Bilaga 2. Distansarbete i Sverige enligt senare undersökningar

259 Bilaga 2 Distansarbete i Sverige enligt senare undersökningar

260 Distansarbete i Sverige enligt senare undersökningar Syftet med denna kartläggning är att försöka ge svar på hur vanligt distansarbete är i Sverige, i antal och tid. Under de senaste åren har intresset för distansarbete varit stort, och flera undersökningar har genomförts för att se hur utbrett distansarbete är i landet. Statistikgenomgången utgår från flera av dessa undersökningar. Den första mätningen av distansarbete i Sverige gjordes 1986 av SCB på uppdrag av Nordplan (Engström & Johanson 1990.) Denna undersökning följdes upp med en liknande undersökning 1995 (Engström & Johanson 1997). Det gör det alltså möjligt att beskriva utvecklingen under denna tidsperiod. Nedan görs jämförelser mellan dessa två studier i presentationen av ULF95. De flesta undersökningarna är rikstäckande och genomförda med hjälp av SCB och är därför i viss mån jämförbara. Genomgången av sådana undersökningar startar med TCO94 och presenteras sedan i kronologisk ordning fram till den senaste kartläggningen genomförd 1998. Dessa undersökningar har sedan kompletterats med andra studier som har en mer begränsad täckning. 4#/ 4#/ TCO genomförde med hjälp av SCB 1994 en undersökning med avseende på distans arbetets omfattning (TCO 1995). Man skilde i undersökningen på de som har en överenskommelse med arbetsgivaren att REGELBUNDET förlägga arbetstid till hemmet, och de som arbetade hemma D OCH D. STAN VAR TREDJE ANST LLD ARBETAR HEMMA Resultatet visade att 6 procent, 200 000 personer, arbetar regelbundet hemma och att 23 procent, 800 000 personer, arbetar hemma då och då. Totalt arbetar alltså nästan 30 procent eller närmare 1 miljon av samtliga anställda i Sverige hemma minst någon timme i månaden. Antalet som arbetar hemma motsvarande 1 dag per vecka eller mer uppgår totalt till ca 270 000 personer. (EMARBETE P HELTID OVANLIGT Man fann att det permanenta hemarbetet är mycket ovanligt. Ca 44 000 personer arbetar hela eller i stort sett hela arbetsveckan i hemmet. Det rör sig huvudsakligen om yrkesgrupper som traditionellt alltid har arbetat hemma. 65 procent av dessa var barnskötare (dagmammor)., RARE DEN ST RSTA HEMARBETSGRUPPEN Av dem som arbetar regelbundet i hemmet är yrken som lärare, barnskötare och förskollärare de vanligaste. Även bland dem som arbetar hemma då och då utgör lärarna den största gruppen. Därefter kommer företagsadministratörer, utredare och statistiker, journalister, programmerare och systemerare. Förutom barnskötarna är det nästan uteslutande tjänstemannagrupper som arbetar hemma. 6ANLIGARE ATT M N ARBETAR HEMMA N KVINNOR

261 Det är något vanligare bland män att arbeta hemma än bland kvinnor. Ca 30 procent av männen arbetar hemma, kvinnorna 27 procent. Det är däremot vanligare att kvinnor har en överenskommelse med arbetsgivaren att regelbundet arbeta hemma. 7 procent av kvinnorna och 5 procent av männen gör detta. 4IDSPRESS DET VANLIGASTE SK LET TILL ARBETE I HEMMET Skälen som angavs till att arbeta hemma då och då handlade mest om att klara av kraven i arbetet trots tillfällig tidspress/arbetsbelastning eller att man behöver få arbeta i lugn och ro. Betydligt mer sällan uppgavs skäl som handlade om att underlätta det privata livet utanför arbetet. Endast 10 procent angav att slippa restiden som skäl till distansarbete. &LEXIBEL ARBETSTID G R ARBETE I HEMMET M JLIGT Undersökningen visar också att det framför allt är flexibel arbetstid (63 procent) som gör det möjligt att arbeta hemma då och då, inte tillgång till teknisk utrustning i hemmet, som man kanske skulle kunna tro. Det är vanligare att den anställde själv investerar i teknisk utrustning i hemmet (18 procent) än att arbetsgivaren gör det (13 procent). Den nyare formen av hemarbete som möjliggörs av den tekniska utvecklingen är mycket ovanlig, åtminstone i en sådan organiserad form att arbetsgivare och anställd kommit överens om att regelbundet förlägga arbetstid till hemmet. En av slutsatserna i undersökningen är att det inte skett någon ökning av antalet hemarbetare sedan den tidigare jämförbara undersökningen från 1986 (ULF86). En annan slutsats är att andelen personer med dold övertid är mycket högre bland de grupper som arbetar hemma än bland övriga. 5,&UNDERS KNINGEN 5,& Nordiska Institutet för samhällsplanering (Nordplan) samlade in data via SCB:s undersökning om levnadsförhållanden (ULF) år 1995 (Engström & Johanson 1997) som en uppföljning av en liknande undersökning som gjordes 1986 (Engström & Johanson 1990). Detta gör det möjligt att beskriva utvecklingen under en tidsperiod, vilket inte är vanligt för undersökningar om distansarbete. Distansarbete definieras som F RV RVSARBETE SOM HELT ELLER TILL N GON DEL F RL GGS TILL BOSTADEN ELLER ANNAN PLATS N DEN ORDINARIE ARBETSPLATSEN.EDRE GR NS F R DISTANS ARBETETS TIDSM SSIGA OMFATTNING R SATT TILL TIMMARVECKA *ORDBRUKARE OCH BARNOM SORGSPERSONAL R UNDANTAGNA $ REMOT ING R EGNA F RETAGARE $ISTANSARBETE F RUT S TTER INTE TEKNISKA HJ LPMEDEL År 1995 arbetade ungefär 700 000 personer i Sverige på distans enligt ovanstående definition. Detta motsvarar ungefär 18 procent av alla sysselsatta i landet. Ungefär 400 000 personer arbetade på distans en dag eller mer per vecka. Knappt 30 procent av dessa är egna företagare. 1 Detta medför att antalet ANST LLDA som 1995 arbetade på 1 Enligt uppgift på seminarium fredagen den 17 oktober 1997.

262 distans en dag eller mer per vecka motsvarar ca 280 000 personer. Endast 10 000 personer arbetade på distans hela tiden, vilket alltså var mycket ovanligt. $ISTANSARBETE VANLIGAST BLAND H GUTBILDADE M N Av de distansarbetande utgör männen 62 procent och kvinnorna 38 procent. De som distansarbetar är oftast högutbildade andelen med högskoleutbildning är nästan tre gånger så stor bland distansarbetarna som bland svenskarna generellt. De flesta distansarbetarna, 35 procent, finns i åldersgruppen 40 49 år, och 30 procent är 50 59 år. Endast knappt tio procent är i åldersgruppen 20 29 år. Distansarbete är således en arbetsform som är mer vanlig bland personer som har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. $ISTANSARBETE VANLIGAST INOM OFFENTLIG F RVALTNING Vanligast var att de som distansarbetade arbetade inom offentlig förvaltning; 40 procent tillhörde den näringsgrenen. Här ingår personal i utbildningssektorn, en grupp som också 1989 befanns vara starkt representerad. Inom bank-, försäkrings- och fastighetsområdet samt övriga tjänster (exempelvis konsultverksamhet) fanns ungefär en fjärdedel av distansarbetarna. Här dominerar däremot den privata sektorn. 0LANERING F RBEREDELSE OCH UPPF LJNING R DE VANLIGASTE ARBETSUPPGIFTERNA Arbetsuppgifter som planering, förberedelse och uppföljning ägnar sig drygt 80 procent av distansarbetarna åt. Kvinnor inom kommunal verksamhet var den största gruppen som utförde dessa arbetsmoment i sitt distansarbete. Inläsning och administrativa göromål var också vanliga bland distansarbetare. Rapportskrivning var en vanligt förekommande arbetsuppgift bland distansarbetande män, 69 procent jämfört med 31 procent för kvinnor. & R NDRING SEDAN Antalet distansarbetare var 1995 ungefär lika många som 1986, dvs. ca 700 000. Men tar man hänsyn till att antalet sysselsatta totalt sett har sjunkit under den gångna tioårsperioden innebär detta att andelen distansarbetare har ökat med fyra procentenheter jämfört med 1986. Även den genomsnittliga distansarbetstiden per vecka har under denna tidsperiod ökat med 25 procent, från 1,2 dagar per vecka till 1,5 dagar per vecka. De grupper som framför allt har ökat sin distansarbetstid är tjänstemän i högre och ledande befattningar samt anställda inom bank-, finans- och försäkringsbranschen. Drygt hälften av dem som distansarbetade 1995 använde persondator. 1986 var det endast 6 7 procent som hade datorstöd i sitt distansarbete. 0ROGNOS I 1986 års undersökning uppgav 13 procent av dem som då inte alls distansarbetade, motsvarande drygt 400 000 personer, att det vore möjligt att förlägga en del av arbetet till hemmet. Denna prognos hade inte infriats vid 1995 års mätning. Ökningen blev betydligt blygsammare.

263 Undersökningen fann en potential på 600 000 svenskar som kan och vill övergå till distansarbete i viss omfattning. Förutom dessa räknar man att 60 000 70 000 personer som 1995 distansarbetade mindre än 2 timmar skulle komma att öka sin distansarbetstid och kvalificera sig in i distansarbetarnas skara. Även bland dem som redan 1995 distansarbetade mer än 2 timmar/vecka förväntar man sig att ungefär 175 000 kommer att utöka tiden för distansarbete. Om alla som önskade fick arbeta på distans en eller ett par dagar per vecka, skulle det röra sig om närmare en fjärdedel av samtliga förvärvsarbetande i Sverige. Men, påpekar utredarna, detta motsvarar mindre än 10 procent av det totala antalet arbetsdagar som utförs i landet. Den svenska ökningstakten av distansarbete är lägre än i USA, enligt amerikanska prognoser från början av 1990-talet. Men även utvecklingen i USA blev mindre kraftig än vad de tidigare prognoserna förutspådde. Trots stor osäkerhet på grund av definitionsproblem och olika mätmetoder verkar det som om Sverige har en större andel människor som arbetar på distans jämfört med de flesta andra länder. 3)+!S UNDERS KNING 3)+! Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA 1998) genomförde våren 1996 en undersökning om IT och resvanor 2. Med distansarbete avses här REGELBUNDET ARBETE P ANNAN PLATS N DEN VANLIGA ORDINARIE ARBETSPLATSEN 4J NSTERESOR HEMARBETANDE D R DEN ORDINARIE ARBETSPLATSEN R HEMMET R RLIGA ARBETEN D R RESOR OCH F RFLYTTNINGAR ING R I ARBETET R UNDANTAGNA. Med andra ord omfattas inte kringresande försäljare eller servicetekniker, lantbrukare eller personal inom hemtjänsten. Av undersökningen framgår att 13 procent av arbetsstyrkan regelbundet utför sitt arbete på annan plats än på den ordinarie arbetsplatsen. Sett i ett internationellt perspektiv är detta höga siffror. I USA t.ex. är det bara 7 procent av arbetsstyrkan som distansarbetar. "ETYDLIGT FLER M N N KVINNOR ARBETAR P DISTANS Andelen män som arbetar på distans, 17 procent, är dubbelt så hög som andelen kvinnor, 8 procent. Distansarbetare är dessutom högt representerade i åldersgruppen 35 44 år. Den typiske distansarbetaren är sysselsatt i tjänstesektorn. Det är vanligare med distansarbete i de tre storstadslänen än i övriga landet. Distansarbete är klart vanligast i de högsta inkomstklasserna. Informationsteknik behöver inte vara någon förutsättning för att arbeta på distans. I undersökningen framkom att endast hälften använde informationsteknik i sitt distansarbete. 2 De frågor i undersökningen som behandlar resvanor redovisas närmare i avsnitt 7.1 Transporter.

264!+5UNDERS KNINGEN!+5 SCB samlar årligen in uppgifter om hemarbete genom tilläggsfrågor till arbetskraftsundersökningen (AKU). I 1997 års undersökning belystes också användningen av tekniska hjälpmedel på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet (1997). I definitionen ingår anställda som HAR EN VERENSKOMMELSE MED SIN ARBETSGIVARE 3 att utföra hela eller delar av sin arbetstid I HEMMET De hemarbetande får redovisa om de ARBETAR REGEL BUNDET eller D OCH D på distans. Totalt arbetar 250 000 personer hemma, dvs. omkring sju procent av alla anställda. Av dessa uppgav drygt 170 000 personer att de hade överenskommelse med sin arbetsgivare att regelbundet arbeta hemma, medan 80 000 personer uppgav att de arbetade hemma då och då. De flesta som arbetar hemma är i åldern 35 54 år. Det gäller såväl kvinnor som män. De som har en överenskommelse att arbeta hemma gör det 22 procent av den faktiskt arbetade tiden. Alltså arbetar de hemma I SNITT en dryg dag i veckan. Männen arbetar 13 procent av sin arbetstid hemma, medan kvinnorna förlägger 28 procent av sin arbetstid till hemmet. De som regelbundet arbetar hemma tillbringar 30 procent av sin arbetstid där. De som arbetar hemma då och då gör det på 6 procent av sin arbetstid. 6ANLIGARE ATT KVINNOR JOBBAR HEMMA Enligt den här undersökningen är det fler kvinnor (150 000) än män (100 000) som arbetar hemma. Den största andelen hemarbetande finns inom den kommunala sektorn, 13 procent, vilket motsvarar drygt 100 000 kvinnor och 30 000 män. Nästan hälften av alla kvinnor som arbetar hemma arbetar med utbildning och forskning, och drygt 30 procent arbetar inom vård och omsorg. Motsvarande tal för männen är 25 respektive 5 procent. Bland männen är det dubbelt så vanligt att arbeta hemma inom den enskilda sektorn som inom den kommunala sektorn, medan det endast finns ca 38 000 kvinnliga hemarbetande inom den enskilda sektorn., RARE OCH FORSKARE DEN ST RSTA HEMARBETSGRUPPEN En jämförelse av andelen hemarbetande inom respektive näringsgren visar att den i särklass största andelen återfinns i kategorin utbildning och forskning. I denna grupp arbetar närmare var tredje anställd hemma. I antal personer motsvarar det drygt 90 000. Närmare hälften av alla som arbetar hemma har arbete som kräver teoretisk kompetens. I den yrkesgruppen finns bl.a. lärare i grund- och gymnasieskola samt universitet, vilka är en stor grupp med möjligheter till hemarbete. Gruppen arbete som kräver teoretisk kompetens har också den största andelen hemarbetande i förhållande till yrkesgruppen. Ca 20 procent av dem arbetar hemma. 4EKNISKA HJ LPMEDEL INTE ALLTID N DV NDIGT 3 I intervjuinstruktionerna anges att arbete i hemmet innebär här att en formell överenskommelse skall finnas. Att ta med arbete hem av intresse eller på grund av tidsbrist räknas ej.

265 Många fler kvinnor än män ansåg sig inte behöva några tekniska hjälpmedel för att arbeta hemma. Detta kan bero på att kvinnor och män ofta arbetar inom olika yrkesområden. Inom vård och omsorg arbetar många kvinnor, och i den yrkesgruppen är det en mindre andel som använder tekniska hjälpmedel. Ungefär hälften av dem som arbetar hemma har en dator för att kunna utföra sitt arbete. Detta motsvarar drygt 125 000 personer, ungefär lika många män som kvinnor. Av samtliga som använder dator i sitt hemarbete har 20 procent en dator betald av arbetsgivaren. Det är dock betydligt vanligare att arbetsgivaren betalar männens dator. En tredjedel av männen som arbetar hemma har en dator betald av arbetsgivaren, medan endast åtta procent av kvinnorna har det. Två procent av kvinnorna har ett arbetsrum helt eller delvis bekostat av arbetsgivaren, mot fem procent av männen. Mer än dubbelt så stor andel av männen som av kvinnorna 18 procent eller ca 20 000 män mot 7 procent eller 10 000 kvinnor har möjlighet att koppla upp sig via dator till sitt arbete. Totalt utgör denna grupp knappt 30 000 personer.!+5unders KNINGEN!+5 Vi har även fått tillgång till 1998 års årliga mätning om hemarbete som SCB gör på beställning från EU. Frågorna är desamma som i 1997 års undersökning. Resultatet av 1998 års mätning är alltså direkt jämförbart med mätningen som gjordes 1997 (AKU97). I definitionen ingår anställda som HAR EN VERENSKOMMELSE MED SIN ARBETSGIVARE att utföra hela eller delar av sin arbetstid i HEMMET De hemarbetande får redovisa om de ARBETAR REGELBUNDET eller ARBETAR D OCH D på distans Totalt arbetar drygt 300 000 personer hemma, dvs. knappt 9 procent av alla anställda. Drygt 191 000 personer uppger att de har en överenskommelse med arbetsgivaren att regelbundet arbeta hemma. Ytterligare 115 000 personer uppger att de arbetar hemma då och då. 6ANLIGARE ATT KVINNOR JOBBAR HEMMA Fler kvinnor än män arbetar hemma enligt denna undersökning. Knappt 8 procent eller 135 000 män arbetar hemma, mot knappt 10 procent eller 170 000 kvinnor. Den största andelen hemarbetande finns inom den kommunala sektorn, 14 procent. Detta motsvarar 150 000 personer. Antalet hemarbetande från enskilda sektorn uppgår till knappt 135 000, dvs. 6 procent av samtliga anställda i enskild sektor arbetar hemma regelbundet elller då och då. De flesta män som arbetar hemma är anställda i enskild sektor (drygt 80 000). De flesta hemarbetande kvinnor, däremot, arbetar i kommunal sektor (drygt 110 000). Det är också vanligare att kvinnor än män har en överenskommelse om att arbeta regelbundet hemma; knappt 7 procent av kvinnorna arbetar regelbundet mot drygt 4 procent 4 I intervjuinstruktionen anges att arbete i hemmet innebär här att en formell överenskommelse skall finnas. Att ta med arbete hem av intresse eller på grund av tidsbrist räknas ej.

266 av männen. Däremot visar inte denna mätning hur stor del av arbetstiden som förläggs till hemmet., RARE OCH FORSKARE DEN ST RSTA HEMARBETSGRUPPEN Av de 170 000 kvinnor som arbetar hemma regelbundet eller då och då sysslar knappt 80 000 med utbildning och forskning, medan 40 000 arbetar med vård och omsorg. Även de män som arbetar hemma sysslar ofta med utbildning och forskning, drygt 35 000. Därefter kommer finansiell verksamhet, drygt 25 000, och handel och kommunikation, drygt 20 000. Ca hälften av alla som arbetar hemma har arbete som kräver teoretisk specialkompetens (drygt 150 000 av totalt 300 000 hemarbetande). När man utgår från yrkesgrupper har denna grupp störst andel hemarbetande med knappt 30 procent. Därefter kommmer andelen med ledningsarbete, 17 procent. I antal motsvarar det knappt 25 000 personer. Arbete som kräver kortare högskoleutbildning har 70 000 av de hemarbetande, och 30 000 arbetar med service-, omsorgs- och försäljningsarbete. 3TELACON )4BUSSEN OCH (USH LLSBUSSEN 3TELA Av telefonintervjuer med 2 000 slumpvis utvalda företag i juni 1997 och med 3 000 hushåll i augusti 1997 framgår att drygt 230 000 personer distansarbetar mer än 8 timmar per vecka. Av dessa använder 130 000 dator i sitt distansarbete. Ca 50 000 personer har datakommunikation till arbetet. I undersökningen ingår såväl anställda som egna företagare. Någon särskild könsredovisning finns inte i Stelacons undersökningar. 0 VART FEMTE F RETAG F REKOMMER DISTANSARBETE En femtedel av företagen, 30 000 st. tillhandahåller datorutrustning till ANST LLDA som i huvudsak används på annan plats än på huvudarbetsplatsen, oftast i hemmen. 11 000 företag har anställda som ARBETAR P DISTANS REGELBUNDET MINST TIMMAR PER VECKA OCH ANV NDER DATOR I ARBETET. Ytterligare 16 000 företag tror att de kommer att tillhandahålla datorer till anställda inom de närmaste två åren (Stelacon 1997a). Drygt hälften av företagen med anställda som regelbundet distansarbetar har datakommunikation från distansarbetsplatsen. Nästan uteslutande handlar det om uppringt modem endast sju procent har ISDN-anslutning. Bland de företag där distansarbete förekommer regelbundet har en fjärdedel av distansarbetarna möjlighet att koppla upp sig mot företagets lokala nätverk. Vanligaste kategorierna av distansarbetare är försäljare, marknadsförare, informatörer och personal som arbetar med ekonomi. Därefter kommer anställda som arbetar med personalfrågor och informationsteknologi. 14 procent av företagen med anställda som regelbundet distansarbetar hade anpassat sina rutiner till distansarbete vad gäller t.ex. försäkrings- och arbetsrättsfrågor. "ETYDLIGT FLER KAN DISTANSARBETA Potentialen för distansarbete är stor. 750 000 personer som inte distansarbetade bedömer att de har sådant arbete som de skulle kunna sköta på distans. Detta motsvarar drygt 20

267 procent av alla anställda och egna företagare. Nästan samtliga av dessa säger att de skulle behöva dator till detta arbete (Stelacon 1997b). Företagen i undersökningen redovisar överlag mycket positiva erfarenheter av distansarbete. 40 procent av företagen som infört distansarbete tror att det kommer att öka på deras företag inom två år. 4EKNISKA HINDER ST RST IT-ansvariga anser att datakommunikationens bristande användarvänlighet är det största hindret mot utvecklingen av distansarbete. Ytterligare hinder anges kunna vara de anställdas bristande intresse, tvivelaktig produktivitet och arbetskvalitet samt för höga teknikkostnader. $ISTANSARBETE I KOMMUNER LANDSTING OCH KYRKAN +OM 1997 genomförde Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Svenska kyrkans Församlings- och pastoratförbund en enkätundersökning bland Sveriges kommuner, landsting och inom kyrkan angående förekomsten av distansarbete (Kommunförbundet 1998). Distansarbete definierades i undersökningen som ARBETE SOM UTF RS AV EN ANST LLD REGELM SSIGT EN ELLER FLERA DAGAR PER VECKAM NAD UTANF R HUVUDARBETSPLATSEN TEX I BOSTADEN OCH D R TELEKOMMUNIKATIONSMEDEL KAN ANV NDAS Med distansarbete avses inte arbete på tid som är förtroendearbetstid för t.ex. lärare och kyrkomusiker samt inte heller individuellt påtaget kvällsarbete eller enstaka dagar när arbetstagaren arbetar hemma. Kommuner Två tredjedelar av kommunerna besvarade enkäten. Av dessa uppger 17 procent att distansarbete förekommer bland de kommunalanställda. 13 procent uppger att de planerar att införa distansarbete. Det vill säga drygt en fjärdedel (80 kommuner) har infört eller planerar att införa distansarbete. Eftersom ingen av de fyra största kommunerna besvarade enkäten kompletterade man i efterhand enkätsvaren genom telefonintervjuer med dessa. De svar som lämnades visar att det i de största kommunerna fortfarande bara förekommer distansarbete på försök i mycket begränsad omfattning. Sammanfattningsvis drar man slutsatsen att distansarbete förekommer i liten omfattning både vad avser antal anställda och arbetsvolym. Om man antar att distansarbetsfrekvensen är ungefär lika stor i de kommuner som inte svarade på enkäten som hos de kommuner som svarade är det ca 250 anställda av 800 000 som arbetar i genomsnitt en dag per vecka på distans. Den sammanlagda arbetsvolymen på distans motsvarar mindre än 100 årsarbeten av de totalt 600 000 årsarbetena i den kommunala verksamheten. Vidare visar kartläggningen att förekomsten av distansarbete verkar vara lika i tätortsoch glesbygdskommuner. Det verkar inte heller vara några skillnader mellan olika delar av landet eller mellan stora och små kommuner.

268 De arbetsuppgifter som utförs på distans är huvudsakligen administrativt arbete, utredningsarbete, planeringsarbete och protokollskrivning. Landsting Inom landstingen förekommer distansarbete i liten omfattning. Hälften av de 25 landstingen uppger att distansarbete förekommer. Det är dock bara ett fåtal anställda inom respektive landsting som arbetar på distans. Totalt rör det sig om knappt 100 arbetstagare, varav hälften är anställda inom Stockholms läns landsting. De arbetstagare som arbetar på distans gör det vanligen en till två dagar per vecka. Församlingar och pastorat I pastoraten förekommer distansarbete i mycket liten omfattning. Endast 5 procent av pastoraten uppgav att det förekommer distansarbete.

269 + LLOR TILL BILAGA (EMMET SOM ARBETSPLATS. TCO. 1995. $ISTANSARBETE. Arbetsmarknadsdepartementet. 1997. )4UTVECKLINGEN OCH TRANSPORTERNA 2EDOVISNING AV EN UNDERS KNING OM KOMMUNIKATIONSVANOR. SIKA Rapport 1998:1. +ARTL GGNING AV ARBETE P DISTANS OCH ATYPISKA ANST LLNINGAR. Kommunförbundet. 1998. )4BUSSEN t. Stelacon. 1997(a). (USSH LLSBUSSEN. Stelacon.1997(b). Engström, M-G, Eriksson, G, Johansson, R:!TT FLEXA I TID OCH RUM $ISTANSARBETETS STRUKTUR OCH TENDENSER. BFR-rapport T:8 1990. Engström, M-G, Johansson, R: -ED )4 MOT NYA ORGANISATIONS OCH ARBETSFORMER &LEXIBILITET I TID RUM OCH ORGANISATION. KFB-Rapport 1997:28.

271 Bilaga 3 Rapport om distansarbete bland pendlare i de tre storstädernas lokala arbetsmarknader 1998 Rapport utförd av SCB

272 2ESULTAT FR N ENK T OM DISTANSARBETE HOS PENDLARE I DE TRE STORST DERNAS LOKALA ARBETSMARKNADER )NLEDNING Distansarbetsutredningen har av Statistiska centralbyrån (SCB) beställt en urvalsundersökning, som syftar till att beskriva möjligheter, omfattning och hinder för distansarbete. I denna rapport presenteras resultaten från undersökningen. I rapporten ges även kortfattade beskrivningar av undersökningsområdet och undersökningspopulationen samt en redogörelse för pendlingens utveckling i riket under perioden 1985 1996. Det urval som representerar undersökningspopulationen omfattar 1 531 personer, vilka valdes ut för intervjuer genom ett obundet slumpmässigt urval. Följande villkor ställdes på de personer som ingår i undersökningen: 18 64 år anställda dvs. egna företagare ingår ej i undersökningspopulationen pendlar över kommungräns arbetar inom någon av de tre storstädernas lokala arbetsmarknader. Som urvalsram användes SCB:s sysselsättningsregister (SYSSREG) för 1996. 1 053 intervjuer per telefon kunde slutföras, vilket ger en svarsprocent på knappt 70 procent. Intervjuerna gjordes 29 april 4 juni 1998. De frågor om distansarbete som ställdes till de intervjuade redovisas i frågeformuläret. Undersökningsområdet omfattar de tre storstädernas lokala arbetsmarknader dvs. Stockholms, Göteborgs och Malmös. Enligt SYSSREG 96 arbetar 1,5 miljon personer i området av dessa pendlar 0,64 miljon, vilket motsvarar 40 procent av de förvärvsarbetande i landet och 60 procent av pendlarna. 3AMMANFATTNING AV RESULTATEN Omkring en miljon personer i Sverige arbetar i en kommun och bor i en annan dvs. de arbetspendlar. Sedan 1985 har andelen pendlare ökat från 21,8 till 27,5 procent av de sysselsatta. I storstädernas lokala arbetsmarknader är pendlingen betydligt mer omfattande än i övriga riket. I Stockholms lokala arbetsmarknad pendlar 48 procent av de förvärvsarbetande medan 36 procent pendlar i Göteborgs respektive Malmö lokala arbetsmarknad. Den enkät som Distansarbetsutredningen beställt av SCB riktar sig till pendlare i åldern 18 64 år, som är anställda och har sin arbetplats förlagd till någon av de tre storstädernas lokala arbetsmarknader. I undersökningen ingår således inte pendlare som t.ex. är egna företagare. Av de ca 650 000 personer som pendlar i undersökningsområdet är

273 det 457 500 personer som ingår i urvalsramen för undersökningen och som utgör den uppräknade grundpopulationen i redovisningen. Utredningen riktar in sitt intresse på fyra aspekter på distansarbete nämligen inflytande, omfattning, hinder och reglering. )NFLYTANDE P DISTANSARBETE Omkring hälften av de tillfrågade pendlarna, för vilka frågan är relevant, anser sig ha stort eller visst inflytande på var de kan förlägga sitt arbete. Av dessa anser ca 20 procentenheter sig ha stort inflytande medan övriga 30 procentenheter anser sig ha visst inflytande. I uppräknade tal är det ca 200 000 pendlare som anser sig ha inflytande på var de kan förlägga sitt arbete medan ca 190 000 anser sig sakna sådant inflytande. Pendlande män har i högre grad än pendlande kvinnor inflytande på var de kan förlägga sitt arbete. Ca 55 procent av männen och 45 procent av kvinnorna anser sig ha sådant inflytande. Långtidsutbildade pendlare har större inflytande än korttidsutbildade som pendlar. Omkring 60 procent av de med eftergymnasial utbildning och ca 45 procent av de med för- eller gymnasial utbildning anser sig ha stort eller visst inflytande. Pendlare som åker bil till arbetet anser sig i något högre grad än pendlare som åker kollektivt ha stort inflytande på var de kan förlägga sitt arbete. Omkring 25 procent av bilpendlarna och 16 procent av kollektivåkarna har stort inflytande. /MFATTNING AV DISTANSARBETE Ytterst få av de tillfrågade arbetar på heltid i bostaden eller i dess närhet. Omkring 35 procent anger att de till en del arbetar hemma medan övriga arbetar inte alls hemma. Detta motsvaras av ca 165 000 respektive 290 000 pendlare. De allra flesta eller 80 procent av de som arbetar hemma gör det högst 8 timmar per vecka. Endast några få procent gör det mer än 24 timmar per vecka. Pendlande kvinnor distansarbetar i ungefär samma utsträckning som män som pendlar. Kvinnorna arbetar dock kortare perioder. Omkring 40 procent av de pendlare som utför heldagsarbete hemma distansarbetar för att slippa pendla. Detta motsvaras av ca 70 000 personer. Huvuddelen (70 procent) av dessa arbetar högst några heldagar per månad på distans. (INDER F R DISTANSARBETE De främsta hindren för att arbeta på distans är arbetsuppgifternas karaktär och behovet av arbetskamrater. Ca 85 respektive 60 procent anger dessa skäl som hinder för distansarbete. Detta motsvaras av 330 000 respektive 225 000 personer. I Stockholms lokala arbetsmarknad är dock arbetsuppgifterna i något mindre utsträckning ett hinder jämfört med i de två övriga lokala arbetsmarknaderna. Omkring 20 procent anger arbetsgivaren som ett hinder. I övrigt kan nämnas följande: Endast ett fåtal upplever att hemmiljön utgör ett hinder för distansarbete.

274 Arbetsgivaren ses som ett större hinder för yngre än för äldre. Pendlare med eftergymnasial utbildning anser i högre grad än de med förgymnasial utbildning att arbetsgivaren utgör ett hinder för distansarbete. 2EGLERING AV DISTANSARBETE Drygt 10 procent av de tillfrågade anger att det finns skrivna policydokument eller avtal om distansarbete på arbetsplatsen. 70 procent anger att det saknas sådana dokument. Knappt 20 procent saknar kännedom om det finns skrivna policydokument. I uppräknade tal är det ca 65 000 pendlare som arbetar i företag som har nedskriven policy för distansarbete. "AKGRUNDSVARIABLER SOM INTE GER N GOT UTSLAG I STUDIEN Vilket civilstånd man har, om man har barn eller inte och restiden ger inte några statistiskt säkerställda skillnader för någon av de frågor i studien som berör distansarbete. "AKGRUNDSFAKTA Här ges en kortfattad presentation av de tre lokala arbetsmarknaderna med utgångspunkt från deras sysselsättnings- och näringslivsstruktur. För att kuna sätta undersökningsresultaten i ett sammanhang beskrivs därefter undersökningspopulationen med utgångspunkt från frågorna i enkäten. Slutligen ges en redogörelse för pendlingens omfattning under perioden 1985 1996. "ESKRIVNING AV DE TRE STORST DERNAS LOKALA ARBETSMARKNADER De tre storstädernas lokala arbetsmarknader omfattar tillsammans 1,5 miljoner förvärvsarbetande, vilket motsvarar 40 procent av sysselsättningen i landet.

275 Tabell 1. Förvärvsarbetande 16 64 år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning). Kriterier Lokal arbetsmarknad Riket Stockholm Göteborg Malmö Antal förvärvsarbetande 16- år 856 616 374 870 261 821 3 746 650 Andel män 51,3 51,9 51,5 52,1 Andel Kvinnor 48,7 48,1 48,5 47,9 Andel 16 44 år 60,7 58,9 56,9 57,9 Andel 45 64 år 37,9 41,1 43,1 42,1 Varuproduktion 19,0 27,3 27,2 29,6 Tjänsteproduktion 81,0 72,7 72,8 70,4 Offentlig sektor 29,5 31,5 34,8 34,7 Näringslivet och övriga organisationer 70,6 68,5 65,2 65,3 Förgymnasial utbildning 16,4 20,3 21,5 21,5 Gymnasial 46,8 47,7 47,4 49,9 Eftergymnasial 35,3 31,1 30,3 27,8 Källa: SYSSREG 96 Stockholms lokala arbetsmarknad är större än de två övriga storstädernas lokala arbetsmarknader tillsammans. Den skiljer sig även på andra sätt från de övriga genom att den har högre andel pendlare inom tjänsteproduktion, inom näringslivet och som är långtidsutbildade. Jämför med tabell 2. De tre storstädernas lokala arbetsmarknad omfattar följande kommuner: Stockholms lokala arbetsmarknad (29 kommuner) De 25 kommuner som ingår i Stockholms län, Håbo kommun i Uppsala län samt Gnesta, Trosa och Strängnäs kommuner i Södermanlands län. Göteborgs lokala arbetsmarknad (16 kommuner) Göteborg, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Mölndal, Kungälv, Ale Lerum, Lilla Edet, Mark, Alingsås, Tjörn, Orust, Vårgårda i Västra Götalands län och Kungsbacka i Hallands län. Malmö lokala arbetsmarknad (17 kommuner) Malmö, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Lomma, Svedala, Skurup, Lund, Ystad, Trelleborg, Simrishamn, Kävlinge, Sjöbo, Hörby, Eslöv, Tomelilla, Höör. Samtliga kommuner ligger i Skåne län. "ESKRIVNING AV UNDERS KNINGSPOPULATIONEN Undersökningen riktar sig till personer som är 18 64 år, är anställda, pendlar över kommungräns och som arbetar i någon av de tre storstädernas lokala arbetsmarknader. Undersökningspopulationen utgör 30 procent av samtliga förvärvsarbetande i under-

276 sökningsområdet och har delvis en något annan struktur än denna. Exempelvis är andelen män, yngre och långtidsutbildade större i undersökningspopulationen än i den totala populationen. I tabell 2 presenteras undersökningspopulationen med de variabler som ingår i undersökningen. Tabell 2. Beskrivning av undersökningspopulationen. Redovisnings- Antal % Redovisnings- Antal % grupp grupp Samtliga 457 500 100,0 Färdsätt Kollektivt 162 800 35,6 Män 253 900 55,5 Bil 283 600 62,0 Kvinnor 203 700 44,5 Annat 11 100 2,4 18 44 år 248 500 54,3 Resavstånd 45 64 år 209 100 45,7 1 10 km 69 000 15,1 11 20 km 144 100 31,5 gift/sambo 355 400 77,7 21 34 km 106 500 23,3 ensamstående 102 100 22,3 35-w km 138 000 30,2 Barn under 13 år 169 400 37,0 Restid Ej barn under 13 år 288 200 63,0 1-30 min 18 200 4,0 31-60 min 107 000 23,4 Förgymnasial utb 63 300 13,8 61-90 min 117 800 25,7 Gymnasial utb 211 100 46,1 91-w min 213 300 46,6 Eftergymnasial utb 182 000 39,8 Lokal arbetsmarknad (LA) Näringsstruktur Stockholm LA 296 100 64,7 Industriproduktion 75 000 16,4 Malmö LA 68 700 15,0 Byggverksamhet 24 900 5,4 Göteborg LA 92 800 20,3 Tjänsteproduktion 350 600 76,6 Undersökningspopulationen omfattar sammanlagt 457 500 personer, varav 45 procent utgörs av kvinnor och 55 procent män. 55 procent är 18 44 år och 45 procent är 45 64 år. Drygt 75 procent är gifta eller samboende medan knappt 25 procent är ensamstående. 35 procent har barn under 13 år medan 65 procent saknar barn i aktuell ålder. Knappt 15 procent har förgymnasial utbildning, drygt 45 har gymnasial och ca 40 procent har eftergymnasial utbildning. 35 procent använder kollektiva transportmedel till arbetet medan drygt 60 procent använder bil. 65 procent arbetar i Stockholms lokala arbetsmarknad, 20 procent i Göteborgs och 15 procent i Malmös lokala arbetsmarknad. 15 procent arbetar i varuproduktion, 5 i byggverksamhet samt 75 procent arbetar i tjänsteproduktion. 0ENDLINGSUTVECKLINGEN Med arbetspendling menas vanligen arbetsresor mellan kommuner, dvs. personen bor i en kommun och arbetar i en annan. I landet som helhet pendlar ca en miljon personer.

277 60 procent av dessa har sitt arbete i någon av de tre storstädernas lokala arbetsmarknader. Mellan 1985 och 1990 ökade antalet pendlare i riket med 140 000. Även i storstädernas lokala arbetsmarknader ökade pendlingen avsevärt under perioden. Mellan 1990 och 1993 minskade antalet pendlare med 115 000. Nedgången berodde på att ca 700 000 arbetstillfällen försvann under perioden. Från och med 1994 ökade pendlingen återigen i samband med att sysselsättningsläget förbättrades. 1996 var antalet pendlare på nästan samma nivå som det extrema högkonjunkturåret 1990. Se tabell 3. Tabell 3. Antal pendlare i lokala arbetsmarknader 1985 1996. År Riket Stockholm LA Göteborg LA Malmö LA 1985 932 165 381 426 116 331 85 048 1990 1075 704 426 815 136 549 98 646 1993 960 533 379 154 119 891 89 867 1996 1 037 383 416 766 137 275 95 958 Källa: ÅRSYS, SYSSREG. Trots att antalet sysselsatta 1996 är 470 000 färre jämfört med 1985 är antalet pendlare 105 000 fler. I diagram 1 redovisas den procentuella utvecklingen. Diagram 1. Pendlingsutvecklingen 1985 1996 i relativa tal. 50 45 40 T N E C O R 0 35 30 25 20 15 Riket Sthlm LA Gtbg LA Malmö LA 10 5 0 1985 1990 1993 1996 Under hela perioden ökade andelen pendlare i riket från 21,8 till 27,5 procent. Stockholms lokala arbetsmarknad ökade från 41,9 till 48,0 procent, Göteborgs från 28,1 till 36,0 procent och Malmös från 28,5 till 36,0 procent. Utveclingen har varit likartad för riket som helhet och de tre storstädernas lokala arbetsmarknader.

278 Andelen pendlare ökade varje år med undantag för de extrema lågkonjunkturåren 1992 och 1993, då ökningstakten avstannade. Från och med 1994 började andelen pendlare återigen att stiga. 2ESULTAT Den enkät som Distansarbetsutredningen beställt av SCB riktar sig till pendlare i åldern 18 64 år, som är anställda och har sin arbetplats förlagd till någon av de tre storstädernas lokala arbetsmarknader. I undersökningen ingår således ej pendlare som är egna företagare. Urvalsramen baseras på SCB:s sysselsättningsregister, vilken redovisar anställnings- och pendlingsförhållanden från slutet av 1996. Av de ca 640 000 personer som pendlar i undersökningsområdet är det 457 500 personer som ingår i urvalsramen för undersökningen och som utgör den uppräknade grundpopulationen i redovisningen. Frågorna omfattar dock olika stora populationer beroende på hur och till vilken grupp frågan är ställd. Därför anger vi populationens storlek i redovisningen. Resultatet av undersökningen presenteras nedan fråga för fråga. Frågornas utformning finns i slutet av rapporten. Frågorna 1 7 är ställda för att avgränsa rätt population och för att få tillgång till ett antal bakgrundsvariabler, vilka särredovisas i tabellerna. Frågorna 8 14 redovisas var för sig med kommentarer. I redovisningen har uppräkning av urvalet gjorts till total nivå med hänsyn till urvalspersonernas sannolikhet att ingå i urvalet och på grundval av kända populationsuppgifter från urvalsramen. 4.1 Grad av inflytande på förläggningen av arbetet (fråga 8). Något mer än hälften av de tillfrågade pendlarna, motsvarande drygt 200 000 personer, anser sig ha visst eller stort inflytande på sina möjligheter att välja var de kan förelägga sitt arbete. Av dessa har ca 20 procentenheter stort inflytande och ca 30 visst inflytande. Se diagram 2. I uppräknade tal motsvarar detta ca 120 000 med visst inflytande och ca 85 000 personer med stort inflytande. Diagram 2. Grad av inflytande på förläggningen av arbetet Stort inflytande 21% Inget inflytande 48% Visst inflytande 31% Redovisningsgrupp: 400 000 pendlare. Knappt 50 procent av pendlarna anser sig sakna inflytande på förläggningen av sitt arbete. Detta motsvarar ca 190 000 pendlare.

279 * MF RELSE MELLAN KVINNOR OCH M N Pendlande kvinnor saknar i högre utsträckning inflytande på hur de kan förlägga sina arbetsuppgifter än pendlande män. Omkring 55 procent av kvinnorna och ca 45 procent av männen saknar sådant inflytande. Detta motsvaras av ca 90 000 kvinnor och ca 100 000 män. Se diagram 3. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Diagram 3. Jämförelse mellan kvinnor och män beträffande inflytande på förläggning av arbetet. 60,0 50,0 40,0 T N E C O R 0 30,0 20,0 Kvinnor Män 10,0 0,0 Inget inflytande Visst inflytande Stort inflytande Redovisningsgrupper: Pendlande kvinnor 170 000, pendlande män 230 000. Omkring 30 procent av både kvinnor och män anser sig ha visst inflytande. Detta motsvaras av ca 45 000 kvinnor och knappt 70 000 män. Stort inflytande har var sjunde kvinna och var fjärde man, vilket motsvarar ca 25 000 kvinnor och 60 000 män. Skillnaden är statistiskt säkerställd. * MF RELSE MELLAN UTBILDNINGSNIV ER Pendlare med eftergymnasial utbildning har i högre grad inflytande på förläggningen av sitt arbete än pendlare som saknar eftergymnasial utbildning. Ca 60 procent av de med eftergymnasial utbildning motsvarande 125 000 personer anser att de har visst eller stort inflytande medan ca 45 procent av de som saknar eftergymnasial utbildning anser sig ha sådant inflytande. Det motsvaras av 100 000 personer. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Diagram 4. Jämförelse mellan utbildningsnivåer beträffande inflytande på förläggning av arbetet. 60 50 T N E C O R 0 40 30 20 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 10 0 Inget inflytande V isst inflytande Stort inflytande Redovisningsgrupper: Pendlare med förgymnasial 65 000, gymnasial 210 000 och eftergymnasial utbildning 180 000.

280 * MF RELSE MELLAN PENDLARE MED OLIKA F RDS TT TILL ARBETE Pendlare som åker bil till arbetet har i högre grad stort inflytande på förläggningen av sitt arbete än de som åker kollektivt. Nästan var fjärde bilpendlare anser sig ha stort inflytande jämfört med var sjätte kollektivpendlare. Totalt beräknas de uppgå till 60 000 respektive 20 000 personer. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Diagram 5. Jämförelse mellan pendlare med olika färdsätt beträffande deras inflytande på förläggning av arbetet. 60 50 T N E C O R 0 40 30 20 Kollektivt Bil 10 0 Inget inflytande Visst inflytande Stort inflytande Redovisningsgrupper: Kollektivt åkande pendlare 162 800, med bil 283 600. VRIGA J MF RELSER Det finns inga tydliga skillnader mellan de lokala arbetsmarknaderna, yngre och äldre, olika näringsstrukturer, olika civilstånd eller mellan de som har barn eller saknar barn under 13 år. Det finns heller inga säkerställda skillnader på grund av olika reslängd eller olika restid till arbetet. /MFATTNING AV DISTANSARBETE FR GA Ytterst få pendlare brukar förlägga hela sitt arbete till bostaden eller i dess närhet. Endast några få svarar ja på frågan. Däremot svarar drygt 35 procent att de till en del utför arbete hemma medan knappt 65 procent anger att de inte alls gör det. Detta motsvaras av ca 165 000 pendlare som till viss del arbetar hemma medan 290 000 anger att de aldrig arbetar i bostaden eller i dess närhet. Se diagram 6. Diagram 6. Andel pendlare som arbetar hemma till viss del. T N E C O R 0 70 60 50 40 30 20 10 0 Arbetar på distans Arbetar inte på distans Redovisingsgrupp: 455 000 pendlare.

281 * MF RELSE MELLAN KVINNOR OCH M N Det finns inga tydliga skillnader mellan kvinnor och män. * MF RELSE MELLAN UTBILDNINGSNIV ER Drygt hälften av de pendlare som har eftergymnasial utbildning förlägger en del av sitt arbete till hemmet jämfört med var fjärde med gymnasial och drygt var femte med förgymnasial utbildning. Skillnaden mellan eftergymnasial utbildning och övriga två utbildningsnivåer är signifikant. Däremot är skillnaden mellan pendlare som har gymnasiala och förgymnasiala utbildningar inte säkerställd. Diagram 7. Andel pendlare som brukar distansarbeta efter utbildningsnivå. Förgymnasial 22% Eftergymnasial 52% Gymnasial 26% Redovisningsgrupper: Pendlare med förgymnasial 65 000, gymnasial 210 000 och eftergymnasial utbildning 180 000. &REKVENS AV DISTANSARBETE FR GA De som i fråga 9 svarar att de till viss del arbetar hemma ska även svara på fråga 10. I uppräknade tal är det 165 000 personer i undersökningsområdet som berörs av frågan. I diagram 8 redovisas fördelningen i antal arbetade timmar. Diagram 8. Antal arbetade timmar per vecka. 9-24 tim 16% >24tim 3% <2 tim 33% 2-8 tim 48% Redovisningsgrupp: 165 000 pendlare.

282 Var tredje pendlare arbetar hemma mindre än två timmar per vecka, varannan arbetar 2 8 timmar och var sjätte arbetar 9 24 timmar. Endast några få procent arbetar hemma mer än 24 timmar per vecka. * MF RELSE MELLAN KVINNOR OCH M N Det finns en tydlig skillnad mellan pendlande kvinnor och män bland de som arbetar 1 8 timmar per vecka. Kvinnor arbetar i större utsträckning 1 2 timmar medan en större andel av männen arbetar 2 8 timmar. Skillnaden är statistiskt säkerställd. I övrigt finns inga noterbara skillnader. Diagram 9. Distansarbetande efter kön fördelade efter antal arbetade timmar hemma per vecka. 60,0 50,0 40,0 T N E C O R 0 30,0 20,0 Män Kvinnor 10,0 0,0 <2 tim 2-8 tim 9-24 tim >24tim Redovisningsgrupper : Pendlande kvinnor 60000, pendlande män 105 000. & REKOMST AV HELDAGSARBETE P DISTANS F R ATT SLIPPA ARBETSPENDLA FR GA A Drygt 40 procent av de pendlare som utför en del av sitt arbete i hemmet eller i dess närhet arbetar hemma hela dagar för att slippa pendla. Detta motsvaras av ca 70 000 personer. 2ESEAVST NDETS BETYDELSE F R ATT SLIPPA ARBETSPENDLA Reseavståndet betyder en del för valet av att arbeta heldagar hemma. Knappt en tredjedel av de som har 1 10 km till arbetet arbetar hemma heldagar medan hälften av de som har 35 km eller mer till arbetet arbetar heldagar. Skillnaden är statistiskt säkerställd.

T N E C O R 0 283 Diagram 10. Andel som distansarbetar heldagar för att slippa arbetspendla efter reseavstånd. 60,0 50,0 T 40,0 N E C O R 0 30,0 20,0 10,0 0,0 1-10 km 11-20 km 21-34 km 35-w km Redovisningsgrupp: 165 000 pendlare. &REKVENSEN ARBETADE HELDAGAR P DISTANS F R ATT SLIPPA ARBETSPENDLA FR GA B Omkring 70 000 pendlare arbetar på distans för att slippa arbetspendla. Av dessa arbetar ca 70 procent, motsvarande ca 50 000 personer, högst någon eller 2 3 heldagar per månad på distans. Ca 20 procent motsvarande 15 000 personer arbetar minst 1 3 heldagar per vecka. Endast några procent arbetar tre dagar eller mer per vecka. Diagram 11. Arbetade heldagar på distans för att slippa arbetspendla. 60 50 40 30 20 10 0 högst en dag/månad 2-3 dagar/månad 1-3 dagar/vecka >3 dagar/vecka Redovisningsgrupp: 70 000 pendlare. (INDER F R ATT UTF RA DISTANSARBETE FR GA OCH Det främsta hindren för att arbeta på distans är karaktären på arbetsuppgifterna och behovet av arbetskamrater. Av de som inte distansarbetar är det ca 85 procent som anger arbetsuppgifterna som hinder för distansarbete och ca 60 procent behovet av arbetskamrater. Detta motsvarar ca 330 000 respektive 225 000 pendlare. Knappt 20 procent motsvarande ca 70 000 pendlare anger arbetsgivarna som ett hinder. Knappt 15 procent säger sig ha svårt med motivationen hemma medan 10 procent anger minskade karriärmöjligheter. Fem procent anger hinder i boendemiljön i form av utrymme och brist på ostördhet som orsak till att inte arbeta hemma. Se diagram 12.

284 I fråga 13 finns en öppen del som redovisar de skäl som intervjupersonen angivit som hinder för distansarbete. De flesta svaren anger att det är innehållet i arbetsuppgifterna som är det största hindret för distansarbete. Relativt många anger att de tekniska förutsättningarna saknas för att kunna arbeta på distans. Diagram 12. Hinder för distansarbete. Sämre möjligheter att arbeta ostört Utrymmesskäl karriärmöjligheter minskar Svårare att motivera mig Arbetsgivaren Behov av arbetskamrater Arbetsuppgifterna 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 0R OCE NT Följande statistiskt säkerställda skillnader mellan olika grupper av anställda kan noteras: * MF RELSE MELLAN LOKALA ARBETSMARKNADER Arbetsuppgifterna är det främsta hindret för distansarbete enligt undersökningen. De är dock ett mindre hinder för distansarbete i Stockholms lokala arbetsmarknad än i de två övriga. Omkring 83 procent eller 205 000 personer av de som arbetar i Stockholms lokala arbetsmarknad anger arbetsuppgifterna som det främsta hindret jämfört med ca 90 procent för de som arbetar i Göteborgs (75 000 Personer) och Malmös (50 000 personer) lokala arbetsmarknader. * MF RELSE MELLAN YNGRE OCH LDRE Arbetsgivaren ses som ett betydligt större hinder för distansarbete för yngre än för äldre. Omkring 25 procent av de yngre anger arbetsgivaren som skäl medan drygt 10 procent av äldregruppen anger samma skäl. * MF RELSE MELLAN UTBILDNINGSNIV ER Personer med eftergymnasial utbildning anser i betydligt högre grad att arbetsgivaren utgör ett hinder för distansarbete än för personer med förgymnasial utbildning. Omkring 25 procent av de med eftergymnasial utbildning motsvarande drygt 30 000 personer anger arbetsgivaren som ett hinder.

285 & REKOMST AV POLICYDOKUMENT ELLER AVTAL OM DISTANSARBETE FR GA OCH I fråga 14 frågas om företaget har en nedskriven policy för distansarbete. Omkring 15 procent av pendlarna arbetar i företag som har sådana policydokument om distansarbete medan 75 procent saknar denna typ av dokument på sin arbetsplats. Detta motsvaras av 65 000 respektive 335 000 pendlare. Omkring 10 procent har svarat att det inte vet om företaget har någon policy. Detta motsvaras av 55 000 pendlare. Diagram 13. Förekomst av policydokument om distansarbete. Vet ej 11% Ja 14% Nej 75% Redovisningsgrupp: 455 000 pendlare. Fråga 15 avser om det finns särskilda avtal som reglerar distansarbete på arbetsplatsen. Svaren i frågan liknar i stort de i fråga 14. Ungefär lika många svarade att det fanns avtal om distansarbete. Något färre svarade ett nej medan något fler svarade vet ej. Det kan vara svårt för den svarande att skilja på skrivna policydokument och avtal. Detta kan förklara att svaren i de båda frågorna är lika. Diagram 14. Förekomst av avtal om distansarbete. Vet ej 18% Ja 13% Nej 69% Redovisningsgrupp: 455 000 pendlare.

286 * MF RELSER Det finns inga stora skillnader mellan hur kvinnor och män har svarat på frågan. Det finns inte heller några stora skillnader mellan övriga redovisningsgrupper.

287 &R GOR OM DISTANSARBETE (AR $U EN ANST LLNING NU UNDER MAJ Till IVE: Föräldralediga och tillfälligt frånvarande svarar ja. IP i arbetsmarknadsåtgärder (ex AMS-utbildning, ALU, API) svarar nej. Ja Nej, tack för Din medverkan--->hoppa SLUT (UR M NGA TIMMAR ARBETAR $U VANLIGEN PER VECKA I $IN HUVUDSAKLIGA ANST LLNING Till IVE: Om fler anställningar be IP svara för den huvudsakliga, dvs den där IP tillbringar mest tid. Om arbetstiden varierar från vecka till vecka anges genomsnittlig veckoarbetstid. Antal timmar A 6ILKEN KOMMUN BOR $U I????????????????????????? B ) VILKEN KOMMUN R $IN HUVUDSAKLIGA ARBETSPLATS BEL GEN????????????????????????? C 0ENDLAR $U VER KOMMUNGR NS TILL $IN ARBETSPLATS *!.%*3,54 6ILKET F RDS TT ANV NDER $U HUVUDSAKLIGEN TILL OCH FR N DIN ARBETSPLATS Kollektivt (buss, tåg, tunnelbana m m, inkl taxi och färdtjänst) Bil (egen eller samåker) Annat (UR L NGT R AVST NDET MELLAN DIN BOSTAD OCH ARBETSPLATS Till IVE: Om IP arbetar permanent i bostaden koda 777---->hoppa SLUT. Har ej fast arbetsplats utan den växlar: koda 888---->hoppa SLUT. Reslängd km Restid tim OBS!! Enkel resa R $U GIFTSAMBO Ja Nej (AR $U MINDER RIGA BARN UNDER R BOENDE I DITT HUSH LL Till IVE: Barn som bor växelvis hos föräldrarna svarar ja. Helgpappor och helgmammor svarar nej. Ja Nej.U KOMMER FR GOR OM ATT ARBETA I BOSTADEN ELLER N RA BOSTADEN S K DISTANSARBETE

288 6ILKEN GRAD AV INFLYTANDE ANSER $U ATT DU PERSONLIGEN HAR P F RL GGNINGEN AV $ITT ARBETE TILL ARBETSPLATSEN BOSTADEN ELLER ANNAN PLATS Inget inflytande alls Visst infytande Stort inflytande Frågan ej aktuell Vet ej "RUKAR $U VANLIGEN F RL GGA HELA ELLER N GON DEL AV $ITT ARBETE TILL BOSTADEN ELLER TILL EN PLATS N RA BOSTADEN SOM INTE R $IN ORDINARIE ARBETSPLATS Ja, hela arbetet---->hoppa SLUT Ja, en del Nej---->hoppa 12a) (UR M NGA TIMMAR I VECKAN BRUKAR DET BLI Mindre än 2 timmar i veckan 2 5 timmar i veckan 6 8 timmar i veckan 9 16 timmar i veckan 17 24 timmar i veckan Mer än 24 timmar i veckan A ( NDER DET ATT $U ARBETAR HELDAGAR I HEMMET ELLER N RA HEMMET S ATT $U JUST EN S DAN DAG SLIPPER PENDLA TILL IVE: Nämn här att orsaken till att distansarbeta hela dagar i hemmet, kan, men behöver, inte vara just att slippa pendla. Ja Nej---->hoppa 12b) B /M JA HUR OFTA SKER DET Mer än 3 hela dagar i veckan ----> hoppa 13 1 3 hela dagar i veckan----> hoppa 13 En 1 hel dag i månaden (eller mindre)---->hoppa 13 2 3 dgr i månaden /M 6AD R SK LET TILL ATT $U INTE DISTANSARBETAR R DET F R ATT /M A B RJA MED ALTERNATIV B 6AD R SK LET TILL ATT $U INTE DISTANSARBETAR HELDAGAR R DET F R ATT A Du inte har möjlighet av utrymmesskäl, inkräktar på bostadsutrymmet Ja/Nej B /M A L S $E FLESTA Arbetsuppgifterna inte går att utföra på distans Ja/Nej C Du inte får för arbetsgivaren Ja/Nej D Du har sämre möjligheter att arbeta ostört Ja/Nej