Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2008 2023 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Kunskapsöversikter ska bland annat kunna ge stöd för en kunskapsbaserad vård och behandling, metodutveckling och annat förbättringsarbete, stimulera och underlätta kvalitetsuppföljning, stimulera till effektivt resursutnyttjande och/eller belysa fördelningsmässiga effekter. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN 978-91-85483-62-4 Artikelnr 2007-110-14 Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2007 2

Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fortlöpande ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens tillgång och efterfrågan av barnmorskor, sjuksköterskor och läkare i hälso- och sjukvården, samt tandhygienister och tandläkare i tandvården på kort och lång sikt. Tidigare lämnade rapporter har i huvudsak fokuserat på det korta perspektivet. År 2004 publicerades en prognos över antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta i hälso- och sjukvården liksom antalet tandhygienister och tandläkare sysselsatta i tandvården fram till år 2020. Föreliggande prognos är en uppdatering och sträcker sig fram till år 2023. Statistiken i rapporten, liksom i de tidigare rapporterna, bygger på registerstatistik från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Uppdraget bedrivs av Socialstyrelsen, inom det nationella planeringsstödet (NPS). Rapporten har utarbetats av Charlotta Hansell och Hans Schwarz, verksamma vid Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsavdelning. Projektledare för uppdraget är Charlotta Hansell. Prognosmodellen har diskuterats inom det nationella planeringsstödets kontaktgrupp för hälso- och sjukvård, som består av representanter från Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Handikappförbundens samarbetsorgan och Vårdföretagarna. Diskussioner har även förts inom nationella planeringsstödets referensgrupp för tandvård, vilken inkluderar representanter från Sveriges folktandvårdsförening, Handikappförbundens samarbetsorgan, Sveriges Tandläkareförbund, Landstingsförbundet, Sveriges Tandhygienistförening och Sveriges Privattandläkarförening. Vidare har prognosmodellens utformning diskuterats i arbetsgruppen med representanter från hälso- och sjukvårdens samverkansnämnder och dåvarande Landstingsförbundet. Olivia Wigzell Enhetschef Analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen 3

4

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 9 Syfte 9 Grundläggande antaganden 10 Modell 11 Beskrivning av inflödesvariabler 11 Examen från svensk utbildning 11 Byte av sysselsättning från utanför till inom hälso- och sjukvården/tandvården 12 Från ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården 12 Immigration från Norden 12 Immigration från EU och EES samt Schweiz, exklusive Norden 12 Immigration från tredje land 13 Återinvandring med svensk legitimation 13 Beskrivning av utflödesvariabler 13 Pension 13 Sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation 14 Byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården/tandvården 14 Från sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tandvården till ej sysselsatt 14 Emigration 14 Estimering av variabler 15 Resultat 16 Barnmorskor 16 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 16 Inflöde till hälso- och sjukvården 18 Utflöde från hälso- och sjukvården 19 Prognos 19 Sjuksköterskor 23 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 23 Inflöde till hälso- och sjukvården 24 Utflöde från hälso- och sjukvården 27 Prognos 28 Läkare 32 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 32 Inflöde till hälso- och sjukvården 33 Utflöde från hälso- och sjukvården 36 Prognos 38 Tandhygienister 42 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 42 Inflöde till tandvården 43 Utflöde från tandvården 44 Prognos 45 5

Tandläkare 48 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 48 Inflöde till tandvården 49 Utflöde från tandvården 51 Prognos 52 Diskussion 55 Referenser 58 Figurer och tabeller 60 Bilaga 1. Metod för databearbetning 64 Population 64 Datakällor 64 HOSP 64 Övriga data från Socialstyrelsen 64 LISA 64 Övriga register på SCB 65 Sambearbetning 65 Definitioner 66 Anställningsbara läkare utan svensk legitimation 66 Ej folkbokförda 67 Ej inkomst 67 Hälso- och sjukvård (HoS) och Tandvård (TV) 68 Legitimationsår 70 Näringsgren 70 Pensionerad 70 Sysselsatt 71 Ålder 71 Övriga ej sysselsatta 71 Begränsningar och svagheter 72 Sekretess 73 Tabeller 74 Prognosmodell 82 Inflöde 82 Utflöde 82 6

Sammanfattning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens tillgång och efterfrågan av barnmorskor, sjuksköterskor och läkare i hälso- och sjukvården, samt tandhygienister och tandläkare i tandvården på kort och lång sikt. De rapporter som Socialstyrelsen tidigare har överlämnat till regeringen har i huvudsak varit nulägesanalyser. 2004 publicerades för första gången en prognos med fokus på det långa perspektivet. Föreliggande rapport är en uppdatering av 2004 års prognos och bygger på samma prognosmodell. Underlaget prognostiserar antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandläkare och tandhygienister sysselsatta inom tandvården från 2008 fram till och med 2023. Prognosen bygger på två antaganden. Det ena är att antalet nybörjare på respektive utbildning är detsamma under hela prognosperioden som genomsnittet av åren 2001-2005. Vidare bygger prognosen på antagandet att efterfrågan är lika stor eller större än den prognostiserade sysselsättningen. Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive tandvården ett visst år beräknas med utgångspunkt från antalet sysselsatta året innan. Detta antal justeras sedan för det aktuella årets inströmning och utströmning av personal till hälso- och sjukvården respektive tandvården. Tillförseln av personal till hälso- och sjukvården respektive tandvården består av nyexaminerade från grundutbildning och utflödet från pensioneringar, deslegitimering och dödsfall. Vidare finns en arbetskraftsrörlighet av sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive tandvården och sysselsättning utanför dessa näringsgrenar, ej sysselsatta personer samt migration. Arbetskraftens rörlighet och flödet till och från hälso- och sjukvården samt tandvården är baserat på empiriska data från perioden 2001 2005. Prognosen tyder på att antalet barnmorskor under 70 år sysselsatta inom hälso- och sjukvården kommer att minska med 20 procent till ett antal av cirka 5 200 år 2023, jämfört med 6 500 år 2005. Migrationen antas inte påverka prognosen. Antalet sjuksköterskor under 70 år som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården förväntas att öka och nå en nivå om omkring 107 300 år 2023 jämfört med cirka 96 000 år 2005, vilket innebär en förändring om 11 procent. Nettoimmigrationen har antagits ligga på en nivå om cirka 130 sjuksköterskor årligen, vilket är en relativt liten andel av de sysselsatta. Denna antagna migration är inkluderad i prognosen men påverkar inte utfallet i någon större utsträckning. Antalet läkare under 70 år sysselsatta inom hälso- och sjukvården, utan någon nettomigration, förändras relativt lite enligt prognosen. Tillgången år 2023 är utan någon nettomigration att cirka 31 000 läkare, vilket är 1 procent lägre än år 2005. Hur migrationen kommer att utvecklas i framtiden beror framförallt på hur arbetsmarknaden i framtiden ser ut i Sverige och övriga EU, samt i viss 7

utsträckning också på flyktingströmmar. Socialstyrelsen har i prognosen visat på ett alternativt scenario med en årlig nettomigration om 400 läkare. Med ett sådant inflöde till hälso- och sjukvården skulle tillgången på läkare i stället öka med cirka 22 procent och vara cirka 38 100 år 2023. Antalet tandhygienister under 70 år som är sysselsatta inom tandvården förväntas öka och nå en nivå om cirka 4 700 år 2023 jämfört med knappt 3 200 år 2005. Det innebär en tillgångsökning om 47 procent. Nettoimmigrationen förväntas inte påverka prognosen någon betydande omfattning. Antalet tandläkare under 70 år som är sysselsatta inom tandvården beräknas minska med 26 procent och nå en nivå om cirka 5 400 år 2023 jämfört med knappt 7 400 år 2005. Eventuellt är en viss nettoimmigration att vänta, både av tandläkare utbildade utomlands och i Sverige. Socialstyrelsen visar därför också på ett tillgångsscenario med en positiv årlig nettomigration om 25 tandläkare. Ett sådant utfall skulle medföra ett antal om cirka 5 900 sysselsatta tandläkare år 2023, det vill säga en något mindre tillgångsminskning på 20 procent. Utgångspunkten för Socialstyrelsens prognos är att människor inte ändrar sitt sysselsättningsmönster mer än marginellt på en arbetsmarknad med stabila regler. Därför är prognosen utvecklad utifrån ett empiriskt material. De regler som kan ändras och därmed påverka prognosen med betydande resultat är i huvudsak politiskt beslutade regleringar, vilket innefattar exempelvis pensionssystemets utformning, patientens kostnader för hälso- och sjukvård respektive tandvård likväl som utbildningsdimensionering. 8

Inledning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens tillgång och efterfrågan av barnmorskor, sjuksköterskor och läkare i hälso- och sjukvården, samt tandhygienister och tandläkare i tandvården på kort och lång sikt. De rapporter som Socialstyrelsen överlämnat till regeringen mellan åren 2002 och 2007 har i huvudsak varit nulägesanalyser. År 2004 publicerades för första gången en prognos med fokus på det långa perspektivet fram till år 2020. Föreliggande rapport är en uppdatering av prognosen från 2004 och sträcker sig mellan åren 2008 och 2023. Samma prognosmodell har använts som i föregående prognos. Flera aktörer har prognostiserat framförallt tillgången och efterfrågan på läkare. Statistiska centralbyrån publicerade år 2005 en rapport i vilken tillgången och efterfrågan på sjuksköterskor, läkare och tandläkare prognostiserades. 1 Under 2006 har också Sveriges läkarförbund publicerat en prognos över den framtida tillgången och efterfrågan på läkare. 2 Socialstyrelsens prognos skiljer sig dock något från övriga prognoser, då prognosen fokuserar på det framtida antalet sysselsatta inom specifikt hälso- och sjukvården respektive tandvården. Prognosen bygger även på empiriska data som beskriver hur hälso- och sjukvårdspersonal liksom tandvårdspersonal faktiskt har agerat under tidigare år. Detta innefattar bland annat pensionsmönster, byte av näringsgren och migration. Syfte Syftet med rapporten är att ta fram underlag som kan användas för bedömning av hälso- och sjukvårdens framtida tillgång på barnmorskor sjuksköterskor och läkare samt tandvårdens framtida tillgång på tandhygienister och tandläkare. Underlaget utgörs av prognoser över antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt över tandläkare och tandhygienister sysselsatta inom tandvården från 2006 fram till och med 2023. Rapporten innehåller dock inte någon analys över hur efterfrågan på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare ser ut i framtiden. Det innebär att prognosen inte ger underlag för någon bedömning av huruvida det i framtiden råder balans mellan efterfrågan och tillgång på respektive yrkesgrupp. 1 Statistiska centralbyrån (2005a). 2 Samnordisk Arbetsgrupp för Prognos- och Specialistutbildningsfrågor, SNAPS (2006). 9

Grundläggande antaganden Prognosen bygger på antagandet att antalet nybörjare på respektive utbildning är detsamma under hela prognosperioden som genomsnittet av läsåren 2001/02-2005/06. Dessa data är hämtade från Statistiska centralbyrån. När det gäller läkare inkluderar beräkningen också de 30 nya utbildningsplatser som tillkommit år 2006 samt de 34 nya platser som föreslagits i budgetpropositionen 2006/07. 3 Även de 20 nya platserna på tandläkarutbildningen som tillkom år 2006 plus de ytterligare 10 som föreslagits i budgetpropositionen 2006/07 har inkluderats i beräkningen för tandläkare. Vidare utgår prognosen från ett antagande om att efterfrågan är lika stor eller större än den prognostiserade sysselsättningen. 3 Prop 2006/07:1 Budgetpropositionen för år 2007. Utgiftsområde 16. 10

Modell Inflöde efter Inflöde efter examen examen Sysselsatta inom hälso- och Sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive sjukvården respektive tandvården tandvården Utflöde på Utflöde på grund av: grund av: 1. Pension 1. Pension 2. Dödsfall 2. Dödsfall Arbetskraftsrörelse till/från: Arbetskraftsrörelse till/från: 1. Sysselsättning utanför 1. Sysselsättning utanför hälso- och hälso- och sjukvården/tandvården sjukvården/tandvården 2. Utlandet (migration) 2. Utlandet (migration) 3. Ej sysselsatta 3. Ej sysselsatta Bild 1. Schematisk bild över prognosmodellen Modellen används för att prognostisera antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården under åren 2008-2023. Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården ett visst år beräknas med utgångspunkt från antalet sysselsatta året innan. Detta antal justeras sedan för det aktuella årets inflöde och utflöde av personal till hälso- och sjukvården respektive tandvården. I bilaga 1 redovisas metod för databearbetning och definitioner. I modellen antas att utbildningsdimensioneringen är oförändrad och att ekonomin tillåter att det prognostiserade antalet personer även blir sysselsatta inom hälso- och sjukvården (HoS) respektive tandvården (TV). Nedan beskrivs modellens variabler. För en vidare beskrivning av prognosmodellen, se bilaga 3. Beskrivning av inflödesvariabler Examen från svensk utbildning Variabeln avser personer som efter erhållen examen börjar arbeta inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Inflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården bygger på data för åren 2001 2005 som visar andelen examinerade ett visst år och som därefter var sysselsatta inom hälso- och sjukvården eller tandvården inom ett år efter erhållen examen. Statistiken används för att bedöma värdet på variabeln som används i prognosmodellen. Socialstyrelsen har inte gjort några egna beräkningar över examensfrekvenser utan dessa har hämtats från Statistiska centralbyrån. Examensfre- 11

kvenserna ligger till grund för bedömning av inflödet av nyexaminerade med svensk utbildning till hälso- och sjukvården respektive tandvården. Då antalet studenter som läser till läkare utomlands har ökat är det också av intresse att studera denna grupp. Data över studenter som studerar med svenskt studiestöd på läkarutbildningar utomlands har hämtats från Centrala Studiestödsnämnden. För övriga yrkesgrupper redovisas inte dessa siffror eftersom det handlar om ett fåtal personer. Byte av sysselsättning från utanför till inom hälso- och sjukvården/tandvården Variabeln avser personer som byter från sysselsättning inom näringsgrenar som inte definieras som hälso- och sjukvård respektive tandvård till sysselsättning inom näringsgrenar som definieras som hälso- och sjukvård eller tandvård. Socialstyrelsen presenterar historiska data för åren 1996 2005 som visar andelen personer inom olika yrkeskategorier som ett visst år var sysselsatta utanför hälso- och sjukvården, och som året därefter var sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Statistiken används för att bedöma värdet på variabeln som används i prognosmodellen. Från ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården Variabeln avser personer som har övergått från att inte ha varit sysselsatta (exklusive pensionärer) till att vara sysselsatta inom hälso- och sjukvården. I prognosen antas nettovärdet av detta värde minus flödet åt andra hållet, det vill säga övergång från status sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tandvården till ej sysselsatt, vara noll. Immigration från Norden Variabeln avser personer med utbildning från annat nordiskt land som efter att ha fått svensk legitimation arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen presenterar data för personer med utbildning i övriga Norden och svensk legitimation under åren 1990-2006. Slutligen presenteras även information från andra studier. Förutom historiska data beaktas också annan information vid bedömningen av storleken på immigrationen från Norden. Immigration från EU och EES samt Schweiz, exklusive Norden Variabeln avser personer med utbildning från ett land inom EU/EES och från Schweiz, som har fått svensk legitimation och som även arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen presenterar data över antalet för personer med svensk legitimation utbildade inom EU/EES och Schweiz under åren 1995 2005. Dessutom hänvisas till ett antal rapporter i vilka immigrationens omfattning inom EU/EES diskuteras, varefter en bedömning av framtida immigration från dessa länder görs. 12

Immigration från tredje land Variabeln avser personer med en utbildning från ett land utanför EU/EES, ett s.k. tredje land, som har erhållit svensk legitimation och som även arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen presenterar data över personer med svensk legitimation utbildade i tredje land under åren 1995-2005 Slutligen görs en bedömning av den framtida immigrationen från s.k. tredje land. Återinvandring med svensk legitimation Variabeln avser personer med svensk legitimation som ett specifikt år inte var folkbokförda i Sverige eller som saknat inkomst i landet, men som ett år senare var sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård, vilket innebär att. de anses ha återinvandrat till Sverige. Personerna kan även ha avslutat utpendling från landet. Socialstyrelsen presenterar data för åren 1996-2005 över sysselsatta inom hälso- och sjukvården som föregående år inte var folkbokförda i Sverige eller sakande inkomst i landet under åren 1996 2005. Utifrån detta bedöms återinvandringens omfattning. Beskrivning av utflödesvariabler Pension Variabeln avser personer sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården som årligen förväntas gå i pension. Prognosen baseras på sannolikheten att årligen pensioneras, fördelat på ålder och kön. Beräkningen utgår från de faktiska pensioneringarna 2000 2004. Variabeln uppskattas per yrkeskategori efter den genomsnittliga andelen per åldersgrupp och kön av de sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive tandvården året innan de gick i pension. En sådan uppskattning av de förväntade pensionsavgångarna leder till att variationen mellan åldersgrupperna minskar, jämfört med åldersfördelningen bland de sysselsatta. 13

Sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation Variabeln avser de sjuksköterskor som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården och som efter vidareutbildning erhållit barnmorskelegitimation första året efter sista sysselsättningsåret med sjuksköterskelegitimation. Drygt hälften av de inom hälso- och sjukvården sysselsatta sjuksköterskorna som blir barnmorskor var sysselsatta som sjuksköterskor året innan barnmorskelegitimationen. I prognosarbetet betraktas följaktligen dessa sjuksköterskor som ett utflöde från yrkeskategorin sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. De data som presenteras avser åren 2001 2005. Knappt hälften av samtliga sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården som erhåller legitimation som barnmorska var inte sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan barnmorskelegitimationen. Dessa personer var studerande, utlandsboende, arbetslösa m.m. Detta utflöde av sjuksköterskor från hälso- och sjukvården inkluderas i variablerna byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården/tandvården, övergång från status sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården till status ej sysselsatt och så vidare. Byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården/tandvården Variabeln avser personer som byter från sysselsättning inom hälso- och sjukvården till sysselsättning inom näringsgrenar som inte definieras som hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen presenterar historiska data för åren 1996 2005 över andelen som ett visst år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive tandvården och som påföljande år var sysselsatta utanför hälso- och sjukvården respektive tandvården. Historiken används för att bedöma de olika yrkesgruppernas byte av sysselsättning. Från sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tandvården till ej sysselsatt Variabeln avser personer som övergått från statusen sysselsatt inom hälsooch sjukvården respektive tandvården till statusen ej sysselsatt (exklusive pensionerade). I prognosen antas nettovärdet av detta värde minus flödet åt andra hållet, övergång från status ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tandvården, vara noll. Emigration Variabeln avser antalet emigrerade, dvs. ej folkbokförda eller personer utan inkomst i Sverige, som ett år tidigare varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Socialstyrelsen presenterar data för åren 1996 2005 över antalet personer som ett visst år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, men som året efter ej var folkbokförda eller som saknade inkomst i Sverige. Bedömningar om framtida emigration baseras dels på befintliga studier, dels på historiska data över emigration. 14

Estimering av variabler För samtliga variabler presenteras historiska data, varefter det framtida ineller utflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården bedöms. Det är främst Socialstyrelsens statistik som presenteras, men hänvisning görs även till statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och till material publicerat av andra organisationer. SCB har uppskattat examensfrekvenser, fördelade på ålder och kön, för de olika utbildningarna. Examensfrekvenserna ligger till grund för bedömningen av inflödet av nyexaminerade med svensk utbildning till hälso- och sjukvården respektive tandvården. Övriga variabler har beräknats utifrån de faktiska flödena till och från hälso- och sjukvården samt tandvården under åren 2001 2005. Bedömningar av framtida migration är inte enbart baserade på historiska data, utan även på befintliga studier. 15

Resultat Barnmorskor Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning Omkring 7 200 barnmorskor var sysselsatta i Sverige år 2005. Av dessa var 6 500 sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Högst antal barnmorskor utanför hälso- och sjukvården återfanns inom utbildningsväsendet och offentlig förvaltning. Barnmorskor verksamma utanför hälso- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälso- och sjukvårdskompetens bedömdes komma till användning. 4 I tabellen nedan redogörs för hur de sysselsatta barnmorskorna fördelar sig mellan hälso- och sjukvården och övriga näringsgrenar. Drygt 300 barnmorskor som tidigare hade varit folkbokförda i Sverige var inte längre folkbokförda i landet, och var således sannolikt utflyttade. Förutom dessa fanns 45 barnmorskor som var folkbokförda men inte hade någon inkomst av arbete eller tjänst under år 2005. Denna grupp antas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och eventuellt bo utomlands. Omkring 1 600 personer återfanns i gruppen pensionerade barnmorskor. Slutligen fanns omkring 100 barnmorskor i gruppen Övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studerande etcetera. År 2005 fanns totalt, alla åldrar inräknade, omkring 9 500 barnmorskor med svensk legitimation, se Tabell 1 nedan. 4 Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka arbetsuppgifter barnmorskor utfört inom dessa arbetsställen. 16

Tabell 1. Antal legitimerade barnmorskor efter arbetsmarknadsstatus och kön, november 2005. Barnmorskor Sysselsatta 7 241 Inom HoS 6 500 Utanför HoS 741 Ej sysselsatta 2 095 Ej folkbokförda 321 Ej inkomst 45 Pensionerade 1 626 Övriga ej sysselsatta 103 Saknar personnummer 108 Totalt 9 444 Därav Kvinnor 9 393 Män 51 Hur de barnmorskor som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården i november år 2005 fördelade sig åldersmässigt framgår av nedanstående figur. Notera att barnmorskor över 69 år exkluderats i prognosen. Åldersklass 70-w år 65-69 år 60-64 år 55-59 år 50-54 år 45-49 år 40-44 år 35-39 år 30-34 år <30 år 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 Figur 1. Antal legitimerade barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass, november 2005. 17

Inflöde till hälso- och sjukvården Framför allt består inflödet av barnmorskor till hälso- och sjukvården av nyexaminerade med svensk utbildning. Antalet nybörjare på barnmorskeutbildningen har under perioden 1990 2005 varierat mellan 140 och 280 nybörjare per år. I prognosen har ett antagande gjorts om 203 nybörjare årligen, vilket är genomsnittet för åren 2001 2005. Antalet examinerade barnmorskor minskade från ett antal om 250 nyexaminerade i början av 1990- talet till omkring 150 under 2000-talets första år. 2004 2005 steg antalet till 200. I prognosen antas drygt 190 barnmorskor examineras årligen. Inflödet till hälso- och sjukvården inom ett år efter examen tagen under åren 2000 2004 var i genomsnitt 92 procent, vilket i prognosen har antagits vara konstant därefter. Inflödet till hälso- och sjukvården direkt från examen antas således stabiliseras på en nivå om 172 barnmorskor årligen fram till år 2023. Se bilaga 2, tabellerna A, B, D och E. Det årliga inflödet från näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården till sysselsättning inom hälso- och sjukvården varierade mellan 0,8 och 1,6 procent av det totala antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Variationen var relativt låg, varför det genomsnittliga värdet för åren 2001 2005, 1,3 procent, används för att estimera variabeln. Se bilaga 2, tabell F. Ett litet antal barnmorskor med utländsk utbildning erhåller årligen svensk legitimation. Det är dock inte självklart att de som har erhållit svensk legitimation även arbetar i den svenska hälso- och sjukvården, eller ens i Sverige. Av dem som erhöll svensk legitimation och svenskt personnummer blev i genomsnitt 10 personer om året sysselsatta inom hälso- och sjukvården ett år efter legitimation under perioden 1996 2005. Tabell 2. Antal utländskt utbildade barnmorskor och därav antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården ett år efter svensk legitimering, åren 1996 2005. 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 9 8 11 7 14 11 4 12 8 17 Då gruppen utländskt utbildade barnmorskor som erhåller svensk legitimation och som sedan börjar arbeta i den svenska hälso- och sjukvården är så pass begränsad, påverkar den inte prognosens utfall. Denna grupp är därför inte heller inkluderad i prognosen. Återinvandringen av barnmorskor med svensk legitimation till hälso- och sjukvården var årligen omkring 30 personer mellan åren 1996 och 2005. Socialstyrelsen antar att den framtida återinvandringen fortsätter på en nivå om cirka 30 barnmorskor årligen. Tabell 3. Antal återinvandrade barnmorskor med svensk legitimation som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården redovisat år och som året innan antingen inte var folkbokförd eller inte hade någon inkomst i Sverige, åren 1996 2005. År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Antal 29 23 34 42 36 34 27 27 24 14 18

Utflöde från hälso- och sjukvården Utflödet från hälso- och sjukvården förorsakas framför allt av pensionsavgångar. Pensionsfrekvenser för barnmorskor i olika åldrar redovisas i bilaga 2, tabell G. Exempelvis pensionerades under åren 2000 2004 i genomsnitt 1,7 procent av de barnmorskor som närmast föregående år var 58 år och var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan. För 62-åriga barnmorskor var motsvarande siffra 17,4 procent. Utifrån barnmorskornas åldersstruktur förväntas antalet årliga pensionsavgångar öka för barnmorskor. Det genomsnittliga pensionsmönstret under perioden 2000 2004 antas bestå under prognosperioden. Ett litet utflöde utgörs även av de barnmorskor som avlider eller deslegitimeras. Dessa inkluderas vid beräkningen av pensionsfrekvenser. Under åren 1996 2005 lämnade mellan 1,4 och 2,5 procent av barnmorskorna årligen hälso- och sjukvården för sysselsättning inom andra näringsgrenar, till exempel offentlig förvaltning, högskoleutbildning, etc. Det genomsnittliga värdet för de senaste fem åren, 1,8 procent, används för att estimera det framtida utflödet från hälso- och sjukvården till sysselsättning i andra näringsgrenar. Se bilagetabell F. Emigrationen av barnmorskor utbildade i Sverige, som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården, har under åren 1996 2005 som lägst varit 12 och som högst 44 barnmorskor för ett enskilt år. Den fortsatta utflyttningen antas omfatta cirka 20 barnmorskor årligen. Utländskt utbildade barnmorskor som innehaft sysselsättning i svensk hälso- och sjukvård har, som tabellen nedan visar, emigrerat i mycket liten utsträckning under perioden 1996 2005. Därmed antas den framtida emigrationen vara förhållandevis begränsad. Tabell 4. Antal emigrerade* barnmorskor med svensk legitimation som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan, åren 1996 2005 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Svensk 25 44 35 29 26 20 17 15 19 12 utbildning Utländsk 0 3 5 1 0 2 3 3 3 1 utbildning Totalt 25 47 40 30 26 22 20 18 22 13 *Emigration avser personer som var folkbokförda eller saknade inkomst i Sverige under det aktuella året. Därmed är det möjligt att personer har pendlat från Sverige till arbete i annat land. Prognos För att förtydliga resultaten summeras vissa in- och utflöden till nettoflöden. In- och utflödet mellan sysselsättning inom hälso- och sjukvården och sysselsättning utanför hälso- och sjukvården redovisas som nettoutflöde från hälso- och sjukvården. Inflöde och utflöde till hälso- och sjukvården till följd av immigration och emigration tar ut varandra och därför exkluderas dessa flöden i prognosen. 19

Tabell 5. Nettoflöden i prognosen för barnmorskor. Flödesvariabler Inflöde till hälso- och sjukvården efter examen Nettoimmigration Nettoutflöde till sysselsättning utanför hälsooch sjukvården Pensionsavgångar, dödlighet och deslegitimering Estimerat värde 92 procent av nyexaminerade 0 personer 0,4 procent av sysselsatta inom hälso- och sjukvården Se tabell G i bilaga 2 En mycket liten immigration av barnmorskor till svensk hälso- sjukvård innebär att inflödet av barnmorskor till hälso- och sjukvården i stort sett kommer endast från utbildningarna i Sverige. Följaktligen kommer inflödet till hälso- och sjukvården att vara cirka 170 nya barnmorskor per år. Figuren nedan visar det faktiska inflödet till hälso- och sjukvården av nyexaminerade barnmorskor inom ett år efter de erhöll examen under åren 2001 2005, samt det prognostiserade inflödet till hälso- och sjukvården åren 2008 2015. Åren därefter fram till 2023 antas inflödet ligga på samma nivå varför detta inte illustreras i figuren. 250 200 150 100 Barnmorskor, inflöde till hälso- och sjukvården Prognos, inflöde till hälso- och sjukvården 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 2. Inflöde till hälso- och sjukvården inom ett år efter barnmorskeexamen 2001 2005, samt prognostiserat inflöde av barnmorskor till hälso- och sjukvården åren 2008 2015. Utflödet från hälso- och sjukvården består av pensioner och dödsfall, samt av att barnmorskor byter arbete från sysselsättning inom hälso- och sjukvården till arbete i näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården. Antalet barnmorskor som pensioneras varje år förväntas stiga till och med 2018 för att därefter sjunka något. Detta medför att dagens pensionsavgångar om drygt 100 barnmorskor årligen förväntas öka för att år 2018 vara omkring 270 barnmorskor per år. Nettoutflödet av barnmorskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården förväntas årligen vara cirka 20 personer. Resultatet 20

blir att antalet barnmorskor som årligen lämnar hälso- och sjukvården förväntas att öka avsevärt till en nivå om knappt 300 år 2018. I figuren nedan visas en prognos över utflödet från hälso- och sjukvården till följd av pension (inklusive dödsfall) samt nettoutflödet till följd av byte av sysselsättning under åren 2008 till 2023. 350 300 250 200 150 100 50 0 Prognos, nettoutflöde av barnmorskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården Prognos, pensionsavgångar 2008 2011 2014 2017 2020 2023 Figur 3. Prognos över utflödet till följd av pension inklusive dödsfall och byte av sysselsättning åren 2008 2023, för barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. 21

Prognosen visar, liksom föregående prognos 5, att antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården kommer att minska. Den procentuella förändringen åren 2005 till 2023 visar på en minskning med 20 procent. Jämfört med prognosen från år 2004 förväntas dock tillgången att vara något högre. Då visade prognosen på cirka 4 600 barnmorskor i hälso- och sjukvården år 2020, i nuvarande prognos är siffran för 2020 år cirka 5 500. År 2023 beräknas antalet vara 5 200. Med dagens utbildningsdimensionering förväntas inflödet till hälso- och sjukvården vara cirka 170 barnmorskor årligen och utflödet beräknas att öka till närmare 300 barnmorskor årligen. Migrationen förväntas inte påverka prognosen mer än marginellt. 7000 6000 5000 4000 3000 2000 Barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården Prognos 1000 0 1996 1998 2000 2002 2004 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 Figur 4. Faktiska antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren 1996-2005 och prognos över barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren 2008-2023. 5 Socialstyrelsen (2004) 22

Sjuksköterskor Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning År 2005 var knappt 110 000 sjuksköterskor sysselsatta i Sverige. Av dessa återfanns omkring cirka 96 500 inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor verksamma utanför hälso- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälso- och sjukvårdskompetens bedömdes ha kommit till användning aktivt. 6 Något färre än 6 000 sjuksköterskor som tidigare varit folkbokförda i Sverige var inte längre folkbokförda i landet. Dessutom var 900 sjuksköterskor folkbokförda men hade inte någon inkomst av arbete eller tjänst under 2005. Dessa personer förmodas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och eventuellt också bo utomlands. Antalet pensionerade sjuksköterskor uppgick till ungefär 25 500 personer. Slutligen återfanns cirka 1 900 sjuksköterskor i gruppen övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studerande, och så vidare. År 2005 fanns totalt, alla åldrar inräknade, knappt 146 000 sjuksköterskor med svensk legitimation. Tabell 6. Antal legitimerade sjuksköterskor efter arbetsmarknadsstatus och kön, november 2005. Sjuksköterskor Sysselsatta 109 926 Inom HoS 96 537 Utanför HoS 13 389 Ej sysselsatta 34 257 Ej folkbokförda 5 980 Ej inkomst 901 Pensionerade 25 458 Övriga ej sysselsatta 1 918 Saknar personnummer 1 593 Totalt 145 776 Därav Kvinnor 132 849 Män 12 927 6 Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka arbetsuppgifter sjuksköterskor utfört inom dessa arbetsställen. 23

I nedanstående figur redogörs för åldersfördelningen bland sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården i november 2005. Notera att sjuksköterskor över 69 år exkluderas i prognosen. Åldersklass 70-w år 65-69 år 60-64 år 55-59 år 50-54 år 45-49 år 40-44 år 35-39 år 30-34 år <30 år 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 Figur 5. Antal legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass, november 2005. Inflöde till hälso- och sjukvården Under 1990-talet sjönk antalet årliga nybörjare på sjuksköterskeutbildningen från cirka 4 300 till cirka 3 500 personer. Därefter ökade antalet och uppgick som högst till omkring 5 300 personer år 2003. Antalet sjönk sedan återigen något till en nivå om cirka 4 800 för 2005. I prognosen antas antalet nybörjare vara ett genomsnitt av åren 2001-2005, vilket innebär drygt 5 000 nybörjare årligen. Antalet examinerade sjuksköterskor varierade under 1990-talet. I och med 1993 års studieordning förlängdes sjuksköterskeutbildningen från två till tre år, vilket resulterade i att färre antal sjuksköterskor examinerades under några år jämfört med tidigare. Antalet examinerade sjuksköterskor uppgick till cirka 3 000 personer under perioden 1997-2002, men ökade 2003 till närmare 3 500, en ökning som fortsatte under åren 2004 och 2005. Då examinerades omkring 4 500 sjuksköterskor. I prognosen har antagits att cirka 4 200 sjuksköterskor tar examen årligen. Inströmningen till hälso- och sjukvården inom ett år efter examen låg på 0,95 procent under perioden 2000-2004. Det antas i prognosen att det även i fortsättningen kommer att vara 0,95 procent av de nyexaminerade sjuksköterskorna som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det innebär att inflödet till hälso- och sjukvården därmed kommer 24

att stabiliseras på en nivå om knappt 4 000 sjuksköterskor årligen. Se bilaga 2, tabellerna A, B, D och E. Inflödet från näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården till sysselsättning inom hälso- och sjukvården varierade årligen mellan 1,2 och 1,8 procent av det totala antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Det genomsnittliga värdet för åren 2001-2005, 1,5 procent, har används för att estimera variabeln. Se bilaga 2, tabell F. Att en person fått svensk legitimation innebär inte att personen verkligen är sysselsatt inom svensk hälso- och sjukvård eller ens avser att flytta till Sverige. För att kunna följa människors sysselsättningsstatus krävs också ett svenskt personnummer. Det finns sammanlagt 1 600 utländskt utbildade sjuksköterskor för vilka Socialstyrelsen saknar personnummer. Arbetsmarknadsstatusen för dessa är därmed helt okänd. Hur stor gruppen utlandsutbildade med svensk legitimation och svenskt personnummer varit åren 1995-2006 visas i diagrammet nedan. En stor del har nordisk utbildning, och då framför allt en utbildning från Finland. Antal 350 300 250 Tredje land* Övriga EU/EES Norden 200 150 100 50 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 *inkl. de 10 nya medlemsländerna år 2004 År Figur 6. Personer med svenskt personnummer som fått sjuksköterskelegitimation utfärdad under åren 1995 2006 fördelade på utbildning i Norden, övriga EU/EES Av dessa var en andel sysselsatt inom den svenska hälso- och sjukvården ett år efter erhållen legitimation. Tabellen nedan visar att inflödet av utländskt utbildade sjuksköterskor till svensk hälso- och sjukvård i enlighet med ovan de senaste åren i huvudsak har kommit från Norden. Inflödet av sjuksköterskor de nordiska länderna har dock avtagit efter år 2000. 25

Tabell 7. Antal utländskt utbildade sjuksköterskor med fullständigt svenskt personnummer sysselsatta inom hälso- och sjukvården inom ett år efter erhållen svensk legitimation, åren 1996-2005 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Norden 37 39 85 82 171 147 121 121 67 50 därav Finland 26 31 69 69 143 119 94 94 46 32 EU/EES*, exkl. Norden 8 10 11 14 26 17 29 23 21 17 och de 10 nya EUmedlemmarna år 2004 De 10 nya EU länderna 10 11 år 2004** Tredje land** 54 62 64 57 76 44 45 44 28 20 Totalt 99 111 160 153 273 288 195 188 126 98 *Inklusive Schweiz. **Under åren 1996-2003 räknas tredje land och de 10 nya EU-medlemsländerna år 2004 tillsammans. Den framtida immigrationen av sjuksköterskor utbildade i Norden eller i övriga EU/EES beror liksom för läkare i stor utsträckning på arbetsmarknadssituationen dels i Sverige, dels i övriga EU/EES. Antalet sjuksköterskor som har emigrerat från Finland har dock minskat, samtidigt som antalet sjuksköterskor som återvänder till Finland har ökat de senaste åren. Nettomigrationen av sjuksköterskor till Finland har därmed legat runt noll på senare tid. Inflödet av sjuksköterskor från övriga EU/EES har varit relativt stabilt. En OECD-studie 7 menar att flertalet länder har en situation där efterfrågan överstiger tillgången och att det framförallt är Spanien och Slovakien som uppvisar tecken på ett överskott av sjuksköterskor i form av något högre arbetslöshet. Tidigare har också en studie förutspått ett överskott av sjuksköterskor i Finland, Spanien och Grekland, liksom i Bulgarien, Rumänien, Malta, Polen och Slovenien. 8 Anpassningen av sjuksköterskeutbildningarna till gällande EG-direktiv i flera av de nyare EU-länderna började ske först inför EU-inträdet. Det innebär att många sjuksköterskor som före medlemskapet utbildades i dessa länder inte har en utbildning som motsvarar kraven i EG-direktiven. För den som gått en sådan äldre utbildning måste också vissa villkor för yrkeserfarenhet vägas in för att avgöra om sjuksköterskan kan erhålla svensk legitimation med stöd av EG-direktiv. Är direktiven inte tillämpliga måste utbildningen kompletteras på samma sätt om gäller för personer med utbildning från tredje land. 9 Immigrationen av sjuksköterskor utbildade i tredje land beror i hög utsträckning på flykting- och anhöriginvandring, vilket innebär att den framtida storleken på detta flöde är svårbedömd. Socialstyrelsen antar på grund av ovan presenterat material att immigrationen av utländskt utbildade sjuksköterskor till hälso- och sjukvården de kommande åren kommer att motsvara 150 200 sjuksköterskor årligen. 7 Simoens, S. et al. (2005). 8 Veer AJE de, Ouden DJ den, Francke AL (2002). 9 EG-direktiv 77452, 77453 26

Återinvandringen av sjuksköterskor med svensk legitimation har under åren 1996 och 2005 varierat mellan cirka 210 och 500 personer per år. Framförallt har återinvandringen varit lägre de senaste tre åren fram till 2005. Socialstyrelsen antar att den framtida återinvandringen fortsätter på en nivå om cirka 250 sjuksköterskor årligen. Tabellen nedan ger ytterligare information om återinvandringen till Sverige av utbildade i respektive utanför Sverige, åren 1996-2005. Tabell 8. Antal återinvandrade legitimerade sjuksköterskor som redovisat år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, och som året innan antingen inte var folkbokförda eller inte hade någon inkomst i Sverige, åren 1996-2005. 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Svensk utbildning 398 301 446 490 415 414 337 262 236 208 Utländsk utbildning 4 3 5 7 10 22 9 13 10 14 Totalt 402 304 451 497 425 436 346 275 246 222 Utflöde från hälso- och sjukvården Utflödet av sjuksköterskor från hälso- och sjukvården inkluderar bland annat pensionsavgångar. Pensionsfrekvenser för sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården redovisas i bilagetabell G. Av tabellen framgår exempelvis att under perioden 2001-2005 pensionerades i genomsnitt 2,7 procent av de 58-åriga manliga sjuksköterskorna som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan. Pensionsfrekvensen för jämnåriga kvinnor var något lägre, 1,8 procent. För 62-åriga manliga sjuksköterskor var motsvarande siffra 14,3 procent och för 62-åriga kvinnliga sjuksköterskor 17,4 procent. Beroende på sjuksköterskornas åldersstruktur förväntas det årliga antalet pensionsavgångar att öka. De faktiska genomsnittliga pensionsfrekvenserna används för att bedöma storleken på de framtida pensionsavgångarna. I pensionsfrekvenserna har även deslegitimation och risken att avlida inkluderats. Under åren 1996-2005 lämnade mellan 1,8 och 2,4 procent av sjuksköterskorna årligen hälso- och sjukvården för sysselsättning inom andra näringsgrenar, t.ex. offentlig förvaltning, högskoleutbildning, etc. Det genomsnittliga värdet för perioden 2001 till 2005, 2,1 procent, används för att estimera variabeln byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården. Se bilagetabell F. I genomsnitt har cirka 200 personer om året erhållit legitimation som barnmorska 1994-2005. Dessa personer har tidigare arbetat som sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården och utgör därmed ett utflöde av sjuksköterskor ur hälso- och sjukvården. Under perioden 2001-2005 har detta i genomsnitt uppgått till 160 sjuksköterskor om året. Utflödet är mindre än 0,2 procent av samtliga sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. I prognosen antas detta utflöde i framtiden i genomsnitt vara runt 170 personer årligen. För svenskutbildade sjuksköterskor som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården har emigrationen under perioden 1996 2005 sjunkit kraftigt. 27

Den fortsatta utflyttningen antas stabiliseras på en nivå om cirka 200 sjuksköterskor årligen. För sjuksköterskor med utländsk utbildning som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården har emigrationen under perioden 1996 2005 tvärtom ökat från 21 personer 1996 till 71 personer 2005. Den totala utflyttningen av sjuksköterskor, oavsett utbildningsland, antas i fortsättningen totalt ligga på en nivå om knappt 300 sjuksköterskor årligen. Tabell 9. Antal emigrerade* sjuksköterskor med svensk legitimation som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan, åren 1996-2005 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Svensk utbildning 435 462 362 291 284 239 176 233 219 186 Utländsk utbildning 21 26 14 24 35 63 61 58 69 71 Totalt 456 488 376 315 319 302 237 291 288 257 *Emigration avser personer som var folkbokförda eller saknade inkomst i Sverige under det aktuella året. Därmed är det möjligt att personer har pendlat från Sverige till arbete i annat land. Prognos På motsvarande sätt som för barnmorskorna summeras in- och utflöden till nettoflöden av sjuksköterskor. In- och utflödet mellan sysselsättning inom hälso- och sjukvården och sysselsättning utanför hälso- och sjukvården redovisas som nettoutflöde från hälso- och sjukvården. Inflödet till hälso- och sjukvården till följd av återinvandring och utflödet från hälso- och sjukvården på grund av emigration tar också ut varandra. Dessa flöden exkluderas därför i prognosen. Tabell 10. Nettoflöden i prognosen för sjuksköterskor. Flödesvariabler Estimerat värde Inflöde till hälso- och sjukvården efter examen 95 procent av nyexaminerade Nettoimmigration 130 personer årligen Nettoutflöde till sysselsättning utanför hälso- och 0,5 procent av sysselsatta inom sjukvården hälso- och sjukvården Pensionsavgångar, dödlighet och deslegitimering Se tabell G i bilaga 2 Resultat blir att inflödet av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården i princip endast kommer från utbildningen i Sverige. En begränsad immigration på cirka 130 sjuksköterskor årligen kan anses rimlig, vilken också har inkluderats i prognosen. Således kommer inflödet till hälso- och sjukvården vara runt 4 000 nya sjuksköterskor per år. Figuren nedan visar det faktiska inflödet av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter erhållen examen åren 2001-2005 och inflödet till följd av nettomigration, samt det prognostiserade inflödet till hälso- och sjukvården åren 2008 2015. Åren därefter antas inflödet ligga på samma nivå som år 2015. 28

4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Prognos, inflöde från nettoimmigration Inflöde från nettoimmigration Prognos, inflöde till hälso- och sjukvården från svensk utbildning Inflöde av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården från svensk utbildning 2001 2002 2003 2004 2005 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 7. Inflöde till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter sjuksköterskeexamen (2001-2005), samt prognostiserat inflöde åren 2008-2015. Utflödet ur hälso- och sjukvården av sjuksköterskor orsakas av pensioner, sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation och dödsfall, samt av att sjuksköterskorna lämnar hälso- och sjukvården för arbete inom näringsgrenar som inte definieras som hälso- och sjukvård. Antalet sjuksköterskor som årligen pensioneras förväntas öka till och med år 2018 för att därefter minska något. Dagens pensionsavgångar om cirka 1 800 sjuksköterskor årligen förväntas ha stigit till drygt 3 000 år 2018. Nettoutflödet av sjuksköterskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården förväntas årligen vara mellan 500 och 600 personer. Därmed förväntas mellan 3 000 och 3 800 sjuksköterskor årligen lämna hälso- och sjukvården fram till 2018. Figuren nedan visar de prognostiserade pensionsavgångarna (inklusive dödsfall), samt det framtida nettoutflödet av sjuksköterskor från hälso- och sjukvården fram till år 2023. 29

4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Prognos, sjuksköterskor som blir barnmorskor Nettoutflöde av sjuksköterskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården Prognos, pensionsavgångar 2008 2011 2014 2017 2020 2023 Figur 8. Prognos över framtida utflödet till följd av pension inklusive dödsfall samt nettoutflödet orsakat av byte till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården, åren 2008-2023, för sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis visar prognosen att antalet sjuksköterskor under 70 år som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården förväntas fortsätta att öka och nå en nivå om knappt 107 300 år 2023. Nettoimmigrationen beräknas ligga på en nivå om cirka 130 sjuksköterskor årligen. Detta vilket är en liten andel, cirka 0,1 procent av de sysselsatta. Migrationen påverkar därför prognosen relativt lite, antagandet leder till en tillgång om cirka 2 % fler sjuksköterskor år 2023 än vid ett antagande om ingen nettomigration. Jämförelsevis skulle tillgången uppgå till cirka 2 000 färre sjuksköterskor år 2023 i ett scenario där nettomigrationen inte är inkluderad. Prognosen fram till år 2023 över antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården illustreras i figuren nedan. 30

120000 100000 80000 60000 40000 Sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården Prognos 20000 0 1996 1998 2000 2002 2004 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 Figur 9. Antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren 1996-2005, samt prognos över antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården 2008-2023. 31