Rapport 2013:23. Myggen som folkhälsoproblem

Rapport 2013:23 Myggen som folkhälsoproblem

Myggen som folkhälsoproblem Johan Hallberg På uppdrag från Regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven, Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanlands län.

2

Dnr 500-8340-13 Förord Den här rapporten har tagits fram som underlag inom den regionala landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. En regional landskapsstrategi är ett arbetssätt för att bevara och hållbart bruka naturresurser utifrån en helhetssyn på landskapsnivå. Projektet startades våren 2011 på uppdrag av regeringen och har som långsiktigt mål att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg på längre sikt, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Landskapsstrategin är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Gävleborg, Uppsala, Dalarnas och Västmanlands län. Arbetet syftar till att i samarbete med allmänheten ta fram förslag på vilka åtgärder som skulle kunna användas för att hantera myggproblemet på lång sikt. Detta görs inom ramen för tre delprojekt: Öppna landskap, Strömmande vatten samt Andra myggbegränsningsmetoder. Deltagarnas idéer har formulerats till undersökningar eller forskningsuppdrag eftersom det är angeläget att samla in kunskap om vad som orsakar massförekomsterna av översvämningsmygg och hur man kan förebygga detta. Syftet med rapporten är att skaffa en samlad bild ur den litteratur som finns och som berör de folkhälsoaspekter som kan vara aktuella till följd av stora mängder stickmyggor. Rapportens fokus ligger på stickmyggornas betydelse som en störande faktor för människor och de hälsorelaterade samt delvis sociala effekter detta kan medföra i en situation som den i Nedre Dalälvsområdet. Alla rapporter som tas fram inom strategin och på uppdrag av de berörda länsstyrelserna ingår i underlaget inför den slutrapport som ska överlämnas till regeringen den 1 december 2013. I slutrapporten kommer länsstyrelserna att presentera en sammanlagd bedömning av vilka åtgärder som beskrivs i underlagen som skulle kunna vara delar av en möjlig långsiktig lösning av myggproblemen vid Nedre Dalälven. Slutrapporten kommer även att innehålla bedömningar av de föreslagna åtgärdernas konsekvenser samt förslag till i vilken form strategiarbetet bör genomföras efter 2013. Länsstyrelsen riktar ett stort tack till deltagarna i arbetsgrupperna, deltagarna i projektets referensgrupp samt alla andra som på olika sätt medverkar arbetet i den regionala landskapsstrategin. Landshövding Barbro Holmberg, Gävle januari 2013 3

4

Innehåll Sammanfattning... 6 1 Introduktion... 7 1.1 Myggbesväret föga beforskat... 7 2. Betalningsviljan speglar besvärsupplevelsen... 9 2.1 Besvärsupplevelsen starkare än rädslan för smitta... 10 2.2 Stor betalningsvilja även i Nedre Dalälvsområdet... 10 3 Besvärliga mygg... 13 3.1 Ett graderingssystem för myggplågan... 113 3.2 Hur stor del av befolkningen anger besvär?... 15 4 Miljöpsykologiska studier förtydligar hälsoriskerna... 19 4.1 Miljömässiga stressorer... 19 4.2 Förlorade möjligheter till psykologisk återhämtning... 20 4.3 Rubbad platsanknytning... 20 4.4 Miljöpsykologisk studie av myggsituationen vid Nedre Dalälven... 21 4.5 Enkel studie men sannolikt stabila fynd... 23 5 Myggmedel bekämpningsmedel direkt på huden.... 25 5.1 Myggmedel säkra men försiktig användning rekommenderas... 25 6 Mygg som smittbärare... 29 6.1 Hur påverkas myggsmittor av klimatförändringar i Sverige?... 30 7 Slutsats och diskussion... 232 7.1 Otillräcklig vetenskaplig evidens men tillräcklig kunskap... 30 Referenser... 34 5

Sammanfattning Den vetenskapliga litteraturen är tämligen rik i att beskriva folkhälsoeffekter till följd av stickmyggors spridning av smittsamma sjukdomar. Vetenskapliga arbeten som söker beskriva folkhälsoeffekter enbart till följd av massförekomst av stickmyggor förekommer dock ytterst sparsamt, för att inte säga saknas helt. Denna rapport syftar till att skaffa en samlad bild ur den litteratur som finns och som mer eller mindre berör de folkhälsoaspekter som kan vara aktuella till följd av en abundans av stickmyggor. Sökningar av litteratur har gjorts framför allt via PubMed, Google Scholar samt Google och trots att flera hundra artiklar har svarat mot sökningarna har endast ett fåtal av artiklarna innehållit information som kunnat användas i rapporten. En viktig källa till information är de svenska undersökningar som genomförts genom åren kring utvecklingen i Nedre Dalälvsområdet. Enkäter och undersökningar av boendes och fritidshusägares upplevelser av den rikliga myggförekomsten i Nedre Dalälvsområdet talar för att en stor majoritet besväras avsevärt. Det rör sig om sådant som ökad stress, sänkt välbefinnande, minskad utevistelse och sömnstörningar. Rapporten tar upp en del miljöpsykologiska teorier som kan förklara några av de negativa effekterna på den psykiska hälsan. Ångest och nedstämdhet tycks vara vanligare hos boende på de mest myggrika platserna i Nedre Dalälvsområdet under myggsäsongen. Den rikliga myggförekomsten utgör en tydlig stressfaktor i de boendes livsmiljö. Även före myggsäsongen kan oro väckas, kopplat till en upplevelse av förlust och osäkerhet inför hur sommaren ska te sig. Ytterligare risker för psykisk ohälsa uppstår då den rikliga förekomsten av stickmyggor periodvis hindrar människor från att vistas och vara aktiva i sådana naturmiljöer som bidrar till psykologisk återhämtning. Undersökningar som beskriver befolkningens betalningsvilja till bekämpningsprogram av stickmyggor speglar i hög grad upplevda besvär och obehag till följd av massförekomst av stickmyggor. Betalningsviljan i drabbade områden är vanligtvis hög vilket talar för stora obehag. Riskerna för ökad förekomst av smittsamma sjukdomar via stickmyggor i ett framtida varmare klimat är svåra att bedöma. Det gäller särskilt för de sjukdomar som idag redan finns i och i närheten av Nedre Dalälvsområdet, Tularemi och Ockelbosjukan. Mer forskning behövs. För en tredje sjukdom, West Nile Fever, bedöms risken vara medelhög för att den ska komma till sydligaste Sverige vid ett varmare klimat. I rapporten belyses möjliga hälsoeffekter vid användning av myggmedel avsedda att appliceras på hud. En samlad bedömning är att hälsoriskerna är ytterst beskedliga så länge man följer de säkerhetsföreskrifter som hör till. Det är dock önskvärt att komma bort från den osäkerhet som finns genom att säkrare produkter tas fram. Rapportens underlag kan ses som ett pussel där ingen av de enskilda bitarna ger en helt säker information. Placerade tillsammans framställs dock massförekomst av stickmyggor som ett komplext folkhälsoproblem framför allt relaterat till stress och psykisk ohälsa. Angående omfattningen av detta folkhälsoproblem och långsiktiga 6

effekter går inte att dra några slutsatser utifrån tillgänglig litteratur. För att klargöra detta krävs bland annat longitudinella studier med så hög evidensstyrka som möjligt. 1 Introduktion Massförekomsten av översvämningsmygg i Nedre Dalälvsområdet är ett betydande problem som dessutom ökar i omfattning. Problemet hanteras på kort sikt genom bekämpning med det biologiska bekämpningsmedlet Bti, men denna bekämpning kan aldrig minska myggmängderna på sikt. I och med ett regeringsuppdrag där länsstyrelsen i Gävleborg skulle redovisa vad som görs för att långsiktigt hantera problemen med massförekomst av översvämningsmygg vid Nedre Dalälven togs en projektplan till en regional landskapsstrategi fram i samarbete med länsstyrelserna i Uppsala, Dalarnas och Västmanlands län. Strategin kallas Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven och har som vision att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg på längre sikt, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Syftet med landskapsstrategin är att i samarbete med allmänheten föreslå och börja genomföra några alternativa långsiktiga åtgärder och samtidigt undersöka vad dessa har för effekt på massförekomsten av översvämningsmygg. Detta görs inom ramen för strategins tre delprojekt Öppna landskap, Strömmande vatten samt Andra myggbegränsningsmetoder. Som ett led i detta arbete görs också denna sammanställning av kunskapsläget vad gäller folkhälsoeffekter som kan uppstå till följd av myggsituationen i Nedre Dalälvsområdet. 1.1 Myggbesväret föga beforskat Myggens effekter på folkhälsan är framför allt kopplade till gruppen stickmyggor vars reproduktion är beroende av tillgång till blod. Stickmyggornas honor är utrustade med mundelar som kan användas till att penetrera hud hos både djur och människor för att därigenom få åtkomst till det blod som behövs för att äggutvecklingen skall fungera. Det är genom detta beteende, som går ut på att penetrera hud, som i princip samtliga samband mellan förekomst av stickmyggor och människors hälsa och välbefinnande uppstår. 7

Då risken för spridning av olika typer av virus från mygg till människa verkar vara relativt liten i Sverige är de folkhälsoeffekter som kan vara aktuella vid exponering för massförekomst av stickmyggor sannolikt mer kopplade till myggbesväret i allmänhet. Trots att myggbett i sig inte innebär någon större hälsorisk i Sverige så är det inte ovanligt att den fysiska närkontakten med stickmyggor väcker känslor av obehag, även när förekomsten av mygg är på måttliga till normala nivåer. Det är mot denna bakgrund som myggsituationen vid Nedre Dalälven ska betraktas. Förekomsten av stickmyggor i detta område når nivåer som, med några få undantag, saknar motstycke i landet vilket skapar en situation för boende och fritidshusägare som de allra flesta människor i Sverige inte kan föreställa sig. Den vetenskapliga litteraturen är tämligen rik i att beskriva folkhälsoeffekter till följd av stickmyggors spridning av smittsamma sjukdomar. Vetenskapliga arbeten som söker beskriva folkhälsoeffekter enbart till följd av massförekomst av stickmyggor förekommer dock ytterst sparsamt, för att inte säga saknas helt. Denna rapport syftar till att skaffa en samlad bild ur den litteratur som finns och som mer eller mindre berör de folkhälsoaspekter som kan vara aktuella till följd av en abundans av stickmyggor. Rapportens fokus ligger på stickmyggornas betydelse som en störande faktor för människor och de hälsorelaterade samt delvis sociala effekter detta kan medföra i en situation som den i Nedre Dalälvsområdet. Sökningar av litteratur har gjorts framför allt via PubMed, Google Scholar samt Google och trots att flera hundra artiklar har svarat mot sökningarna har endast ett fåtal av artiklarna innehållit information som kunnat användas i rapporten. En viktig källa till information är de svenska undersökningar som genomförts genom åren kring utvecklingen i Nedre Dalälvsområdet. 8

2. Betalningsviljan speglar besvärsupplevelsen På grund av bristen på vetenskapliga arbeten om folkhälsoeffekter av massförekomst av stickmyggor kan det vara av intresse att ta del av väl utförda undersökningar där syftet varit något annat men i vilka folkhälsorelaterad information kan utvinnas. Ett sådant kunskapsområde som utvecklats internationellt rör ekonomiska värderingar av förändringar i miljön med syfte att uppnå en önskvärd miljösituation. På detta sätt skaffas underlag till beslut om åtgärder och därmed kostnader man från samhällets sida är beredd att ta för att åstadkomma den aktuella miljöförändringen. Ekonomiska värderingar av detta slag kan ske på olika sätt. Ett sätt är att undersöka allmänhetens betalningsvilja för att uppnå en önskvärd miljösituation, till exempel den situation som kan uppnås via offentligt finansierade bekämpningsprogram mot mygg. Besvärsupplevelsen av massförekomst av mygg tycks vara betydande och att slippa dessa besvär värderas mycket högt. Detta bekräftas i en tysk studie som undersökte betalningsviljan hos boende i Rhendalen för ett redan befintligt och framgångsrikt myggbekämpningsprogram (Hirsch & Becker, 2009). Antalet mygg hade minskat med 95 % och programmet hade kostat 2,2 miljoner euro. Studiens resultat visade att människorna som bodde i området var villiga att betala betydligt mer för tjänsten att slippa en myggsituation som i hög grad liknade den i Nedre Dalälvsområdet. De nyttor allmänheten var beredd att betala 1,8-3,8 ggr mer än vad som krävdes handlade mer om att slippa de allmänna besvär som myggen orsakade än direkta ekonomiska nyttor såsom fastighetsvärden och turismrelaterade inkomster (tabell 1). Svar Andel (%) Minskade störningar på kvällen 94 Kunna spendera tid utomhus utan att störas 94 Små barn skyddas från mygg 92 Förbättrad sömn 90 Förbättrad livskvalitet på sommaren 87 Förbättrade förhållanden för arbete utomhus 86 Förbättrade möjligheter till sport- och friluftsaktiviteter 85 9

Ekonomiska fördelar för restauranger och turism 68 Potentiella ökningar av fastighetsvärden 46 Tabell 1. Vilka är nyttorna av framgångsrika åtgärder mot mygg? (Hirsch & Becker, 2009) Den mycket stora betalningsviljan för myggbekämpningsprogrammet som återfanns hos de boende i Rhendalen talar för att massförekomst av mygg är ett allvarligt bekymmer som leder till sänkt välbefinnande av flera skäl och därmed utgör en påtaglig folkhälsorisk. 2.1 Besvärsupplevelsen starkare än rädslan för smitta I en annan studie (Dickinson & Paskewitz, 2012) undersökte man den, i Nordamerika, växande oron för spridning av sjukdomen West Nile Fever via mygg sedan de senaste årens etablering av detta virus på den amerikanska kontinenten. Studiens resultat visar dock att mygg som störande faktor upplevs som en mer angelägen orsak att betala för ett kontrollprogram än mygg som sjukdomsspridare. Denna tendens är särskilt stark bland egnahemsägare. För att minska den nuvarande risken för sjukdom är de boende i de aktuella delarna av Wisconsin villiga att betala 21 dollar per person och år för myggkontroll som metod medan villigheten att betala för myggkontroll för att minska myggen som störande faktor är så mycket som 147 dollar per år. Författarnas hypotes är att beslutsfattare ofta motiverar åtgärder mot mygg genom att fokusera på hälsorelaterade positiva effekter medan allmänheten generellt är mer intresserade av att de allmänna besvär som myggen orsakar minskar. Denna betalningsviljestudie tyder på att människor faktiskt värderar minskade myggbesvär högst (Dickinson & Paskewitz, 2012). Åtminstone så länge som risken för sjukdomssmitta upplevs beskedlig. Men en viktig fråga att ställa sig är ändå vilka negativa hälsoeffekter man har att vänta sig till följd av ofta mycket påtagliga besvärsupplevelser som till exempel de i myggsituationen vid Nedre Dalälven. 2.2 Stor betalningsvilja även i Nedre Dalälvsområdet Det har även genomförts en ekonomisk värdering av ett tänkt myggbekämpningsprogram för Nedre Dalälvsområdet (Soutokorva m.fl. 2013), som ett inslag i en samhällsekonomisk analys av myggproblemets kostnader. I analysen ingår en s.k. scenariovärderingsstudie i vilken man använder en enkät som innehåller frågor bland 10

annat om den upplevda myggsituationen, om olika alternativa åtgärder och vad åtgärderna kan leda till och vad de olika åtgärderna är värda för den enskilde respondenten. Det scenario man som svarande skulle ta ställning till innebar dels en minskad andel av översvämningsmygg, från 90 % till 20 % samt dels en minskning av den totala mängden stickmyggor till en tiondel av vad som hade varit fallet utan åtgärdspaketet, under sommaren i Nedre Dalälvsområdet. I enkätundersökningen har man vänt sig till tre olika urvalsgrupper. Man vände sig till allmänheten i de fyra berörda länen (n=215), till allmänheten i Nedre Dalälvsområdet (n=198) samt till fritidshusägare i Nedre Dalälvsområdet (n=44). Urvalsgruppernas svar på frågorna som rör den upplevda myggsituationen kan, om än i begränsad utsträckning, användas för att förstå den extraordinära situationen vid Nedre Dalälven inklusive de hälsoeffekter som kan vara aktuella att undersöka ytterligare. En klar majoritet av de svarande (90-95 %) svarar att de instämmer helt eller delvis med påståendet om att de upplever att den nuvarande myggsituationen är besvärlig. Svaren talar för att myggsituationen innebär en påtaglig källa till stress och belastning för de som bor eller har fritidshus vid älven. Svaren speglar även en betydligt svårare besvärssituation i vardagslivet hos de som bor eller har fritidshus vid Nedre Dalälven jämfört med de som bor på andra håll i de fyra berörda länen. Resultatet från undersökningen talar för att den ekonomiska nyttan av kraftigt minskad förekomst av översvämningsmygg vid Nedre Dalälven är mycket stor. Den sammanlagda betalningsviljan från allmänheten i de fyra länen, allmänheten vid Nedre Dalälven samt ägare av fritidshus vid Nedre Dalälven var åtminstone 252-481 miljoner kr per år för att uppnå det scenario som skulle värderas. Rapportens slutsats är att skattningen kan tolkas som kostnaden för samhället av att myggförekomsten idag är högre än acceptabelt och utgörs till stor del av ickerealiserade existensvärden. Människor boende vid Nedre Dalälven och de angränsande länen samt fritidshusägare sätter ett mycket stort ekonomiskt värde på att förekomsten av översvämningsmygg kraftigt minskar och en av de viktigaste anledningarna till detta är att framtida generationer ska kunna njuta av resultatet. 11

Men betalningsviljan för åtgärdspaketet som beskrivs i scenariot motiveras också av att respondenterna tycker att nuvarande generation ska få uppleva resultatet. Eftersom studiens syfte var en samhällsekonomisk analys gör man ingen ytterligare analys av de svar som avspeglar den nuvarande myggsituationen ur ett folkhälsoperspektiv. Det är dock rimligt att översätta den höga betalningsviljan till ett starkt önskemål om att i detta fall komma ur en påtagligt besvärande situation vars långsiktiga effekter sannolikt riskerar skapa negativa folkhälsoeffekter. Se vidare i Kapitel 3 angående de besvär som de svarande i undersökningen anger och de ledtrådar dessa utgör till vilka folkhälsoeffekter som kan vara aktuella i Nedre Dalälvsområdet. 12

3 Besvärliga mygg Den något smärtsamma och irriterande upplevelsen av stickande mygg tillhör det normala för den som vistas i den svenska naturen under sommaren. Klådan som uppstår efter bettet fortsätter att vara ett störande moment ytterligare någon till några dagar. Det är erfarenheter som dessa som överlägset toppar listan över vad svenska fritidshusägare anger vara sommarens mest irriterande inslag (Bobarometern, 2011). Trots att myggbett i sig inte innebär någon särskild hälsorisk i Sverige så är det inte ovanligt att den fysiska närkontakten med stickmyggor väcker känslor av obehag, även när förekomsten av mygg är på måttliga till normala nivåer. Det är mot denna bakgrund som myggsituationen vid Nedre Dalälven ska betraktas. Förekomsten av stickmyggor i detta område når nivåer som, med några få undantag, saknar motstycke i landet vilket skapar en situation för boende och fritidshusägare som de allra flesta människor i Sverige inte kan föreställa sig. Det är inte bara antalet stickmyggor som är extremt högt, den myggrika säsongen är längre än utefter oreglerade älvar längre norrut där mygg är vanligast i samband med vårfloden i början av sommaren. De arter av stickmyggor som dominerar i Nedre Dalälvsområdet är så kallade översvämningsmyggor. Översvämningsmyggan lägger sina ägg på marken i områden som förväntas översvämmas, t.ex. intill älvar. Myggans larver utvecklas efter varje översvämningsperiod och en regnig sommar kan därför bidra till att flera generationer kan kläckas fram under perioden maj - september. Översvämningsmyggorna skiljer sig även från skogsmyggor genom att vara aktiva dagtid i fullt solsken och genom ett, som det tycks, mer aggressivt beteende. 3.1 Ett graderingssystem för myggplågan Svenska forskare (Lundström & Schäfer, 2011) har tagit fram ett graderingssystem som beskriver sambanden mellan den mängd stickmyggor som kan fångas under en natt i en för vetenskapliga ändamål särskilt designad myggfälla och de problem som upplevs av människor som vistas i området. En fångst på upp till ett par hundra 13

myggindivider per natt innebär sällan något besvär. När den nattliga fångsten uppgår till nivåer mellan 500 och 1000 anser många att situationen blir påfrestande. Nivån där de flesta anser att de drabbas av besvärande problem till följd av myggens närvaro går vid ungefär 2000 stickmyggor per fällnatt. När 3000 mygg fångas per natt anges myggproblemen som betydande och vid 5000 mygg per fällnatt har man nått gränsen för mycket stora myggproblem. Vid 10000 stickmyggor per fällnatt passeras gränsen för vad boende i området anser vara olidliga myggproblem. Graderingssystemet bygger på vad vuxna personer rapporterar från miljöer där översvämningsmyggor (A. sticticus och A. vexans) dominerar. I områden där de mindre aggressiva skogsmyggorna dominerar, som i större delen av landet, behövs en större mängd stickmyggor per fällnatt för att uppnå samma grad av obehag (Lundström & Schäfer, 2011). Befolkningen i Nedre Dalälvsområdet har ända sedan 80- och 90-talen ihärdigt försökt få till stånd någon form av myggbekämpning på grund av den mycket rika förekomsten av översvämningsmygg. Problemen fick massmedialt genomslag sommaren 2000 då ett par ovanligt kraftfulla översvämningar producerade extrema mängder översvämningsmyggor. Ett nytt europarekord med 57 000 mygg för en fällnatt vid Färnebofjärden uppnåddes. I Österfärnebo låg nivåerna på 23 000 mygg per fällnatt under augusti månad, även det över det tidigare europarekordet på 17 000, från Tyskland. Möjligheterna till utomhusaktiviteter spolierades under i stort sett hela sommaren och hösten. Situationen föranledde att dåvarande miljöminister Kjell Larsson gjorde personliga besök i Österfärnebo och Östa. Denne insåg behovet av att med statliga medel finansiera bekämpning av översvämningsmyggorna, vilket kunde påbörjas år 2002. Bekämpningsinsatser har därefter gjorts åren 2003, 2005, 2006, 2008, 2009 och 2010. Sedan 2000 har folk i området dock fortsatt vittna om att myggsituationen varit mycket besvärligt, men inte i närheten av den mycket svåra sommaren 2000. Under 2005, 2006, 2008, 2009 och 2010 återkom de stora översvämningarna. Med dessa följde återkommande mycket stora till olidliga mängder av översvämningsmyggor. En bild som bekräftas av de regelbundna mätningar av mängden vuxna stickmyggor som genomförs vid ett 30-tal mätpunkter i Nedre Dalälvsområdet sedan år 2001 (Lundström & Schäfer, 2011). Mätningarna visar att mängden stickmyggor och andelen översvämningsmyggor varierar mellan år, inom år samt mellan områden. Totalt sett fångas under myggrika somrar ca tio 14

gånger fler myggor än under myggfattiga somrar. Under myggrika somrar har andelen översvämningsmygg i fällorna utgjort upp till ca 90 % av det totala antalet stickmyggor. Under myggfattiga somrar har översvämningsmyggen utgjort ca 20 % av det totala antalet stickmyggor (mätningar från Nedre Dalälvens Utvecklings AB, 2007-2009). Verkligt stora mängder översvämningsmyggor förekommer enbart efter perioder av stora översvämningar och därför har de största mängderna av antal mygg per fällnatt noterats under åren 2000 (t ex max 57 000 mygg i Valmbäcken och 63 200 i Sälja), 2002 (t ex max 39 000 i Ormpussen), 2005 (t ex 14 800 i Gysinge och 16 700 i Sevallbo), 2006 (t ex 3 500 mygg per fällnatt i Sandnäsbadet), 2008 (t ex max 77 000 mygg per fällnatt i Fågle) och 2009 (t ex max 20 700 i Ista och max 53 900 i Lindängsbäcken). Översvämningsmyggorna kan flyga betydligt längre från kläckningsområdet än skogsmyggorna. Det medför en risk för att översvämningsmyggor når områden som inte ligger i direkt anslutning till kläckningsområdet intill älven och att de därmed både kan skapa besvär och även etablera sig på nya platser. En sådan situation ses i trakterna runt Huddunge som inte ligger vid Dalälven men där den lokala nederbörden kan bidra till översvämningar av mark och orsaka olidliga mängder stickmygg som fallet var t ex 2004 (max 16 200 mygg per fällnatt vid Hallsjön) och 2007 (max 18 350 mygg per fällnatt vid Hallsjön) (Lundström & Schäfer, 2011). 3.2 Hur stor del av befolkningen anger besvär? Negativa folkhälsoeffekter till följd av situationer likt den som befolkningen i Nedre Dalälvsområdet befinner sig i under myggsäsongen är ytterst sparsamt undersökta. Bilden av befolkningens besvär och lidande baseras vanligen på skriftlig och muntlig information från en bred allmänhet via insändare, namninsamlingar och olika media. De svenska myndigheterna har sedan 2000 i hög grad lyssnat till denna form av rapportering och delvis baserat sina åtgärder utifrån detta. I motiven bakom agerandet tycks det från myndigheternas sida således finnas ett inslag av förståelse och förmåga till inlevelse i lokalbefolkningens upplevelser. 15

Andra metoder för att skaffa sig motiv för åtgärder såsom myggbekämpning kan vara att undersöka lokalbefolkningens betalningsvilja för offentligt finansierade bekämpningsprogram. En sådan undersökning har även gjorts i Nedre Dalälvsområdet (Soutokorva m.fl. 2013). Ur denna analys som delvis refereras i det föregående kapitlet kan man ta del av de enkätsvar som relaterar till den upplevda myggsituationen. I enkätundersökningen vänder man sig till tre olika urvalsgrupper bestående av allmänheten i de fyra berörda länen (n=215), allmänheten i Nedre Dalälvsområdet (n=198) samt fritidshusägare i Nedre Dalälvsområdet (n=44). Ur enkätsvaren framträder en bild som beskriver de skillnader i upplevelse av myggsituationen som boende och fritidshusägare vid Dalälven har jämfört med övriga boende i de fyra berörda länen (Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanland). I diagram 1 har de hälsorelaterade frågorna ur enkäterna angående betalningsviljan för bekämpningsåtgärder av översvämningsmygg i Nedre Dalälvsområdet plockats ut och satts samman i ett diagram. Staplarna motsvarar andelen för respektive urvalsgrupp som svarar Instämmer helt och Instämmer delvis i de påståenden som rör hur man ställer sig till en situation där genomförda bekämpningsåtgärder har resulterat i en minskning av stickmyggor till en tiondel av situationen myggrika år. De enkätfrågor som redovisas här ingår i en undersökning av betalningsviljan och är således ingen regelrätt mätning av hälsovariabler. De svarande har fått ange hur de skulle må om läget var betydligt lindrigare vad gäller myggförekomsten på somrarna. Avsikten med undersökningen är inte heller att ge svar på folkhälsoeffekter av den rikliga myggförekomsten. Den vetenskapliga evidensstyrkan hos enkäterna som en undersökning av befolkningens hälsotillstånd är således svag. Svaren vittnar dock om att den rikliga förekomsten av översvämningsmyggor associeras med besvär i form av nedsatt välbefinnande, ökad stress och minskad tillgång till utemiljöerna där man bor eller har sitt fritidshus. Urvalsgruppernas svar på frågorna som rör den upplevda myggsituationen kan, om än i begränsad utsträckning, användas för att förstå den extraordinära situationen vid Nedre Dalälven inklusive de hälsoeffekter som kan vara aktuella att undersöka ytterligare. 16

Mer fördjupade studier av vilka hälsoeffekter som besvär från massförekomst av mygg kan ge saknas. En intressant svensk undersökning är dock ett examensarbete i psykologi (Nordström, 2010) i vilken miljöpsykologiska metoder användes för att belyser situationen vid Nedre Dalälvsområdet. Denna studie refereras i kapitel 4. 17

Jag upplever att den nuvarande myggsituationen är besvärlig 90 92 95 Jag skulle vistas oftare i området under sommaren 33 (Aldrig besökt området) Jag skulle vara mindre stressad under sommaren 70 82 88 Jag skulle vara mindre stressad året runt 25 Jag skulle sova bättre 34 50 46 40 70 72 Boende vid Nedre Dalälven Fritidshusägare vid Nedre Dalälven Boende i de fyra länen 72 81 Jag skulle må bättre 55 82 86 Jag skulle vara mer utomhus i området under sommaren 66 87 91 0 20 40 60 80 100 Diagram 1. Andel (%) för respektive urvalsgrupp som svarar Instämmer helt och Instämmer delvis på frågor av hälsorelaterad karaktär i enkät inför bekämpningsåtgärder av översvämningsmygg (Soutokorva m.fl. 2013) 18

4 Miljöpsykologiska studier förtydligar hälsoriskerna Inom miljöpsykologin intresserar man sig för samspelet och relationerna mellan människor och deras omgivande miljö. Människan ses i detta avseende varken som en passiv mottagare av stimuli från omgivningen eller som psykologiskt självständig och opåverkad av miljön utan anses befinna sig i en ömsesidig spänning i förhållande till sin miljö, samspelande med den, formande den och formas av den. Som person har man såväl miljörelaterade egenskaper som individuellt psykologiska egenskaper. Det finns ingen fysisk miljö som inte är inbäddat i eller i relation till ett socialt system. Vi kan därmed inte förhålla oss till en miljö oberoende av vår roll som sociala varelser. Miljön innehåller dessutom symboliska värden. Den bokstavliga betydelsen som finns i en viss miljö och vad den betyder utifrån vår värdering eller dess funktion är inte alltid detsamma (Ittelson m.fl, 1974). Studier som utifrån miljöpsykologiska teorier undersöker hur den psykiska hälsan påverkas av en massförekomst av stickmyggor saknas i den vetenskapliga litteraturen med undantag för en examensuppsats från Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet (Nordström, 2010). Nordström tar i sin studie utgångspunkt från situationen i Nedre Dalälvsområdet och de observerade effekter såsom ökad upplevd stress och upplevelsen av minskad tillgång till utemiljöerna. Hon begränsar sin undersökning till tre aspekter utifrån det miljöpsykologiska perspektivet. Det handlar om att undersöka betydelsen av miljömässiga stressorer, om människors behov av psykologisk återhämtning och betydelsen av restorativa miljöer samt platsanknytning och konsekvenser av rubbningar av platsanknytning. 4.1 Miljömässiga stressorer Stress definieras vanligen som en obalans mellan krav och kontroll (Karasek & Theorell, 1990). Inom miljöpsykologisk teoribildning ses stress som en konsekvens av att individen uppfattar att ett miljömässigt stimuli sannolikt kommer att belasta och överstiga den egna förmågan att bemästra den uppkomna situationen. Häri reflekteras olika dynamiska relationer mellan miljömässiga krav, individuella och sociala resurser att hantera dessa krav samt individens uppskattning av relationen. 19

Inom miljöpsykologisk teoribildning framhävs fyra breda typer av stressorer. Det handlar om katastrofer, dagliga påfrestningar, stressfulla livshändelser samt omgivande stressorer (Evans & Cohen, 1987). Myggsituationen vid Nedre Dalälven bedöms av Nordström utifrån Evans & Cohens karakteriseras av en hög perceptuell tydlighet, en lång periodicitet och varaktighet. Det finns med ett inslag av brist på personlig kontroll och låg förutsägbarhet. Andra aspekter är ekonomiska betydelser och andra former av materiella förluster och få alternativ för individer att förändra det faktiska problemet. Nordström konstaterar att de problem som massförekomsten av översvämningsmygg medför i form av stressorer innebär en mångfacetterad utmaning för anpassningsprocesserna hos de som bor och har sina fritidshus i området. 4.2 Förlorade möjligheter till psykologisk återhämtning Förutom upplevelsen av stress rapporteras om upplevelsen av minskad tillgång till naturmiljöerna för boende och fritidshusägare i Nedre Dalälvsområdet. Forskning från de senaste decennierna har visat att människans psykiska hälsa främjas i flera avseenden av vistelser i naturmiljöer (Kaplan, 1995). När det finns behov av återhämtning har det visat sig att naturmiljöer ofta erbjuder denna möjlighet på ett särskilt positivt sätt. Man talar om naturmiljöers restorativa kvaliteter, vilka inte sällan speglas i en allmän uppfattning om naturen som en plats för återhämtning. Preferensen för naturmiljöer snarare än urbana miljöer är särskilt framträdande vid tillstånd av mental utmattning (Hartig & Staats, 2006) och vid upplevelse av stress (van den Berg m.fl. 2003). Då människor inte ges tillfredsställande möjligheter att förnya resurser och förmågor som används i det dagliga livet kan det leda till såväl mental som fysisk utmattning. En situation av kronisk belastning där möjligheterna till psykologisk återhämtning kraftigt reducerats kan leda till såväl psykisk och fysisk ohälsa (Währborg, 2002). 4.3 Rubbad platsanknytning Den tredje aspekten som Nordstöm vill belysa i sin undersökning handlar om betydelsen av platsanknytning. Begreppet platsanknytning beskriver de band som individer knyter till miljöer som är viktiga för dem. Hem- och närmiljöer är exempel på platser till vilka människor ofta knyter stabila och långvariga band. Platsanknytning 20

har i forskningen kunnat kopplas till flera mänskliga behov (Scannell & Gifford, 2010). Inte minst handlar det om den basala funktionen under mänsklighetens utveckling då människor stannat upp i miljöer som erbjudit viktiga resurser som skydd, föda och vatten. En annan funktion för platsanknytningen är att bidra med en kontinuerlig, stabil identitetskänsla och känsla av tillhörighet. Platser skapar även kontinuitet i en individs självbild genom att fungera som en påminnelse om minnen och händelser som har varit viktiga för individen (Scannell & Gifford, 2009). Platsanknytning tycks skapa positiva känslor och kognitiv frihet och därmed förbättrade förutsättningar för psykologisk återhämtning (Korpela, 1989). Forskningen om platsanknytning och människors favoritplatser kopplar här till forskningen av återhämtning och naturens restorativa kvaliteter. Då många människor återhämtar sig på en favoritplats ökar självreglerande processer såväl som känslan av säkerhet, självreflektion, problemlösning samtidigt som känslan av stress minskar (Korpela & Hartig, 1996). Förändringar eller rubbningar i platsanknytningen kan ske över kort eller lång tid till följd av att antingen människor, psykologiska processer eller den fysiska platsen i någon mån förändras. Större förändringar i miljön kan ibland medföra stora ansträngningar för individen till att återskapa stabila band till miljön (Brown & Perkins, 1992). En rubbning i en etablerad platsanknytning kan leda till att individer under en längre tid kan uppleva sorg och svårighet att hantera och återskapa anknytning till platser och människor. Att förlikas med tanken att en betydande plats har förändrats kan innebära en komplicerad process där individen måste försonas med de kvaliteter som har förlorats och samtidigt finna nya kvaliteter i platsen för att uppleva att en framtid där ska kunna vara både önskvärd och meningsfull (Brown & Perkins, 1992). 4.4 Miljöpsykologisk studie av myggsituationen vid Nedre Dalälven Nordström använder fokusgrupper och tar fram en enkät som dels inkluderar konstruerade frågor delvis baserade på samtalen i fokusgrupperna och dels tidigare utvecklade instrument som används bland annat i miljöpsykologiska studier. Det rör sig om instrument som tar fram mått för upplevelse av restorativa kvaliteter i miljöer (Perceived Restorativeness Scale, PRS), platsanknytning (Place Attachment Scale, PAS), upplevd affekt (Circumplexstrukturen för affekt), livstillfredsställelse (Satisfaction with Life Scale, SWLS) samt ångest och depression.(the Hospital 21

Anxiety and Depression Scale, HADS). Enkäten skickas ut till 600 personer varav hälften bor i områden med hög myggtäthet och andra hälften bor i områden med lägre myggtäthet. Totalt återsänds 242 besvarade enkäter vilket innebär en svarsfrekvens på 42 %. Enkäten tog sin utgångspunkt från situationen såsom den var den myggrika sommaren 2009. De svarande skulle således minnas situationen och göra skattningar utifrån hur man mindes att situationen var. Resultaten från Nordströms undersökning visar att samtliga svarande beskriver sin bostadsort som ett område med kvaliteter som främjar psykologisk återhämtning och till vilket de har en stark anknytning till. Skillnaderna i upplevelsen av mygg var statistiskt säkerställda. Svarande från de orter med högre myggtäthet hade medelvärden som angav att man i mycket hög grad upplevde perioder då det förekom en besvärande mängd översvämningsmygg. Svarande som bodde i orter med lägre myggtäthet hade medelvärden på sina svar som låg mellan i hög grad till delvis på samma fråga. Det var också skillnader i hur långa perioder en besvärande mängd översvämningsmygg förekom, minst 4-8 veckor och för vissa 8-12 veckor bland dem som bodde i myggtäta områden och endast 0-4 veckor hos de i de mindre myggtäta områdena. Med utgångspunkt från situationen sommaren 2009 gjordes skattningar på skalan för upplevda förändringar i att under fritiden utföra utomhusaktiviteter. Resultatet påvisade signifikant skillnad där man i de myggtäta orterna i högre grad hindrades från att vara utomhus jämfört med de mindre myggtäta. Signifikanta skillnader påvisades med avseende på högre skattningar av negativ affekt för de svarande som bodde i orter med högre myggtäthet än de med lägre. Således verkar upplevd affekt vara relaterat till exponeringsgrad för mygg. Enkätutskicket skedde under en period då det inte förekom översvämningsmygg. Med avseende på livstillfredsställelse sågs inga skillnader i livstillfredsställelse mellan de båda grupperna vid undersökningstillfället. Svaren från båda grupperna indikerade hög tillfredsställelse i livet. Vid en skattning av livstillfredsställelsen för hur den var sommaren 2009 sågs signifikant lägre värde för samtliga grupper. Därtill 22

sågs värden som indikerades missnöje hos dem som bodde på de platser där de största myggfångsterna uppnåddes under sommaren 2009. Förekomsten av ångest visade ett liknande mönster som för livstillfredsställelse. För skattningar av situationen vid undersökningstillfället sågs inga skillnader mellan grupperna. Ingen indikation på ångest sågs. Medelvärdena för ångest var dock signifikant högre för samtliga grupper då man skattade situationen som den var sommaren 2009. För de som bodde i de mest myggtäta områdena, Gysinge, Tärnsjö och Österfärnebo nåddes medelvärden som översteg gränsen som indikerar förekomst av eventuell ångeststörning (Snaith, 2003) På skalan som visar förekomst av depression sågs inte heller där någon skillnad mellan orterna för situationen vid undersökningstillfället. För båda grupperna sågs en signifikant skillnad med högre värde på depressionsskalan för sommaren 2009 jämfört med dagsläget vid undersökningen. Medelvärdena för Gysinge, Tärnsjö och Österfärnebo var därtill högre än för de övriga orterna för sommaren 2009 och indikerade enligt skattningsskalan nedstämdhet men uppnådde inte gränsen för vad som indikerar klinisk depression. 4.5 Enkel studie men sannolikt stabila fynd Denna studie har sina begränsningar då det rör sig om en tvärsnittsstudie med retrospektiva skattningar i vilka de svarande ombeds minnas hur de kände under sommaren 2009. Ytterligare studier bör designas för att nå en högre evidensstyrka. Det kan till exempel ske genom en prospektiv longitudinell kohortstudie då man med mätningar av samma individer vid flera tillfällen ännu säkrare kan beskriva eventuella hälsoeffekter till följd av den faktiska exponeringen för översvämningsmygg. Nordström finner det dock osannolikt att de skillnader i psykisk hälsa som ses i studien skulle omkullkastas av nya, större och bättre designade studier. En slutsats i studien är att exponering för översvämningsmygg ur flera aspekter kan påverka framför allt den psykiska hälsan, inkluderat men inte begränsat till begränsade möjligheter att i utomhusmiljöer ägna sig åt restorativa aktiviteter. 23

Nordström gör bedömningen att konsekvenserna av att inte finna en hållbar lösning på problemet med de höga förekomsterna av översvämningsmygg skulle, utifrån den aktuella studien, kunna ses som en risk för en långsiktig försämring av psykisk hälsa hos boende i exponerade områden.. 24

5 Myggmedel bekämpningsmedel direkt på huden. Stickande och bitande insekter har varit ett bekymmer för mänskligheten sedan urminnes tider. Användningen och utvecklingen av olika medel för att slippa besvärande insekter har pågått i många tusen år, kanske miljontals år (Moore & Debbounm 2006). Det stora genombrottet i denna utveckling kom strax efter andra världskriget då USA:s militär tog fram den aktiva substansen N,N-diethyl-m-toluamide (DEET) som än idag dominerar försäljningen av repellerande insektsmedel i världen. De olika produkter där DEET ingår har idag upp emot 200 miljoner årliga användare (Moore & Debbounm 2006). Eftersom repellerande insektsmedel är kemiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur och mikroorganismer förorsakar olägenhet för människors hälsa klassas de som kemiska bekämpningsmedel (Miljöbalken). De är alltså produkter speciellt avsedda att påverka levande organismer. Det innebär att användningen av repellerande insektsmedel väcker ett behov av kontroll och bedömning av risker. I Sverige har Kemikalieinspektionen till uppgift att godkänna kemiska bekämpningsmedel. Innan så sker behöver tillverkaren genomföra en riskbedömning av preparatet av vilken det framgår att det inte föreligger några risker för människors hälsa eller miljö. I de fall det kan finnas risk vid olämplig hantering skall säkerhetsföreskrifter finnas angivna på förpackningen. Förutom att säkerhetsaspekterna är under kontroll krävs också att preparatet fungerar såsom det är avsett. För myggmedel gäller att det är ska vara verksamt minst tre till fyra timmar för att godkännas. Preparat som är kontrollerade och godkända är märkta med texten Bekämpningsmedel klass 3 och har ett fyrsiffrigt registreringsnummer (Kemikalieinspektionen, 2013). Det finns myggmedel på den svenska marknaden som inte har godkänts av Kemikalieinspektionen. I sådana fall saknas såväl garanti för att de verkligen fungerar som kunskap om deras risker för människa och miljö. 5.1 Myggmedel säkra men försiktig användning rekommenderas Bland de på marknaden godkända myggmedlen är preparat med DEET som aktiv substans de som säljs mest. I Sverige har försäljningen av DEET, som ingår i till exempel MyggA, Djungelolja och US622, legat på nivåer mellan 4 och 6 ton årligen (Kemikalieinspektionen, 2013). DEET-innehållande preparat är de mest effektiva av 25

godkända preparat på den svenska marknaden. Även om DEET är godkänt av Kemikalieinspektionen bör man som användare följa de säkerhetsföreskrifter som är framtagna som del i de villkor som har gällt för ett godkännande. Detsamma gäller för andra aktiva substanser som ingår i de olika produkterna av repellerande myggmedel på marknaden, se tabell 2. Den generella rekommendationen från Kemikalieinspektionen kring användningen av repellerande myggmedel är: Med den kunskap vi har idag om de verksamma ämnen som ingår i mygg- och fästingmedel ser KemI inte någon anledning att avråda gravida från att använda dem, förutsatt att de används och doseras enligt bruksanvisningen. Dock anser KemI att mygg- och fästingmedel ska användas med försiktighet på små barn, då små barn med sitt specifika beteende att stoppa händerna i munnen kan få i sig betydligt mer av medlet än vad som är avsett. Mygg- och fästingmedel bör ses som ett andrahandsval när andra metoder inte kan användas eller inte ger tillräckligt skydd. Använd i första hand till exempel myggnät och vanliga kläder. Många medel kan också användas utanpå kläderna. Aktiv substans N,N-Dietyl- m- toluamid (DEET) p-mentan-3,8- diol (PMD) Icaridin Etyl-3-(Nbutylacetamido) propionat (IR3535) Hälsorisker (enl EPA och WHO) Låg akut giftighet i djurförsök. Irriterar ögon och kan irritera hud. Irriterar ögon Produkter i handeln MyggA, US622, Djungelolja, Curera MyggA natural, Mosi-guard Appliceras högst Försåld mängd verksamma ämnen i Sverige, ton per år 2008 2009 2010 2011 2012 2 ggr/dag 4,2 4,7 5,7 5,7 3,4 Ingen föreskrift 1 0,1 0,6 1,3 1 NoSkito 2 ggr/dag Mygg Låg akut giftighet Autan, 3 ggr/dag 2,7 2,6 3,3 4,1 2,6 i djurförsök. Anti Irriterar ögon Mosquito, Renons Kan irritera ögon Etno Mygg 3 ggr/dag 0,6 1,2 1,2 0,8 0,4 Tabell 2. Sammanställning av de vanligaste aktiva substanserna i myggmedel som förekommer i Sverige. Källor: Kemikalieinspektionen, WHO samt EPA. 26

De hälsorisker som föreligger vid användning av de vanligaste myggmedlen inklusive DEET bedöms således som ytterst beskedliga utifrån de riskbedömningar som genomförts inför godkännandet av produkterna för den svenska marknaden. Det förutsätts att användarna följer de säkerhetsföreskrifter som finns. Riskbedömningarna baseras i huvudsak på djurförsök där de viktigaste eventuella toxiska egenskaperna hos den undersökta substansen ska avslöjas. Det handlar om att undersöka eventuell akut och (sub)kronisk giftighet, irritation av hud och ögon, allergireaktioner, påverkan på fertilitet och reproduktion samt cancerogena och mutagena egenskaper (EPA och WHO). Efter ett godkännande, då preparaten börjar användas av stora mängder människor, kan det uppstå oförutsedda händelser med negativ hälsopåverkan som sätts i samband med användningen av den aktuella kemikalien. Sådana händelser har rapporterats för DEET där användningen av DEET-innehållande produkter associerats med kramptillstånd hos små barn. En genomgång av litteraturen talar dock mot att DEET skulle utlösa kramptillstånd hos barn (Koren m.fl. 2003). Men dessa enstaka händelser utan att man med säkerhet kan peka ut DEET som orsak är ändå delvis skäl till att man manar till försiktighet vid användning av myggmedel hos små barn. Detta är också bakgrunden till den forskning som dels fortsätter att söka klargöra riskerna som finns i användningen av myggmedel, särskilt DEET och dels söker klargöra dessa medels verkningsmekanismer. Den främsta förklaringen till varför DEET fungerar som myggmedel tros vara att ämnet blockerar det elektrofysiologiska svaret som uppstår hos neuronen i myggans luktsinne när detta fångar upp attraktiva dofter som till exempel från en människa (Ditzen m.fl. 2008). Myggan förlorar sin luktorientering i detta avseende och hittar inte fram till den med myggmedel insmorda individen. Denna mekanism talar således för en viss påverkan på levande organismers nervfunktion. Det har lett forskningen vidare till upptäckter som talar för att DEET även har en viss hämmande effekt på kolinesterasaktiviteten i både insekters och däggdjurs nervsystem (Corbel m.fl. 2009). Effekten ses vara av sådant slag att det kan förstärka andra ämnen med liknande effekt, till exempel karbamater. Dessa ingår i andra bekämpningsmedel som vanligen kräver särskild behörighet för att användas 27

i bekämpning av såväl ogräs, svamp och insekter. Detta sker inte sällan i miljöer där myggförekomsten kan kräva användning av repellerande myggmedel som kan innehålla DEET. När det gäller situationen vid Nedre Dalälven är det oklart i vilken omfattning och i vilka former myggmedel används, frågan är inte utredd. Men farhågor finns att boende i området använder stora mängder preparat av olika slag såsom personliga myggmedel men också Radar och Spira-tabletter (Nilsson & Renöfält, 2009). En annan relevant fråga är i vilken mån användningen sker enligt säkerhetsföreskrifterna för respektive medel. Det finns således behov av att komma i från den osäkerhet som finns kring hälsorisker (och miljörisker) med DEET. Helt nyligen har man kunnat avslöja vilka receptorer som DEET binder till i myggans luktsinnesorgan och därmed kunnat söka efter andra helt harmlösa molekyler som binder till samma receptorer och har samma effekt på myggans luktsinne som DEET (Kain m.fl. 2013). Detta öppnar upp för produktion av nya effektiva och säkra myggrepellanter. 28

6 Mygg som smittbärare Ur ett globalt perspektiv uppstår stickmyggornas allvarligaste konsekvenser för folkhälsan genom deras funktion som vektorer för smittsamma sjukdomar. En honmygga kan leva upp till ett par tre månader och lägga ägg flera gånger under sin livstid. För varje ny ägguppsättning behöver myggan göra minst en hudpenetration för att få det blod som behövs. Vissa sjukdomsalstrande bakterier, virus, parasiter och andra smittämnen som förekommer i blod hos djur och människor kan därmed spridas. När myggan ena gången suger smittat blod från en individ blir smittämnet kvar i myggans körtelsystem och följer sedan med den saliv som myggan injicerar nästa gång den penetrerar huden på en frisk individ varvid den aktuella sjukdomen får sin spridning, Sjukdomar som Malaria och Denguefeber sprids på detta sätt och drabbar många miljoner människor varje år. I Sverige är risken att råka ut för smittsamma sjukdomar som sprids av stickande mygg ytterst liten. I dagsläget ses i huvudsak två sjukdomar som smittar via mygg i Sverige. Det rör sig om Tularemi (harpest) som orsakas av bakterien Francisella tularensis och Ockelbosjukan som orsakas av ett fågelvirus, Sindbisvirus. Tularemi förekommer mest i norra delarna av centrala Sverige och längs norrlandskusten, men en spridning har även skett söderut i Svealand och Götaland. Antalet fall varierar från inga alls till flera hundra per år, vilket tycks ha en koppling till mängden gnagare i naturen. År med många fall av Tularemi ses vanligtvis också en ökad förekomst av gnagare (SOU 2007:60). Smitta kan ske på olika sätt. Smitta via myggbett ger influensaliknande symtom. I regel uppstår ett lokalt sår samtidigt som närliggande lymfknutor ömmar och blir förstorade. Behandlingen är antibiotika. Utläkning kan ske utan behandling men tar då flera veckor. Obehandlad sjukdom har låg dödlighet på högst någon procent (Smittskyddsinstitutet, 2013). Ockelbosjukan är det svenska namnet på en sjukdom som orsakas av ett fågelvirus (Sindbis) som kan spridas till människa via mygg. I Sverige är sjukdomen relativt begränsad till Gästrikland, Hälsingland och Dalarna mellan den 60:e och 63:e breddgraden och återfinns även i Finland och Ryssland på samma breddgrader (SOU 2007:60). Sjukdomsfall ses mest sensommar och tidig höst och drabbar nästan enbart vuxna personer. Efter en kort inkubationstid på 12-36 timmar uppstår feber, 29

hudutslag och ledbesvär hos människa. Läkning sker utan behandling men ledbesvären kan för ca 20 procent av de drabbade pågå flera år. Vaccin saknas (Smittskyddsinstitutet, 2013). 6.1 Hur påverkas myggsmittor av klimatförändringar i Sverige? Som del i regeringens Klimat och sårbarhetsutredning (SOU 2007:60) ingår en nationell utvärdering av hälsokonsekvenser hos människor och djur till följd av en klimatförändring i Sverige (SOU 2007:60, Bilaga 34B). Bland annat bedöms den framtida utvecklingen av vektorburna sjukdomar i landet, däribland de sjukdomar som sprids av mygg. Den generella bedömningen är att utbredningsområdena för såväl virusarter som sprids med insekter inklusive mygg, och de aktuella insekterna kommer att förskjutas norrut i takt med att klimatet blir varmare. Därtill kommer att ökad fuktighet i samband med en längre och varmare växtsäsong medför att fler utvecklingscykler kan hinnas med och leda till ökade populationer av många insektsarter och aktuella smittämnen. Vektorerna gynnas dessutom av ökade värddjurspopulationer. De myggarter som idag är aktuella i situationen vid Nedre Dalälven bedöms särskilt gynnade av ett varmare klimat. För de sjukdomar som sprids av stickmyggor i Sverige bedöms utvecklingen vid ett varmare klimat dock inte bli alltför dramatisk. När det gäller Tularemi är slutsatsen att den förväntade effekten av klimatförändring på förekomst och spridning av denna sjukdom endast innebär en låg risk för människa. För Ockelbosjukan bedömer man att kunskapen fortfarande är alltför begränsad för att göra en riskbedömning. Den länge begränsade utbredningen mellan de specifika breddgraderna har talat emot påverkan av klimatförändringar. Från sommaren 2013 gjorda fynd av Sindbisvirus hos mygg i Lövånger, nära Skellefteå, kopplat till rapporter om fall av Ockelbosjukan längs norrlandskustens övre del gör dock bilden ytterligare svårtolkad (Dagens medicin, 2013). De allvarligaste vektorburna sjukdomarna där stickmyggor är inblandade såsom Malaria och Denguefeber bedöms inte spridas till Sverige annat än som importfall. Sannolikt kommer dessa sjukdomar ändå att närma sig vårt område då en spridning i nordlig riktning från sjukdomarnas nuvarande utbredningsområden väntas ske. 30