NR 4.10. Stor linsspecial Nyheter, kontaktlinskongress och mer! Ett magasin från optikbranschen. Optikläsarna uppskattar sin tidning

Ett magasin från optikbranschen Stor linsspecial Nyheter, kontaktlinskongress och mer! Danskt och internationellt på Drømmesyn Optikläsarna uppskattar sin tidning Välgörenhet i Peru och Libanon NR 4.10

Maroon 90 Maroon 75 Maroon 50 Maroon 25 FÄRGSTYRKA för FÄRGSTARKA Låt dina färgstarka kunder se möjligheterna. Kunder som är intresserade av mode och trender och som gärna vill skapa sig en profil eller ett personligt uttryck. Lyft fram Spectrum Sphere i din butik. Hoyas aktuella sortiment av färgade glas. Här ingår ett 30-tal aktuella modefärger med fokus på fräcka Maroon och lite gåtfulla Granite. Grönt, blått och rosa glas hittar du också för dem som vill sticka ut. Och förstås de gradalfärgade glasen som ger den där svala eleganta looken. Försäljningen av färgade glas är på uppgång. Sommarens hetaste trend?

Linser Branschen Glädjande i fokus väljer att rivstarta att så många vågar I Branschen förra numret har av nu OPTIK rivstartat skissade efter Åsa den Torndahl obligatoriska upp en sommarstiltjen. möjlig framtid Hösten för optikbu- är här tiken och Jämfört det i sin innebär med krönika. andra högre Vissa branscher tempo. av hennes Studenterna är tankar optikbranschen är har redan påbörjat realiserade inte någon sina utbildningar jätte. i vissa Ändå butiker. är i Kalmar bransch idéer och kanske som vid KI. ofta Kedjorna var syns av det i media. har mer dragit visionära Jämfört igång med slaget. höstsäsongen andra Huruvida branscher med någon interna som optikbutik lever inköpsmässor, en i tillvaro landet det An-edra redan späckade i det fördolda nu också med är har modeinspiration optikbranschen restaurangdel och synlig kunskapspåfyllning. där i både det serveras tidningar gröna och tv. linser Till viss låter del jag beror vara det osagt. på En den del Men stora leverantörer att satsningen kontaktlinser passar på mode. är också ett givet Många på att inslag företag, lansera i de allra nya främst strategier flesta bågleverantörerna, optikbutiker tydligast i vårt exemplifieraschen land har av är satsat österrikiska ingen hårt direkt på Silhouette att nyhet. nå ut till som allmänheten nyligen bjöd med in sina glasögon kunder/partner som modeproduk- till Köpenhamnter. För Samtidigt alla kontaktlinsoptiker På plats har medierna i den danska i har högre våren huvudstaden grad varit än spännande. tidigare fick gästerna satsat Sveriges på inte modebevakning enbart Kontaktlinsför- uppleva en och i bran- avlångenings show detta med har stora haft imageboostande kontaktlinskongress positiva effekter dans för samlade och glasögonbranschen. musik, många de fick verksamma också ta del optiker av Silhouettes och vetgiriga nya studenter. partnerskapstänkande. Men främst De fick beror både den en Nyheten mediala trevlig helg med närvaron tillsammans detta nog är en på mer att och reklaminvesteringarna uttalad många linje matnyttiga för vad kunska- som skjutit i per. gälla höjden Lanseringen i ett under partnerskap senare av kontaktlinskatalogen år. mellan De stora optikerbutik optikkedjorna LINK och är leverantör konkurrerar en annan än sak både tidigare. som om intresserar Bland kunderna annat och kontaktlinsoptiker. innebär prime-time detta i tv-tablåerna att Silhouette På produktsidan med kräver sina ordning händer reklamfilmer. ständigt och reda Att nya i omsättningen butikerna saker. Inte som bara inte säljer för vuxit deras kontaktlinserna produkter. ma avslöjar Huruvida i sig, framförallt utan andra även leverantörer för att tillbehör konkurrensen följer som kontaktlinsvätskor efter i branschen blir intressant blivit och tuffare. att olika se. läkeme- i samdel mot torra ögon. En Den annan tuffa nyhet konkurrensen som vi berättar märks om naturligtvis i detta nummer av. Inte av minst OPTIK i den är lågkonjunktur att Synologen vi blir befinner allt i landet oss är i inte sedan med linser. att över utnyttja I ett detta år tillbaka. avregleringen nummer Glädjande gör vi av också apoteksmonopolet. nog en finns utflykt det till dock Köpenhamn I många 96 av kedjans som och vå- Men först Drømmesyn, butiker gar trotsa lanseras både samt konkurrenter nu redovisar shop-in-shop resultatet och konjunkturer. som från erbjuder läsarundersökningen. Entreprenörer kunderna produkter som Det startar är för mycket nytt, ögonvårvidgar, att under ni satsar läsare namnet på verkar nya Ögonapoteket. nischer tycka om (som tidningen. Fler miljövänliga kedjor För lär att produkter) följa. göra den eller ännu återlanserar bättre tar vi på gamla re- ut- roligdaktionen varumärken. Avregleringen tacksamt av emot apoteksmonopolet tips från er läsare. är inte Mejladress den enda juridiska och telefonnummer nyheten av betydelse nedan. för företag i optikbranschen. Redan nu bör framförallt fristående optiker med egen I detta butik nummer informera av OPTIK sig om rapporterar reglerna i vi kassaregisterlagen om detta och lite till. som Trevlig träder läsning. i kraft den finns här Mycket 1 januari. nöje! För kedjeanslutna butiker gäller det också att vara på det klara med vad som gäller. MATS MATS ALMEGÅRD Slutligen hälsar vi Fredrik Thunell välkommen tillbaka i branschen efter ett redaktör knappt års frånvaro. I sin nya Läsarna roll som tillförordnad vd för Optikbranschen kommer han bland annat att fortsätta lobbyarbetet gentemot Socialdepartementet. Han funderar också på olika vägar att göra optikbranschens medlemmar synligare i det allmänna mediabruset. I gillar oss! sidan 20 21 OPTIK återkommer vi garanterat till detta arbete. 13 4 MiILJÖVÄNLIGT Vill bli störst START 3 4 19bara linser 10 Fastare konturer 37 51 19 TÄVLADE I LONDON vetenskap 18ERIK Premiär! Omslagsbild: wilhelm jaresand REDAKTION 08-410 114 20 optik@radicalpr.se Mats Almegård, redaktör Micke Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE Richard Pettersson Optik 4 911 2010 2009 2009 MATS ALMEGÅRD redaktör ANNONS och DISTRIBUTION Bokning och annonsförsäljning: Monica Ribbing, Gunilla Åselius, 070-795 46 04, 08-96 82 35 info@aseliusribbingmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-612 89 60 kansli@optikbranschen.se Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2010 2009 22 VFA i Vilnius + Läsarundersökning Bransch i showfokus...... 820 Reklamköpen ökar... 4 Vision Thunell for ny All vd i Peru...... 2426 Legendariskt märke... 9 Branschnytt Kassaregisterlagen Kassaregistelagen...... 2628 Jubileum i Tanzania... 20 Branschplock...... 2832 Branschplock... 28 Krönika Vetenskap...... 3334 Vetenskap... 33 Vetenskap... 37 danska drömmar23 och mycket annat därimellan

4 LINSKONGRESSEN text mats almegård En av de stora händelserna i optikbranschen varje år är Kontaktlinskongressen som arrangeras av Sveriges Kontaktlinsförening. I år ägde den rum på Djurönäset utanför Stockholm och i vanlig ordning bjöds det på matnyttiga föredrag i heta frågor, leverantörsutställning och social samvaro. Heta frågor på linskongressen För sjuttionde gången i ordningen arrangerade Sveriges Kontaktlinsförening Kontaktlinskongressen 2010 under dagarna 19 21 mars på Djurönäset i Stockholms skärgård. Nu är det inte sjuttio år sedan SKLF bildades. När föreningen grundades som Svensk Förening för Kontaktlinsteknik arrangerades två kongresser per år. Under senare år har antalet kongresser minskats till en Tony Pansell, nöjd kongressgeneral. per år. Årets upplaga besöktes av cirka 300 personer, vilket var något mindre än förra året. Kongressen inleddes under fredagskvällen med registrering och barbecuebuffé. Under lördagen och söndagen ersattes sedan det grillade köttet med kunskaper, som serverades i form av föredrag av svenska och internationella forskare och verksamma optiker. Men givetvis fick besökarna sig mer till livs även under dessa två intensiva dagar. Under lördagskvällen ägde årets stora festmiddag rum. Till tonerna av Riltons Vänner som bland annat sjöng om Banankontakt-linser kunde besökare, utställare och föreläsare mingla med varandra under avslappnade former. Vi har lagt ner mycket tid och kraft på att få till ett bra koncept, där vi blandar kvalitativa föredrag från ledande forskare med en leverantörsutställning där besökarna kan informera sig om de senaste produkterna på marknaden. Nästan lika viktigt är det sociala umgänget. Att vi lägger kraft och möda på att få till en så trevlig kongress som möjligt har gjort att vi har ett bra rykte internationellt. De internationella föredragshållarna vill komma till oss, det vet vi, säger Tony Pansell som är ordförande i SKLF. Självklart är det inte bara mycket möda som läggs ner på att hitta rätt konferensanläggning, underhållning och mat. Den stora kraften läggs naturligtvis ned på att hitta intressanta föredragshållare och ett sammanhållande tema för Kontaktlinskongressen. Som exempel på detta röda-tråden-tänkande nämner Tony Pansell sitt eget och Linda Lundströms föredrag Vår syn: med abberrationer i fokus : Vi lade vårt föredrag på en basnivå för att ge en förståelse för aberrationernas inverkan på synen vilket förberedde för professor Ian Cox mer vetenskapliga och kliniska genomgång av ämnet som annars kunde ha varit lite för avancerat. Men efter en uppfriskning av grundkunskaperna var det många som verkligen uppskattade Cox föredrag. Det gäller att vara samordnad och försöka ge kongressen en röd tråd. Som programläggare handlar det om att lotsa besökarna genom kongressen. Besökarna får varje år utvärdera kongressen som helhet: föreläsare, ämnesval och så vidare. Dessa utvärderingar används sedan som skiss för nästa års kongress. Vi försöker möta besökarnas önskemål så långt det är möjligt, för att hitta det som känns hetast inom kontaktologi och optometri. För att se vilka de intressanta trenderna är besöker SKLF:s representanter också utländska kongresser som exempelvis BCLA för att se vilka ämnen och föredrags-

5 hållare som kan vara aktuella. Arbetet med Kontaktlinskongressen 2011 har redan börjat. Vi letar redan nu föreläsare till nästa års kongress. Med tanke på att US Food and Drug Administration just nu ser över regelverket kring linsvätskor skulle jag tippa att det blir mer om vätskor nästa år. Såna händelser brukar röra om i grytan, både inom forskning och klinisk praktik. Presbyopi och kontaktlinser, droppar för torra ögon är andra ämnen som Tony Pansell tror kommer att tas upp under nästa års kongress. Datumet är redan spikat till den 18 20 mars 2011. Platsen är dock inte bestämd än, men SKLF letar just nu efter en bra konferensanläggning i Malmö eller Göteborg. Precis som tidigare år fanns det också en leverantörsutställning på Kontaktlinskongressen. Detta år var den något större än tidigare och samarbetet med leverantörerna ser Tony som en viktig pusselbit för en lyckad kongress. Det finns mycket kompetens i leverantörsledet. De medverkar i utställningen men de är också viktiga i den internationella relationen till olika kliniker världen över. Självklart ställer de ut för att tjäna pengar, men de har också den bästa överblicken över nyheterna och trenderna på marknaden och det är intressant för optikerna att kunna informera sig om dem. Leverantörerna har också många värdefulla kontakter i forskarleden. Därtill har vi tillsammans kunnat erbjuda avgångsstudenterna vid utbildningarna möjligheten till att delta vid kongressen genom det så kallade Studentpaketet. Det har varit mycket uppskattat av alla parter, inte minst föreläsarna blir verkligen imponerade av vår höga studentnärvaro. >

6 LINSKONGRESSEN referat johanna enbuske Många myter kring barn och linser Caroline L Christie höll föredrag om Kids and contact lenses på Kontaktlinskongressen. Här följer Johanna Enbuskes referat av föredraget. Hur kommer det sig att vissa tillpassare är restriktiva med att rekommendera kontaktlinser till barn och ungdomar? Man vet att denna målgrupp är positiv till att bära kontaktlinser, men ändå är det mindre än 10% av de barn och ungdomar som behöver synkorrektion som bär kontaktlinser. Föreläsningen fokuserade på att ta upp några av de myter och missuppfattningar som finns gällande barn och kontaktlinser. Målet var att uppmana fler tillpassare att våga vända sig till denna målgrupp. Vilka är då skälen till att man drar sig för tillpassa kontaktlinser på barn och ungdomar? Här följer några av de vanligaste myterna och missuppfattningarna om barn och kontaktlinser: Refraktionen måste vara stabil innan man tillpassar kontaktlinser. Det finns inga vetenskapliga belägg för detta påstående. Kontaktlinsernas styrka kan justeras i takt med att refraktionen ändras. Och dessutom, i vilken ålder är refraktionen stabil? Vid 16 års ålder? Vid 25? Det tar för mycket av optikerns tid. Vissa hävdar att det tar för mycket stolstid att tillpassa kontaktlinser på barn. En studie har visat att i åldern 8-12 år tar hanteringsträningen ungefär 10 minuter längre tid än i åldern 13-17 år, men i övrigt kunde man inte se någon skillnad i tidsåtgång. Dessutom är det redan så på många ställen att hanteringsträningen delegeras till en optikerassistent. Föräldrarna tycker att det är för dyrt. Att ha kontaktlinser innebär extra kostnader, vilket är ett faktum som inte går att förneka. Men kostnaden för kontaktlinserna måste vägas mot fördelarna. Förutom Caroline L Christie avlivade en del myter. synrelaterade fördelar kan barnet uppleva både bättre självförtroende och bättre självkänsla, vinster som inte kan mätas i pengar. Fördelarna med kontaktlinser kan på så sätt berättiga den extra kostnaden. Barn har dålig compliance. Det finns studier som visar att barn i vissa fall har bättre compliance än vuxna. Det handlar om att lägga grunden för goda vanor tidigt. Ta in barnet för återbesök varje halvår och passa då på att påminna och uppdatera om hantering och skötsel, och glöm inte att involvera föräldrarna. Fokusera på de positiva effekterna av god compliance: bekvämare kontaktlinser, längre bärtid och vitare ögon. Tonåringar är något sämre än yngre barn när det gäller compliance så i dessa fall kan man gärna välja endagslinser eller ett enkelt skötselsystem som är lätt att följa. Barn är mer benägna att drabbas av mikrobiell keratit. Detta är en risk för alla kontaktlinsbärare, men man har inte sett någon ökad risk hos just barn. Man vet att risken för mikrobiell keratit ökar när man bär kontaktlinser över natten och därför är det säkrast att inte rekommendera att barnet sover med kontaktlinserna i. Barns ögon behöver mer syre. Även detta påstående saknar vetenskapliga belägg. För alla kontaktlinsbärare, oavsett ålder, bör man välja en kontaktlins med högt Dk/t för att möjliggöra bra syretillförsel. Välj också gärna en kontaktlins med UV-skydd för att filtrera bort den skadliga UV-strålningen. Idag finns en stor mängd olika kontaktlinstyper att välja mellan. Oavsett vilken kontaktlinstyp man väljer att tillpassa till en början så finns alltid möjligheten att byta när förutsättningarna förändras. Vad finns det då för argument för att tillpassa kontaktlinser på barn? Samma argument som för vuxna: kontaktlinser kan ge bättre visus och synfält, det är bekvämt med kontaktlinser, det ger en känsla av frihet och kan till och med ge självkänslan en skjuts. Kontaktlinser kan leda till att barnet faktiskt använder sin synkorrektion. Dock bör man vara tydlig med att kontaktlinser aldrig kan ersätta glasögon, men att de kan utgöra ett bra komplement. Vid vilken ålder ska man tillpassa: så tidigt som möjligt eller så sent som möjligt? Det är viktigt att föräldrarna är delaktiga, speciellt hos yngre barn. För att bedöma vilka barn som är lämpliga kontaktlinsbärare bör man se till barnets mognad, personlighet, livsstil och motivation. Man bör även komma ihåg att detta är faktorer som förändras över tiden, så det gäller att vara flexibel. Vissa barn kan tillpassas i unga år, medan andra inte lämpar sig för kontaktlinser förrän långt upp i tonåren. När man tillassar kontaktlinser på barn är effektiv kommunikation viktigt. Var positiv och ärlig. Involvera barnet istället för att låta föräldrarna bestämma allt. Informera tydligt om fördelar och nackdelar med kontaktlinsbärande. Vägen till framgång är att så ett frö tidigt. Passa på att rekommendera kontaktlinser redan när barnet får sina första glasögon.

AIR OPTIX AQUA MULTIFOCAL Tydlig klar syn på alla avstånd* TIDIgA PResbyOPeR etablerade PResbyOPeR låg ADD +1.00D MEDIUM ADD +1.25D till +2.00D HÖG ADD > +2.00D Precision Profile Lens-designen ger klar syn på alla avstånd* med jämn övergång från nära till långt håll. Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier av presbyopi tack vare 3 ADD systemet. På 86% av begynnande presbyoper passar det första paret AIR OPTIX AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning. 1 Om du har frågor, kontakta din CIbA VIsION representant eller vår kundeservice. *In emerging presbyopes. AIR OPTIX AQUA Multifocal (lotrafilcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX AQUA Multifocal: For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on file, 2008. CIBA VISION Nordic AB, Tlf. 031 722 66 10, Datavägen 24, S 436 32 Askim, www.cibavision.se

8 LINSKONGRESSEN REFERAT JOHANNA ENBUSKE Hur stoppar vi myopiepidemin? Earl L. Smith III höll föredrag om The Role of Peripheral Vision in Refractive Development på Kontaktlinskongressen. Här följer Johanna Enbuskes referat av föredraget. Prevalensen av myopi ökar idag med en sådan omfattning att man brukar tala om en myopiepidemi. Myopi påverkar ögats vävnader negativt och kan i värsta fall leda till blindhet. Närsynta löper bland annat upp till 10 gånger större risk att drabbas av idiopatisk näthinneavlossning. Flera forskargrupper frågar sig därför vad man kan göra för att begränsa myopiprogressionen. Den refraktiva utvecklingen regleras av flera, av varandra oberoende, lokala retinala mekanismer. För att emmetropiseringsprocessen ska fungera normalt krävs visuell feedback. Om ögat går miste om betydelsefull visuell feedback kan det leda till okontrollerad tillväxt av ögat, så kallad form-deprivation myopia. Vid form-deprivation myopia förändras inte de främre delarna av ögat utan det är istället den bakre delen av ögat som växer, vilket leder till att ögats axiallängd ökar. Ökad axiallängd betyder ökad myopi. Denna reglering är primitiv och man kan se den hos många olika djurarter och även hos människan. Formdeprivation myopia kräver inte att signalerna från ögat når hjärnan, vilket innebär att det handlar om mekanismer lokalt i ögat snarare än någon annanstans i synsystemet. Varför ska vi då bry oss om perifera refraktionsfel? Den foveala synen dominerar vår perception, men trots detta upptar den en mycket liten del av synfältet. Det här innebär att andelen perifera stimuli som ögat tar emot är större än andelen centrala stimuli. Eftersom att ögats upplösningsförmåga är som bäst i fovea har man länge antagit att det är fovea som styr den refraktiva utvecklingen. Det har dock visat sig att refraktionen i fovea inte är en pålitlig indikator för hur det ser ut i periferin. Studier har visat att periferin kan ha större betydelse än fovea när det gäller refraktionsutvecklingen. Man vet nu att signaler från fovea inte är nödvändiga för emmetropiseringen eller för utvecklingen av form-deprivation myopia. När centrala och perifera stimuli motsäger varandra kan perifera stimuli komma att ha störst betydelse. Man har sett att fullkorrigerade myopa ögon har relativ hyperopi i periferin, så kallat hyperopt defokus, och att fullkorrigerade hyperopa ögon har relativ myopi i periferin, så kallat myopt defokus. I ett öga med hyperopt defokus kommer de perifera strålarna att ha ett teoretiskt fokus bakom retina och den bild som faller på perifera retina blir därmed suddig. Detta kan leda till att ögats axiala längd ökar i ett försöka att korrigera den suddiga näthinnebilden. Myopiprogressionen är snabbast i början, när myopin debuterar. För att försöka begränsa progressionen är det därför viktigt att hitta myoperna tidigt och att korrigera dem tidigt. Man vet ännu inte vad som är optimal korrektion för att bromsa myoiprogressionen. Om ett myopt öga korrigeras med en sfärisk korrektionslins så kommer det perifera bildplanet som korrektionen skapar inte att överensstämma med retina, och man skapar på så sätt ett hyperopt defokus. Detta medför att perifera strålar har ett teoretiskt fokus bakom retina vilket kan orsaka en tillväxt av ögat. Studier har visat att både underkorrigering och överkorrigering av myopa ögon påskyndar myopiprogressionen. Ett flertal studier har hittills genomförts där man försökt hitta det bästa korrektionsalternativet men man har hittills inte Earl L Smith gillar frisk luft. fått entydiga svar på vad som ger bäst och mest pålitliga resultat. Finns svaret i ögats periferi? Är framgångsreceptet att eliminera det hyperopa defokuset? Detta kan vara rätt väg att gå, men det är fortfarande något osäkert. Man håller på att utveckla korrektionsalternativ som ger optimal avståndssynskärpa i fovea samtidigt som det perifera defokuset korrigeras. De alternativ man jobbar med är specialdesignade kontaktlinser och glasögonglas, kontaktlinser för orthokeratologi samt refraktiv kirurgi. På frågan om vad man som optiker kan göra med dagens teknik svarar Earl Smith att man har sett försiktigt positiva effekter av progressiva glas och multifokala kontaktlinser. Men, avslutar han, det bästa man kan göra är att skicka ut barnen i friska luften. Man har sett att det kan ha en bromsande effekt på myopiprogressionen.

9 LINK ska ge snabba svar Sveriges Kontaktlinsförening lanserade under Kontaktlinskongressen 2010 ett nytt nätbaserat verktyg för yrkesverksamma optiker och ögonläkare. LINK är namnet på den sökbara katalog i vilken det också är möjligt att jämföra olika linser med varandra. text MATS ALMEGÅRD För närvarande är LINK på betastadiet. Det innebär att databasen fungerar, men att den fortfarande genomgår tester. Vidare är LINK för närvarande åtkomlig för alla som vill prova på sökfunktionerna, medan det så småningom kommer att behövas inloggningsuppgifter för att kunna använda verktyget. Just nu är det öppet så att alla kan testa LINK, men tanken är att detta ska vara en betaltjänst som kräver någon form av inloggning, säger Tony Pansell, ordförande i SKLF. Efterfrågan på en tjänst som LINK har varit stor enligt Tony Pansell. Leverantörerna har velat nå ut till sina kunder. Yrkesverksamma optiker och ögonläkare har efterfrågat ett verktyg där det går att jämföra de olika leverantörernas linser. Optiker och ögonläkare som har en fråga eller fundering kring vilken kontaktlins som kan passa en särskild patient ska gå hit. LINK är ett bra verktyg för att få en snabb överblick över det urval som finns. Tanken har alltså varit att skapa ett verktyg som hjälper användaren att hitta bästa möjliga produkt för sin kund. Användaren anger olika kriterier och får upp en träfflista på linser som motsvarar specifikationen. Det är också möjligt att jämföra linser från olika leverantörer. LINK har byggts kring ISO-standardiseringen för kontaktlinser. I sökfunktionen väljs en eller flera av egenskaperna material, optik, bytesfrekvens, sfär, cylinder, addition och så vidare. Det ger en enorm möjlighet att snabbt se vilka linser som uppfyller användarens kriterier. Vår vision är att detta blir sajten man går till om man söker information om kontaktlinser och kontaktlinstillbehör. Ytterligare ett steg tas snart, då SKLF:s nya hemsida tas i bruk. På den kommer det att finnas medicinska artiklar, FAQ-avdelning och blankettcentral. Information om SKLF:s kursverksamhet kommer också att finnas där samt ett forum och en medlemsmatrikel. Framöver kommer LINK alltså att bli en betalsida, där det krävs inloggning för de kunder som vill använda tjänsten. Kedjorna har visat stort intresse för LINK. I nuläget ser det ut som att vi kommer erbjuda inloggning per butik. Vi har i sak inget vinstintresse i föreningen så det handlar inte om att vi ska bli rika på LINK, men det har kostat en del att ta fram och vi är mycket måna om att sajten ska fungera tekniskt och vara innehållsmässigt uppdaterad framöver. Ur vår synvinkel så gör SKLF en långsiktig satsning och vi känner att vi har hela leverantörsledet i ryggen i detta arbete. Samtidigt vill jag understryka att denna sajt ska vara attraktiv för alla: oavsett kedjetillhörighet eller om man är fristående optiker. Förutom finansieringsfrågan, finns det fler anledningar till att LINK endast ska kunna gå att nå om man har inloggningsuppgifter? Sidan är för professionella användare. Tanken är inte att vem som helst ska sitta och kolla vilka linser han eller hon kan ha och beställa via internet. Kommer leverantörerna att betala för att deras produkter ska ingå i databasen? Vi ska se över hur vi kan ta betalt för detta. Alla är mycket intresserade av verktyget och förutsättningen för oss har varit det stora intresset. Om inte alla deltar ger ju en katalog av detta slag inte så mycket. Har leverantörerna deltagit i utvecklingen av LINK? SKLF har skissat grundutseendet, därefter har vi anlitat tekniker som byggt sidan. Leverantörerna har fått ge feedback på vad de önskar för funktioner. De har bäst kompetens i Sverige i den frågan så det var givet att de skulle få tycka till. De sköter också inmatningen av uppgifter om sina produkter. Det har fungerat bra. Uppslutningen från leverantörsledet är hundraprocentig. Vad blir nästa steg för LINK? Just nu sitter jag i möten med kontaktlinsvätsketillverkare och diskuterar hur man kan utvidga databasen med kontaktlinstillbehör och vätskor. Vi diskuterar också vilka kriterier som ska gå att söka på. Länk: http://link.sklf.se

10 KONSUMENT Ålderssynthet drabbar alla som är över 40. Under senare år har kontaktlinserna utvecklats och är nu ett bra alternativ till progressiva glasögon eller läsglasögon. Ålderssynhet kan korrigeras med linser I 40-årsåldern börjar många märka att armarna inte räcker till när de läser tidningen. Synen har förändrats och det är svårt att se bra på nära håll. På fackspråk kallas detta helt normala tillstånd för presbyopi. I vardagligt tal använder vi begreppet ålderssynthet. Det som händer rent fysiskt är att linsen i ögat blir hårdare ju äldre vi blir och därmed har den en mindre förmåga att ändra sin form. Detta gör att ögats förmåga till närinställning avtar, något som optikern kallar för att ackommodationen avtar. Vanliga åtgärder för att komma åt problemet är läsglasögon som endast används för närseendet: vid läsning av tidningen eller menyn på restaurangen. Andra skaffar progressiva glasögon, där glasen är slipade på ett sätt som gör att man ser bra på avstånd i en viss zon av glaset (förenklat sagt: den övre delen av glaset), medan andra områden är bra för närseendet (nedre delen). Många kunder känner inte till att det också går att skaffa linser för att komma åt problemet. Under senare år har många tillverkare satsat mycket resurser på att utveckla så kallade multifokala linser som gör det möjligt att se tillfredställande på både nära och långt håll. För kontaktlinsbärarna gäller dock att inte ha alltför för höga krav på helt perfekt syn på alla avstånd. Det vanligaste är att det blir lite suddigt på långt håll. Har man fler styrkor i en och samma lins handlar det om en slags kompromiss. Men är kunden bara medveten om det brukar det bli bra, säger Anna Lindskoog Pettersson, som är ansvarig för kontaktlinskurserna för Optikerstudenter på Karolinska institutet (KI) i Stockholm. Till skillnad från progressiva glasögon, där styrkorna slipas in i glaset i olika zoner som är åtskilda från varandra med avståndszonen överst och närzonen underst är multifokala kontaktlinser uppbyggda på ett annorlunda sätt. Oftast ligger zonen för närseende mitt i de flesta linser, eller i alla fall ganska centralt. När man tittar på långt avstånd är pupillen stor och då ser man förbi närzonen. När ögat sedan zoomar in för att se på nära håll hamnar pupillen mitt i zonen för närseende, säger Anna. För kontaktlinsbärare som inte är vana vid flera olika styrkor i samma lins, eller för de som tidigare inte burit linser kan detta vara något störande, i alla fall inledningsvis. Men det är som ett stenskott i vindrutan på bilen. Efter en stund selekterar hjärnan bort det och då märker man det knappt. Hjärnan får helt enkelt en suddig och en skarp signal från ögat samtidigt. Snart lär den sig dock välja bort den störande bilden och fokuserar på rätt avstånd. Den som bär multifokala kontaktlinser använder ett simultant seende, som både ger bra syn på avstånd och på nära håll. Att detta sker samtidigt är en kompromiss och Räcker inte armarna till? därför kan synskärpan inte bli helt hundraprocentig. Men progressiva glasögon är ju också en kompromiss där bäraren måste lära sig att titta i rätt zon av glaset. Ofta är kunder som vill ha linser mycket motiverade. Alternativet är glasögon och för en del människor kan det vara svårt att vänja sig vid dem. Ett aktivt, idrottande liv gör kanske också att kunden inte kan bära glasögon. För dessa kunder kan multifokala linser, trots en del små nackdelar, vara det absolut bästa synkorrigeringshjälpmedlet. Kundens motivation är ofta stor och en duktig linstillpassande optiker som har goda kunskaper om produkterna ligger på över 80 procent lyckade tillpassningar och nöjda kunder. Som kund får man helt enkelt fundera på vad som är bäst för en själv och vad man själv vill. Optikern ställer alltid upp med sina yrkeskunskaper och hjälper en att hitta det bästa alternativet.

12 LINSSPECIAL text mats almegård Torra och trötta ögon allt fler blir drabbade Torra och trötta ögon börjar bli en folksjukdom. Kontaktlinsanvändande, torrt klimat och våra moderna arbetsplatser framför datorskärmen är några av anledningarna. Kortfattat kan man säga att det finns två kategorier av läkemedel mot torra ögon: de som skrivs ut av ögonläkare på recept och de som säljs receptfritt. Men det är bara en teknikalitet. Alla läkemedel för torra ögon kan säljas utan recept, medan alla inte kan säljas på recept något som gör att en del av dem blir väldigt kostsamma för patienten. I och med avregleringen av Apoteket finns det nu fler kanaler för läkemedelsföretagen att nå ut till slutkonsumenterna. Jag kan tänka mig att det kommer att resultera i ett bredare produktsortiment, säger ögonläkare Bo Hedqvist. Bo Hedqvist driver ögonläkarmottagningen Ögonspegeln i Kungälv. Tidigare har han arbetat som ögonläkare på sjukhus i Varberg, Göteborg och Borås. Bo tar emot många patienter med torra ögon och skrev 1999 Socialstyrelsens State of the Art-dokument rörande just torra ögon. För några år sedan bestämdes det att man skulle ta tag i centrala sjukdomspanoraman och skriva state of the art-dokument där beprövade kunskaper inom ett visst område sammanfattades. Socialstyrelsen har idag inget med detta att göra. Mitt dokument finns nu att läsa på Svenska Ögonläkarföreningens hemsida. Själv tvekar han trots detta till att kalla sig specialist, eftersom han inte bedriver någon forskning inom området. Men han möter dagligen patienter som har symptomet torra ögon. Jag tar emot allt ifrån patienter med ögonsjukdomar, till de som arbetar i en miljö som är påfrestande för ögonen men -Ögontorrhet är bra mycket vanligare än man tror, säger Bo Hedqvist. som egentligen inte har något sjukdomstillstånd. De svårare fallen kan vara Sjögrens syndrom som är namnet på en autoimmun bindvävssjukdom som ger inflammatoriska förändringar i kroppens sekretoriska körtlar, vilket bland annat innefattar torra ögon. Hur vanligt är egentligen ögontorrhet? Ögontorrhet är bra mycket vanligare än man tror. På bipacksedlar på medicin står det ofta listat att muntorrhet är en av läkemedlets biverkningar, men det är sällan det står att det ger ögontorrhet. Dock är det så att alla mediciner som kan ge muntorrhet även kan resultera i ögontorrhet. Epidemologiska studier, där populationer av kontorsanställda har undersökts, visar att ett så stort antal som 20 30 procent av respondenterna har problem när de sitter vid datorn på jobbet. Luften är också ofta torr på ett kontor. Särskilt på vintern. Människosläktet är egentligen anpassat för ett subtropiskt klimat. Det gör att många har besvär främst på vinterhalvåret, då luftfuktigheten är låg. Belastas detta ytterligare med kontaktlinser, som gör att ögats tårvätska avdunstar snabbare än vanligt, kan det bli problem. Torra ögon är vanligare bland kvinnor än män. Forskarna tror att det beror på att det manliga könshormonet skyddar slemhinnorna mot uttorkning. För kvinnor som genomgått klimakteriet avstannar produktionen av manligt könshormon helt, varför problem med torra slemhinnor däribland ögon kan uppstå. Vilken produkt som passar till vilken patient är individuellt. Jag brukar säga till mina patienter att de ska prova sig fram. Grovt kan man dela in produkterna i mer rinnande, droppvätskor, och mer geléaktiga. Dessa går ju också att kombinera så man använder mer geléformat på kvällen, så att ögonen får ordentlig smörjning under natten. Finns det några biverkningar? Vissa patienter tycker att vissa produkter svider. Då ska man självklart byta. Andra klagar på en stunds dimsyn, men det är ett snabbt övergående stadium som försvinner när man blinkat några gånger. Vilka produkter är på gång nu? Några nyheter? Det har kommit en del produkter som har goda viskositetsegenskaper. I äldre produkter fanns det ibland konserveringsmedel som kunde irritera ögat. Jag rekommenderar mina kunder att använda engångspipetter, utan konserveringsmedel eller moderna preparat.

Historiesugen? Projektet Optikeryrkets historia går igenom optikeryrkets nyare historia i Sverige från 1930-talet och framåt. Lär mer om hur optikeryrket utvecklats på www.sanctaluciagille.se Befria era kunder från känslan av torra, irriterande ögon blink intensive tears ögondroppar har en unik viskositetshöjande formula som kan bibehålla ögats fuktighet i över 60 minuter 1. Detta ger era kunder en långvarig lättnad från känslan av torra, irriterade ögon med mindre suddighet än andra ögondroppar 2. Del av blink eye drops utbud References: 1. Wavelength-Dependent Optical Interferometry Measurements of Change in Thickness of Apical Corneal Tear Film Following Eye Drop Instillation S. Huth*, D. Tran*, C. Skotnitsky, L. Lasswell, P. Mahmud, T. Kim. *Advanced Medical Optics, Inc. (CR: E, P) Advanced Medical Optics, Inc. (CR: Upplev dina vision E) spherion, Inc., Santa Ana, CA (CR: N). POSTER ARVO. 2.. Thomas Kislan MD. Randomized, Cross-Over Evaluation of PEG-400 based Artificial Tear (blink) versus HP-Guar based Artificial Tear (Systane) for Signs and Symptoms of Dry Eye. Hazleton Eye Specialists, PA. USA. Poster presented at the Annual Meeting of the American Academy of Optometry, October 22-25,2008, Anaheim, CA. blink is a trademark owned or licensed to Abbott Medical Optics Inc., its subsidiaries or affiliates. 2010 Abbott Medical Optics Inc. 2010.01.25-CN1654 DoC:19April10.v1 När du tittar på bilderna som togs vid den allra första Upplev dina dina visioner månlandningen, visioner tittar du genom ett objektiv från Carl Zeiss. Upplev dina dina visioner visioner Upplev dina visioner Victory Varipoint Genom våra glasögonglas öppnar sig fler nya världar. Öka träffsäkerheten Boliden: Jakt & Trofé Storgatan 40 0910-58 14 90, Enköping: Öka Karlssons Jakt Öka Kungsgatan träffsäkerheten 4 0171-47 76 78, Falkenberg/Långås: Jakt&Skytte Källängsvägen 11 0346-930 24, Fagersta: Westcom Bergslagsv.26 0223-140 30, Falun: Jakt&Fiskecenter Åsgatan 14-16 023-218 55, Gällstad: Torsbo Handels Storgatan 0321-740 40, Göteborg: JG Jakt Göteborgsvägen 39 031-26 82 80, Göteborg: Jaktia Kållered Ekenleden 10 031-795 29 80, Lund: Jakt & Friluftsgården Stora Råby Byaväg 046-15 50 93, Piteå: Fritid&Vildmarksliv Höjdvägen 3 0911-342 03, Ronneby: Ronneby Jakt&Fritid N:a Smålandsg. 15 0457-214 44, Sjöbo: Kjells Vapen & Sport L:a Östergatan 12 0416-100 96, Skene: Skene Järn Varbergsvägen ZEISS 31 Victory 0320-195 00, Varipoint: Stockholm: HUNT Stockholm Snabb och enkel att använda Kungsholmsgatan 31 08-31 06 50, Stockholm: Walter Borg Kungsgatan 57 B 08-14 38 65, Stockholm: Widforss Fredsgatan 5 08-21 05 20, Stockholm: Widforss tack Nacka vare Augustendalsv. belyst 10 punkt 08-466 05 20, som Sundsvall: justeras Norrl. automatiskt i styrka Vapenaffären Medborgarg.29 060-15 29 00, Söderköping: Djurbergs Järn Ågatan 4 0121-120 20, Trollhättan: Nya Vapenaffären Överby 0520-977 70, efter Vimmerby: ljuset AT Outdoor vid Magasinsgatan målet. 4 0492-103 Stor 60, utträdespupill Vinslöv: för att inte Holmgrens Vapen Storgatan 3 044-800 01, Västerås: HMK Jakt & Vapen Hylsvägen 4 021-38 13 90, Örebro: Jaktia Örebro Elementvägen 5 019-25 26 96 Boliden: Jakt & Trofé Storgatan 40 0910-58 14 90, Enköping: Karlssons Jakt Kungsgatan tappa 4 0171-47 bilden 76 78, vid snabba skott. ZEISS Victory Diavari: Falkenberg/Långås: Jakt&Skytte Källängsvägen 11 0346-930 24, Fagersta: Westcom Bergslagsv.26 0223-140 Öka träffsäkerheten 30, Falun: Jakt&Fiskecenter Åsgatan 14-16 023-218 55, Gällstad: Torsbo Handels Storgatan Det optimala 0321-740 40, vaksiktet med hög ljustransmission i det Göteborg: JG Jakt Göteborgsvägen 39 031-26 82 80, Göteborg: Jaktia Kållered Ekenleden 10 031-795 29 80, Lund: Jakt & Friluftsgården Stora Råby Byaväg 046-15 50 93, Piteå: Fritid&Vildmarksliv blå Höjdvägen spektrat. 3 0911-342 Testvinnare i Vapentidningen. LotuTec 03, Ronneby: Ronneby Jakt&Fritid N:a Smålandsg. 15 0457-214 44, Sjöbo: Kjells Vapen & Sport L:a Östergatan 12 0416-100 96, Skene: Skene Järn Varbergsvägen 31 0320-195 00, Stockholm: HUNT Stockholm Kungsholmsgatan 31 08-31 06 50, Stockholm: Walter Borg Kungsgatan 57 B 08-14 smuts- 38 65, Stockholm: och Widforss vattenavvisande linsbehandling. Fredsgatan 5 08-21 05 20, Stockholm: Widforss Nacka Augustendalsv. 10 08-466 05 20, Sundsvall: Norrl. Vapenaffären Medborgarg.29 060-15 29 00, Söderköping: Djurbergs Järn Ågatan 4 0121-120 20, Trollhättan: Nya Vapenaffären Överby 0520-977 70, Vimmerby: AT Outdoor Magasinsgatan 4 0492-103 60, Vinslöv: Holmgrens Vapen Storgatan 3 044-800 01, Västerås: HMK Jakt & Vapen Hylsvägen 4 021-38 13 90, Örebro: Boliden: Jakt & Trofé Storgatan 40 0910-58 14 90, Enköping: Karlssons Jakt Kungsgatan 4 0171-47 76 78, Falkenberg/Långås: Jakt&Skytte Källängsvägen 11 0346-930 24, Fagersta: Westcom Bergslagsv.26 0223-140 30, Falun: Jakt&Fiskecenter Åsgatan 14-16 023-218 55, Gällstad: Torsbo Handels Storgatan 0321-740 40, Göteborg: JG Jakt Göteborgsvägen 39 031-26 82 80, Göteborg: Jaktia Kållered Ekenleden 10 031-795 29 80, Lund: Jakt & Friluftsgården Stora Råby Boliden: Jakt & Trofé Storgatan 40 0910-58 14 90, Enköping: Karlssons Jakt Kungsgatan 4 0171-47 76 78, Byaväg 046-15 50 93, Piteå: Fritid&Vildmarksliv Höjdvägen 3 0911-342 03, Falkenberg/Långås: Jakt&Skytte Källängsvägen 11 0346-930 24, Fagersta: Westcom Bergslagsv.26 0223-140 Ronneby: Ronneby 30, Falun: Jakt&Fritid Jakt&Fiskecenter N:a Smålandsg. Åsgatan 14-1615 023-218 0457-214 55, Gällstad: 44, Sjöbo: Torsbo Handels Kjells Vapen Storgatan 0321-740 40, & Sport L:a Östergatan Göteborg: JG Jakt 12 Göteborgsvägen 0416-100 96, 39 Skene: 031-26 Skene 82 80, Järn Göteborg: Varbergsvägen Jaktia Kållered 31 Ekenleden 10 031-795 29 80, 0320-195 00, Lund: Stockholm: Jakt & Friluftsgården HUNT Stockholm Stora Råby Byaväg Kungsholmsgatan 046-15 50 93, 31 Piteå: 08-31 Fritid&Vildmarksliv 06 50, Höjdvägen 3 0911-342 03, Ronneby: Ronneby Jakt&Fritid N:a Smålandsg. 15 0457-214 44, Sjöbo: Kjells Vapen & Sport L:a Östergatan Stockholm: Walter Borg Kungsgatan 57 B 08-14 38 65, Stockholm: Widforss 12 0416-100 96, Skene: Skene Järn Varbergsvägen 31 0320-195 00, Stockholm: HUNT Stockholm Fredsgatan 5 Kungsholmsgatan 08-21 05 20, 31 Stockholm: 08-31 06 50, Widforss Stockholm: Nacka Walter Borg Augustendalsv. Kungsgatan 57 10 B 08-14 38 65, Stockholm: Widforss 08-466 05 20, Fredsgatan Sundsvall: 5 08-21 Norrl. 05 20, Vapenaffären Stockholm: Widforss Medborgarg.29 Nacka Augustendalsv. 060-15 10 29 08-466 00, 05 20, Sundsvall: Norrl. Söderköping: Vapenaffären Djurbergs Järn Medborgarg.29 Ågatan 4060-15 0121-120 29 00, 20, Söderköping: Trollhättan: Djurbergs Nya Järn Vapenaffären Ågatan 4 0121-120 20, Trollhättan: Nya Vapenaffären Överby 0520-977 70, Vimmerby: AT Outdoor Magasinsgatan 4 0492-103 60, Vinslöv: Överby 0520-977 Holmgrens 70, Vapen Vimmerby: Storgatan AT 3 Outdoor 044-800 01, Magasinsgatan Västerås: HMK Jakt 4 & 0492-103 Vapen Hylsvägen 60, 4 021-38 13 90, Örebro: Vinslöv: Holmgrens Jaktia Örebro Vapen Elementvägen Storgatan 5 3019-25 044-800 26 96 01, Västerås: HMK Jakt & Vapen Öka träffsäkerheten

14 LINSSPECIAL TEXT MATS ALMEGÅRD Säkert och effektivt ledord för kontaktlinsvätskor Rätt vätska till rätt linsmaterial? En fråga som finns med i kontaktlinsvätskesammanhang ända sedan sjuttiotalet. Den är fortfarande aktuell. Givetvis skräddarsys vätskor för kontaktlinser och just skräddarsydda vätskor är ett av de ämnen som diskuteras flitigt i kontaktlinssammanhang. Många producenter erbjuder både vätskor och kontaktlinser, men det finns också exempel på tillverkare som enbart producerar vätskor. Oavsett vilket konsumenten väljer gäller det att välja rätt linsvätska till rätt linsmaterial. Det krävs kunskap om de specifika linserna och vilka vätskor som är lämpliga till den för att ögat ska må bra, säger Anna Lindskoog Pettersson, som är kursansvarig för kontaktlinskurserna på Optikerprogrammet på KI. I slutet av 1970-talet när det inte fanns så många kontaktlinser på marknaden angavs det på kontaktlinsvätskan vilka linser just den vätskan var kompatibel med. Men snart fick alla namn inte plats på etiketterna, eftersom det kommit så många nya linser, säger Jan Johnsson, vd på Consol. Lösningen blev att strukturera kontaktlinserna i grupper efter vilken typ av material de var tillverkade av. Men med de nyare silikonhydrogellinserna har denna indelning i grupp efter material ännu inte skett. Därför är det viktigt att ha god kunskap om vilka vätskor som passar till vilka linser. Marknadsföring kan ofta bli rätt ensidig. Som optiker bör man särskilt beakta oberoende instituts analyser, eller rådfråga förteckningar som KLASS eller LINK där det indikeras vilka linsmaterialtyper som passar med vilka skötselprodukter. Den som tillverkar en produkt är också ansvarig för egenskaperna om vi tillverkare säger att en skötselprodukt fungerar för olika material och linstyper måste påståendet stämma. Ansvaret ligger hos oss att visa det, säger Jan. Jan Johnsson har lång erfarenhet av skötselprodukter till kontaktlinser. Han är kemist och mikrobiolog och började arbeta med kontaktlinser och kontaktlinstillbehör på bakteriologiska laboratoriet på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg redan 1976. Där bedrev han forskningsarbete fram till 1984, då han anställdes som produktutvecklare av Bausch & Lomb. Jan ingick i ett produktutvecklingsteam i USA för skötselprodukter i cirka 5 år, innan han startade eget med Consol. Man kan tro att det hänt mycket när man ser hur produkter lanseras med nya koncept. Men i grund och botten är det samma frågeställningar som är aktuella idag som när jag började en gång i tiden. Det handlar egentligen om två saker, oavsett produkt: den ska vara säker och effektiv. Det är grundläggande. För att säkerställa det krävs det en lång rad undersökningar både i laboratorium och kliniskt, säger Jan. Den stora revolutionen inom branschen har inte skett på produktutvecklingssidan, utan på det juridiska området. Sedan EU år 1993 beslutade om en gemensam lagstiftning för medicintekniska produkter (där kontaktlinser och skötselprodukter ingår) och efter övergångsperioden på fem år då varje lands lagstiftning fasades ut som absolut gällande, har det hänt mycket på vätskeområdet. Den 14 juni 1998 togs denna lag i kraft inom hela EU. Den styr och påverkar hela Jan Johnsson brottas med två frågor: säkerhet och effektivitet. kontaktlinsbranschen i mycket större omfattning än vad de flesta är medvetna om. Lagstiftningen inom EU är inspirerad av US Food and Drug Administrations lagstiftning. I det amerikanska dokumentet finns en mängd olika krav: laboratorietester och kliniska prövningar som ska vara uppfyllda. Konkret har den amerikanska lagstiftningen betytt att två produkter tagits bort från marknaden, år 2006 och 2007. Dessa nya förutsättningar måste vi producenter rätta oss efter. Vi står under samma typ av kontroll som läkemedelsföretagen. Har det förändrat produkterna också? Produkttekniskt sett brottas man fortfarande med den stora problematiken och det är infektionsrisken. Alla producenter försöker fortfarande hålla infektionsrisken så låg som möjligt. Så var det på sjuttiotalet, när de mjuka linserna kom, så är det idag. Produktutvecklingen tar sina steg i olika riktningar, gnuggning är tillbaka och avdödning av akantamöba kan bli ett krav i kommande standards. Över en lång tidsperiod har säkerheten och effektiviteten förbättrats, anser Jan Johnsson.

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS En jämförelse av fysiska egenskaper hos allt-i-en-vätskor Susan E Burke, Ph.D. Principal Scientist. Global Vision Care Research & Development, Bausch & Lomb, Rochester, NY. Hälsosamma tårar Tårfilmen är den första optiska ytan som möter ljuset när det bryter in i ögat. En hälsosamt balanserad tårfilm behövs för att jämna ut subtila defekter i de ytliga cellerna av epitelet, vilket i sin tur förbättrar kvaliteten på den retinala avbildningen 1. Den ger också näring till den yttre korneala strukturen, så väl som smörjning och skydd av epitelet. Tårfilmen är den väsentliga skärmtvätten för ögat, den spolar bort skräp och står emot attacker från skadliga mikroorganismer på ögat Sammansättning Tårfilmen består av tre väsentliga lager det yttre lipidlagret, ett vätskelager (vilket består av viktiga salter, proteiner, biopolymerer, mineraler och andra osmolyter) och det innersta lagret, som är ett mucinlager, som innehåller slem 2. Flera biologiska faktorer påverkar sammansättningen hos tårfilmen, såsom ph, vilket i sin tur påverkar tårfilmens försvarsmekanism. Rubbning av balansen i tårfilmen kan medföra att ögat inte behåller sin naturliga jämvikt. 3,4 Skötselprodukter och den naturliga tårfilmen Den främsta funktionen hos allt-i-en-vätskor (MPS) är att rengöra och desinficera kontaktlinser. Vätskan måste vara kompatibel med ögat för att minimera störningar på den okulära ytan när man sätter in en lins, som har legat i vätskan över natten. Vätskans sammansättning är framtagen för att vara kompatibel med ögat, för att minimera fysiologisk påverkan på tårfilmen och ögats vävnader. En av de faktorer som påverkar biokompatibiliteten hos en allt-i-en-vätska är dess fysiologiska egenskaper. 5,6 Specifika egenskaper hos en allt-i-en-vätska kan mätas med hänsyn till dess biokompatibilitet med fysiologiska tårar ph, osmolalitet, viskositet och ytspänning: a. ph - ph hos fysiologiska tårar varierar beroende på individuell okulär fysiologi och ligger mellan ph 7.30 till ph 7.70 3 b. osmolalitet - Detta är ett mått för vikten av koncentrationen av komponenterna som löses i tårarna c. viskositet - Detta är ett mått på hur lätt tårfilmen rör sig i termen flöde en faktor som påverkas av dess tjocklek d. ytspänning - Ett mått på hur vätskan Figur 2: Egenskaper hos allt-i-en-vätskor jämfört med hälsosam tårfilm Testvätska ph ± SD Osmolalitet, mosm/ kg ±SD interagerar med luft och vätskeytan agerar som ett tunt elastiskt skikt En studie genomfördes nyligen för att mäta dessa 4 fysiska egenskaper hos 7 allt-i-envätskor 7 MPS A: B&L novel MPS (borsyra / poloxamin) MPS B: borsyra / citrat / poloxamin MPS C: borsyra / citrat / poloxamin MPS D: trometamin / fosfat / poloxamer MPS E: borsyra / poloxamin MPS F: borsyra / poloxamin MPS G: fosfat / poloxamer Viscositet, cp ± SD Ytspänning, Mn/m ±SD Hälsosamma tårar 7.3-7.70a 244-344b 1-10c 42-46d MPS A 7.50±0.02 285±1 1.15±0.02 44.4±0.2 MPS B 7.82±0.02 220±1 1.13±0.03 39.9±0.6 MPS C 7.83±0.01 272±2 1.29±0.01 39.2±0.2 MPS D 7.21±0.01 310±1 1.50±0.01 45.5±0.5 MPS E 7.30±0.01 281±1 1.56±0.02 45.8±0.1 MPS F 7.30±0.02 283±1 1.23±0.01 45.3±0.2 MPS G 7.19±0.01 292±1 1.20±0.02 49.8±0.3 cp= centipoise; mn=millinewton; mosm=milliosmole; SD=standard deviation. a Moses RA, Hart WMJ. Adler s Physiology of the Eye, Clinical Application. St. Louis, MO: The C.V. Mosby Company; 1981. b Benjamin WJ, Hill RM. Br J Ophthalmol. 1989;73(8):624-627. c Tiffany JM. Eye. 2003;17(8):923-926. d Nagyova B, Tiffany JM. Curr Eye Res. 1999;19(1):4-11. Burke SE et al. Presented at: Annual Meeting of the American Academy of Optometry; November 11-14, 2009; Orlando, FL. Resultaten ovan visar sambandet mellan de fysiska egenskaperna hos flera testade allt-i-en-vätskor. Endast 3 av 7, ( MPS A,E och F), testade vätskor visade att alla fyra fysiska egenskaper var inom det område som rapporterades för fysiologiska tårar. Rubbningar i sammansätttningen av tårfilmen påverkar ögats arbete att återställa den önskade balansen och ytterligare kliniska studier behövs för att kvantifiera den kliniska signifikansen av dessa mätningar. Kanske skötselprodukter som mer är i linje med tårfilmens egenskaper skulle kunna optimera relationen mellan tårfilm, kontaktlins och skötselsystem. Reference: 1 Tutt R, Bradley A, Begley C, Thibos LN. Optical and visual impact of tear break-up in human eyes. Invest Ophthalmol Vis Sci 2000; 41: 4117-4123. 2 The Tear Film-structure, function and clinical Examination, Korb, D.R., Craig, J., Doughty, M., Guillon, J.-P., Smith, G. Tomlinson, A.; Butterworth-Heinemann: London, 2002. 3 Adler s Physiology of the Eye, 7 th Edition. R.A. Moses and W.M. Hart eds. Mosby: St Louis, 1987, pp15-35 4 Carney, L.G,; Hill, R.M. J. Am. Optom. Asoc. 1979,(50),351. 5 Dalton, K.; Subbaraman, L. N.; Rogers, R.; Jones, L.Optom. Vis.Sc. 2008,(85),122. 6 Tang,I.; Wong, D.M.; Bliss, G. Current Eye Res. 1989(8)507 7 Physical properties of a multipurpose contact lens care solution. Burke,S., Fridman, K,. Scheuer, M.S,.Barniak, B,B,. Poster at Americam Academy of Optometry Florida Nov.2009. www.academyofvisioncare.com

17 Genom att sova med orto-keratologi-linser i ögonen kan myopi korrigeras hos patienter som inte kan eller vill använda andra synhjälpmedel under dagen. Text: Mats Almegård Orto-k-linser ett alternativ Idag finns det en uppsjö av olika orto-keratologi-linser, eller orto-k-linser som de vanligtvis kallas. Trots det är det en relativt ovanlig behandlingsmetod i Sverige. Möjligen beror det på att patienter tidigare har klagat på problem i inledningen av behandlingen: halofenomen och andra synstörningar. Ofta försvinner problem av det slaget efter en kort period, men det kan kräva en del återbesök för patienten, säger Peter Åström på Nordiska Lins AB. Nordiska Lins är ett av de företag som tillverkar orto-k-linser. DreamLite heter deras produkt och Nordiska Lins samarbetar idag med ett fyrtiotal optiker runt om i Sverige. Av dem uppskattar Peter att det rör sig om ett tjugotal som är riktigt aktiva och tillpassar orto-k-linser till sina patienter, totalt kanske 600 patienter i hela landet. Det är många optiker som tycker att orto-k-linser är intressanta. Men vi känner att det är svårt att nå ut till gemene man för att berätta om detta alternativ, säger Peter. Anna Lindskoog Pettersson är kursansvarig på kontaktlinskurserna på KI:s optikerprogram. Hon menar att den rådande inställningen bland Sveriges optiker är att stabila linser är lite för komplicerat: Vi har jobbat för lite med stabila linser och har fått för stor respekt för dem. Jag tror att många är rädda för att det tar längre tid vid tillpassningen jämfört med mjukare linser. Men tvärtemot vad många tror kan faktiskt patienterna uppleva att de blir väl omhändertagna om de måste återkomma flera gånger för tillpassning och undersökningar i samband med denna. Orto-K-linser ger en tillfällig, reversibel formändring av det yttersta lagret på hornhinnan. När behandlingen avslutas återgår hornhinnan till sin ursprungliga form. Peter Åström menar att tillpassningen inte är särskilt komplicerad. Skillnaden mot en vanlig tillpassning är att det tar lite extra tid. Optikern tar en topografbild som han eller hon mejlar till oss. Vi svarvar en unik lins utifrån denna bild och efter styrkorna. Behandlingen utförs på friska ögon med närsynthet upp till -4,5 dioptrier och med astigmatism (-1,5 till -2,5) beroende på axelläget. För närsynta personer, över 40 år, som behöver tillägg för läsning går det att utföra så kallad monovision. Efter att linsen tillverkats får patienten lära sig att hantera denna av optikern i sin butik. Därefter är det dags att gå hem och sova med linserna i ögonen. Morgonen därpå kommer patienten tillbaka med linserna i ögonen. Optikern kontrollerar då att allt ser bra ut. Linserna tas sedan ut och en ny bild tas med topografen, för att säkerställa linsernas position under natten. Linsen omformar alltså det yttersta lagret på hornhinnan. Förutsättningen är att patienten sover med linserna regelbundet. Hur ofta patienten måste sova med orto-k-linserna i ögonen varierar. Det har med synfelet och hornhinnans formbarhet att göra. Vissa sover med dem två gånger per vecka, andra måste ha dem varje natt, säger Anna. Orto-k-linser är särskilt attraktiva för patienter som utövar sport, eller för de som arbetar i torr, smutsig eller dammig miljö, där det är problematiskt att bära kontaktlinser under dagen. 90 procent av orto-k-lins-tillpassningarna är lyckade. Det som är mycket intressant är att det i vissa fall går att bromsa myopi hos barn och ungdomar. Jag önskar självklart att fler skulle upptäcka att det inte är så krångligt att tillpassa orto-k-linser och att de är ett bra alternativ till vanliga kontaktlinser. Orto-K är nämligen ett utmärkt alternativ för de patienter med marginal dry eyes som vid slutet av dagen besväras av konventionella linser, säger Peter.