MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Huvudområde: ifylls av UTSAM NM131f Grundnivå Obligatoriskt sidoämne inom lärarutbildningen vid Malmö högskola för samtliga studenter med inriktning mot förskola, förskoleklass, och grundskolans tidigare år. (Kursen är inte obligatorisk för studenter inom lärarutbildningen med huvudämnet Matematik och lärande.) Sidoämne inom lärarutbildningen. Fristående kurs. ifylls av UTSAM Förkunskapskrav: Särskild behörighet: Lärarexamen eller pågående studier till lärarexamen av vilka studier omfattande minst två terminer fullgjorts. Syfte Kursen syftar till att studenterna ska utveckla och fördjupa sina ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i matematik för att kunna undervisa i förskola, förskoleklass samt grundskolans tidigare år. Kursen ska stimulera intresset för att följa aktuell debatt och forskning inom ämnesområdet. Kursens syfte är också att studenterna ska få tilltro till det egna matematiska tänkandet och den egna förmågan att lära matematik. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten analysera, diskutera och reflektera över olika lärandesituationer för barn och elever samt bedöma barns och elevers matematiska kunnande utifrån skolans styrdokument identifiera språkets betydelse för barns och elevers förmåga att kommunicera matematik i funktionella sammanhang samt argumentera och ta ställning för språkutvecklande arbetssätt definiera taluppfattning och beskriva hur man utvecklar denna med hjälp av informella/formella talsystem och talskrivning redogöra för samband mellan tal och mönster och hur tillhörande algebra kan utvecklas samt formulera matematiska problem där räknesätten inte är givna definiera rumsuppfattning, upptäcka och jämföra matematiska storheter samt klassificera geometriska figurer
urskilja hur kön såväl som kulturell och social bakgrund påverkar individens syn på matematik och lärande samt relatera dessa faktorer till motivation och attityder till ämnet matematik planera och genomföra undervisningssekvenser med inslag av laborativt arbete och estetiska uttrycksformer samt integration med andra ämnen, där även ämnets historiska utveckling berörs, använda tekniska hjälpmedel som stöd för elevens lärande genom att göra lämpliga urval och konstruera verklighetsanknutna matematiska utmaningar Formerna för bedömning av studenternas prestationer Examinationen innehåller såväl individuella som gruppvisa redovisningar och sker både muntligt och skriftligt. God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar. Studentens kunskaper inom taluppfattning, mönster, rumsuppfattning och algebra samt dennes förmåga att presentera och utveckla dessa matematiska begrepp ur ett barn/elevperspektiv prövas genom en skriftlig tentamen i två steg, först individuellt och därefter i grupp. I anslutning till genomgången kurs anordnas två tentamenstillfällen. Härutöver har studenten rätt till ytterligare tre tentamenstillfällen. Sina kunskaper om språkets betydelse för att kommunicera matematik i funktionella sammanhang visar studenten individuellt i ett dokument baserat på barnets/elevens verklighet. Exempel på undervisningssekvenser med inslag av laborativt arbete, användning av tekniska hjälpmedel och estetiska uttrycksformer samt integration av andra ämnen beaktas särskilt. I grupp redovisas ett arbete kring räknare och datorprogram. I tre litteraturseminarier utifrån aktuell debatt och forskning kring kursens innehållsfrågor analyseras och reflekteras över lärandesituationer. Innehåll Kursen behandlar matematik och lärande, med fokus på matematikens kommunikativa och interaktiva roll. Studentens eget lärande bildar utgångspunkt för reflektion kring barns/elevers möjligheter att tidigt utveckla sin tal- och rumsuppfattning. Studentens egen tilltro till sitt matematiska tänkande ska generera en yrkeskompetens som innebär att alla barn och elever i skolan får uppleva att din tanke duger. Studierna inriktas på att problematisera hur attityder till matematik uppstår, bevaras och kan förändras. Studenterna tränas i att ta ställning till affektiva faktorer och vidare diskutera hur den tidiga matematikundervisningen kan stimulera barns och elevers lust att lära. I detta sammanhang uppmärksammas också vad det innebär för andraspråkselever att lära matematik. Laborativt arbete och estetiska uttrycksformer genomsyrar kursen och används för att ge ökad förståelse för begreppsbildningen inom ämnets olika områden samt hur dessa kan integreras med andra ämnen. Vidare tränas studenten i att arbeta med matematik utifrån ett professionsspråk. Utförliga diskussioner om matematikdidaktiska termer och begrepp bör leda till intresse för aktuell debatt och forskning. Studenten analyserar befintliga styrdokument i ämnet matematik och diskuterar hur intentionerna i dessa dokument påverkar val av innehåll och arbetssätt i undervisningen och bedömning av barns och elevers matematiska kunnande. Variation av läromedel uppmärksammas. Arbetsformer Kursen innehåller varierande arbetsformer. Dessa kan utgöras av lärarledda arbetspass, workshops, seminarier, föreläsningar och självstudier, enskilt och i grupp samt utvecklas med
utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursen utgår från studerandeaktiva och undersökande arbetssätt. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledare vid kursstart. Då kursen ges på distans/halvfart genomförs huvuddelen av kursen via hemsida med interaktiv plattform. Betygsgrader Som betyg används Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. Litteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur: Dahl, Kristin (2002). Matte med mening. Stockholm: Alfabeta (57 s.) Kronqvist, Karl-Åke (2003). Matematik på väg i förskola och skola. Rapporter om utbildning nr 12/2003, Malmö högskola, Lärarutbildningen, (54 s.) Kronqvist, Karl-Åke och Gudrun Malmer (1993). Räkna med barn. Falköping: Ekelunds förlag, (158 s.) Läroplaner, kursplaner och lokala arbetsplaner Löwing, Madeleine och Kilborn, Wiggo (2003). Huvudräkning. Lund: Studentlitteratur, (172 s.) Nämnaren TEMA (1996) Matematik - ett kommunikationsämne. Göteborg: NCM (211 s.) Nämnaren TEMA (2000) Matematik från början. Göteborg: NCM (248 s.) Doverborg, Elisabeth och Emanuelsson, Göran (red.) (2006). Små barns matematik. Göteborg: NCM (190 s.) Skolverkets rapport (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik.(70 s.) Skolverket (2000) Analysschema - före skolår 6. ISBN 91-89314-14-14X (44 s.) Eventuella kompendier, forskningsrapporter eller lämpliga examensarbeten. Mattegömmor: http://www.curriculum.edu.au/maths300/ Valbar litteratur Ahlberg, Ann (1995). Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur (160 s.) Anderberg, Bengt och Eva-Stina Källgården (2007) Matematik i skolan. Stockholm: Anderberg läromedel (212 s.) Dahl, Kristin (1999). Hieroglyfer och smala kort. Stockholm: Alfabeta (60 s.) Dahl, Kristin (1998). Ska vi leka matte? Stockholm: Alfabeta (62 s.) Dahl, Kristin och Rundgen, Helen (2004). På tal om matte. Stockholm: UR (96 s.) Enzensberger, Hans Magnus (1997). Sifferdjävulen en bok att stoppa under huvudkudden, för alla som är rädda för matematik. Stockholm: Alfabeta (263 s.) Johnson-Höines, Marit (2002). Matematik som språk. Malmö: Liber (210 s.) Heiberg Solem, Ida och Lie Reikerås, Elin Kirsti (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och Kultur (342 s.) Nämnaren TEMA (2004). Familjematematik. Göteborg: NCM (116 s.) Nämnaren TEMA (2006). Matematik i förskolan. Göteborg: NCM (109 s.) Nämnaren TEMA (2002). Uppslagsboken. Göteborg: NCM (110 s.) Malmer, Gudrun (1999). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur (227 s.) Naturskoleföreningen (2006). Att lära in matematik ute. Ljungbergsfonden (130 s.) Neuman, Dagmar (1989). Räknefärdighetens rötter. Utbildningsförlaget (245 s.) Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2006). Matematikverkstad. Göteborg: NCM (136 s.)
Runesson, Ulla (1999). Variationens pedagogik skilda sätt att behandla ett matematiskt innehåll. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis cop. (348 s.) Rönnberg, Irene och Rönnberg, Lennart (2001). Minoritetselever och matematikutbildning. Malmö: Liber distribution (131 s.) Kursvärdering Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för en för kursledare, lärare och studenter gemensam, muntlig avslutande kursvärdering. Bilaga till kursplan: Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet Etnomatematik är ett relativt nytt område inom den matematikdidaktiska forskningen. Enligt den definition som flertalet etnomatematiker ansluter sig till, är etnomatematiken den matematik som praktiserar av identifierbara kulturella grupper i samhället. Exempel på sådana grupper är olika etniska grupper, olika yrkesgrupper, såväl hantverkareyrken som akademiska yrken och barn i viss ålder ( D Ambrosio, 1977). Till skillnad från den dominerande matematikuppfattningen, erkänns och uppmärksammas inom etnomatematiken existensen av en matematisk mångfald som utformats på olika sätt i olika kulturer och grupper i samhället. Matematik betraktas som en allmänmänsklig aktivitet, men som en kulturell produkt. Varje folk, varje kultur, varje subkultur, utvecklar olika verktyg för att hantera aktiviteter som räkning, lokalisering, mätning, formgivning, lek och spel och klassificering och generalisering ( Bishop, 1988). Ett etnomatematiskt innehåll i undervisningen innebär att matematiken placeras i en mänsklig kontext. Detta gör att eleverna blir medvetna om att matematik är en del av deras liv och kultur. Att anknyta till andra kulturers etnomatematik kan också innebära att eleverna blir medvetna om matematikens roll i olika samhällen och om bidrag från andra kulturer än den egna. Att lyfta fram ett etnomatematiskt perspektiv på globalisering ökar inte bara förståelse av globala frågor utan också för förståelsen för människor och deras livsvillkor. Detta bidrar till att utveckla den kulturkompetens som krävs för att leva i ett flerkulturellt samhälle i en globaliserad värld ( Rönnberg, I.och Rönnberg, L. 2007, s 20) Trots att alla barn oavsett kulturell och språklig bakgrund, utvecklar grundläggande, informella, matematiska begrepp innan de börjar skolan, är det vanligt att matematiklärare anser att elever med annat modersmål än det svenska inte har de begrepp och erfarenheter som anses nödvändiga för att tillgodogöra sig undervisningen. Detta kan bero på att elevens begrepp är förankrade i modersmålet och att eleverna därför har svårt att referera till dem i en undervisning på majoritetsspråket. För att eleverna inte ska stanna upp i sin kunskapsutveckling när de börjar skolan, måste matematikundervisningen knyta an till dessa kunskaper och erfarenheter och anknytningen måste vara tydlig för eleven. En tvåspråkig undervisning innebär att eleven kan fortsätta sin matematiska utveckling, istället för att först utveckla tillräckliga språkkunskaper för att kunna delta i en undervisning på svenska. ( Rönnberg, I.och Rönnberg, L. 2007, s 24). Elevernas olika lösningsstrategier och olika sätt att utföra beräkningar kan synliggöras. Talbenämningar och benämningar i det matematiska registret på elevernas olika modersmål kan jämföras och diskuteras.( Rönnberg, I.och Rönnberg, L. 2007, s 26).