ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 Margareta Lindén-Boström Carina Persson
Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting ISSN: 1654-0379 Samhällsmedicinska enhetens uppgift är att med vetenskapligt baserad fakta- och metodkunskap stötta arbetet för en bättre hälsa bland befolkningen i Örebro län. Samhällsmedicinska enhetens målgrupp är beslutsfattare och verksamma i landsting och kommuner. Vi vänder oss också till andra myndigheter och organisationer som har ansvarsområden som påverkar förutsättningarna för hälsans utveckling. Omslagsfoto: Elisabeth Fardelin Bergslagens Grafiska AB, 2007
Förord Vid redovisning av resultat från undersökningen Liv & hälsa ung framkom att den psykiska ohälsan är mest uttalad bland flickor och att den ökar markant mellan årskullarna. Med anledning av den oro som detta resultat medförde fick Samhällsmedicinska enheten i uppdrag av landstingets hälso- och sjukvårdnämnd att fördjupa analysen kring flickors psykiska ohälsa, vilket har resulterat i den här rapporten. I uppdraget ingick även att redovisa några av de åtgärder som redan görs i länet för att främja de ungas psykiska hälsa samt att ge förslag inför det fortsatta arbetet. Bidrag till det avslutande kapitlet om åtgärder har givits av Yvonne Skogsdal, Barncentrum, och medarbetare på Samhällsmedicinska enheten. Resultaten från undersökningen Liv & hälsa ung 2005 har tidigare redovisats i både muntlig och skriftlig form för politiker och tjänstemän inom kommun och landsting samt i flera andra sammanhang. Den här rapporten är ytterligare ett led i redovisningen av resultaten. Det är en förhoppning att den ska vara en kunskapskälla och komma till användning för beslutsfattare och personer som på olika sätt och på olika nivåer i samhället arbetar med de yngre länsinvånarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Örebro i februari 2007 Thomas Falk Chef Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Håkan Bergman Landstingsråd och ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Örebro läns landsting
INNEHÅLL Inledning... 1 Liv & hälsa ung 2005... 1 Uppdraget... 2 Rapportens uppläggning... 2 Bakgrund... 3 Psykisk hälsa och ohälsa... 3 Utveckling av psykisk hälsa bland ungdomar... 4 Risk- och skyddsfaktorer... 6 Material och metod... 9 Undersökningen Liv & hälsa ung... 9 Svarsfrekvens... 10 Den psykiska hälsan bland länets unga... 11 Olika mått på psykisk ohälsa... 11 Lokala skillnader... 13 Faktorer som samvarierar med ungas psykiska hälsa... 15 Livsvillkor... 15 Familj... 15 Relationer till kamrater... 19 Skoltrivsel... 20 Levnadsvanor... 23 Fritid... 23 Fysisk aktivitet... 24 Mat... 25 Kroppsvikt... 26 Drogvanor... 26 Psykisk hälsa i relation till annan hälsa... 29 Psykisk hälsa i relation till funktionsnedsättning... 38 Samband livsvillkor, levnadsvanor och psykisk hälsa... 43
Sammanfattande diskussion och förslag till åtgärder... 47 Undersökningen... 47 Psykisk hälsa... 48 Psykisk ohälsa och förslag till åtgärder... 49 Livsvillkor... 50 Levnadsvanor... 53 Övriga förslag... 54 Referenser... 57 Bilaga: Oddskvoter och relativa risker för nedstämdhet... 59 Faktorer som ingår i analysen... 59 Raka oddskvoter och relativa risker... 60 Metod multivariat logistisk regression... 62 Resultat multivariat logistisk regression för flickor... 63 Resultat multivariat logistisk regression för pojkar... 64
Inledning I såväl Sverige som i andra länder ses psykisk ohälsa som ett allt större folkhälsoproblem. Speciellt oroande är att den rapporterade psykiska ohälsan hos ungdomar, och speciellt bland flickor, har ökat. Nyligen har en statlig utredning analyserat och kommit med förslag till åtgärder angående ungdomars stress och psykiska ohälsa (SOU 2006:77). Problemet med psykisk ohälsa är inte nytt men har accentuerats under senare tid. Redan 2002 gjordes på uppdrag av dåvarande hälso- och sjukvårdberedningen inom Örebro läns landsting en sammanställning av barns och ungdomars situation i länet, den så kallade BUS-rapporten (Nyman, Lindén-Boström 2002). Liv & hälsa ung 2005 I Örebro län finns en lång tradition av att följa drogvaneutvecklingen bland länets ungdomar genom enkätundersökningar i skolår 9. Detta har gjorts vart tredje år sedan mitten av 1990-talet. I 2005 års undersökning, kallad Liv & hälsa ung 2005 i analogi med undersökningen Liv & hälsa i den vuxna befolkningen, utvidgades den till att omfatta alla länets elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Frågeområdet utvidgades också till att inte bara gälla alkohol, narkotika och tobak utan även andra aspekter av ungdomars levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 1
Uppdraget I den första resultatsammanställning som gjordes framkom att den psykiska ohälsan är mest uttalad bland flickor och den ökar markant mellan årskullarna. Med anledning av den oro som detta resultat medförde fick Samhällsmedicinska enheten i uppdrag av landstingets hälso- och sjukvårdnämnd att fördjupa analysen kring flickors psykiska hälsa utifrån materialet från Liv & hälsa ung. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera främst flickornas psykiska hälsa med utgångspunkt i undersökningen Liv & hälsa ung. Även om uppdraget i första hand gäller flickor går det inte att bortse ifrån den psykiska ohälsan bland pojkar. Den ligger generellt på en lägre nivå men uppvisar samma utvecklingstendenser som hos flickorna. Resultatredovisningen görs därför för båda könen. Rapportens uppläggning I ett bakgrundskapitel tas kortfattat upp vad som avses med psykisk hälsa/ohälsa och hur utvecklingen sett ut över tid. I kapitlet Material och metod ges en beskrivning av hur undersökningen Liv hälsa ung 2005 gått till. Därefter följer ett kapitel om den psykiska hälsan bland länets unga. I detta kapitel, liksom i de följande, beskrivs den psykiska hälsan uppdelat på kön och skolår. Det finns många faktorer som har samband med psykisk hälsa och dessa beskrivs i nästa kapitel som är uppdelat efter livsvillkor, levnadsvanor, annan hälsa och i relation till funktionsnedsättning. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion och förslag till åtgärder. 2 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Bakgrund Psykisk hälsa och ohälsa Trots många försök att definiera begreppet psykisk hälsa saknas en samstämmig sådan. Psykisk ohälsa ses ofta som en motpol till psykisk hälsa men någon klar gräns när hälsan övergår till ohälsa finns inte. I de flesta rapporter där psykisk hälsa beskrivs är det oftast den psykiska ohälsan som det handlar om. Undantag kan vara när istället utgångspunkten sker utifrån frågor om välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM). Socialstyrelsen har försökt precisera psykisk ohälsa genom följande indelning: Psykisk sjukdom är en allvarlig psykisk avvikelse, som kännetecknas av störd verklighetsuppfattning. Tillståndet känns igen och accepteras inom den medicinska professionen, och förorsakar allvarligt lidande hos den drabbade och/eller omgivningen. Det går att fastställa en tidpunkt då sjukdomen debuterade. Psykisk störning är något vidare, eftersom det inte förutsätter en störd verklighetsuppfattning eller en fastställd debuttid. Kännetecknande är att det finns en från normaliteten psykisk avvikelse, som är beskriven i något av de accepterade diagnostiska systemen (DSM 1 eller ICD 2 ). Även dessa tillstånd känns igen och accepteras inom den psykiatriska professionen. 1 Diagnostic and statistical manual of mental disorders 2 International classification of diseases Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 3
Psykisk ohälsa beskrivs slutligen som subjektivt upplevda och självrapporterade besvär som har en psykisk karaktär. Dessa kan, men behöver inte, ha samband med en psykisk sjukdom eller störning. Begreppet psykiskt funktionshinder har ersatt begreppet psykisk långtidssjukdom samtidigt som det introducerar ett funktionshinderperspektiv inom psykiatrin bekräftat i WHO:s klassifikationssystem från 2001 (ICF 3 ). I denna rapport är utgångspunkten psykisk ohälsa grundat på ungdomars självrapporterade besvär. Utveckling av psykisk hälsa bland ungdomar Psykisk ohälsa har blivit vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna. Detta framkommer i flera undersökningar av självrapporterade besvär. Här kommer några av resultaten från två nationella, representativa undersökningar att beskrivas. Det har även genomförts flera regionala undersökningar som till exempel Ung i Värmland (Hagquist, Starrin, Sundh 2004). Också i den övriga CDUST-regionen, det vill säga i Sörmlands, Uppsala och Västmanlands län, har under senare år flera Liv & hälsa ung-undersökningar gjorts. Data från dessa visar på samma utvecklingstendenser som andra undersökningar. I Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) visas att andelen i åldern 16-24 år med besvär av ängslan, oro eller ångest har ökat sedan början av 1990-talet (Statistiska centralbyrån 2005). Andelen flickor/kvinnor med besvär har under hela perioden varit ungefär dubbelt så hög som bland pojkar/män. Utvecklingstendensen är dock densamma för båda könen. 1989 var andelen flickor med ängslan, oro eller ångest nio procent. Fram till år 2003 hade den 3 International classification of functioning and health 4 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
siffran tredubblats. För pojkarna var motsvarande andelar fyra och tretton procent. Även andelen som uppgivit sömnbesvär och trötthet har grovt räknat tredubblats sedan slutet av 80-talet. Olika värksymtom som kan vara tecken på psykisk ohälsa har också ökat bland 16-24-åringarna. Förekomst av återkommande huvudvärk har fördubblats sedan 1980- talets början. När det gäller värk i skuldror, nacke eller axlar har det skett en tredubbling av rapporterade besvär. Av den internationella undersökningen Skolbarns hälsovanor, Health Behavior in School-aged Children, där Sverige deltagit, framgår att såväl nedstämdhet, dåligt humör som nervositet har ökat mellan åren 1985 och 2001 (Danielsson 2003). Det är 11-, 13- och 15- åringar som har tillfrågats om sin hälsa. Andelen som känt sig nere mer än en gång i veckan har mer än fördubblats under perioden, från 14 procent bland flickorna 1985 till 35 procent år 2001. Motsvarande ökning har för pojkarna gått från 5 till 13 procent. Andelen flickor i 13- respektive 15-årsåldern som inte trivs bra eller inte alls med livet har ökat sedan 1985 (Wennerholm, Danielsson 2005). Sömnbesvär, mätt som att ha svårt att somna mer än en gång i veckan har ökat bland 15-åringarna, från 17 till 28 procent hos flickorna och från 14 till 22 procent bland pojkarna. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 5
Risk- och skyddsfaktorer Det är viktigt att skapa förutsättningar för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. I det första fallet handlar det om att stärka frisk- eller skyddsfaktorer och i det andra om att reducera riskfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer finns såväl på individ-, grupp- som samhällsnivå. Dessa så kallade bestämningsfaktorer, eller orsaker om man så vill, påverkar förekomsten av ohälsa. När bestämningsfaktorer utgör grunden för analysen är det främst sambandet mellan en given faktor och ett hälsoutfall som är av intresse. Nedan sammanfattas ett antal faktorer utifrån ett programarbete som genomförts av Uppsala läns landsting (2002). Dessa har tidigare också beskrivits i BUSrapporten (Nyman, Lindén-Boström 2002). Risk- och skyddsfaktorer på individnivå: Nedärvd eller tidigt förvärvad sårbarhet. Vissa personlighetsdrag utgör riskfaktorer exempelvis aggressivitet, bristande impulsförmåga, dåligt självförtroende och nedsatt förmåga till lek. Andra personlighetsdrag utgör skyddsfaktorer exempelvis intelligens, kreativitet, initiativförmåga, förmåga att visa empati, att ta hand om sig själv, att lösa problem, optimism och god impulskontroll. Risk- och skyddsfaktorer i det sociala samspelet med andra: En trygg anknytning mellan barn och föräldrar har en avgörande betydelse för den psykiska hälsan under uppväxten och senare i livet. Många föräldrar förmår inte utveckla ett lyhört samspel med sina barn. Relationsproblem inom familjen som gräl, bråk och misshandel har en negativ inverkan på barnets psykiska hälsa. Ogynnsamma sociala förhållanden som en ansträngd ekonomi eller arbetslöshet, kan bidra till konflikter i familjen. 6 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Stark känslomässig samhörighet mellan barn och föräldrar, men också andra personer i familjen som syskon, mor- och farföräldrar kan kompensera sviktande relationer i övrigt. Klara regler och gemensamma värderingar liksom ömsesidig respekt, förmåga att prata med varandra och lösa konflikter på ett konstruktivt sätt i familjen är exempel på skyddsfaktorer. Betydelsefulla andra är kamrater, lärare och fritidshemspersonal, som utgör skyddsfaktorer, likaväl som brist på kamrater och fritidsintressen eller alltför starkt kamratberoende kan ha ett negativt inflytande på den psykiska hälsan. Risk- och skyddsfaktorer på samhällsnivå: Familjens samlade ekonomiska, sociala, politiska och kulturella resurser har stor betydelse för barnets hälsa. Barn och ungdomar i missgynnade miljöer har generellt sett en sämre hälsa både fysiskt och psykiskt. Den kommunala basverksamheten, exempelvis förskola och skola, skolhälsovård och elevvård, spelar en viktig roll för barns och ungdomars psykiska hälsa. När dessa fungerar optimalt utgör de ett viktigt komplement för utsatta barn när det gäller att tillfredsställa behovet av såväl intellektuell som känslomässig utveckling. I ett gemensamt utvecklingsprogram kring metoder att följa folkhälsan har olika arbetsgrupper utvecklat indikatorer för folkhälsan och dess bestämningsfaktorer utifrån tillgänglig kunskap. År 2003 presenterades ett förslag på indikatorer för psykisk hälsa i Europa (Korkeila m.fl. 2003). En modell över samspelet mellan olika faktorer och psykisk hälsa beskrevs också. En modifierad version av den modellen användes i analysen av den psykiska hälsan i den vuxna befolkningen baserad på undersökningen Liv & hälsa 2004 som genomfördes i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län, den s.k. CDUST-regionen (Molarius m.fl. 2006). Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 7
Modellen, som har anpassats något ytterligare, är användbar även för att beskriva ungas psykiska hälsa och dess bestämningsfaktorer (figur 1). Flertalet av de indikatorer som anges finns med i Liv & hälsa ung och vissa som anknyter till vuxenlivet har här modifierats för att passa ungdomar. Faktorer med kursiverad stil i modellen ingår inte i Liv & hälsa ung. I modellen framgår det ömsesidiga beroendet mellan de olika faktorerna. Centralt finns den psykiska hälsan och individens inneboende resurser. Bakgrundsfaktorer som livsvillkor och olika aspekter på personens hälsa ingår. Den aktuella situationen belyses med frågor om socialt stöd och levnadsvanor. Samhälle och kultur Predisponerande faktorer: Bakgrundsfaktorer Genetik Graviditet/förlossning Tidig barndom Familj Kön Ålder Etnicitet Sociala villkor Skola Boende Fysisk miljö Utlösande faktorer Livshändelser Psykisk hälsa Individuella resurser Aktuell social situation Socialt stöd & Levnadsvanor Samhälle och kultur Konsekvenser: Personens hälsa Välbefinnande Fysisk hälsa Symtom Kunskap och förmåga Relationer Sexualitet Vårdutnyttjande Delaktighet Säkerhet Figur 1: En modell över ungdomars psykiska hälsa, dess jordmån och bestämningsfaktorer. Av figuren framgår att det finns en mängd olika faktorer bakom den psykiska hälsan. Exempelvis har det visats att socialt belastande förhållanden, som att föräldrar är arbetslösa, att man lever i storstadsmiljö eller att man är invandrare kan vara en delförklaring till utvecklingen av psykisk sjukdom (Hjern, Wicks, Dallman 2004; Wicks m.fl. 2005) 8 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Material och metod Undersökningen Liv & hälsa ung Undersökningar av ungdomars alkohol-, narkotika- och tobaksvanor (ANT) genomförs kontinuerligt i många län och kommuner. I Örebro län har sådana gjorts vart tredje år på samtliga elever i skolår 9 sedan mitten av 1990-talet. Under senare år har det upplevts ett behov av att ta upp fler aspekter av ungdomars liv och leverne än enbart ANT-vanor. Det har även funnits ett behov av att utöka den studerade gruppen till ungdomar i andra åldersgrupper, det vill säga till elever i framför allt skolår 7, 9 och gymnasiets andra årskurs. En sådan bredare undersökning genomfördes på samtliga elever i nämnda årskurser i Örebro län våren 2005. Eleverna besvarade anonymt ett frågeformulär i klassrummet under en lektionstimme. Tillvägagångssättet överensstämmer med det som vanligen används vid den här typen av undersökningar, exempelvis Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings årliga drogvaneundersökningar (CAN 2005). Det frågeformulär Liv & hälsa ung som har använts är i stora delar utarbetat gemensamt av representanter för landstingen i Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro län. Dessa län har sedan tidigare ett etablerat samarbete, det så kallade CDUSTsamarbetet, runt undersökningar riktade till den vuxna befolkningen, undersökningen Liv & hälsa. Frågeformuläret riktat till ungdomar tar upp ett brett spektrum av frågor som rör livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Till livsvillkoren räknas till exempel sociala bakgrundfaktorer som vilka man bor till- Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 9
sammans med, förhållande till föräldrar, regler hemma, relationer till kamrater, skolmiljö som trivsel, elevinflytande, skolk m.m. Frågor om mat-, motions-, alkohol-, narkotika- och tobaksvanor räknas in bland levnadsvanorna. Ett område rör specifikt elevernas psykiska hälsa men även andra hälsofrågor finns med. Svarsfrekvens Totalt svarade 84 procent av alla elever i skolår 7, 9 och 2 på gymnasiet (tabell 1). Bäst är svarsfrekvensen i sjuan med 88 procent, följt av skolår 9 med 86 procent. För gymnasieskolans del har det i vissa fall varit svårt att samla alla elever vid ett och samma tillfälle för att besvara enkäten och svarsfrekvensen har också blivit lägre här, 77 procent. Inom gymnasieskolan är det flera hela klasser som inte varit med, vilket främst gäller inom olika praktiskt inriktade program och individuella program. Könsfördelningen är jämn bland de svarande. I skolår 7 är 50 procent flickor och i både skolår 9 och år 2 på gymnasiet är andelen flickor 51 procent. Tabell 1: Antal och andel svarande elever uppdelat efter skolår. Skolår Elevantal Antal svar Svarsprocent 7 3783 3326 88 9 3608 3084 86 2 2930 2254 77 Totalt 10321 8664 84 Det interna bortfallet, det vill säga det bortfall som uppstår genom att vissa elever väljer att inte svara på en enskild fråga, är mellan en och tre procent för de flesta frågor. Observera att de olika diagrammen i rapporten har antingen skalan maximerad till 50 eller 100 procent. De flesta av diagrammen är uppdelade på kön samt skolår 7, 9 och gymnasiets år 2. 10 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Den psykiska hälsan bland länets unga Olika mått på psykisk ohälsa Psykisk ohälsa kan mätas med olika mått som var för sig kan ge olika utfall. I det frågeformulär som eleverna besvarat är det framför allt ett antal frågor om hur man känt sig de tre senaste månaderna som kan användas som indikatorer på psykisk ohälsa men även andra. Dessa frågor överensstämmer innehållsmässigt delvis med dem som ställts i befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2004, som omfattar åldersgruppen 18-84 år (Molarius m.fl. 2006). I figuren på nästa sida redovisas förutom andelar som ofta eller alltid känt sig nedstämda, nervösa, ängsliga/oroliga eller irriterade även andelen som har låg känsla av sammanhang (KASAM) för elever i skolår 9 och gymnasiets år 2. Gränsen för låg KASAM har definierats utifrån den fjärdedel av befolkningen 18-84 år i CDUST-regionen som besvarade Liv & hälsa undersökningen hösten 2004. 4 Att ha låg KA- SAM samvarierar mycket med den psykiska ohälsan, vilket redovisas i rapporten "Jordmån för psykisk hälsa - resultat från enkätundersökningen 2004" (Molarius m.fl. 2006). 4 KASAM är ett frågebatteri med 13 frågor, vilka tillsammans skapar ett index som speglar hur individen upplever sin vardag som begriplig, hanterbar och meningsfull. Värdet för låg KASAM har definierats som 59 poäng eller lägre, vilket motsvarar en fjärdedel av de svarande i undersökningen Liv & hälsa 2004 med lägst poäng. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 11
Det går att urskilja ett visst mönster för de olika måtten på psykisk ohälsa (figur 2). Generellt sett upplever flickor mer psykisk ohälsa än pojkar och oavsett kön är det framför allt mellan skolår 7 och 9 som ohälsan ökar. Andelen som ofta eller alltid under de tre senaste månaderna känt sig antingen nedstämda, nervösa, ängsliga/oroliga eller irriterade varierar mellan 15 och 23 procent bland flickorna i skolår 7. Motsvarande andel bland de äldre flickorna är cirka en fjärdedel (24-28 procent). För pojkarnas del varierar andelen för samma mått mellan 6 och 16 procent i skolår 7 och mellan 10 och 18 procent bland de äldre pojkarna. Andelen med låg KASAM är betydligt högre bland flickorna, 56 respektive 62 procent, än bland pojkarna, 43 respektive 41 procent. Pojkar Flickor Nedstämd 17 27 26 Nervös 19 25 26 Ängslig/orolig 15 24 28 Irriterad 23 28 27 Låg KASAM 56 62 Nedstämd 6 10 12 Nervös 9 11 12 Ängslig/orolig 6 10 12 Irriterad 16 18 18 Låg KASAM 43 41 0 20 40 Procent 60 80 Figur 2: Andel med olika slag av psykisk ohälsa uppdelat efter kön och skolår. 7 9 2 100 Av de olika måtten kommer, att ofta/alltid under de tre senaste månaderna ha känt sig nedstämd, att användas i den fortsatta analysen. Det finns flera skäl till detta. Frågan mäter direkt psykisk ohälsa och den är lätt att förstå och förklara. Den har även, om än i annan tappning, använts i analysen av den psykiska hälsan i den vuxna befolkningen som grundar sig på Liv & hälsa undersökningen 2004 (Molarius m.fl. 2006). 12 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Lokala skillnader För skolår 7 och 9 är det möjligt att se om det föreligger lokala variationer med avseende på psykisk hälsa. När det gäller gymnasiet är förutsättningen en annan. Gymnasieskolor finns inte i alla kommuner och dessutom väljer gymnasieelever i många fall linjer och skolor utanför den egna kommunen även om det finns möjlighet att gå kvar i hemkommunen. På grund av detta kan inte data för gymnasieeleverna redovisas på kommunnivå. Även för grundskoleelever är det möjligt att välja skola men flertalet stannar i sin hemkommun. Lekeberg och Kumla är de kommuner som har störst andel flickor i skolår 9 som sagt att de ofta eller alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna. Detta gäller nästan fyra av tio flickor. Även i skolår 7 ligger dessa kommuner relativt högt med avseende på psykisk ohälsa. Andelen nedstämda är högre bland flickor i skolår 9 än bland de i skolår 7 i samtliga kommuner utom i Nora (figur 3). Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län 5 10 10 10 15 16 17 0 10 20 Procent 30 40 Figur 3: Andel flickor som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna uppdelat efter kommun och skolår. 20 20 21 22 23 24 24 24 24 25 25 27 28 28 29 31 32 37 38 Skolår 9 Skolår 7 50 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 13
För pojkarnas del är det främst Hällefors som har en hög andel som upplevt nedstämdhet i nian. Andelen nedstämda är högre bland pojkar i skolår 9 än bland de i skolår 7 i samtliga kommuner utom i Karlskoga. Hallsberg är en kommun med förhållandevis låg andel med psykisk ohälsa (figur 4). Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län 2 4 4 4 5 8 6 8 8 6 6 7 8 8 8 8 9 11 11 11 10 11 10 11 11 23 Skolår 9 Skolår 7 0 10 20 Procent 30 40 50 Figur 4: Andel pojkar som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna uppdelat efter kommun och skolår. 14 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Faktorer som samvarierar med ungas psykiska hälsa Livsvillkor Familj Familjen är viktig ur en rad olika aspekter. En sådan aspekt är boendeförhållandena, det vill säga vem eller vilka man bor tillsammans med. De flesta ungdomar bor tillsammans med sin mamma och pappa. I skolår 7 är det 65 procent, i nian 63 procent och i tvåan på gymnasiet 61 procent. Ungefär en tredjedel bor antingen hos en förälder, växelvis hos båda föräldrarna eller i en familj med någon styvförälder. I framför allt gymnasiet är det ett antal elever som bor ensamma, fyra procent, eller med någon annan vuxen än föräldrar, vilket gäller fem procent. Det finns även ett fåtal elever i skolår 9 som bor ensamma eller med en annan vuxen. Det finns en skillnad i psykisk hälsa mellan dem som bor tillsammans med både mamma och pappa jämfört med dem som bor med antingen en förälder, har ett växelvis boende mellan föräldrarna eller bor i en familj med en styvförälder. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 15
Andelen elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna är lägre bland dem som bor tillsammans med båda sina föräldrar jämfört med andra (figur 5). 50 40 Bor med mamma och pappa Bor hos en förälder/växelvis/styvfamilj Procent 30 20 10 14 23 31 24 23 28 5 8 11 9 10 16 0 7 9 2 7 9 2 Flickor Pojkar Figur 5: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna i relation till att bo med både mamma och pappa respektive hos en förälder/växelvis hos föräldrarna/i styvfamilj. Skillnaden i psykisk hälsa mellan att bo med båda sina föräldrar gäller även i förhållande till att bo ensam eller med annan vuxen. I det senare fallet är dock materialet inte tillräckligt stort för att redovisa per skolår. Studeras däremot samtliga som bor ensamma sammantaget för skolår 9 och 2 på gymnasiet framkommer att andelen som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna är högst bland de ensamboende jämfört med andra kategorier. Vilken etnisk bakgrund man har utgör en del av livsvillkoren och den samvarierar med hälsa. Infödda svenskar har generellt sett en bättre hälsa än utrikesfödda. För ungdomarnas del är det möjligt att studera om den psykiska hälsan skiljer sig mellan elever som har helt svensk bakgrund jämfört med dem som själva är födda utomlands eller har utlandsfödda föräldrar. 16 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Majoriteten elever, omkring 80 procent, har svenskt ursprung, det vill säga de har svenskfödda föräldrar och är själva födda i Sverige. Cirka tolv procent har minst en förälder som är utlandsfödd och omkring åtta procent är själva födda utomlands. Av resultaten framgår att andelen flickor som ofta/alltid under de tre senaste månaderna upplevt nedstämdhet är högst i gruppen som är födda i Sverige men har minst en utlandsfödd förälder (tabell 2). Bland pojkarna i nian och gymnasiet däremot är det i gruppen som själva är födda utomlands som har den högsta andelen nedstämda. Tabell 2: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna i relation till eget och föräldrars födelseland. Procent. Flickor Pojkar 7 9 2 7 9 2 Född i Sverige & svenskfödda föräldrar 17 26 26 7 10 11 Född i Sverige & minst en utlandsfödd förälder 22 30 28 4 12 11 Född utomlands 9 28 23 5 16 22 En annan aspekt är föräldrars sysselsättning, det vill säga om de förvärvsarbetar eller inte, vilket visat sig ha starkt samband med barnens psykiska hälsa. Detta har tidigare beskrivits bland annat i rapporten Föräldrars livsvillkor och barns hälsa som grundar sig på material från undersökningen Liv & hälsa 2000 (Lindén-Boström 2003). Förvärvsarbetande föräldrar uppgav i mindre utsträckning nedstämdhet hos sina barn jämfört med förtids-/sjukpensionerade eller arbetslösa föräldrar. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 17
I Liv & hälsa ung framkommer tydligt att i gruppen elever som har två föräldrar som arbetar är andelen nedstämda som lägst (figur 6). Och med ett undantag, flickor i skolår 7, är den högst bland dem som inte har någon förälder alls som arbetar. 50 40 Båda föräldrarna arbetar En förälder arbetar Ingen förälder arbetar 37 Procent 30 20 10 15 21 17 25 32 30 30 23 5 8 10 9 11 28 11 13 18 0 7 9 2 7 9 2 Flickor Pojkar Figur 6: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna i förhållande till föräldrars sysselsättning. Ytterligare en familjerelaterad aspekt är vilka relationer man har med sina föräldrar. Det stora flertalet säger att de har bra kontakt med sina föräldrar. De kan prata med dem, tycker om att vara med dem, de gör roliga saker tillsammans, litar på dem och får beröm av dem. Det finns dock en grupp på cirka tio procent där detta inte stämmer. Andelen varierar något beroende på vilken fråga och vilket skolår det gäller. Gruppen är något större bland flickorna i skolår 7 och 9 men i gymnasiet är det snarare pojkarna som har sämst kontakt med föräldrarna. Svårast är det för eleverna att prata om känslor med föräldrarna. 18 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005
Elever som uppger att de kan prata med sina föräldrar är i mindre utsträckning nedstämda än de som inte kan det. Bland dem som inte instämmer i påståendet Jag kan prata med mina föräldrar om nästan allt är andelen nedstämda minst dubbelt så stor som bland dem som instämmer. Denna skillnad är ännu mer uttalad för flickor i skolår 7 och 9 där det är tre gånger så hög andel nedstämda i gruppen som inte kan prata med sina föräldrar. Relationer till kamrater Goda kamratkontakter är viktigt för den psykiska hälsan. Nio av tio elever har kamrater i skolan att vara tillsammans med. De som inte har det uppvisar en betydligt högre andel nedstämda (figur 7). Bland flickor i skolår 7 är skillnaden så stor som 50 procentenheter i andel som rapporterar nedstämdhet mellan dem som har respektive inte har skolkamrater att vara med. 100 Har kamrater i skolan 80 Har inte kamrater i skolan 64 Procent 60 40 58 56 24 24 28 33 36 20 14 5 8 10 0 7 9 2 7 9 2 Flickor Pojkar Figur 7: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna bland dem som säger att det stämmer respektive inte stämmer att de har kamrater att vara med i skolan. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 19