn 0,05 37 41 208 819 1020 319 645 Analyserna visar högst föroreningshalter i punkt 1105, nordväst om fabriken och i Brunnen, mitt i byggnaden. Analys av nickel visar halter över Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt dricksvatten. För övriga ämnen underskrids Livsmedelsverkets gränsvärde. För zink och fenol saknas gränsvärden. Zinkhalterna i punkt 1105 och Brunnen är mycket höga (>1000 µg/liter), enligt SGU:s indelning i tillståndsklasser. Uppmätta halter av fenol i punkterna 1103, 1104 och 1105 visar att fenol finns löst i grundvattnet. Halterna är över de riktvärden för dricksvatten som finns i andra länder, men det är lägre är riktvärde för grundvatten av låg kvalitet (100 µg/liter, Florida) eller då åtgärder krävs för kraftigt påverkat grundvatten (2000 µg/liter, Holland). 16 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

7.3 Resultat av analyser på ytvattenprover Provtagning med passiva provtagare visar på tillskott av metaller nedströms industriområdet jämfört med uppströms. I tabell 4 nedan redovisas uppmätta halter tillsammans med bakgrundshalter för små vattendrag enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag NV 2007:4, bilaga A. Tabell 4: Uppmätta halter av metaller i Norbäcken. Halterna anges i µg/liter. Bakgrundshalt enl 2007:4 UPP differens, NED påslag Al 4.4 5.2 18% Cd 0.002 0.004 0.014 250% Co 0.03 0.014 0.048 243% Cr 0.1 0.028 0.11 293% Cu 0.3 5.4 15 178% Fe 32 25-22% Mn 1 15 1400% Ni 0.3 0.75 2.7 260% Pb 0.02 0.024 0.072 200% U 0.0071 0.043 506% Zn 1 12 83 592% Analyserna visar kraftig ökning av metaller nedströms jämfört med uppströms industriområdet, speciellt för metallerna mangan, zink och uran. Till bäcken förs även processvatten som efter rening fortfarande innehåller viss mängd metaller samt även kylvatten och övrigt dagvatten. Vid jämförelse med halter i utgående renat processvatten och halterna i Norbäcken kan konstateras att till bäcken tillförs även metaller, speciellt zink och mangan, från annan källa, troligen via inläckande grundvatten som enligt utförda analyser innehåller höga halter av dessa metaller. Analys av prov uttagna på ytvatten i bäcken för analys av fenol kan inte påvisa att ämnet finns i ytvattnet, halterna är under laboratoriets rapporteringsgräns. 7.4 Resultat av analyser på prover av trädkärnor Prover på trädkärnor analyserades med avseende på klorerade kolväten. Analyserade halter var under laboratoriets rapporteringsgräns. Undersökningen kan inte påvisa att det finns klorerade kolväten i området. 7.5 Bedömning av föroreningssituation Utifrån observationer i fält, XRF-analyser och laboratorieanalyser bedöms jorden inom industriområdet vara förorenad av metaller i de områden där restprodukter från verksamheten har använts för utfyllnad. I jorden är det främst metallerna koppar och zink 17 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

som uppmätts i höga halter, men även nickel och bly förekommer i halter över generella riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM. Analyser av grundvattnet visar påverkan av fenol, zink och nickel. Halterna är över jämförvärden för dricksvatten och visar på spridning av föroreningar i området, men grundvattnet används inte som dricksvatten i området. Det är främst i rör 1105, placerat i område med polerludd, och i brunnen mitt i byggnaden som metallerna är förhöjda. Fenol kan påvisas i grundvatten i rör 1103, 1104 och 1105, alla tre rören är placerade i deponerade massor. Provtagning har gjorts av ytvatten, i Norbäcken, och jämförts med utsläpp av renat processvatten som förs till bäcken. Jämförelsen visar att metaller, framförallt zink, sprids från förorenad mark inom industriområdet till bäcken med förorenat markvatten. I ytvattnet kan inte fenoler påvisas Analys av klorerade kolväten på prov av trädved kan inte påvisa förekomst av klorerade kolväten i området. 8 Riskklassning enligt MIFO 8.1 Föroreningarnas farlighet De ämnen som förekommer i förhöjda halter inom området är koppar, nickel, bly, zink och fenol. Föroreningarnas farlighet har klassats av Naturvårdsverket utifrån Kemikalieinspektionens bedömning av hälso- och miljöfarliga egenskaper (Naturvårdsverket, 1999). Tabell 6: Föroreningarnas farlighet Låg farlighet Måttlig farlighet Hög farlighet Mycket hög farlighet - Zink Koppar Nickel Fenol Bly 8.2 Föroreningsnivå 8.2.1 Jordlagren De höga halterna av koppar (upp till 160 ggr riktvärdet) och zink (upp till 30 ggr riktvärdet) indikerar ett mycket allvarligt tillstånd. Uppmätta halter av nickel och bly (2-3 ggr riktvärdet) indikerar måttligt allvarligt tillstånd. Föroreningar i jorden bedöms finnas inom stora delar av fastigheten där restprodukter i form av gjutsand och polerludd har deponerats. Mäktigheten för fyllnadsmassor varierar inom området, från 0,7 m i sydväst till 3 meter i nordost. Marken i området har under årens lopp fyllts ut för att få en plan och jämn överyta för industriverksamheten. 18 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

Mängden förorening i jorden bedöms som mycket stor. Sammanfattningsvis bedöms föroreningsnivån i jorden som mycket stor. 8.2.2 Grundvatten I grundvattnet har förhöjda halter påvisats i samma område som utfyllnadsmassor påträffats. Sammanfattningsvis bedöms föroreningsnivån i grundvatten vara stor. 8.3 Spridningsförutsättningar Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten beror bland annat på markens geologiska sammansättning, grundvattnets strömningsriktning och hastighet samt det aktuella ämnets egenskaper avseende vattenlöslighet, nedbrytning och fastläggning. Förekomst av ledningar och ledningsschakt kan vara betydande spridningsvägar för föroreningar. Metaller och fenol är generellt lösliga i vatten och kan därmed transporteras och spridas med yt- och grundvatten. Jordlagren inom de förorenade delarna av fastigheten Östnor 188:2 består av deponerade massor i form av sand blandat med gjutsand och i vissa delar sliprester, plast, plåtskrot o dyl. De naturliga jordlagren i området utgörs av sand som underlagras av dy i en punkt, 1105 (borrdjup 3,0 meter). I nordväst rinner Norbäcken. Spridningsförutsättningarna i mark och ytligt grundvatten samt från mark till ytvatten bedöms vara mycket stora. 8.4 Känslighet för människor och skyddsvärdet för miljön Områdets känslighet beror bland annat på hur människor och ekosystem vid den aktuella platsen påverkas av föroreningarna. Bedömningen görs dels utifrån människans känslighet och dels utifrån skyddsvärdet för miljön. Fastigheten Östnor 188:2 används för lättare industri och är inhägnad med liten tillgänglighet för allmänheten. De personer som kan exponeras för föroreningarna i marken bedöms främst vara anställda som vistas inom området under arbetstid samt människor som besöker området. De naturliga ekosystemen är störda inom området med stor del asfalterade och grusade ytor. Känsligheten för människor med avseende på föroreningar i mark bedöms som måttlig. Skyddsvärdet för miljön inom industriområdet bedöms som litet. 19 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

8.5 Riskklassning Den samlade risken utgör en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Sannolikheten utgörs av spridningsförutsättningarna och konsekvenserna beror på hur föroreningssituationen ser ut. Mot bakgrund av ovanstående bedöms objektet placeras i riskklass 2 hög risk för påverkan på människa och miljö, se Figur 4. Placering av objektet i riskklass 2 motiveras av de höga halterna av främst zink och koppar samt närheten till ytvatten och de genomsläppliga jordlagren på platsen med mycket stora spridningsförutsättningar som följd. Figur 4 Riskklassning av det aktuella området 8.6 Osäkerheter Provtagningen har utförts i enstaka punkter och undersökningen utgör inte en garanti på att det inte finns föroreningar i andra delar av fastigheten eller andra typer av föroreningar. Det kan därmed finnas ämnen och halter i omgivande mark som är såväl högre som lägre än de som nu har påträffats. 20 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

9 Sammanfattning Inom fastigheten Östnor 188:2, Mora kommun, har metallindustri med gjuteri och ytbehandling bedrivits sedan 1943. Industrin har under årens lopp byggts ut i etapper allt eftersom behov av nya lokaler uppstått. Restprodukter i form av bl a polerludd och gjuterisand har använts inom fastigheten för att fylla ut och skapa nya ytor att bygga på. I verksamheten har ett antal olika kemikalier använts och orenat processavloppsvatten släpptes ut i Norbäcken fram till 1971 då reningsanläggning för den kemiska ytbehandlingen uppfördes. Provtagning av jord, grundvatten, trädved och ytvatten visar att marken är förorenad av främst zink och koppar, men även bly och nickel förekommer i halter över generella riktvärden. Undersökningar visar att föroreningar spridits till grundvatten och till Norbäcken. I grundvattnet påvisades höga halter av zink samt förhöjda halter av nickel och fenol. Provtagning i Norbäcken visar att metaller, framförallt zink, sprids från förorenad mark inom industriområdet till bäcken med markvatten. Genomförda undersökningar inom området avseende klorerade kolväten kan inte påvisa dessa ämnen. I huvudsak är det i de gamla restprodukterna som föroreningarna finns, men stora delar av fastigheten bedöms vara utfylld med massor innehållande polerludd och gjuterisand. Det innebär att mycket av föroreningarna ligger under byggnader där industriverksamheten bedrivs idag. Vid riskklassning enligt MIFO-metoden placeras området i riskklass 2 stor risk för påverkan på människa och miljö. Riskklassningen motiveras av mycket stora spridningsförutsättningar med sandiga jordar, närheten och spridning till Norbäcken samt de stora föroreningsmängder som bedöms finnas inom området. 10 Referenser Brömses, 2005 Inventering och riskklassning av förorenade områden i Öna och Östnor, examensarbete 20 p, D-nivå, Erika Brömses, Sveriges Lantbruksuniversitet, 2005 Daniel Nordborg, 2006. Provtagning av trädkärnor för att bedöma föroreningsgraden av klorerade lösningsmedel i grundvatten. Institutionen för geovetenskaper, Uppsala Universitet, december 2006. Finska arbetshälsoinstitutet, 2011 http://www.ttl.fi/ova/sfenoli.html Naturvårdsverket, 1999. Metodik för inventering av förorenade områden, bedömningsgrunder för miljökvalitet, vägledning för insamling av underlagsdata rapport 4918. Naturvårdsverket förlag: Stockholm Naturvårdsverket, 2007 Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Bilaga A till handbok 2007:4, Naturvårdsverket 21 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

Naturvårdsverket, 2010. Generella riktvärden för förorenad mark. www.naturvardsverket.se, uppdaterad 2010-09-20 SGU (2010), Jordartskartan för området på och kring fastigheten Östnor 188:2, http://www.sgu.se SGU (2011) SLV, 2001 http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/bedomning.htm Statens Livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30, Livsmedelsverket 2001-12-13 22 (22) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-11 -04 Slutr ap por t MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\mifo 2 ostnor södra 2011_slutrapport.docx

RAPPORT OSTNOR AB MIFO 2 Södra fabriken Uppdragsnummer 1520698100 Provtagningsplan inför miljötekniska markundersökningar inom fastigheten Östnor 188:2 preliminär Falun 2011-06-22 Sweco Environment AB Falun Miljö Per-Olof Lidén, uppdragsledare Annika Engström, handläggare 1 (14) ra04s 2011-02-17 Sweco Vatten & Miljö Parkgatan 3 Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Annika Engström Telefon direkt 023-464 33 Mobil 070-314 64 21 annika.engstrom@sweco.se aeng p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\bilaga 1 provtagningsplan_södra fabriken.docx

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdraget 3 2 Tidigare utredningar och undersökningar 3 2.1 MIFO 1 3 2.2 Schakt för fjärrvärme 5 2.3 Undersökning av Norra fabriken 2008 5 2.4 Sedimentprovtagning 1987 5 2.5 Grundvattenprovtagning 1981 5 2.6 Vattenprovtagning 1968 6 2.7 Övriga undersökningar 6 3 Områdesbeskrivning 6 3.1 Lägesbeskrivning 6 3.2 Övergripande geo- och hydrologi 7 4 Verksamhetsbeskrivning 8 4.1 Allmänt 8 4.2 Avfettning och rengöring 8 4.3 Användning av kemikalier 9 4.4 Hantering av avfallsmassor 9 4.5 Avloppshantering 9 4.6 Övrig verksamhet 9 5 Misstänkta föroreningar 10 6 Förslag till provtagning och analyser 11 6.1 Provtagningsstrategi 11 6.2 Provtagning och analys av grundvatten 11 6.3 Provtagning och analys av jord 11 6.4 Provtagning av yt- /dagvatten 13 6.5 Provtagning av trädved 13 6.6 Avvägning och inmätning 13 6.7 Redovisning 13 7 Referenser 14 Bilaga 1 Karta med förslag på läge för provtagningspunkter 2 (14) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-06 -22 pr eli mi nä r MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN aeng p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\bilaga 1 provtagningsplan_södra fabriken.docx

1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom fastigheten Östnor 188:2 i Mora kommun har metallindustri med gjuteri och förkromning funnits sedan 1943 när den första byggnaden uppfördes på platsen. Verksamheten har under åren utvecklats och utvidgats och kan ha förorenat mark och vatten inom fastigheten. Ostnor AB planerar därför att kartlägga föroreningssituationen inom fastigheten genom undersökningar enligt Naturvårdsverkets metod MIFO fas 2. 1.2 Uppdraget SWECO Environment AB har fått i uppdrag av Ostnor AB att upprätta en provtagningsplan för södra industriområdet inför en kommande miljöteknisk undersökning som ska utföras enligt Naturvårdsverkets metod MIFO fas 2. Uppdragsledare har varit Per-Olof Lidén och Annika Engström har varit handläggare. Beställarens kontaktpersoner har varit Ola Gunnarsson och Bengt Norlin. 2 Tidigare utredningar och undersökningar 2.1 MIFO 1 Länsstyrelsen Dalarna lät under 2005 Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, utföra en Inventering och riskklassning av förorenade områden i Öna och Östnor. Uppdraget utfördes av Erika Brömses och utgjorde ett examensarbetet 20 p, D-nivå Examensarbetet bestod av en inventering och riskklassning av de två industriområdena Öna och Östnor i Mora. Arbetet som utförts vid Länsstyrelsen i Dalarnas län var inriktat mot verksamheter inom metallindustrin som gjuterier, ytbehandlare och verkstadsindustrier. Inom arbetet inventerades 11 objekt och ytterligare ett antal objekt identifierades. Inventeringen följde Naturvårdsverkets metod MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) och är till största del en MIFO fas 1 inventering. Inom MIFO studerades vilka kemikalier som använts vid en industri (objekt) och vilken farlighet de har. Dessutom beskrivs föroreningsnivån, spridningsförutsättningarna samt områdets skyddsvärde och känslighet. Det hela mynnar ut i att objekten delas in i riskklasserna 1 till 4, där 1 betyder mycket stor risk, 2 stor risk, 3 måttlig risk och 4 liten risk. I inventeringens sammanfattning anges: Öna och Östnor är områden där det funnits metallindustrier under mycket lång tid vilket innebär att dagens industrier i många fall är inbäddade bland övrig bostadsbebyggelse. Eftersom det därigenom finns risk att människor exponeras för eventuella föroreningar har området mycket stor känslighet. De eventuella föroreningarna utgörs troligen främst av metaller, cyanider, trikloretylen, olja och lösningsmedel. I de flesta fall har industrierna 3 (14) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-06 -22 pr eli mi nä r MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN aeng p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\bilaga 1 provtagningsplan_södra fabriken.docx

tidigare släppt ut orenat avloppsvatten till närliggande vattendrag vilket medför att sedimenten har påverkats av punktkällor. Flera sedimentprovtagningar har gjorts i området och de visar på höga halter av främst koppar, zink, krom och nickel. Vid riskklassningen hamnade nio av företagen i riskklass 2, det vill säga bedömdes vara av stor risk, medan två objekt hamnade i riskklass 3, måttlig risk. Eftersom det är en MIFO fas 1 inventering bygger dock riskklassningen till stor del på antaganden och är gjord utifrån ett värsta fallet scenario. Ostnor Södra (FM Mattsson) placerades i riskklass 2 och följande motivering redovisas i rapporten: FM Mattsson Föroreningssituation Innan reningsanläggningen för avloppsvatten uppfördes 1971 gick avloppsvattnet orenat till Norbäcken. Flera andra industrier i Östnor har också släppt ut orenat avloppsvatten till Norbäcken vilket medfört att föroreningsnivån i sedimenten vid provtagning visade sig vara mycket stor. Föroreningsnivån för ytvattnet uppskattas till måttligt och grundas på den förbättrade reningstekniken av avloppsvatten som finns idag. Eftersom företaget har varit verksamt inom samma området sedan 1865 kan man inte bortse från att markens föroreningsnivå kan vara stor. Spridningsförutsättningar Marken består av sand vilket medför stora spridningsförutsättningar. Innan Österdalälvens flöde började kontrolleras genom kraftverk mm var det vanligt med översvämningar. Fluktuerande vattennivå ökar spridningsförutsättningarna. Norbäckens spridningsförutsättningar uppskattas till stora med tanke på att flera företag släpper ut sitt kylvatten i Norbäcken vilket ökar vattenflödet. Känslighet/Skyddsvärde Företaget ligger i nära anslutning till bostadsbebyggelse vilket leder till mycket stor känslighet. Det kan inte uteslutas att barn leker i och vid Norbäcken och därför sätts bäckens känslighet till stor. Eftersom Norbäcken varit utsatt för föroreningar under en myclet lång tid anses dess skyddsvärde vara lågt. Bäcken mynnar dock ut i Österdalälven som är klassad som riksintresse för naturvården men i älven är utspädningseffekten så stor att spridningsförutsättningarna sätts som små. Sammanvägd bedömning Objektet väger mellan riskklass 1 och 2. Osäkerheterna med riskklassningen är stora eftersom både föroreningsnivåerna och spridningsförutsättningarna är uppskattade. Företaget har utfört ytbehandling inom fastigheten sedan 1893 och med tanke på de farliga kemikalier som använts samt att man inte hade samma miljömedvetande då som idag leder till att osäkerheten angående hur och var kemikalier använts är stor. Eftersom företaget fortfarande är verksamt sätts riskklassen i nuläget till 2. Nya uppgifter eller ändrad markanvändning kan dock ändra riskklassningen. 4 (14) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-06 -22 pr eli mi nä r MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN aeng p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\bilaga 1 provtagningsplan_södra fabriken.docx

2.2 Schakt för fjärrvärme Södra fabriken anslöts till fjärrvärme under 2008. Ledningen lades ner i norra delen av fastigheten och schakten utfördes bl a i fyllnadsmassorna norr om fabriksbyggnaden. Vid grävningen konstaterades att det i massorna fanns polerludd och disverse fyllnadsmaterial. Vid schakten togs ett antal prover ut, men inga analyser utfördes. 2.3 Undersökning av Norra fabriken 2008 Industriområdet omedelbart nordost om fastigheten Östnor 188:2, tidigare Mora Armatur, undersöktes 2008. Undersökningen utfördes av Sweco som en riktad undersökning med syfte att kartlägga föroreningssituationen inom fastigheten och göra en översiktlig riskklassning enligt MIFO fas 2. (Sweco, 2008) Industrierna har haft snarlik verksamhet och de hydrogeologiska förhållandena kan förväntas vara likartade då fastigheterna ligger intill varandra. Undersökningen av f d Mora Armatur visade på halter av olja och metallerna kadmium, bly, zink och koppar i jord och i grundvatten. Däremot kunde inte cyanid, sexvärt krom eller fenoler påvisas. Laktester utförda på jorden visade på begränsad lakning av metaller. Naturliga jordlagren inom fastigheten består av sand med inslag av silt och mull. Hela det undersökta området är utfyllt med fyllnadsmassor ner till 1,5 3,0 meter under markytan. Översta metern består fyllnadsmassorna i huvudsak av grus och sand, därunder ligger diverse material såsom grus, sand, silt, tegel, trä, plast, textil och gummi. Grundvattenytan i området uppmättes till 1-2 meter under markytan beroende på hur nära Norbäcken röret var placerat. Vid riskklassning placerades objektet i riskklass 2 Hög risk för påverkan på människa och miljö. Riskklassen motiveras av de höga halter av föroreningar, ämnenas mycket höga farlighet, måttligt skyddsvärde för miljön som är starkt påverkad av deponerade massor samt måttlig känslighet för människor som vistas på området eftersom det är ett inhägnat industriområde där föroreningarna inte ligger ytligt. 2.4 Sedimentprovtagning 1987 I den sedimentprovtagning som Mora kommuns byggnadskontor utförde 1987 i Norbäcken och Önanoret ligger alla provtagningspunkter nedströms FM Mattsson, förutom två referenspunkter där prover tagits ut uppströms alla industrier i Östnor. Analys avseende metaller visade generellt högre metallhalter i sedimenten nedströms än i referenspunkt uppströms och det är främst bly, nickel, koppar och zink som påvisas i förhöjda halter. 2.5 Grundvattenprovtagning 1981 1981 hittades åtta nedgrävda tunnor. En tunna innehöll rester, troligtvis av bindemedel, innehållande 5,4 g fenol/kg prov. Prover togs på grundvatten vid två tillfällen med resultaten 0,005 mg fenol/liter vatten respektive 0,008 mg/liter. (Brömses, 2005) 5 (14) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-06 -22 pr eli mi nä r MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN aeng p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\bilaga 1 provtagningsplan_södra fabriken.docx

2.6 Vattenprovtagning 1968 I maj 1968 besökte Länsstyrelsen och Naturvårdsverket sju företag som utövade ytbehandling i Öna och Östnor, ett av dess företag var FM Mattsson. Syftet med besöket var inventering av ur vattenföroreningssynpunkt betydelsefulla industrier. I samband med inventeringen togs även vattenprover i anslutning till företagens avloppsvatten. Vattenförbrukningen på FM Mattsson var ca 200 m3 per år och det industriella avloppsvattnet leddes via ett dike till Norbäcken. Bäcken hade en tydlig påverkan av slam, olja och alger och var igenväxt. Vattenprover togs i två punkter, dels vid en avloppsbrunn, nedstigningsbrunn utanför fabriken samt i avloppsdiket, vid utloppsledningens mynning till Norbäcken. I tabell 1 redovisas resultat från vattenprovtagningen. (Brömses, 2005), Tabell 1: Resultat från vattenprovtagning vid platsbesök 29/5 1968. Alla halter i µg/liter Avloppsbrunnen Avloppsdike Cyanid 400 440 Järn 130 310 Nickel 10 000 4500 Koppar 2500 1200 Krom 17 500 9 500 Provtagningen utfördes innan rening av vattnet utfördes men visar att det inom verksamheten har hanterats cyanid, nickel, koppar och krom som kan ha förorenat mark och vatten. 2.7 Övriga undersökningar Provtagning av utgående vatten till Norbäcken ingår i egenkontrollprogrammet. I övrigt är det inte känt om det inom området har utförts geotekniska undersökningar eller andra provtagningar eller undersökningar. 3 Områdesbeskrivning 3.1 Lägesbeskrivning Ostnors södra fabriksområde, f d FM Mattsson är beläget ca 3 km nordväst om Mora centrum, i ett industriområde inom byn Östnor. Den fastighet som ska undersökas begränsas i nordväst av Seljavägen med bostadshus, i nordost av Östnorsvägen och Norra industrin. I sydväst och sydost begränsas undersökningsområdet av fastighetsgränsen mot skog och åkermark. 6 (14) ra04s 2011-02-17 RAPPORT 2 01 1-06 -22 pr eli mi nä r MIFO 2 SÖDRA FABRIKEN aeng p:\1520698_ostnor_ab_tekn_rådgi\100_mifo_2_södra_fabrike\19 original\mifo 2\bilaga 1 provtagningsplan_södra fabriken.docx