Samordningsgruppsmöte

4 JUNI 2008 Minnesanteckningar från Samordningsgruppsmöte Tid och plats 3 juni kl 12.00 4 juni kl 13.00, Sigtuna. Namn Gunilla Esbjörn Petter Karlsson Britt-Marie Brinkmo Åsa Sjöström Anders Heldebro Anne-Marie Scholander Leif Karnström Kerstin Bünsow Niklas Rommel Eva Stjernström Birgitta Malker Göran Fahlén Rahlp Harlid Olle Bingerud Bengt-Göran Emtinger Anne Bylund Anders Anell Marie Andersson Deltagare Landsting/Region Dalarna Gävleborg Halland Norrbotten Robertsfors Skåne Stockholm Uppsala Uppsala Värmland Västernorrland Västernorrland Västra Götaland Örebro Östergötland Nätverken Lunds universitet, deltar tisdag Sveriges Kommuner och Landsting, deltar onsdag Inledning Leif Karnström, hälsade alla välkomna till samordningsgruppens möte och dagen började med en presentationsrunda. Nätverkets film Nätverket har initierat framtagandet av en film som dels visades på Nätverkskonferensen men som huvudsakligt syfte är tänkt att användas av våra medlemmar som stöd i utbildnings- och utvecklingsinsatser för förtroendevalda, tjänstemän och profession. Samordningsgruppen beslutade att en symbolisk summa på 500 kronor ska tas ut för varje film. Dessa beställs via Anne och skickas via USB-minne. Samordningsgruppen uttryckte också vikten att det skickas med en handledning/checklista så att filmen används på rätt sätt, och att den bör användas med eftertanke så att budskapet inte vattnas ut. De som använder filmen i olika utbildnings-/diskussionstillfällen bör själv ha varit deltagare vid något tillfälle. 1

Det är också mycket positivt att var och en, efter att filmen har använts, återkopplar till Anne om i vilket syfte och vilka diskussioner den gav upphov till. Samordningsgruppen såg ett pass i taget och nedan följer en sammanfattning av diskussionerna. Behov Filmen kan skapa förståelse för att vi har olika bilder. Hur hanterar man det i nästa steg? Identifiera behovsgrupper. Gemensam behovsbild i landsting och kommuner. Förtroendevalda representerar befolkningen. Vi underlättar inte när vi skickar produktionsfrågor till politiken. Fokus på grupper inte på individer. Behov kontra efterfrågan inte så enkelt som man kan tycka. Professionen efterfrågar behovsanalyser i större utsträckning nu. Svårt att beskriva behov skapar frustration. Vi gör så mycket oreflekterat vi blir alldeles för lätt lösningsorienterade. Filmen kräver förprat. Behovsbeskrivningar är en sak men analysen? Uppdraget Lösningsorienteringen kan leda till nya problem, sedan har vi ett snurrande hjul. Ta tid att fördjupa problematiken. Vi försöker med gamla lösningar på nya problem. Hur uppdra för resultat när det handlar om multibehov? Ökad flexibilitet och samverkan. Vilka frågor är politik? Balansera krav och riktlinjer trots att resurserna inte ökar. Effektivisering före prioritering. Ingen status att jobba med det som individen själv kan åtgärda. Vi behöver bli bättre på att ta fram helt andra beslutsunderlag för att stödja de förtroendevalda, men också för att locka verksamheten att genomföra. Premiera genom att mäta rätt beteende. Tjänstemannastödet är mycket viktigt nya arbetssätt rätt underlag. Dialogen är underskattad. Underlag välj ut förenkla och pedagogisera. Problem hälsa beställ förbättring. 2

Uppföljning Vad vill vi veta? Vad ska vi i så fall följa? Dessa frågor borde alltid ställas! Målformulering detaljstyrning. Tandvården god förebild på förebyggande och uppföljning. Kostnader uppstår på ett ställe vinster på ett annat. Pedagogiskt svårt. Resultatmål inte aktivitetsmål. Hälsa hälsofrämjande blir lätt ett mantra kan vi konkretisera oss ytterligare? Uppföljning och utvärdering är inte samma sak. Vårdval Anders Anell, professor i hälso- och sjukvårdens organisation och ekonomistyrning vid Lunds universitet redogjorde för sin jämförelse av vårdvalsmodellerna i Halland, Stockholm och Västmanland. Det är för tidigit att göra utvärderingar men det finns ändå en del erfarenheter att lyfta fram, t ex att det är en helt ny roll för verksamhetschefer och de behöver stöd och utbildning för att kunna axla denna. Några utvecklingsområden som Anders lyfter i sin rapport är: Konkurrens och mångfald kontra andra mål. Viktad vårdpeng för ökad rättvisa. Rörlig ersättning som styr rätt. Ersättning efter mål och kvalitet. Anders efterlyser också att primärvården ska ta sitt koordineringsuppdrag i större utsträckning. Anders OH-bilder bifogas. Lästips: Vårdval i primärvården (Anders Anell). Skriftserie 2008:1, KEFU, www.kefu.se Vårdval Skåne Anne Marie Scholander, Skåne berättade om vårdvalet som nu håller på att ta form. Det är i praktiken två vårdval, till vårdenhet och till barnhälsovård. Samtliga medborgare väljer vårdenhet efter överenskomna principer (fria omval). Vårdpengen är viktad efter ålder, kön, vårdtyngd och socioekonomi. Medborgaren betalar en lägre besöksavgift på vald vårdenhet men samma oavsett yrkeskategori som besöks. Vårdenheterna får ett basuppdrag en paketlösning för medborgaren och ersätts med vårdpeng. Tanken är att vårdpengen ska sköta 64-65% av medborgarnas totala öppenvårdsbehov år 1. För tilläggsuppdrag får man särskild ersättning. 3

Man kommer bl a att målstyra inom följande områden: medicinska resultat, tillgänglighet, patientens tillfredsställelse, prevention/folkhälsoarbete, mulitsjukas vård. Anne Maries OH-bilder bifogas. Gruppdiskussioner Efter de följande gruppdiskussionerna kom följande (sammanfattade) reflektioner. Hur styra för de med multibehov? Hur stimulera uppdrag och samverkan/dialog. Kan vi bidra till att medarbetare träffas över gränserna? Lång process att få ihop grupperna för att samverka. Vi kanske har olika perspektiv: kommunerna ett förebyggande/hälsoutvecklande perspektiv och landstingen ett sjukdomsperspektiv. Vi tjänstemän kanske ska ta på oss en roll för att ytterligare stimulera samverkan. Olika lagar kan även användas som argument för att slippa göra något. Specialiseringen har kommit för att stanna. Familjeläkarens roll som lots att koordinera ihop med andra specialiteter (kan vara konsultation, behöver inte alltid samlokaliseras). Ersättningssystem styr mycket, men vi får inte glömma att mycket är personberoende. Resultatmål Kvalitetsmål för det patienten/medborgaren inte själv kan/förmår att värdera (t ex diabetesregistret). Hälsoläge kan ej kopplas till ersättningssystem. Struktur eller process t ex motiverande samtal och rökavvänjning. Om vi uppnått ändrad livsstil över tid på ett par års sikt. Följsamhet mot riktlinjer och vårdprogram. Information till patienter för reella val Leif Karnström visade www.vardguiden.se med tjänsten Jämför Vård där information om vårdenheten lämnas (helhetsintryck, telefontillgänglighet, bemötande, delaktighet och information). Telefontillgängligheten mäts kontinuerligt varje månad och övriga data kommer från patientenkäter som nu ska skickas ut två gånger per år. Ett utvecklingsområde är hur man ska beskriva medicinsk kvalitet inom allmänmedicin, det är enklare t ex när det gäller höftledsoperationer. Behovsanalys i Västernorrland Västernorrlands läns landsting har arbetat fram en behovsanalys Befolkningens behov av hälso- och sjukvård med ett tidsperspektiv fram till år 4

2020. Birgitta Malker berättade dels om processen att ta fram denna men visade också på en del resultat från rapporten. Syftet med rapporten är att ge kunskapsunderlag om befolkningens behov av hälso- och sjukvård, så att det blir ett stöd för förtroendevalda vid styrning och prioritering. Utgångspunkten är befolkningsperspektivet inte landstingets roll som producent av hälso- och sjukvård. I rapporten har man även tagit med befolkningens syn på hälso- och sjukvården, data är hämtad från Vårdbarometern. När det gäller fakta om barn har man det förspänt i Västernorrland eftersom skolsjuksköterskorna har systematiska hälsosamtal med eleverna och registrerar fakta kring bl a fetma (men även många andra områden). Arbetet har resulterat i tre prioriterade utmaningar: äldres behov av hälsooch sjukvård samt omvårdnad, utvecklingen av sjukvårdsteknologi och läkemedelsterapi som leder till ökade möjligheter att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Det tredje området - hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet - riktas mot framför allt fetma och dess följdsjukdomar vilket kommer att få stor betydelse för behovet av hälso- och sjukvård. Erfarenheterna är bl a att ett sådant här arbete måste få ta tid, en fördel är om det finns en samordnare som stödjer en struktur för arbetet. Nu kommer man ta fram en uppdateringsplan det ska vara ett levande dokument! Birgittas OH-bilder bifogas. Likvärdig hälso- och sjukvård? Bengt-Göran Emtinger i Östergötland berättade om hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljningen, som har som ansats att belysa hur vården uppfattas och skiljer sig utifrån fyra olika perspektiv: kön, ålder, hälsotillstånd och kommun. Östergötlands process ser i all enkelhet ut så här: Behov uppdrag - prioriteringsbeslut avtal uppföljning. Nio tusen östgötar har svarat på enkäten som skickats ut efter patientens besök i vården. Man fick svara på frågor inom tre områden: patientfokuserad vård, hälsofrämjande/förebyggande och tillgänglighet. Resultat/reflektioner ser ni i Bengt-Görans OH-bilder som bifogas. Nya perspektiv i Värmland Anne inledde med att berätta om modellen Nya perspektiv. Det handlar i grunden om att skapa en exklusiv och konfliktarena för ledande förtroendevalda och tjänstemän. Under träffarna skaffar man sig kunskap om gemensamma utmaningar och varandras förutsättningar. En viktig del är också att stärka befolkningsföreträdarrollen. Tanken är att motsvarande utvecklingsarbete kan starta i ett län/region varje gång efter valår för en bättre gemensam kunskap om den gemensamma befolkningen. Parallellt med seminarierna startar olika arbeten upp för att förvalta det som kommer fram och för att intiera utvecklingsarbeten för befolkningens bästa. Annes OH-bild bifogas. 5

Eva Stjernström, Värmland gav en bakgrund om Värmland. Bl a hade problemet med gråzonsfrågor tidigare lyfts upp, strukturförändringar oroat och splittrat samt missnöje med landstingets samverkan fanns i de kommunrundor som genomförts varje år. Ett övergripande forum för att hantera gemensamma frågor och få en gemensam verklighetsuppfattning saknades. I och med detta blev Nya perspektiv en förlösande kraft. Beslut har tagits både i landstinget och kommunerna om att delta. En politisk styrgrupp inom ramen för Region Värmland har bildats och en partssammansatt grupp av företrädare för landstinget och kommuner, inom ramen för Region Värmland, är planeringsgrupp. Seminarierna har lockat 150 ev de exklusivt inbjudna deltagarna: (kommunalråd, social- och vård och omsorgsnämndsordförande, landstingsråd, kommunchefer, social- och vård och omsorgschefer, landstingsdirektör, divisionschefer, närsjukvårdschefer). Det sista seminariet hålls i september och det är nu viktigt att aktivt arbeta med hur dessa frågor ska förvaltas framöver. Under utvecklingsarbetet har Eva upplevt fräsch pedagogik och nya grepp, något som kanske är särskilt viktigt för denna målgrupp. Man har haft lagom med utrymme för reflektion, det har funnits plats för humor men utan att ge avkall på professionalitet Evas OH-bilder bifogas. Nätverkskonferens 2010 Åsa Sjöström, projektledare för nästa Nätverkskonferens, berättade kort om planeringen som så sakta håller på att komma igång. Troligt datum för konferensen är 10-11 februari 2010 och Åsa framhöll att tillgängligheten för att ta sig till och från Norrbotten kommer att vara mycket god. Seminarier i höst Anne berättade om de två seminarier som hålls i höst: 18 september med tema riktlinjerna för depression och ångest och då främst versionen för beslutsfattare (ett samarrangemang med Socialstyrelsens riktlinjearbete). Dagen kommer sedan att utmynna i hur man kan omsätta de förtroendevaldas inritkning i mål/uppdrag/beställningar. Här kommer även Marie Andersson att medverka. Marie håller ihop arbetet med vägledning hos Nutek. Vägledning är ett stöd för beställare/upphandlare som håller på att tas fram med landstingen som kravställare. Marie berättade kort om Nuteks övriga uppdrag kopplat till detta område. 12 december med tema visioner för framtiden (ett samarrangemang med Socialstyrelsens projekt Nationell informationsstruktur). Vad är på gång på hemmaplan? Vi avslutade dagarna med att var och en kort berättade om vad som är i fokus på hemmaplan. Leif avslutade mötet och tackade för allas medverkan till två givande dagar. För anteckningarna svarade Anne Bylund, koordinator 6