INNEHÅLL. PERSONAL OCH MILJÖ Medarbetare 18-19 Miljö 20-23. AFFÄRSOMRÅDEN Elkraft 24-27 Elnät 28-31 Värme 32-35 Kommunikation 36-39 Fastigheter 40-41

ÅRSREDOVISNING 26

INNEHÅLL VERKSAMHET, STYRNING, OCH OMVÄRLD De första hundra åren 3-6 Koncernen i sammandrag 7 VD har ordet 8-9 Energimarknaden 1-11 Detta är Skellefteå Kraft 12-15 Riskhantering 16-17 PERSONAL OCH MILJÖ Medarbetare 18-19 Miljö 2-23 AFFÄRSOMRÅDEN Elkraft 24-27 Elnät 28-31 Värme 32-35 Kommunikation 36-39 Fastigheter 4-41 EKONOMI Förvaltningsberättelse - koncernöversikt 42-46 Koncernens resultaträkning 47 Koncernens balansräkning 48-49 Koncernens kassaflödesanalys 5 Moderföretaget 51 Förändringar i eget kapital 52 Redovisningsprinciper 53-56 Noter 57-69 Flerårsöversikt 7 Definitioner 71 Ekonomiska diagram 72 Tillbakablick 73 Resultatbehandling 74 Revisionsintyg 74 Statistik 75 STYRELSE OCH LEDNING 76-77 ENERGIBOKSLUT 78-79

1 år i en snabbrepris Skellefteå Kraft firade 1 år under 26. Mycket har hänt genom åren. Allt går naturligtvis inte att sammanfatta på ett fåtal sidor, men här följer ett kort axplock i snabbrepris. Avslutningsvis görs ett försök att se en bit in i framtiden. 3

96 26 Diskussionen om att starta ett elektricitetsverk för att förse staden med den nya tidens elektriska belysning började ganska tidigt i Skellefteå. År 1887 närmare bestämt. Diskussionerna gick i många riktningar. Dels var frågan vilken typ av elverk som skulle byggas här hemma då vattenkraften vid den här tiden hade konkurrens från ångmaskiner. Dels fanns en diskussion kring valet av placering och val av fall för utbyggnad ifall man satsade på vattenkraft. Dessutom var det en stor fråga ur ekonomiskt perspektiv. Efterfrågan på elektricitet drevs efter hand av industrin. Företag som Boliden, Burebolagen och dessutom en rad sågverk och andra mekaniska verkstäder, tryckerier, slakterier med flera bidrog tillsammans till att behovet av kraft hela tiden ökade. Skellefteå stads elektricitetsverk var också snabba med att tillgodose önskemålen, vilket var viktigt för bygdens utveckling. Genom detta gavs möjlighet till expansion i en takt som styrdes av industrins behov i första hand. Samtidigt blev ortens företag starkare då de kunde satsa sina pengar på att utveckla kärnverksamheten istället för att investera i egna kraftanläggningar, vilket var vanligt på andra håll. År 19 fanns det elverk i 38 av Sveriges 92 städer. I norra Sverige var det bara Skellefteå, Piteå och Haparanda som ännu inte skaffat något sådant. Med tanke på att frågan om elektrisk belysning behandlades för första gången i Skellefteå redan i oktober 1887 hade detta blivit en långbänk. År 191 fick staden in förslag till ångmaskiner från fem olika bolag, varav ett från AEG som sågs som gynnsammast. Drätselkammaren tillstyrkte ett förslag om att anlägga ett elverk drivet av två ångmaskiner och med ett tredje reservaggregat. Innan upphandlingen hann genomföras kom dock en skrivelse från 36 av stadens invånare, där man bestämt anhöll om att skjuta upp verkställandet för att hinna undersöka möjligheten att anlägga ett vattenkraftverk i Finnforsen i Skellefteälven. I en allmän rådstuga den 26 juli 191 beslutade man att skjuta upp etableringen av det ångdrivna verket. Skellefteå stads belysningskommitté arbetade vidare med frågan om att starta ett kraftverk för att klara stadens behov av belysning med elektrisk kraft. A Markstedt & Söner och Bure Aktiebolag erbjöd sig att köpa 8 elektriska hästkrafter i 2 år framåt om staden beslutade bygga en eller flera kraftstationer. Detta gav den trygghet som behövdes för att man vid stadsfullmäktiges sammanträde den 13 juli 196 skulle kunna besluta om anläggandet av ett kraftverk i Finnfors. Det stod klart sommaren 198. Den 31 augusti 198 utprovades delar av Skellefteås elektriska belysning och den 2 september tändes alla lamporna samtidigt. Många av stadens då 1 3 invånare fanns på plats. Belysningar hade även installerats i några bostadshus. Elpriset var 2 öre per kilowattimme, i dagens penningvärde mer än 8 kronor. des belysningsföreningar för att distribuera kraft till hushåll och företag. Exempelvis i Jörn 1914, Bureå och Burliden 1917, Renfors och Sidbergsliden 1918 och Åby Älvdal 1919. Dessa övertogs i de flesta fall på 5- och 6-talen av Skellefteå stads kraftverk. Behovet av elkraft ökade under hela 192-talet och 1926 startade bygget av ett nytt kraftverk i Krångfors. Kraftverket invigdes 1928 och gav 14 kilowatt. År 1936 var Skellefteå den mest elektrifierade staden i hela landet. Skellefteå hade också Sveriges lägsta elpris och förbrukade flest kilowattimmar, 927 kwh per person. Året därpå, 1937, köpte Skellefteå stad Selsforsen. Året efter inleddes förberedande undersökningar och 1941 påbörjades byggnationerna. Ett dammras inträffade 1943 som dock inte försenade bygget mer än fyra månader. Stationen stod klar 1944. På fem år hade stadens totala energibehov ökat med 84 procent. Stadsfullmäktige beslutade 1947 om bygget av Granfors. Stationen invigdes 1953. År 1955 togs den nya kraftstationen i Finnfors i bruk. Stationen byggdes av Skånska Cement som huvudentreprenör. Under sprängningsarbetet användes 55 ton dynamit, bland annat för bygget av en 23 meter lång tunnel 4 meter under jord. När den nya kraftstationen i Finnfors skulle invigas officiellt den 8 september 1956, mer än ett år efter att den tagits i drift, fanns prinsessan Sibylla på plats. Hon skulle starta kraftverket genom en knapptryckning, men hon tryckte på fel knapp och kopplade istället in de hydrauliska bromsarna. Först fem minuter senare gick det att försöka igen och den gången gick det bätt- År 191 levererade Finnfors kraftstation drygt 3 miljoner kilowattimmar, varav staden själv bara konsumerade cirka 96. Detta år skrevs kontrakt med Skellefteå Trämassefabrik och Ytterstfors Trävaruaktiebolag om leveranser på 3 respektive 7 hästkrafter. Detta tvingade fram en utbyggnad av kraftstationen, som stod klar 1912. I många byar runt om i regionen bildare. Nya kraftverket i Finnfors invigdes alltså samma år som Skellefteå Kraft fyllde 5 år. När Skellefteå stads kraftverk 1957 fick nej av Riksbanken på en låneansökan för att bygga Båtfors kraftverk ledde detta till att Gumboda Elektriska AB, ett bolag som staden sedan en tid tillbaka ägde, fick en ny roll. Bolaget tillfördes aktiekapital genom att staden överlät fallrättigheterna och fastigheterna på älvsträckan vid kraftstationen i Båtfors. Därigenom skulle bolaget kunna låna de pengar som behövdes på öppna kapitalmarknaden. Och när beslutet togs den 5 augusti 1957 var det nya bolaget Skellefteå Kraftaktiebolag fött. År 1967 invigdes Kraftverkshuset och Expolaris Center av statsminister Tage Erlander. En ny gemensam driftcentral för företagets anläggningar togs också i bruk detta år. Den är än idag belägen i Skellefteå Krafts huvudkontor. År 1978 beslutade kommunfullmäktige i Skellefteå att Skellefteå Kraft skulle förvärva en mindre aktiepost i Forsmarks kärnkraftverk. Aktieposten motsvarar ca 2 % av årlig produktion. Samma år togs första fjärrvärmenätet i centrala Skellefteå i drift. År 1986 togs den första fastbränslepannan inom Hedensbyverket i drift. År 1991 togs kraftvärmeverket i Malå i drift. Kraftvärmeverket ger torkvärme till sågen och värme till samhället. År 1992 förvärvades Sällsjö kraftstation i Jämtland. År 1996 togs Hedensbyns kraftvärmeverk i drift. Anläggningen är avsedd för fasta bränslen. År 1997 förvärvades Lycksele Energi. Biopelletsfabriken på Hedensbyn startade också detta år. År 1999 togs kraftvärmeverket i Lycksele i drift. År 2 förvärvades ytterligare vattenkrafttillgångar i främst Skellefteälven. År 21 invigdes världens största biobränslekraftverk i Alholmen, Jakobstad. Skellefteå Kraft äger 25 % av anläggningen. År 23 förvärvades Sikfors kraftstation i Piteälven. Det krävs bokstavligt talat stor kraft för att orka med att driva utvecklingen framåt. Skellefteå Kraft går bra och satsar hela tiden större delen av vinsten i att utveckla verksamheten vidare. Det började med Finnfors kraftstation 196. Idag finns en hel flora kraftstationer, ett omfattande elnät, bioenergikombinat, 25-procentigt delägarskap i Alholmens kraftvärmeverk utanför Jakobstad i Finland och mycket mer. Just nu pågår satsningen på ett nytt bioenergikombinat i Storuman, en investering på omkring 4 miljoner kronor. Skellefteå Kraft är en av de största investerarna i regionen. Investeringarna är en viktig injektion i näringslivet i bygden. Skellefteå Kraft arbetar för regionens bästa, nu och i framtiden. 4 5

Ett nytt framgångsrikt sekel väntar En sak kan konstateras, vi står inför stora utmaningar när det gäller övergripande frågor som rör klimat, miljö och energiförsörjning i framtiden. Det är frågor som rör oss alla oavsett om vi är politiker, anställda i ett energibolag eller konsumenter av olika typer av energi. Vi måste alla ta vårt ansvar och skapa bra förutsättningar för ett uthålligt samhälle. För att nå dit är en av de första åtgärderna att skapa ett uthålligt och miljövänligt system för vår energiförsörjning. Vi har haft det som ett övergripande mål i många år och fortsätter nu på den inslagna vägen. Skellefteå Kraft har under senare år genomfört omfattande satsningar på bioenergiområdet. Just nu pågår satsningen på ett nytt bioenergikombinat i Storuman. En investering på omkring 4 miljoner kronor, där el, värme och biopellets ska produceras med hög verkningsgrad. Om några år kan det vara dags för nästa stora satsning ett bioetanolkombinat. Inom biodrivmedelsområdet deltar Skellefteå Kraft i en regional satsning där avsikten är att skapa en industriell utveckling inom regionen. Målsättningen är att utveckla tekniken för produktion av etanol baserad på cellulosa i ett bioenergikombinat. Om satsningen utvecklas väl kan det därför bli aktuellt att bygga en bioetanolfabrik i Skellefteå. En sådan satsning betyder en investering på drygt 2 miljarder kronor och skapar många nya arbetstillfällen både under projektering, byggtid och vid drift. Dessutom skapas arbetstillfällen i skogsnäringens olika grenar och i transportnäringen. Skellefteå Kraft har ambitionen att öka kapaciteten av elproduktion och där är vindkraften en möjlighet vi kan nyttja, som dessutom ger ett tillskott av miljövänlig el. Uljabuouda utanför Arjeplog är först i raden av framtida vindkraftprojekt med byggstart sommaren 27. Tanken bakom varje ny satsning är naturligtvis att göra företaget lönsamt och rustat för framtiden. Men summan av alla investeringar utgör också en viktig injektion i näringslivet i bygden. Skellefteå Kraft är sammantaget en av de allra största investerarna i regionen. Och ingen behöver tvivla på att den uttalade ambitionen också är den sanna. Skellefteå Kraft ägs av Skellefteå kommun och arbetar för hela regionens bästa. Nu och i framtiden. Under de första hundra åren har många kloka beslut fattats, som gett företaget den starka ställning det har idag. Förhoppningen är, att när vi gör bokslut om ytterligare hundra år, ska vi kunna konstatera att det även under den tidsperioden fattats lika kloka beslut, som utvecklat Skellefteå Kraft framgångsrikt under ytterligare ett sekel. 6

Koncernen i sammandrag Fortsatt hög resultatnivå Trots 26 års ojämna vattentillgång har god tillgänglighet på koncernens produktionsanläggningar och höga marknadspriser bäddat för ett rekordresultat. Omsättningen steg från 2 246 MSEK till 3 21 MSEK eller med 43 % i jämförelse med föregående år. I huvudsak beror höjningen på ökat kundunderlag och högre marknadspriser. Rörelsens kostnader ökade från 1 654 MSEK till 2 69 MSEK, vilket till övervägande del sammanhänger med ökade kostnader för inköp av kraft och bränsle. Rörelseresultatet ökade från 636 MSEK till 638 MSEK. Finansnettot har förbättrats från -11 MSEK till -1 MSEK. Resultatet efter finansnetto blev 538 MSEK mot 526 MSEK för 25. Resultatjämförelsen bör ses mot bakgrund av att 25 var ett år med exceptionellt gynnsamma produktionsförhållanden. Investeringsvolymen i aktier och anläggningar uppgick till 671 MSEK. 26 25 Omsättning, MSEK 3 21 2 246 Rörelseresultat, MSEK 638 636 Resultat efter finansnetto, MSEK 538 526 Balansomslutning, MSEK 7 481 6 862 Eget kapital, MSEK 3 141 2 783 Investeringar, MSEK 671 441 Räntabilitet eget kapital, % 15,7 16,1 Räntabilitet totalt kapital, % 9,1 9,7 Räntabilitet sysselsatt kapital, % 1,9 11,5 Rörelsemarginal, % 19,9 28,3 Soliditet, % 42, 4,6 Antal anställda 426 427 OMSÄTTNING RESULTAT RÄNTABILITET MSEK 33 MSEK 6 % 2 3 18 27 5 16 24 21 4 14 12 18 15 12 9 3 2 1 8 6 6 1 4 3 2 2 3 4 5 6 2 3 4 5 6 7 2 3 4 5 6 Räntabilitet eget kapital Räntabilitet sysselsatt kapital Räntabilitet totalt kapital

VD har ordet Skellefteå Krafts utveckling med fortsatt god lönsamhet fortsätter. Det ekonomiska resultatet blev det bästa hittills och uppgick till 538 MSEK. Det är cirka 12 MSEK bättre än fjolåret. Omsättningen ökade med 43 % och uppgick till 3,2 miljarder kronor. Sett över en femårsperiod har därmed såväl omsättning som resultat ökat med 25 %. Den övergripande målsättningen att expandera verksamheten vidare med bibehållen lönsamhet har därvid uppnåtts, vilket är en viktig förutsättning för att behålla den finansiella styrkan i företaget. Trots den totalt sett mycket positiva resultatutvecklingen har främst det ekonomiska resultatet på värmesidan inte uppfyllt våra mål. Anledningarna till detta är flera. Den främsta orsaken är stigande råvaru- och bränslepriser till följd av ökad efterfrågan som hittills inte kunnat kompenseras på intäkts- och kostnadssidan. Under det kommande året kommer därför ett särskilt utvecklingsarbete att genomföras för att förbättra resultatutvecklingen. Tidvis höga elpriser Första halvåret med framför allt mycket låga tillrinningar och låg vattenkraftproduktion skapade behov av betydande kraftimport till Norden med höga elpriser som följd. Situationen förändrades dock betydligt under hösten med kraftigt ökande nederbörd och milt väder, som i sin tur innebar att elpriserna fallit kraftigt under slutet av året. Denna utveckling verkar fortsätta under åtminstone början av 27, varefter en återgång till något högre prisnivåer kan förväntas. Vår försäljningsutveckling när det gäller el har varit mycket positiv och bland annat inneburit att antalet kunder ökat med cirka 15 % till drygt 12. Ett bra kvitto på att vår konkurrenskraft är stark. Målsättningen är här att vi ska fortsätta att växa med cirka 15 % per år. Utvecklingen på elmarknaden visar att marginalerna minskar och att behovet av tillväxt och större marknadsandelar därför är viktiga utvecklingsmål. Elproduktionen har genom åren varit en central del i Skellefteå Krafts utvecklingssatsningar. Denna strategi har varit framgångsrik och huvudanledningen till den goda lönsamhetsutvecklingen. Strategin ligger fast och innebär fortsatta satsningar på elproduktionsområdet. Förutsättningarna torde dessutom bli bättre när nu allt fler inser elens betydelse för vår samhällsutveckling och behovet av att förbättra möjligheterna för utbyggnad av ny elproduktion. Elproduktionstillskotten de närmaste åren kommer för vår del att utgöras av vindkraft, viss vattenkraft och andelen i de effekthöjningar som planeras i Forsmarks kärnkraftverk. I ett femårsperspektiv minst 2-3 GWh. Hög driftsäkerhet i elnätet ett samhällskrav Leveranssäkerhetsfrågorna har blivit en allt viktigare fråga i dagens samhälle. Frågorna är också prioriterade inom energiområdet när det gäller EU. På nationell nivå fick vi en ny lag om leveranssäkra elnät i slutet av 25. Lagen innebär att kunderna får rätt till ersättning efter 12 timmars sammanhängande avbrott. Dessutom innebär lagen att oplanerade avbrott inte får överstiga 24 timmar efter år 211. Skellefteå Kraft har under en lång följd av år systematiskt arbetat med att förbättra driftsäkerheten i elnäten. Omfattande insatser och förbättringar genomfördes på 199-talet när det gäller ledningsgator och på senare år sker allt ledningsbyggande i lokalnäten antingen med kabel eller belagd friledning. Detta målmedvetna arbete har resulterat i att vi idag anser oss ha ett nät med hög leveranssäkerhet. Leveranssäkerhetsstatistiken ger också belägg för detta. Fortsatt hög reinvesteringsnivå understryker vår ambition att ytterligare höja leveranssäkerheten i våra elnät. Allt större marknad för biopellets Efterfrågan på biopellets har fortsatt att öka i takt med stigande energipriser genom att konkurrenskraften hos biopellets som uppvärmningsform hela tiden stärkts. Denna utveckling har samtidigt medfört att marknadspriserna på biopellets stigit betydligt under året. De högre marknadspriserna har dock ännu inte helt slagit igenom på försäljningsintäkterna. Totalt uppgår nu marknaden till 1,2 miljoner ton varav Skellefteå Kraft har en marknadsandel på ca 1 %. Ökad efterfrågan på biopellets har i sin tur medfört ökade satsningar på produktion av biopellets runt om i landet och vidare medfört att priserna på pelletsråvara stigit betydligt. Vår inriktning har därför för framtiden blivit, både när det gäller Hedensbyverket och den nya pelletsfabriken i Storuman, att i allt högre utsträckning skapa flexibilitet på råvarusidan, dels för att öka utbudet av råvara och dels för att på sikt minska råvarukostnaderna. Fjärrvärmens konkurrenskraft är fortsatt hög och antalet kunder fortsätter att öka. Totalt uppgår nu antalet kunder till 4 58 efter att 6 nya kunder anslutits under året, vilket är positivt när det gäller nyttjandet av befintliga produktionsanläggningar. Utvecklingen kommer också med all sannolikhet att innebära att produktionskapaciteten på värmesidan behöver förstärkas. Skellefteå Krafts framtidssatsningar Ett övergripande mål för Skellefteå Krafts verksamhet är att genom fortsatt tillväxt vara ett av de ledande energiföretagen i Sverige. Framför allt gäller detta området förnybar energi där omfattande satsningar gjorts och kommer att göras. Ett viktigt satsningsområde för Skellefteå Kraft är utbyggnad av ny elproduktionskapacitet. För närvarande är vindkraft det alternativ som erbjuder de bästa förutsättningarna. Här planerar vi att genomföra betydande satsningar och då främst i området närmast fjälltrakterna där förutsättningarna visat sig vara gynnsamma. Tillståndsprocesserna är dock fortfarande svårbedömda när det gäller villkor m m. Ett annat viktigt utvecklingsområde är förnybara drivmedel. Utvecklingen sker här inom ett delägt bolag, SEKAB, i avsikt att skapa industriell utveckling kring cellulosabaserad etanol. Avsikten är att utveckla regionen till ett centrum för förnybara drivmedel och skapa möjligheter att i framtiden bygga bioenergikombinat med bland annat produktion av etanol med hög total systemverkningsgrad. Skellefteå Krafts finansiella styrka och utvecklingskompetens skapar mycket goda förutsättningar för den fortsatta utvecklingen som ett av de ledande energiföretagen i Sverige. Staffan Westlin, vd Skellefteå Kraft AB 8 9

Energimarknaden Energimarknaden Förändringarna inom energibranschen har varit omfattande de senaste tio åren. Avsikten är att genom avregleringar skapa effektiva konkurrensmarknader och därmed lägre priser i konsumentledet. Avregleringarna har också påskyndat en strukturförändring, som innebär att större aktörer köper upp mindre energibolag och att antalet aktörer därmed minskar. Denna trend fortsätter både i Norden och i övriga Europa. En marknadssituation med allt färre stora aktörer innebär samtidigt att konkurrensmyndigheterna blivit alltmer aktiva i sin tillsyn, framför allt när det gäller elmarknadens funktion. Elmarknaden EU:s elmarknadsdirektiv innebär bland annat att EU-ländernas elmarknader stegvis ska öppnas för konkurrens. År 23 enades EU:s energiministrar om att marknaden skulle öppnas fullt ut 24 för industrikunder och 27 för alla privatkunder. Utvecklingen och framför allt konkurrensaspekterna följs nu noga av EU-kommissionen. Den totala efterfrågan på den nordiska elmarknaden uppgår till cirka 39 TWh. Produktionstillgångarna domineras av vattenkraft som ett normalt vattenår uppgår till 18 TWh. En viktig fördel med en utvidgad marknad är att inget enskilt företag får en dominerande ställning, eftersom den största aktören har en marknadsandel som är mindre än 2 %. Genom elbörsen Nord Pool finns en gemensam marknadsplats som kan betraktas som en råkraftmarknad. Utvecklingen av Nord Pool har varit mycket positiv och volymerna av elhandeln har successivt ökat. Under 26 omsattes 766 TWh (786) på den finansiella marknaden och 25 TWh (176) på den fysiska marknaden. Till skillnad från råkraftmarknaden är elhandeln på slutkundsmarknaden i huvudsak nationell. På den svenska slutkundsmarknaden finns totalt ett 15-tal elhandelsföretag. Vattenfall, Fortum och E.ON Sverige är tre dominanter som tillsammans har en marknadsandel på 5 %, vilket innebär cirka 2,5 miljoner kunder. Försörjningstryggheten en allt viktigare fråga Försörjningstryggheten inom energiområdet är en fråga som är prioriterad inom EU. Man vill skapa en strategi som bland annat ökar användningen av förnybar energi och leder till effektivare energianvändning. Samtidigt vill man på sikt minska det mycket omfattande beroendet av importerade energiråvaror till EU-området. EU:s mål är att andelen förnybar energi ska öka från 6 % till 12 % år 21. I ett särskilt direktiv anges att elproduktionen från förnybara energikällor ska öka från 14 % till 22 % år 21. Båda målen är indikativa och därmed inte bindande. Dessutom har riksdagen antagit målet att el från förnybara energikällor ska öka med 1 TWh till år 21. För att stimulera elproduktion från förnybara energikällor infördes ett system för handel med elcertifikat under 23, som bygger på att de som producerar el baserad på förnybar energi tilldelas elcertifikat. Vidare åläggs elleverantörerna eller elkunderna att köpa elcertifikat i förhållande till sina elleveranser eller sin elanvändning, 12,6 % under 26. Därmed skapas en marknad för elcertifikat. Kraven på andelen elcertifikat höjs från år till år för att stimulera till ökad produktion av certifikatberättigad el. År 21 kommer kvotplikten att uppgå till 17,9 %. Certifikatsystemet omfattade år 26 12,1 TWh, varav biobränsleanläggningarnas andel var 9,1 TWh. Handel med utsläppsrätter Riksdagen beslutade under 22 att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska vara minst 4 % lägre än utsläppen 199 som ett medelvärde för perioden 28-212. Det är ett ambitiösare mål än Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet och EU:s bördefördelning. Utfallet för 25 blev en minskning med 2,4 %. Handel med utsläppsrätter innebär att varje anläggning som omfattas av systemet tilldelas utsläppsrätter. Summan av dessa motsvarar taket för hur stora de totala utsläppen får vara. Anläggningarna ska sedan vid en viss tidpunkt kunna visa att innehavet av utsläppsrätter motsvarar anläggningens faktiska utsläpp. Om företagen har för höga kostnader för att minska utsläppen kommer man i stället att köpa utsläppsrätter på en marknad där utbudet kommer från företag som kan minska sina utsläpp till låga kostnader. Den 1 januari 25 inleddes tillämpningen av ett system för handel med utsläppsrätter. Till att börja med omfattar systemet enbart koldioxid. Den första handelsperioden pågår 25-27. Av energianläggningarna omfattas förbränningsanläggningar med en effekt över 2 MW. I februari 25 öppnades Nord Pool för handel med utsläppsrätter. I slutet av 26 var antalet aktörer 83 st. Marknadspriset på utsläppsrätter var under slutet av 25 cirka 25 per ton CO 2. Detta innebar att marginalkostnaden i det europeiska produktionssystemet steg kraftigt och även påverkade prisnivån på den nordiska elmarknaden med 1-15 öre/kwh. Systemet har därför utsatts för kritik framförallt från den elintensiva industrin. Under år 26 har priserna på utsläppsrätter sjunkit och låg i slutet av året 6-8 per ton CO 2. EU har aviserat sänkningar av utsläppstaken, som gör att priserna åter kommer att öka. Stor efterfrågan på fjärrvärme Fjärrvärme, som idag är den vanligaste uppvärmningsformen, är mest konkurrenskraftig i områden med tät bebyggelse och utnyttjas därför till största delen i flerfamiljshus och lokaler. Höga fasta investeringskostnader i ledningsnät gör fjärrvärmen mindre lönsam i småhusområden. Stigande priser på olja och el har avsevärt förbättrat fjärrvärmens konkurrenskraft och idag är cirka 85 % av flerbostadshusen och 9 % av småhusen uppvärmda med fjärrvärme. De totala fjärrvärmeleveranserna i Sverige uppgår till cirka 5 TWh. För närvarande finns cirka 22 värmeproducerande företag i Sverige. I samband med omregleringen av elmarknaden har det skett en viss ägarkoncentration, men det kommunala ägandet dominerar fortfarande inom fjärrvärmebranschen. Med fjärrvärmenäten följer ett värmeunderlag för produktion av kraftvärme, som är det bränsleeffektivaste sättet att producera el. Elproduktionen i befintliga kraftvärmeverk uppgår till cirka 8 TWh, men bedöms kunna byggas ut betydligt i framtiden, en utveckling som också drivs på från EU, vars mål är att andelen kraftvärmeproducerad el inom EU ska öka från 9 % 1997 till 18 % år 21. Under senare år har fjärrvärmeföretagens prissättning varit föremål för debatt. Många menar att fjärrvärmen, åtminstone i ett kort perspektiv, har en monopolställning. Branschen anser synsättet vara felaktigt, då kostnaden för en fjärrvärmeanslutning är av samma storleksordning som investeringskostnaden för annan individuell uppvärmning. Kraftigt ökad efterfrågan på biobränsle Energipolitiken har de senaste åren varit inriktad mot en ökad användning av förnybar energi. Detta har framför allt skett genom höjda energiskatter och CO 2 -skatter, som relativt sett gynnar biobränsleanvändningen för energiproduktion. Användningen av biobränslen, torv mm uppgår idag totalt till drygt 1 TWh, där massaindustrins returlutar är dominerande. För el- och värmeproduktion i fjärrvärmeverken används drygt 41 TWh biobränslen inklusive torv och avfall. För enskild uppvärmning och som bränsle i främst mindre panncentraler har användningen av förädlade biobränslen ökat betydligt och svarar idag för knappt 6 TWh eller cirka 1,2 miljoner ton. Anledningen till den ökade användningen är främst biopelletsens relativt höga energidensitet och goda miljöegenskaper vid förbränning. Den ökade användningen av biobränslen har medfört att priserna ökar. Prisutvecklingen i framtiden beror dels på efterfrågeutvecklingen, dels på den tekniska utvecklingen när det gäller omhändertagande av restprodukter i skogen. Naturgasanvändningen ökar inom EU I Sverige är naturgas en marginell energibärare och står endast för 2 % av energianvändningen. Inom EU och världen i helhet svarar den för drygt 2 % av energiförsörjningen. Den svenska importen av naturgas sker idag uteslutande från de danska naturgasfälten i Nordsjön och omfattar motsvarande cirka 1 TWh. Naturgasnätet går via Danmark till Malmö och sträcker sig vidare till Göteborg. Naturgas ingår i EU:s strategi för att skapa en inre energimarknad. År 1998 antogs ett naturgasdirektiv, som syftar till att skapa ökad konkurrens på naturgasmarknaderna och medge att kunderna på sikt fritt ska kunna välja gasleverantör. Under senare år har flera studier genomförts när det gäller utbyggnad av naturgasnätet i Europa. För svensk del har nya naturgasledningar från både Ryssland via Finland, från Norge och från Danmark diskuterats inom olika företagskonstellationer. Hur utvecklingen på naturgasområdet kommer att bli är svårt att förutse. Med stor sannolikhet kommer naturgasanvändningen att öka på sikt, men den senaste tidens prisuppgång på naturgas och leveranssäkerhetsaspekterna medför viss osäkerhet kring naturgasens framtida roll. 1 11

Detta är Skellefteå Kraft Detta är Skellefteå Kraft Företaget Koncernen Skellefteå Kraft är en fiktiv koncern bestående av den kommunala förvaltningen Skellefteå Kraftverk och Skellefteå Kraft AB med ett antal dotterbolag, bland annat Skellefteå Kraft Elnät AB, Lycksele Energi AB, Lycksele Elnät AB samt Storuman Värme AB. Koncernens 426 (427) årsanställda är samtliga anställda i bolagssfären. Verksamhet Skellefteå Kraft är en av de större producenterna av elkraft i Sverige. Ett normalår producerar vi cirka 3,8 TWh el i hel- och delägda kraftverk. Produktionen består till 7 % av vattenkraft, till 17 % av värmekraft från bioeldade kraftvärmeverk och till 13 % av kärnkraft från delägarskap i Forsmark. Förutom produktion av el arbetar vi med distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme i norra Västerbotten samt lokalt i Skellefteregionen med produktion av biopellets, infrastruktur för bredband och uthyrning av kontorslokaler i egna fastigheter. Biopelletsen säljs över hela Sverige med norra Sverige som huvudmarknad. Dessutom säljer vi tjänster inom bredband, drift och underhåll av vägbelysning samt inom elhandel i form av fysiska och finansiella krafttjänster till andra företag. Skellefteå Kraft är ett av regionens större företag med verksamhet i ett tiotal kommuner och drygt 5 anställda i hel- och delägda bolag. Ett betydande antal arbetstillfällen skapas dessutom i regionen hos entreprenörer och andra Ekonomi & Administration Bygg & Projekt Elkraft Elnät Styrelse vd Värme leverantörer som därigenom har stor del av sin utkomst från Skellefteå Kraft. Vår verksamhet bedrivs med fasta driftställen på över 3 orter i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. Lönesummor på över 15 MSEK medför betydande skatteintäkter i de kommuner där företaget är verksamt. Ägaren får även en årlig direkt utdelning uppgående till 3-3,5 % på det egna kapitalet. För 26 uppgår utdelningen till 14 MSEK. Affärsidé Vi vill med egna energitillgångar och hög kompetens vara kundernas bästa alternativ genom att erbjuda attraktiva produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser. Med egna produktionsanläggningar kan vi, som ett av få energiföretag i Sverige, på ett trovärdigt sätt vara kundernas bästa alternativ. Detta är en långsiktig strategi bakom uppbyggnaden av Skellefteå Kraft. Energitillgångarna består främst av ett 15-tal större och ett antal mindre kraftstationer i Skellefteälven, Umeälven, Indalsälven, Piteälven, Öreälven, Rickleån, Bureälven och Åbyälven. I dessa kraftstationer produceras under ett normalår ungefär 2,6 TWh el, motsvarande förbrukningen hos mer än 1 eluppvärmda villor. Dessutom äger vi tre kraftvärmeverk i regionen som tillsammans producerar drygt,23 TWh per år, en mindre andel i Forsmarks kärnkraftverk motsvarande,5 TWh per år samt 25 % i Alholmens Kraft AB som bidrar med,4 TWh per år. Fastigheter Stab Personal Kommunikation Hög kompetens är en av de viktigaste byggstenarna för vår framtida utveckling. Denna skapar vi genom en målmedveten satsning på våra medarbetare. Vision Vi ska vara ett av de ledande energiföretagen i Sverige och uppfattas av kunderna och medarbetarna som det bästa alternativet. På en konkurrensutsatt marknad är varumärkesuppbyggnad av stor betydelse. Skellefteå Kraft strävar efter att uppfattas som ett norrländskt alternativ på en allt mer global energimarknad. Här är satsningarna på tillgänglighet och leveranssäkerhet viktiga komponenter. Vårt elnät är av hög kvalitet och även om inga elbolag kan göra utfästelser om osårbarhet, så har företaget nått långt i detta arbete. Satsningarna har också skyndats på mot bakgrund av samhällets ökade krav. En hög affärsmässig etik är vidare avgörande för att företaget ska uppfattas som en bra leverantör hos kunderna. Strategi Skellefteå Krafts strategi är att vara ett finansiellt starkt företag med god värdetillväxt genom att: - Utveckla produkter och tjänster på ett kundnära sätt. - Utnyttja de konkurrensfördelar som kan erbjudas genom kombination av företagets produkter och tjänster. - Ta tillvara det intresse som finns för miljövänlig energi genom att nyttja koncernens goda förutsättningar på bioenergiområdet och inom vattenkraftproduktion. - Dra fördel av koncernens starka regionala förankring i en bransch som allt mer präglas av globalisering. att vara samhällsbyggare genom att: - Vara miljömedveten och skapa uthålliga och miljöanpassade energilösningar, där vi bidrar till ett bättre klimat och minskade koldioxidutsläpp genom utbyggnad av fjärrvärme och omställning till biobränslen genom satsning på biopellets och biodrivmedel. - Vara en attraktiv arbetsgivare, leverantör och samarbetspartner, där vi framförallt lokalt samverkar med företag och universiteten. - Skapa samma förutsättningar för människor att bo i glesbygd som i städer genom att tillhandahålla infrastruktur och tjänster för elektronisk kommunikation till byar och mindre tätorter. - Tillhandahålla fastigheter och erbjuda lokaler för företag som vill etablera sig i Skellefteå. - Vara målinriktad och ha ett utvecklande arbetssätt som präglas av ärlighet och hög etik. Skellefteå Kraft ägs till 1 % av Skellefteå kommun, varför det utöver att bedriva verksamheten affärsmässigt, också finns ett samhällsnyttigt uppdrag. Detta innebär att vi, till skillnad från ett privat företag, inte i varje enskilt fall skall prioritera den egna vinsten utan även arbeta för regional och lokal utveckling om detta tillför ett större samhälleligt värde. Satsningen på delägarskap avseende etanolutveckling och -produktion i Örnsköldsvik, lokalt investmentbolag för aktivt minoritetsägande i utvecklingsbolag, det pågående arbetet med ett bioenergikombinat i Storuman och utbyggnad av etablerade vattenkraftverk är ett par konkreta insatser som är bra för såväl det lokala näringslivet, Skellefteå Kraft som regionen i stort. Att vi ska verka för regionens utveckling står inskrivet i de övergripande målen för verksamheten. Utöver affärsmässiga och företagsekonomiska hänsyn väger vi därför in hur dessa satsningar kan bli så bra som möjligt för regionen. Energi och kommunikation är framtidsbranscher. Skellefteå Krafts investeringar är viktiga inte bara för lönsamheten på kort och lång sikt, utan även för att göra bolaget attraktivt för framtida arbetskraft. Ungdomar ska förmås satsa på utbildning och en framtid i företaget. Skellefteå Kraft ska vara en arbetsplats där man kan växa. Ett genomsnittligt år ligger Skellefteå Krafts investeringar i spannet 4-5 MSEK. Under år med stora expansionsinvesteringar kan investeringarna vara så höga som 1-1 5 MSEK. Detta innebär att Skellefteå Kraft tillhör de större investerarna i regionen. Behovet av energi kommer med all sannolikhet att fortsätta att öka i samhället. Det är därför viktigt att skapa nya produktionsresurser samtidigt som inverkan på miljön ska begränsas. Vi arbetar ständigt med insatser som bidrar till detta mål. Ett exempel är den satsning som genomförts tillsammans med Boliden på Rönnskärsverken. I ett nyligen avslutat utvecklingsprojekt tas, tillsammans med tidigare 12 13

Detta är Skellefteå Kraft Detta är Skellefteå Kraft satsningar, närmare 5 GWh spillvärme tillvara i form av elenergi, motsvarande 1 medelstora vindkraftverk. Skellefteå Krafts bredbandsinvesteringar medför att Skellefteå kommun får en god grundläggande infrastruktur inför framtiden. Arbetet sker med hjälp av olika tekniker, främst optofiber, och fortskrider med både utbyggnader och förtätningar. Företaget har för avsikt att fortsätta satsningarna inom biobränsleverksamheten. Detta kommer att skapa möjligheter för träindustrin att fortsätta att utvecklas, vilket är betydelsefullt för hela regionen. Just denna förmåga att utveckla Skellefteå Kraft och regionen samtidigt är viktigt för vår framtida tillväxt. Det är också en utmaning som kräver lyhördhet för förändringar och trender inom en rad områden. Skellefteå Kraft är en liten aktör på en global energimarknad. Vi styr inte utvecklingen, men kan, inte minst inom bioenergiområdet, visa på en framkomlig Skellefteå Kraft koncernen Skellefteå Kraftverk Kraftrörelse (Kommunal förvaltning) Skellefteå Kraft AB Kraft-, värme- och fastighetsrörelse Skellefteå Kraft Elnät AB Elnätrörelse SKK Holding AB Holdingbolag Skellefteå Kraft Energihandel AB Elhandel Norrheden Torv AB Torvtäkt Bisov Energi AB Vindkraft Lycksele Elnät AB Elnätrörelse Lycksele Energi AB Värme- och kraftrörelse Storuman Värme AB Värmerörelse väg. Skellefteå Kraft ligger långt före många andra aktörer inom detta område. Vägen till ett uthålligt samhälle är inte rak, men det är vår övertygelse att bioenergi är en viktig milstolpe och för det mobiliserar vi våra krafter. Skellefteå Kraft är, och ska vara, en viktig aktör på den arenan. Styrning och finansiella mål Ägarens intentioner utgör grunden till den strategiska inriktning som används som ledstjärna för Skellefteå Krafts utveckling. Där ingår bland annat affärsidén och företagsfilosofin med de grundvärden företaget står för och vill verka för gentemot kunder, medarbetare, ägare och samhälle. Dessa gemensamma grundvärden skall genomsyra Skellefteå Krafts arbetssätt för att få en företagskultur som präglas av kraft, trovärdighet, miljöansvar och utveckling. I styrnings- och målarbetet är förutom jämförelse med föregående års utfall, budgeten ett viktigt instrument för Delägande i intressebolag 5% Skellefteå EnergiUnderhåll HB Underhållsbolag för kraftverk i Skellefteälven, hälftenägare med Vattenfall 28% Nordsvenska Kraft AB Utvecklingsfrågor 45% Norrlands Etanolkraft AB Ägarbolag SEKAB 24,9% Oy Alholmens Kraft AB Kraftvärmeverk i Finland 5% Ackra Invest Investmentbolag 45% Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Gemensamt företag för driften av vattenregleringarna i Skellefteälven 7,7% Mellansvensk Kraftgrupp AB Delägare i Forsmark planering och utveckling av företagets olika verksamhetsgrenar. Här ingår affärsplaner, finansiella mål, volymmål och personalbehov. Måluppföljning på både bolags- och affärsområdesnivå sker i form av ekonomisk resultatuppföljning, nyckeltal, styrkort och marknadsundersökningar. Företagsbudgeten och en treårsprognos färdigställs årligen i slutet av november och fastställs av styrelsen i december. Budgeten kompletteras kvartalsvis med årsprognos för innevarande år. Samma arbetssätt gäller även för investeringar. För att tillfredsställa olika behov presenteras både budget och budgetuppföljning i form av koncernbudgets, företagsbudgets och affärsområdesbudgets. Uppföljning sker månadsvis och är en förutsättning för att kunna styra samtliga affärsområden mot en stabil intjänandenivå och därmed skapa handlingsfrihet i organisationen. Marknadstillväxt med bibehållen lönsamhet och produktutveckling är prioriterade områden. Kassaflödet är det säkraste sättet att mäta ett företags lönsamhet. Kassaflödet från verksamheten efter det att rörelsens kostnader, räntor och skatter är betalda är det utrymme som finns att nyttja för investeringar, amorteringar och utdelning till ägarna. Uppföljning sker månadsvis. Skellefteå Krafts kassaflöde före nettoupplåning för de senaste fem åren visas i nedanstående tabell. Det stora underskottet för år 23 är föranlett av en större strategisk investering i Sikfors kraftstation. Räntabilitet Enskilda investeringar inom kraft- och bioenergiproduktionen kan vara betydande, varför relativt hög soliditet är nödvändig. Målet för soliditet är satt till minst 35 %. Soliditetsmålet har uppfyllts under de senaste åren, även om en större investering i krafttillgångar under år 23 märkbart påverkade soliditeten negativt. Expansionsinvesteringar innebär att nya marknader ska utvecklas, nya produkter ska tillverkas eller att kapaciteten för befintlig produktion skall öka. För varje större investering görs dels en kassaflödesanalys, dels en avkastningsvärdering, som innebär att beräknade in- och utbetalningar vid olika tidpunkter görs jämförbara genom ränteberäkning. Investeringar som ger ett positivt nuvärde till nominell kalkylränta större än 8,5 % betraktas som lönsamma. Innan investeringsbeslut tas, skall kalkylen kompletteras med en känslighetsanalys. Avkastningsmålet är på väg att uppfyllas för de flesta av koncernens anläggningar. I de fall där produktivitetsutvecklingen varit mindre gynnsam genomförs översyn av teknik och arbetssätt. Energibranschen är kapitalintensiv och väderberoende. Stora resultatvariationer kan därför föreligga mellan åren. Skellefteå Kraft måste ha en finansiell styrka som klarar såväl svängningar i resultatet som erforderlig expansion. Dessutom skall skälig avkastning kunna lämnas till ägaren. Räntabilitet på eget kapital skall inte vara lägre än 1 % och räntabiliteten på sysselsatt kapital är satt till lägst 8 %, sett som ett genomsnitt under en femårsperiod. Trots den diversifiering som kännetecknar Skellefteå Kraft påverkas företaget rejält av vattentillgång och marknadspriset på el. Stigande priser och dålig vattentillgång kännetecknade år 22 och 23. Bra hushållning och en fungerande hedging inom krafthandeln påverkade dock resultatet positivt. Trots dåliga grundförutsättningar i form av låga ingångsmagasin gav år 24 ett bra resultat. Med god draghjälp av högkonjunkturen, god vattentillgång och utsläppsrätternas inverkan på Nord Pools marginalprissättningsmodell kan år 25 och 26 läggas till historien som Skellefteå Krafts bästa år genom tiderna. Kassaflöde 22-26 (MSEK) 26 25 24 23 22 Kassaflöde från: - löpande verksamhet 774,3 696,6 645,2 331,1 456, - investeringar -734,2-584,6-395,6-77,8-332,8 Utdelning -14, -85, -78, -74, -63, Kassaflöde före övrig finansiering -63,9 27, 171,6-45,7 6,2 14 15

Riskhantering Skellefteå Krafts verksamhet exponeras för ett stort antal risker. Dessutom förändras riskbilden kontinuerligt beroende på förändrad omvärldsbild, nya marknader och politiska beslut. Affärsrisken kan delas upp i två huvudområden, rörelserisker och finansiella risker. Målsättningen för Skellefteå Krafts riskhantering är att till så låg kostnad som möjligt skapa en fungerande kontroll över våra framtida kassaflöden och resultat. Interna rutiner för kontrollgranskning finns för att fånga upp och rapportera riskexponering till ledningen för företaget och affärsområdena. Risknivån bestäms av Skellefteå Krafts ägardirektiv och företagets förmåga att bära risker. Rörelserisker Marknadsförändringar och politiska risker hanteras av ledningen för företaget och affärsområdena, genom kontinuerlig bevakning och som en viktig parameter i samtliga affärsbeslut. Exempel på dessa risker är prisreglering inom eldistribution och transmission, och andra förändringar i det regelverk som gäller för energibranschen, exempelvis förändrade skatter och miljöavgifter. Politiska beslut påverkas framför allt genom deltagande i remisshantering och den offentliga debatten. Information är grunden för samtliga beslut. Felaktig och oriktig information eller informationsavbrott hotar inte bara företagets överlevnad utan kan även spridas via massmedia och IT och vara direkt samhällsomstörtande. Informationsrisken begränsas bland annat genom efterlevnad, uppgradering och årlig revision av företagets datapolicy som finns till för att förbättra informationsflöden inom företaget och förhindra avbrott och dataintrång. Integritetsrisker består framför allt av brottsliga handlingar utförda av personer eller organisationer, i akt och mening att göra egen vinning eller för att skada företaget. Anläggningsrisker avser oförutsedd skada på fysisk egendom, eventuellt åtföljd av avbrottskostnad av större eller mindre omfattning. Dessa risker är täckta via försäkringar på egendom, ansvar mot tredje man och för avbrottsskada. Risktagningen är reglerad med självrisker. Ansvarsförsäkringar täcker ersättningskrav från tredje person. Den täckta nivån har bedömts utifrån verksamhetens maximala behov. Undantag gäller ersättningskrav som kan uppstå till följd av dammgenombrott. För dammgenombrott gäller strikt ansvar. Mycket arbete har lagts ner på förbättrad dammsäkerhet, bland annat med hjälp av kvalitetssystemet RIDAS (Riktlinjer för Dammsäkerhet), som omfattar alla faktorer såsom teknisk utformning av dammar, mätning, övervakning, tillsyn, inspektion samt information. Särskilda externa revisorer finns för att kontrollera att riktlinjerna följs. Risken för dammgenombrott måste bedömas som liten. Samtliga dammar i landet har klassificerats utifrån de skador som kan uppstå vid dammgenombrott. Dammar, där ett genombrott beräknas leda till omfattande såväl person- som sakskador har placerats i den högsta klassen klass 1. Klass 3 avser lågriskdammar där inga krav ställs på dimensionering. Skellefteå Kraft har fem dammar tillhöriga klass 1, tre tillhöriga klass 2 och 3 dammar tillhöriga klass 3. Skellefteå Kraft har tillsammans med Sveriges största dammägare i ett gruppupplägg tecknat en ansvarsförsäkring direkt med bolag på den internationella återförsäkringsmarknaden. Försäkringen täcker både person- och sakskador orsakade av dammgenombrott, förutsatt att genombrottet inte beror på terroristangrepp. Försäkrat belopp är maximalt 6 MSEK. För Skellefteå Krafts del bör beloppet räcka om inte andra större dammgenombrott inträffar under samma år. Finansiell riskhantering De finansiella riskerna består av valuta-, ränte-, kredit-, refinansierings-, likviditets- och kassaflödesrisker. Dessa regleras i en av Skellefteå Krafts styrelse beslutad finanspolicy. Dessutom ingår även marknadsrisker som regleras i en beslutad elhandelspolicy. Finans- och elhandelspolicyn anger ramar för riskexponeringen inom dess olika områden, samt hur uppföljning och rapportering skall ske. Valutarisker Valutaexponering, huvudsakligen i EUR, uppstår i samband med upphandling från utländsk leverantör av varor och bränslen och i samband med fysiska eller finansiella kraftaffärer med Nord Pool eller utländsk motpart. Vid upphandling från utländsk leverantör görs valutasäkring av större affärer efter individuell prövning. Valutasäkring i elhandelsaffärer sker efter fastställd hedgestrategi som bygger på koncernintern kvittning och extern handel med valutaterminer. Skellefteå Krafts valutaexponering på valutakonton var vid årsskiftet 7 67 NOK och 1 174 37 EUR. Ränte- och likviditetsrisk Likviditetsrisken reduceras genom en jämn spridning av förfallotidpunkter på lånen och genom den koppling Skellefteå Kraft har till Skellefteå kommuns internbank. Skellefteå Krafts externa låneskuld uppgick per 31 december 26 till 3 75 (3 1) MSEK med en genomsnittlig räntebindningstid på 3,1 (2,7) år och lånebindningstid på 3,7 (3,5) år. Av lånestocken hade 16,5 (2,5) % rörlig ränta. Ränterisken begränsas genom reglering av låneandelen avseende rörlig ränta. Upplägget är knutet till riksbankens inflationsmål och innebär att räntebärande skulder fördelas i fasta och rörliga räntor under en period av lägst 5 år. Under perioden får andelen lån med rörliga räntor variera mellan 15 och 5 % av de totala räntebärande skulderna. Vidare gäller att när koncernens långfristiga refinansieringsränta är 5 % eller lägre, ökas andelen lån med fast ränta upp till maximalt 85 % medan inga räntor låses när refinansieringsräntan är 6,5 % eller högre. Kreditrisk Kreditrisker hänförliga till kundfordringar hanteras i den operativa organisationen. Kreditrisker i samband med bilateral elhandel behandlas som motpartsrisk och regleras av krafthandelspolicyn. Den högsta enskilda kreditförlust som kan inträffa är i storleksordningen 4-6 MSEK. Krafthandelsrisker Med krafthandelsrisker avses här i första hand de risker som är förknippade med rörelser för elspot och elterminer. För hantering av dessa risker finns en elhandelspolicy som beskriver hur riskstyrningen fungerar, klargör ansvar och roller samt fastställer handelsmandat. Krafthandelsrisker består av valutarisker, motpartsrisker samt marknadsrisker på el. Motpartsrisk vid handel via Nord Pool elimineras eftersom Nord Pool agerar motpart i sitt clearingsystem. Clearingen innebär att aktörerna på Nord Pool ställer säkerhet för sina åtaganden. Vår handelsverksamhet är uppdelad i en struktur uppbyggd av flera portföljer som representerar olika delar inom produktion och försäljning. Portföljerna fylls med progno- ser om framtida kontrakt som därmed prissäkras internt via Skepool. Produktions- och försäljningsverksamheterna är ansvariga för dessa prognoser. Prognoserna bearbetas enligt fastställd hedge-strategi. Den aggregerade volymen från portföljerna prissäkras därefter vid Nord Pool. Prissäkringarna utförs av Skellefteå Krafts helägda dotterbolag Skellefteå Kraft Energihandel AB (SKEHAB). I produktionsportföljen finns en volymrisk beroende på nederbördsvariationer. Denna risk begränsas via en dynamisk hedge som kan initieras beroende på hydrologisk balans och prisläge på terminsmarknaden. Alla portföljer avräknas och rapporteras månadsvis av SKEHAB och kontrolleras av koncernens ekonomicontroller. Känslighetsanalys En förändring av elpriset på slutkundsmarknaden påverkar inte direkt resultatet beroende på fixerade marginaler och ovan beskriven hedging. Däremot medför en generell ändring på 1 öre avseende Nord Pools terminspriser cirka 1 MSEK i förändring av resultatet under normala produktionsförhållanden. En förändring av försäljningspriset på fjärrvärme med 1 öre påverkar resultatet med drygt 6 MSEK. Vid torrår, dvs låg nederbörd, kan ett produktionsbortfall ske med cirka 6 GWh. Produktionsbortfallet kan kompenseras med flerårsmagasin på cirka 15 GWh och externa inköp på 45 GWh. De externa inköpen kan öka kostnaden för koncernen med 1-15 MSEK. Kostnaden reduceras delvis via elhandelsstrategin. Ett extremt nederbördsrikt år kan produktionsökning ske med närmare 5 GWh, vilket innebär en intäktsökning på 8-1 MSEK. Av lånestocken har 74 % bunden ränta. Vid en ränteförändring på +/- 1 % skulle finansnettot påverkas med +/- 5 (6) MSEK kortsiktigt om inga åtgärder vidtogs. Vid en långsiktig förändring av ränteläget skulle finansnettot påverkas med +/- 31 (3) MSEK med samma antagande. 16 17

Medarbetare I Skellefteå Krafts affärsplan konstateras att vår konkurrenskraft och vårt resultat är direkt avhängigt medarbetarnas förmåga och vilja att prestera. För detta krävs en bärande idé och tanke. För vår del innebär det ett långsiktigt arbete med att utveckla och innehålla en bra och inspirerande arbetsmiljö. Att vi i ord och handling visar att vi tror på varje medarbetares förmåga och vilja att prestera ett bra resultat. Att vi kan erbjuda ett utvecklingsinriktat arbetsklimat där varje medarbetare känner sig behövd och delaktig i de resultat och framgångar vi uppnår. Företagskultur och grundvärden Ett av de viktigaste medlen i strategin är det ständiga arbetet med att utveckla och stärka vår företagskultur. Under året har därför en översyn av vår Företagsfilosofi genomförts. Ett stort antal medarbetare har aktivt deltagit i den processen. I Filosofin har vi formulerat de grundvärden som Skellefteå Kraft står för och vill verka för. Pålitlighet, utveckling, medskapande och samarbete är de grundvärden som ska känneteckna Skellefteå Kraft och dess medarbetare. Att skapa gemensamma värderingsgrunder är också ett viktigt styrmedel för Skellefteå Kraft som präglas av ett delegerat arbetssätt med stort utrymme för eget ansvar och eget initiativ. Gemensamma värdegrunder är också centralt för ett kommunägt företag som Skellefteå Kraft. Vi ska skapa och leverera affärsmässig samhällsnytta då är tydliga och stabila grundvärden viktiga vägledare i allt vårt arbete. Nya medarbetare Företagets tillväxt och fortsatta expansion avspeglar sig även i årets rekryteringar. Under 26 tillsvidareanställdes 27 nya medarbetare (25 27 st). En fortsatt rekrytering av framför allt yngre och välutbildade är också ett led i att tillföra och säkra nödvändig kompetens och kunskap. Kompetens och utveckling Skellefteå Kraft strävar efter att upplevas som ett utvecklingsinriktat och kompetensmedvetet företag. Ett led i detta är det omfattande utbildningsprogram som genomförs årligen. Förutom företagsgemensamma utbildningar och lärande genomförs kontinuerliga utbildningsinsatser inom respektive organisatoriska enhet. Generationsväxlingen som nu börjar slå igenom handlar också om den kompetensutveckling som sker genom att trygga överföringen av kunskap mellan äldre och yngre medarbetare. Under året har planering påbörjats för hur vi ska hantera denna viktiga fråga. Hälsa och arbetsmiljö Företagets förmåga att skapa och upprätthålla ett inre klimat som präglas av god hälsa och bra arbetsmiljö stöder och bidrar kraftfullt till vår resultatutveckling och konkurrensförmåga. En sund arbetsplats har en frisknärvaro som innebär att man har medarbetare som trivs, mår bra och utvecklas. En av utmaningarna i den kraftiga expansionsoch tillväxtfas som vi befinner oss i är att kunna upprätthålla och utveckla miljöer för god hälsa och bra arbetsmiljö. Sjukfrånvaron är ett viktigt nyckeltal i sammanhanget. Sjukfrånvaron för 26 var 2,8 % (25 = 2,5 %). De insatser som planeras och genomförs finns inom områdena arbetsmiljö och säkerhet, hälsa och livsstil samt medskapande och påverkan. En verkningsfull mix av klassiska arbetsmiljöfrågor, friskvård och aktiv företagshälsovård samt att man som medarbetare ges möjlighet att påverka, ta ansvar och göra medvetna val. Attrahera, rekrytera, behålla och utveckla Dessa ord sammanfattar väl den inriktning som Skellefteå Kraft fokuserar på när det gäller utveckling av organisation och medarbetare. Att bygga ett intressant varumärke som attraherar nya medarbetare, offensiva och mervärdesskapande rekryteringstjänster, bra villkor, trivsel, stimulerande arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter är några beståndsdelar i denna strategi. % 3 27 24 21 18 15 12 9 6 3 ÅLDERSFÖRDELNING 2-29 3-39 4-49 5-59 6-65 Kvinna Man NYCKELTAL (Personalrelaterade) 26 25 Sjukfrånvaro, % 2,8 2,5 varav sjukdagar pga arbetsskada 44 6 Personalomsättning, % 3,5 2,5 Genomsnittsålder 46 46 Antal anställda 426 427 varav kvinnor 9 9 varav män 336 337 Genomsnittlig anställningstid, år 14 14 Föräldraledighet, % 2,5 2,2 Utbilningsdagar/anställd 4, 3,5 ANTAL ANSTÄLLDA 26 25 Stab 6 4 Personal 8 8 Administration 42 43 Elkraft 58 55 Elnät 148 16 Kommunikation 25 24 Värme 14 12 Fastigheter 23 21 Bygg & Projekt 12 1 426 427 Utbetalda löner, MSEK Till styrelse och vd 2,6 2,1 Till övriga anställda 148,4 137,8 151, 139,9 Arbetsgivaravgifter inkl. AMF 49,9 47,9 Summa 2,9 187,8 18 19

Miljö Tillbakablick på miljöåret 26 Larmrapporter om den globala uppvärmningen har avlöst varandra under året. Mänsklighetens konsumtion av fossila bränslen i form av olja, kol och naturgas bidrar till den ökande växthuseffekten. Cirka 4 procent av alla koldioxidutsläpp härrör från energiproduktion. Transportsektorn är den näst största koldioxidkällan globalt sett och står för cirka 2 procent av de totala utsläppen. Sett i detta perspektiv har vi en delaktighet och ett ansvar att verka för utvecklingen av förnyelsebar energi. För vår del innebär detta satsningar inom Biobränsleteknik, för att minska beroendet av fossila bränslen i första hand som biopellets och drivmedel som inte ger koldioxidtillskott till atmosfären. Kraftvärme, för samproduktion av el och fjärrvärme genom befintlig och vidare utbyggnad av biobränslebaserad fjärrvärme och kraftvärme. Vindkraft, vilket inte ger utsläpp och med rätt placering en liten och reversibel miljöpåverkan. Vindkraft är en alternativ energikälla och en satsning på hållbar miljö och energiproduktion. Energieffektivisering, för att öka energiutbytet bland annat inom vattenkraftproduktion pågår energieffektivisering och energianalyser. Våra bidrag till de nationella miljömålen God bebyggd miljö Vindkraft. Under året beviljades miljötillstånd för 12 vindkraftverk på sammanlagt cirka 1 GWh i vår första vindkraftspark på lågfjället Uljabuouda i Arjeplog. Förnyelsebar energiråvara. Idag sker ca 78 % av vår energiproduktion med förnyelsebara energiråvaror. Effektiviseringen av Båtfors vattenkraftstation slutfördes under 26, vilket ger en ökad årsproduktion med 7 %. Vi fortsätter våra satsningar på bioenergi. Vindeln är ett av flera lyckade exempel där vi tillsammans med kommun och näringsliv ersatt cirka 14 MWh olja med biopellets sedan 2, vilket motsvarar uppvärmning av cirka 65 villor. Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag I vår verksamhet sammanfaller dessa miljömål som för oss innebär bland annat att vi skall minska användningen av kemiska produkter i vår verksamhet och öka vår incidentberedskap för utsläpp till vatten. Miljösatsningar i vattenskyddsområden. Vi har under året påbörjat arbetet med att byta ut våra oljefyllda transformatorer för att öka säkerheten i vattenskyddsområden. Oljeberedskap i Skellefteälven. För att öka beredskapen vid ett eventuellt utsläpp i älven har vi tillsammans med Vattenfall tagit initiativ till en gemensam strategi för älven. I dagsläget är hela älven inventerad på lämpliga länsplaceringar för att begränsa spridning vid oljespill. Arbetet fortsätter med val och dimensionering av utrustning i samarbete med räddningstjänst och kommuner. 2 21

8 Miljö GWh 8 GWh 7 5 7 5 6 6 4 4 5 3 5 4 3 4 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 2 3 4 5 2 6 3 4 5 2 Koncernen bedriver elva tillståndspliktiga och sjutton anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Sju av de tillståndspliktiga verksamheterna är anläggningar för produktion av fjärrvärme och el. Två vattendomar avser fjärrkyla och nyttjande av älvsvatten. Två tillstånd gäller torvbrytning. Av de tio anmälningspliktiga verksamheterna är nio biobränslebaserad produktion av hetvatten för fjärrvärme och en anläggning är fjärrkyla. Vår miljöpåverkan Våra verksamheter påverkar omgivningen genom: - Utsläpp av stoft, kväveoxid och koldioxid till luft. - Kemikalieanvändning, exempelvis oljor och smörjfett. - Buller, bland annat via transporter och hantering av råvaror och produkter. - Avfall i form av källsorterat material, aska och övrigt avfall till deponi. - Användning av vattenresurser. Miljöincidenter 26 1 5 4 8 4 6 3 2 2 1 Klagomål 26 Järn Aluminium Koppar Elektronikskrot 2 Buller Trots att omfattande bulleråtgärder genomförts mottog kraftvärmeverket i Skellefteå klagomål under sommarens revision. 3 4 5 6 Skellefteå Kraft skall aktivt arbeta för utveckling mot ett 8 hållbart samhälle. Vi skall bedriva all vår verksamhet på ett för miljön säkert och skonsamt sätt. 6 För oss betyder detta att vi skall: I vår verksamhet hushålla med naturresurser, välja produkter 4 och metoder som ger förutsättningar för en uthållig resursanvändning. 2 2 3 4 5 Järn Aluminium Brännbart avfall Koppar Elektronikskrot KÄLLSORTERING 8 7 GWh 5 4 3 Produktion Produktion Flygaska NOxmg/MJ Skogsbränsle och torv Fjärrvärme MWh El MWh Ton våt vikt Tillförd 2energi Hedensbyn kraftvärmeverk Lycksele kraftvärmeverk Malå kraftvärmeverk Summa 581 36 28 82 12 76 892 238 514 389 214 44 16 56 835 353 3 4 Genom utbildning och information stimulera 3 personalen till engagemang för miljöfrågor. 2 241 438 229 216 134 775 137 752 87 867 87 71 464 8 454 39 26 25 26 25 143 682 15 863 52 476 56 31 12 777 15 563 28 935 177 727 4 626 792 31 5 719 2 778 74 587 4 15 26 1 2 25 7,1 68,7 8, 1 68,4 7,3 92,8 2 3 1 4 5 6 Påverka våra samarbetspartners, leverantörer och entreprenörer till ett ansvarsfullt miljöarbete och 2 3 4 5 vid 6 beakta miljöaspekter upphandling. Papper 1 2 3 4 5 6 2 3 4 Papper Wellpapp Plast 22 Minska mängden avfall samt utsläpp till luft, mark och vatten från våra verksamheter. Sträva efter att förebygga miljöolyckor och upprätta riskanalyser samt 5 beredskapsplaner. 2 MWh tillförd energi 25 8 6 4 Biobränsle 26 kg 7 5 25 SättaBrännbart mål föravfall verksamheten, följa upp och öppet redovisa resultatet av vårt miljöarbete. 5 3 5 6 Wellpapp Plast 23 6 Deopni ANVÄNDNING AV FJÄRRVÄRME I KVARTERET SIRIUS 4 26 Sträva mot ständiga förbättringar där lagar och andra krav utgör en 2 3 4 5 miniminivå. 6 6 Anläggning 6 1 Deopni kg GWh 5 MILJÖPOLICY 6 4 ton 4 5 3 ÅTERVINNING METALLER 5 4 2 6 Wellpapp Plast kg 3 5 Papper ton 2 4 Wellpapp Plast kg Oljeincident i Selsfors 3 ett större läckvid återfyllning av reglerolja inträffade age i anläggningen. Tack vare snabba insatser från inblandad personal och hög incidentberedskap kunde oljan sam2 las upp inne i stationen. Läckage av köldmedium En skadad lödning förorsakade att cirka 5 kg köldme1 dia läckte ut från ett kylaggregat. Förbättrade rutiner och kontroller har vidtagits för att om möjligt förhindra likartade incidenter. 3 Papper AVFALL Tillståndspliktiga verksamheter 6

Elkraft Vi har en bra position i Norrland och här ökar vi successivt våra marknadsandelar. Affärsområde Elkraft ansvarar för Skellefteå Krafts produktion, handel och försäljning av el och tillhörande tjänster. Produktionen av vattenkraft sker främst i Skellefteälven, men även i Piteälven, Indalsälven och Umeälven samt i några mindre vattendrag. Den totala generatoreffekten är 68 MW och produktionen 2 57 GWh. Skellefteå Krafts andelar i Forsmarks kärnkraftverk motsvarar 62 MW och 5 GWh. Vi har även andelar i Alholmens värmekraftverk i Jakobstad, Finland, med produktionsmöjligheter på cirka 7 MW och 5 GWh. Produktionskapaciteten i kraftvärmeverk i Sverige baserade på biobränslen är 58,5 MW och 23 GWh. Våra kunder är privathushåll, industrier, organisationer och förvaltningar. Ett år med stora svängningar Året blev onormalt på många sätt. Det inleddes med en relativt kall period i Europa samtidigt var nederbörden mindre än vanligt. Det bidrog till att hela bränslekomplexet liksom elpriset steg, bland annat beroende på att priserna på utsläppsrätter steg kraftigt. Vid månadsskiftet april/ maj började nyheter spridas om att det fanns ett överflöd av utsläppsrätter för den första perioden på marknaden. Det medförde att priserna för utsläppsrätter sjönk kraftigt, vilket i sin tur drog med sig elpriserna, förklarar Anders Järvelä, chef för affärsområde Elkraft. Därefter började elpriserna åter stiga och anledningen denna gång var att den hydrologiska balansen i Norden började bli allt sämre. Som mest var underskottet drygt 3 TWh och då hade elpriserna rusat rejält i höjden. I slutet av augusti började balansen att återställas med ovanligt hög hastighet och i slutet av året var balansen i stort sett normal. Dessutom var hösten extremt varm, vilket gav en betydligt lägre förbrukning. Elterminspriset för helåret 27 låg i januari på 4 euro/mwh och i december på 37 euro/mwh och däremellan hela 6,5 euro/mwh (21 augusti 26). Priserna för elspot blev i snitt för året 44,54 (27,64 öre/kwh). Högst var priset i augusti med 61,94 öre/kwh och lägst i december 29,34 öre/kwh. Ytterligare produktionsskatter infördes på vattenkraft och kärnkraft, vilket innebar ökade kostnader på 5 Mkr. Däremot blev certifikaten för småskalig vattenkraft kvar i elcertifikatsystemet. Ett klargörande om de långsiktiga villkoren för elcertifikat fastslogs under året, vilket välkomnades av investerarna. De höga elpriserna bidrog till att resultatet för 26 blev mycket bra. Tillväxten av nya kunder höll i sig trots hårdnande konkurrens. Investeringar för ny kraftproduktion planeras. Många nya elkunder Försäljningen till slutkunder och elleverantörer inklusive egenförbrukning i nät och anläggningar uppgick till 5 794 GWh (4 742). Under året har hela 13 5 kunder tillkommit. Kundantalet är nu cirka 12 och via partners levererar vi till ytterligare 8. Vi har en bra position i Norrland och det är här vi successivt ökar våra marknadsandelar. Omfattande produktion och handel Vattenkraftproduktionen har under 26 brutto uppgått till 2 431 GWh (2 894), vilket är 6 % lägre produktion än normalt. De fysiska kraftköpen har därigenom blivit högre. Vår andel av Forsmarks produktion blev 462 GWh (51) och elproduktionen i kraftvärmeverk i Sverige uppgick brutto till 23 GWh (245). Alholmens värmekraftverk i Finland gav mycket bra resultat produktionsmässigt och 24 25

Elkraft GWh 6 GWh 6 GWh 6 GWh 6 54 54 54 54 48 48 48 48 42 42 42 42 36 36 36 36 3 3 3 3 24 24 24 24 18 18 18 18 12 12 12 12 ekonomiskt. Vår andel blev 415 GWh (445). Fysisk hantering åt elproducenter har uppgått till 332 GWh (127). I åtagandet ingår även prissäkringar och hantering av elcertifikat. Driftproblemen med kärnkraften i Forsmark under hösten var mycket allvarliga och medförde att mer kraft än planerat fick köpas. Höga elpriser medförde att produktionens intjäningsförmåga var mycket bra trots smärre driftstörningar. Elhandelsverksamheten är numera inordnad i bolaget Skellefteå Kraft Energihandel AB och fick i början av året tillstånd från Finansinspektionen att bedriva värdepappersrörelse. Bolaget erbjuder olika former av finansiella tjänster kopplade till kundernas elinköp samt rådgivning. Bolagets analys av elmarknaden köps av ett stort antal kunder. Viktiga affärer har dessutom slutits under året gällande avancerad portföljförvaltning. Vårt dammsäkerhetsarbete fortsätter planenligt och följer branschens riktlinjer, RIDAS. I Grytfors har dammens erosionsskydd förstärkts. Upprustningen av Båtfors kraftstation, som har pågått i två år, slutfördes under december något försenad men med gott resultat. Merparten av stationens maskiner har renoverats eller bytts ut. Nya löphjul för turbiner, omlindning av generator och nytt kontrollsystem för el och styrning var de stora leveranserna i projektet. Efter renoveringen kommer produktionen att öka med 12-13 GWh per år, vilket motsvarar en höjning med cirka 6 %. Ett projekt med att bygga om Storforsens kraftstation startades, men det har drabbats av fördyringar och förseningar främst beroende på mycket omfattande bergarbeten. Trots detta bedömer vi att allt är klart före vårfloden 27. Vi påbörjade även ett projekt för att byta driftkontrollsystem för styrning av kraftanläggningar. Tillstånd för vindkraftprojekt I september erhöll vi miljötillstånd för ett vindkraftprojekt som tillåter uppförande av 8-12 vindkraftverk på Uljabuouda, vilket motsvarar en effekt på 25-36 MW beroende på val av aggregat. Projektet beviljades bidrag från STEM (Statens Energimyndighet) på 35 Mkr, eftersom det är Sveriges första stora vindkraftpark belägen i fjällmiljö. Det hårda väderklimat som råder där kommer att stäl- 6 la höga krav på utformningen av vindkraftverken. Upphandlingen har påbörjats och anläggningen väntas vara klar 29. Projektutveckling av en stor vindkraftpark på 3 Blaiken utanför Storuman pågår också. Miljö- och tillståndsprocesserna har startat och en tillståndsansökan kommer att inlämnas under början av 27. I planerna ligger att uppföra 8-12 vindkraftverk, vilket skulle motsvara en årsproduktion på mellan,6-1 TWh. Byggstarten förväntas till år 21. Goda förutsättningar att växa St Vi är en stark och uthållig aktör på den svenska elmarknaden, vilket ger oss möjligheter att fortsätta växa trots 12 en alltmer hårdnande konkurrens. Vi bedömer att antalet 1 aktörer på marknaden kommer att sjunka och att det blir allt viktigare att stärka kopplingarna mot våra nordiska 8 grannländer, då vi går mot en gemensam nordisk elmarknad. Vår ambition att hjälpa kunderna minska sina energikostnader har visat sig vara välkommen och har medfört 6 ökad efterfrågan av energieffektivisering samt finansiella el-portföljtjänster. 4 Elproduktion baserad på förnyelsebara energikällor efterfrågas alltmer. Vi kommer att bidra med en 2 ökad satsning på vindkraft, men också undersöka möjligheterna att bygga mer vattenkraft, avslutar Anders Järvelä. Intäkter och Resultat Affärsområdets intäkter för år 26 uppgick till 2 358 Mkr (1 42). Rörelseresultatet blev 561 Mkr (523). Höga elpriser och en ökad försäljning har bidragit till den ökade omsättningen och det goda resultatet. Resultatet har dock dragits ned på grund av produktionsminskningar till följd av oplanerade stopp vid Forsmarks kärnkraftverk och lägre vattenkraftproduktion samt kraftigt höjda produktionsskatter för kärnkraft och vattenkraft. Räntabiliteten på totalt kapital uppgick till 14,3 % (14, %). 2 4 5 6 2 3 4 5 6 Kr/MWh 2 3 4 5 6 2 6 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Vattenkraft Kärnkraft Kraftvärme Fast kraftköp Krafthandel NORD POOL PRISER 3 4 5 6 ELKRAFT 26 25 Kraftförsäljning GWh 5 795 4 742 Elproduktion GWh 3 476 4 128 Antal årsanställda 58 55 RESULTATREDOVISNING MSEK MSEK Intäkter 2 358, 1 419,8 Kostnader -1 723,3-824,3 Avskrivningar enligt plan -74,3-73, Resultat efter avskrivningar 56,6 522,6 Årets investeringar 129,2 83,7 Totala tillgångar 3 972,3 3 892, Omsättning/anställd 4,53 25,81 Rörelsemarginal, % 23,8 36,8 Räntabilitet totalt kapital, % 14,3 14, 6 St 12 1 8 6 4 2 2 3 4 5 6 2 3 4 5 6 ANTAL KUNDER GWh 6 2 3 4 5 6 2 2 3 3 4 4 5 65 6 6 54 48 42 36 3 24 18 12 6 St 12 1 8 6 4 Vattenkraft Kärnkraft Kraftvärme ELFÖRSÄLJNING (INKL KRAFTHANDEL) Kr/MWh 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Fast kraftköp Krafthandel GWh 6 54 48 42 36 3 24 18 12 6 26 27 2

Elnät Framtiden ligger i att lyssna på och möta de krav som våra kunder, samhälle och övriga intressenter ställer på oss. Affärsområde Elnät ansvarar för koncernens nätverksamhet. Vår huvuduppgift är att, inom vårt elnätsområde, distribuera och leverera den el som elbolag producerar och den som elförbrukare köper från olika elhandelsbolag. Verksamheten bedrivs i två bolag; Skellefteå Kraft Elnät AB och Lycksele Elnät AB. Vårt elnätområde finns i mellersta och norra Västerbotten samt södra Lappland och omfattar en yta på cirka 17 6 km2. Totalt omfattar verksamheten helt eller delvis nio kommuner i detta område. Den totala längden av vårt elnät är 11 695 km och antalet anslutna abonnenter är 64 346 st. Genom kollektivleveranser är ytterligare cirka 5 65 hushåll anslutna till vårt nät. Energimyndigheten har genom koncession gett oss uppdraget att ansvara för nätverksamheten. Förutom att distribuera och leverera el, ansvarar vi för att mäta all elektricitet som distribueras och levereras och att rapportera mätvärden till myndigheter och berörda elhandelsbolag. Vi erbjuder även service- och tekniktjänster inom områdena nät, mätning, elkvalitet, kabelfelsökning, reservkraft och utomhusbelysning, förklarar Lars-Olof Martinsson, chef för affärsområde Elkraft. Tillståndet från Energimyndigheten att bedriva elnätverksamhet är reglerat av ellagen. Här ges utrymme att driva och utveckla verksamheten för att skapa ett effektivt nät med hög leveranskvalitet. Ett bra och säkert nät blir ännu bättre För att ta tillvara konsumenternas intressen, så att vi inte missbrukar den monopolställning vi fått genom ellagen, använder Energimyndigheten sig av Nätnyttomodellen för att bedöma den kundnytta som vi tillhandahåller. Både Skellefteå Kraft Elnät AB och Lycksele Elnät AB har för varje år sedan år 23 visat på en god nytta enligt modellen och vi ligger på den övre halvan av Sveriges samtliga elnätbolag. Vi har ett bra och säkert nät med relativt få störningar och avbrott, men vi kan bli bättre och vill därför ytterligare förbättra tillgängligheten i vårt nät genom att fortsätta investera i nya ledningar. Våra kunder är inte enbart betjänta av säkra elleveranser. En viktig fråga är också vilken kvalitet som den levererade elen omfattar. Dålig elkvalitet orsakar både skada och förtret hos kunden, därför satsar vi på forskning som tar sikte på elkvalitetsfrågor. Syftet är att skapa kunskap om modeller och analysmetoder kring högfrekventa störningar i lågspänningsnätet. Den högsta effektförbrukningen under året uppgick till 46 MW (43) och inträffade den 2 januari. Den totala energimängden som överfördes inom nätområdet uppgick till 2 224 GWh (2 243). Av denna energimängd producerades 2 97 GWh (2 54) inom nätområdet. De huvudsakliga vattenkraftproducenterna inom vårt nätområde är, förutom Skellefteå Kraft, även Vattenfall och Statkraft. Vi har under året även fått en vindkraftproducent till vårt område. Det är Jämtkraft som byggt fem vindkraftverk på totalt cirka 1 MW och 3 GWh per år. Antalet störningar och antal abonnenter som drabbats av elavbrott har under året varit fler än under året innan. Anledningen är att vi har haft många blixtnedslag under 28 29

Elnät sommaren och att vi under senhösten hade ett kraftigt oväder som orsakade en hel del elavbrott på grund av både trädpåfall och blötsnö. Under året har vi färdigställt ett antal större investeringsprojekt. I Stavbäck har en kopplingsstation byggts på 13 kv-nätet, på stationerna Vitberget och Hedensbyn har ny kontrollutrustning installerats och inrymts i nya lokaler. Fem vindkraftverk på Hornberget i Malå på sammanlagt 1 MW har anslutits. Moderniseringen av vårt 1 kv-ledningsnät fortsätter med både kabelförläggning och belagd luftlina. På 3 kv-nivån har vi moderniserat sträckorna Ånäset-Lövånger och Örträsk-Mensträsk. Stora delar av vårt nät är nu utrustat med fjärravlästa elmätare. Vid slutet av 26 var 4 kunder inkopplade till vårt automatiska insamlingssystem och dessa debiteras nu månadsvis för sin faktiska förbrukning. Miljöarbetet fortsätter och är en del i den dagliga verksamheten. Vi ser bland annat framför oss en övergång till mer miljövänliga oljeprodukter i våra transformatorer. Driftsäkerheten ökas ytterligare Framtiden ligger i att lyssna på och möta de krav som våra kunder, samhälle och övriga intressenter ställer på oss som ägare till ett elnät. Detta ställer stora krav på våra medarbetare som behöver tränas och skolas in i nya arbetsmetoder och nya tekniker. Den pågående utvecklingen i samhället medför bland annat att elförsörjningen får en alltmer avgörande betydelse. Toleransen hos allmänheten har minskat och konsekvenserna har ökat vid driftavbrott. Stora ansträngningar måste därför göras för att ytterligare öka driftsäkerheten i vårt elnät. Inte minst måste vi ha de nya funktionskraven i ellagen i åtanke avseende kortare avbrottstider. Genom att bland annat utveckla och införa nya metoder för arbete med spänningsförande ledare kommer driftsäkerheten att öka, eftersom de planerade driftsavbrotten minskar. Upprustning av de äldre delarna i vårt elnät kommer att ske både med jordkabel och med isolerad eller belagd luftledning. Vidare kommer vi att med moderna byggmetoder förenkla nätstrukturen och minska antalet rörliga komponenter i anläggningarna. Detta byggsätt medför minskad sannolikhet för att fel inträffar och dessutom att personsäkerheten ökar. Vi kommer alltmer att nyttja moderna IT-hjälpmedel i vår verksamhet. Det gäller verktyg för våra medarbetare och det gäller stödsystem vi använder till att betjäna våra kunder, samarbetspartner och myndigheter. Intäkter och resultat Affärsområdets intäkter för 26 uppgick till 372 MSEK (374). Rörelseresultatet blev 81 MSEK (73). Resultatet påverkas, utöver vår egen förmåga till att effektivt utnyttja de resurser som står till vårt förfogande, i hög grad av yttre faktorer som vi inte kan påverka. Temperaturen spelar en betydande roll, det har varit varmare under 26 än under ett normalår. Detta innebär lägre energibehov för uppvärmning av våra bostäder. En annan yttre faktor är den pågående konverteringen från eluppvärmning av våra bostäder till andra typer av värmesystem. Båda dessa utfall genererar mindre energitransport i vårt nät och därmed minskade intäkter. Ytterligare en yttre faktor som påverkar vårt resultat är kostnaden för inköp av förlustenergi. Kostnaden har stigit vilket påverkar resultatet negativt. Räntabiliteten på totalt kapital uppgick till 8,9 % (8,3 %). ELNÄT 26 25 Antal kunder 69 996 7 412 Elöverföring inkl förluster, GWh 2 224 2 243 Antal årsanställda 148 16 RESULTATREDOVISNING MSEK MSEK Intäkter 372,1 374, Kostnader -229,6-222,3 Avskrivningar enligt plan -61,7-78,3 Resultat efter avskrivningar 8,8 73,4 Årets investeringar 75,8 74,8 Totala tillgångar 913,9 9,2 Omsättning/anställd 2,41 2,23 Rörelsemarginal, % 22,6 2,6 Räntabilitet totalt kapital, % 8,9 8,3 St 2,5 2, 1,5 1,,5, AVBROTT PER KUND OCH ÅR 2 Regionnät-planerade Regionnät-oplanerade 3 4 5 6 Lokalnät-planerade Lokalnät-oplanerade min 3 27 24 21 18 15 12 9 6 3 AVBROTTSMINUTER PER KUND OCH ÅR 2 Regionnät-planerade Regionnät-oplanerade 3 4 5 6 Lokalnät-planerade Lokalnät-oplanerade NYANSLUTNINGAR MW 1 8 6 4 2 2 3 4 5 6 Regionnät - planerade Lokalnät - Regionnät - Lokalnät - 3 31

Värme Bioenergisektorn utvecklas starkt och det kräver en fortsatt aktiv utveckling av råvarubasen. Affärsområde Värme ansvarar för Skellefteå Krafts försäljning, distribution och produktion av fjärrvärme, bioel, fjärrkyla och biopellets. Fjärrvärmen produceras i huvudsak med biobränslen i kraftvärmeverken i Hedensbyn, Malå och Lycksele. I anslutning till kraftvärmeverket i Hedensbyn produceras biopellets. Vårt mål är en fortsatt utveckling av den regionala värme- och kylmarknaden samt en fortsatt expansiv satsning på att utveckla marknaden för biopellets. Kraftig ökning av biopelletskunder - År 26 blev året då den stora efterfrågan på bioråvara på allvar slog igenom på råvarupriset. De åtgärder som vi vidtagit för att möta denna utveckling har utvärderats och kommer att innebära konkurrensfördelar och större säkerhet för verksamheten, förklarar Lars Atterhem, chef för affärsområde Värme. För att gå i takt med kostnadssidan har priset på biopellets höjts och differentierats med avseende på leveranskostnad. Det är främst villakundsmarknaden som har stärkts. I Sverige ökade försäljningen till villor från första halvåret 25 till första halvåret 26 med hela 72 %. Efterfrågan på fjärrvärme har varit stark och aldrig tidigare har så många nya kunder anslutits. De bidrag som utgått till konvertering av fastigheter med oljepannor och direktel samt höga priser på olja och el har bidragit till det stora intresset. - Under 26 har vi fortsatt utvecklingen av sortiment direkt från skogen. Att utveckla fler torvtäkter och ett effektivare nyttjande av skogen är viktigt för vår expansion och för att nå prisstabilitet på biobränslen. Under året har ett fortsatt organisations- och utvecklingsarbete skett inom affärsområdet, vilket har medfört nyrekryteringar och ett stort utvecklingsarbete inom avdelningarna. Ett gemensamt projekt för produktions- och underhållsavdelningarna har också inletts med fokus att kvalitetssäkra verksamheten. Arbetet omfattar en total översyn av hela drift- och underhållsorganisationernas rutiner och arbetssätt. I Skellefteå har en ny fjärrvärmeledning grävts ned i Skellefteälven till södra sidan. För andra året i rad var vi med i en benchmarkingstudie där en jämförelse gjorts med andra fjärrvärmeföretag. Vårt utfall blev mycket bra i jämförelse med övriga deltagande företag. Vi har under året även deltagit i ett flertal forskningsoch utvecklingsprojekt tillsammans med branschföretag, universitet, högskolor och skogsföretag. Även fjärrvärmekunderna har ökat Under 26 har verksamheten fortsatt att växa inom flera olika kundsegment. - Vi anslöt totalt cirka 6 nya fjärrvärmekunder i koncernen. De flesta i Skellefteå tätort, men satsningar har även gjorts i Vindeln där drygt 6 nya kunder har anslutits och ett nytt nät har byggts i ett industriområde. I Lycksele har totalt 9 nya kunder tillkommit, 48 av dessa värmde tidigare sina fastigheter med direktel. I Storuman har cirka 5 nya fjärrvärmekunder anslutits. Totala antalet värmekunder vid årets slut var 456 st. Utbyggnaden av fjärrvärmenät har under året uppgått till 42,5 km. De nya kunderna motsvarar en anslutning på 19,1 MW med en beräknad årsförsäljning på 38 GWh. 32 33

Värme Försäljningen av värme har under 26 uppgått till 657 GWh (617), varav färdig värme 32,7 GWh (16,1). Under 26 har 1 nya pelletspannanläggningar på mellan 8 kw till 4 MW byggts. Sammanlagt byggdes 6 MW, vilket motsvarar cirka 12 GWh försåld energi. Exempelvis har närvärmenäten i Bureå, Boliden och Kåge kompletterats med nya, små pelletspannor som fungerar som spetsoch sommardrift och ersätter befintliga oljepannor. Försäljning av biopellets under 26 har uppgått till 118 431 ton (139 155) fördelat på ca 4 467 ton (77 386) till företag, cirka 6 342 ton (48 39) till privata och 17 622 ton (13 46) till egna anläggningar. Försäljningen av fjärrkyla uppgick till 3 761 MWh (3 85). Ökad produktion av biopellets och torv - Vi har under året påbörjat en uppgradering av operatörs- och styrsystemet till bioenergikombinatet i Hedensbyn. Den samlade tillgängligheten i bioenergikombinatet har varit god under året. Vi nådde en elproduktion på 164,6 GWh, trots att det inträffade ett läckage i luftförvärmaren i kraftvärmeverket i början av året som stoppade produktionen i sju dygn. Biopelletsproduktionen uppnådde 125 111 ton, vilket är 6 186 ton mer än föregående år. Ett antal tekniska utvecklingsprojekt har genomförts under året i biopelletsverket och fortsatt utvecklingsarbetet för att uppnå en bättre inre och yttre miljö. I Lycksele har elproduktionen vid Skogsbacka kraftvärmeverk uppgått till 52,5 GWh. En utbyggnad av bränsleplanen med tre hektar har genomförts. I Storuman byggs just nu nästa generation av bioenergikombinat. Den nya anläggningen utformas för att klara allt från sågspån till energived. Den erfarenhet vi fått från bioenergikombinatet i Hedensbyn och vårt kunnande inom bioenergiområdet, ger oss goda förutsättningar att leda processutvecklingen för tillverkning av pellets. Bioenergikombinatet i Storuman beräknas kunna nå en produktion på 1 ton/år. Vår torvproduktion slog rekord 26 med 23 m 3 frästorv i Röjnoret och 59 m 3 stycketorv på Norrheden. Vår biobränsleanvändning fortsätter att växa. Tillförd energi under året blev 1 85,5 GWh, varav biobränslen inkl torv 1 66,9 GWh, olja 43,8 GWh, el 8 GWh och spillvärme 137,8 GWh. Vår samlade elproduktion med biobränslen i kraftvärmeverken har under året uppgått till 229,9 GWh. Vår elproduktion med spillånga på Rönnskärverken har uppgått till 24,5 GWh. Framtiden - Bioenergisektorn utvecklas starkt och det kräver en fortsatt aktiv utveckling av råvarubasen. Eftersom den stora bränsle- och råvarupotentialen finns i skogen är det nödvändigt med stort engagemang i skogsbranschen, träförädlingsindustrin och skogsmaskinföretagen. Det bör även ske en utveckling av relevanta lagar och statliga styrmedel samt våra administrativa stödsystem, säger Lars Atterhem. Genom energiprisets utveckling kommer efterfrågan på konceptet med färdig värme, som är baserad på biopellets, att fortsätta öka. Ytterligare satsning för att ersätta el och olja planeras. Fjärrvärmeutbyggnad planeras fortsätta under 27 med i första hand förtätningar och utvidgning av våra nuvarande områden. Vårt förvärv av värmeverksamheten i Robertsfors kommun kommer att innebära en utveckling av den verksamheten. Intäkter och resultat Affärsområdets intäkter för 26 uppgick till 599 MSEK (546). Rörelseresultatet blev 3,1 MSEK (14,8), vilket motsvarar en resultatsänkning på 11,7 MSEK. Orsaken till att det ekonomiska målet inte uppnåddes är främst kopplad till ett mycket varmare år än normalt samt ökade bränslepriser som vi inte fullt ut har kunnat kompensera oss för. Investeringarna inom affärsområdet uppgick under året till 31 MSEK. Räntabiliteten uppgick till,2 % (1,3 %). VÄRME 26 25 Antal fjärrvärmekunder 4 56 3 89 Antal biopelletskunder 9 13 8 Lev. värme, GWh 657 617 Lev. biopellets, ton 118 431 139 155 Producerad el, GWh 254 266 Antal årsanställda 14 12 RESULTATREDOVISNING MSEK MSEK Intäkter 599,1 545,9 Kostnader -58,8-445,9 Avskrivningar enligt plan -87,2-85,2 Resultat efter avskrivningar 3,1 14,8 Årets investeringar 3,8 119,8 Totala tillgångar 1 561,5 1 293,9 Omsättning/anställd 5,7 5,35 Rörelsemarginal, %,5 2,7 Räntabilitet totalt kapital, %,2 1,3 ton 14 12 1 8 6 4 2 MW 18 16 14 12 1 8 6 4 2 2 Småskaligt Storskaligt Egna anläggningar 3 4 5 6 NYANSLUTEN EFFEKT 2 LEVERANSER BIOPELLETS Fjärrvärme Färdig värme 3 4 5 6 FÖRDELNING AV VÄRMEFÖRSÄLJNING Fördelning av värmeförsäljning GWh 2 19 18 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 Trädbränslen Biopellets Torv Flerbostadshus 31% Offentlig verksamhet 2% Handel, service, kontor 14% Industri 26% Villor 9% BRÄNSLEMIX INKL. PELLETSRÅVARA 3 4 5 6 El Olja Spillvärme Producerad el Försåld värme 34 35