Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår

Umeå Medicinska Studentkår Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22 UMEÅ MEDICINSKA ST UD ENTKÅR Adress: Klintvägen 55, 907 37 Umeå Hemsida: www.medicinska.se Tel: 090-786 66 70 E-post: kansli@medicinska.se

Sammanfattning Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har under flera år varit associerat med ekonomiska problem för studenterna vid Umeå universitet, vilket uppmärksammades redan 2013 i den så kallade studentfallsskrivelsen samma år. Ett bidrag på maximalt 2160 kronor ges från Umeå universitet för att täcka de ökade kostnaderna för dubbel bosättning vid VFU, men detta räcker tyvärr sällan eller aldrig för att täcka dessa kostnader i praktiken. För att kartlägga problemen gjordes en elektronisk enkätundersökning av Umeå Medicinska Studentkår under hösten 2015. Varje termin är 457 studenter placerade på VFU utanför sin ordinarie studieort. VFU är ett återkommande och viktigt inslag i flertalet utbildningar vid medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Totalt 270 studenter svarade på enkäten, av dessa har 156 enkätsvar analyserats i och med att svarat att de haft VFU utanför ordinarie studieort. Inkluderade i enkätanalysen var arbetsterapeutstudenter, fysioterapeutstudenter, logopedstudenter, tandhygieniststudenter, röntgensjuksköterskestudenter och sjuksköterskestudenter. Enkätundersökningen visade att 15 % av de svarande omvårdnads- och rehabiliteringsstudenterna vid Umeå universitet tvingats ta lån utöver studielån för att kunna genomföra sin VFU utanför ordinarie studieort. Ungefär två tredjedelar (62 %) skulle kunna tänka sig att arbeta på den VFU-ort de varit på men endast drygt en tredjedel (39 %) har erbjudits arbete på en VFU-ort tack vare sin placering. Dessutom svarade en övervägande majoritet (80 %) att de skulle vara beredda att åka längre bort under sin VFU-placering om de visste att det fanns en garanterad bostad där. Detta pekar på en outnyttjad rekryteringsmöjlighet för landsting och kommuner i norra regionen där rekryteringsläget är svårare än i många andra delar av Sverige. Oroväckande många studenter (23 %) svarade att de övervägt att avbryta sina studier på grund av ekonomiska skäl kopplade till VFU. De studenter som tvingats ta lån för att klara av den ekonomiska belastning som dubbel bosättning i samband med VFU innebär har uppgett i högre grad än övriga att de övervägt avbryta sina studier (57 %). Att studenter vid Umeå universitet överväger att avbryta sina studier är negativt för såväl studenten i fråga som universitetet och samhället.

1. Bakgrund Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett obligatoriskt praktikmoment som ingår i flertalet utbildningar vid medicinska fakulteten vid Umeå universitet. VFU är praktik på vårdinrättningar och kan vara förlagd på såväl ordinarie studieort som utanför denna. På VFU lär sig studenterna det kliniska arbetet som de förväntas utföra efter utfärdad examen i sin framtida yrkesroll. I studentfallsskrivelsen 2013, som skickats in till Umeå universitet, uppmärksammades ett antal problem med praktiken vid VFU. Den belyste bland annat att ersättningsnivåerna för dubbel bosättning vid VFU utanför ordinarie studieort inte alltid räckte till att täcka kostnaderna som detta medför. En utredning gjordes av utbildningsstrategiska rådet (USSR) centralt vid Umeå universitet och man försökte då undersöka om man kunde kapa de administrativa kostnaderna för VFU genom schablonersättningar, vilket dessvärre visade sig vara omöjligt och utredningen avslutades. Hösten 2015 inkom Umeå Medicinska Studentkår med en skrivelse till medicinska fakulteten. I denna belyste studentkåren problemet ytterligare samt påtalade att studenter tvingats ta banklån för att klara av de kostnader dubbel bosättning vid VFU utanför ordinarie studieort medför. Med anledning av detta beslutades att fakulteten skulle påbörja införandet av en bostadspool på prov år 2016 ute i glesbygden. Under hösten 2015 har Umeå Medicinska Studentkår skickat ut en enkät (nedan kallad VFU-enkäten) för att kartlägga omfattningen av problemet såväl som kringliggande faktorer vid VFU utanför ordinarie studieort. Resultaten av enkäten presenteras nedan i denna rapport med speciellt fokus på att en betydande andel behövt ta lån utöver studielån för att kunna genomföra sin VFU utanför ordinarie studieort. 2. Metod och urval 2.1 Genomförande VFU-enkäten genomfördes som en elektronisk enkät där studenterna fick besvara på Umeå Medicinska Studentkårs hemsida. Enkäten konstruerades under hösten 2015 och distribuerades via kårens informationskanaler: nyhetsbrev, Facebook-sida samt via direkt spridning till studenter på berörda program genom programmens studieråd. Endast studenter från arbetsterapeut-, fysioterapeut-, logoped-, röntgensjuksköterske-, sjuksköterske- tandhygienist-, tandtekniker- och tränar-programmet vid Umeå universitet har inbjudits att delta då dessa utbildningar har VFU utanför ordinarie studieort samt att problem uppmärksammats inom dessa program. Enkäten innehöll 25 frågor: 12 ja/nej-frågor, 12 flervalsfrågor och en fritextfråga. En del frågor var bakgrundsfrågor för att få en uppfattning om sammansättningen på gruppen som svarade, en del frågor rörde VFU i allmänhet och en del rörde de svarandes senaste VFU-placering rapporten är redovisad på ett liknande sätt. PROGRAM Antal svar Behövt ta lån för att göra VFU Antal studenter på VFU/termin Antal studenter på programmet Totalt 156 23 (15 %) 457 1730 Arbetsterapeut 14 4 (29 %) 81 231 Logoped 9 4 (44 %) 18 75 Tandhygienist 5 0 (0 %) 9 116 Sjuksköterska 86 11 (13 %) 220 1038 Fysioterapeut 30 2 (7 %) 106 199 Röntgensjuksköterska 12 2 (17 %) 23 71 Tabell 1 Totalt antal svar, antal personer som svarat att de behövt ta lån utöver studiemedel för att kunna genomföra sin VFU, antal studenter på VFU utanför ordinarie studieort per termin (VT15) samt antal studenter totalt på programmet (alla terminer inkluderade). 1

Sammanlagt erhölls 270 svar. I analysen har de som uppgett att de aldrig gjort VFU eller aldrig haft VFU som krävt boende på annan ort än ordinarie studieort exkluderats (112 personer). Efter exkluderingen kvarstod 158 studenter. Två studenter, en tränarstudent och en tandteknikerstudent, var ensamma svarande från sina program och uteslöts från underlaget då det bedömdes vara svårt att dra generella slutsatser utifrån enskilda personers svar. Till slut återstod 156 studenter och det är dessa 156 svar som redovisas i denna rapport. Umeå Medicinska Studentkår har begärt att få ta del av antalet studenter vilka haft VFU som krävt boende utanför ordinarie studieort från medicinska fakulteten. Av de inkomna siffrorna framkommer det att det under vårterminen 2015 rörde sig om 220 sjuksköterskestudenter, 9 tandhygieniststudenter, 18 logopedstudenter, 23 röntgensjuksköterskestudenter, 81 arbetsterapeutstudenter och 106 fysioterapeutstudenter. Sammanlagt 457 studenter är således ute på VFU utanför sin ordinarie studieort varje termin. Inklusionskriterierna för denna grupp är generösa då även angränsande kommuner räknats till VFU utanför studieort av rapportförfattarna, trots att det i dessa fall ibland är pendlingsavstånd och dubbel bosättning inte varit aktuell. I enkäten har Umeå Medicinska Studentkår erhållit 86 svar från sjuksköterskestudenter, 5 svar från tandhygieniststudenter, 9 svar från logopedstudenter, 12 svar från röntgensjuksköterskestudenter, 14 svar från arbetsterapeutstudenter och 30 fysioterapeutstudenter. Det är sammanlagt 156 studenter som svarat från dessa program och samtliga av dessa har haft VFU utanför sin ordinarie bostadsort (se tabell 1). Förhållandet mellan antalet studenter som har svarat på enkäten och antalet studenter som under vårterminen 2015 hade VFU utanför ordinarie studieort antyder att en betydande andel studenter som någon gång haft VFU på annan ort har besvarat enkäten, särskilt med tanke på att över en tredjedel uppgav att de endast haft VFU en gång (se nedanstående avsnitt Allmänt om VFU ). 2.2 Om de svarande Majoriteten av de svarande var sjuksköterskestudenter (55 %), identifierade sig som kvinnor (74 %) och uppgav att de var mellan 21 och 25 år gamla (67 %). De flesta hade sin huvudsakliga försörjning från CSN (89 %), bodde i hyresrätt eller studentlägenhet (45 % resp. 28 %) och var själva ansvariga för att betala sin hyra (62 %). 3. Resultat & problematisering 3.1 Allmänna förhållanden vid VFU Av enkätens svarande har 15 % någon gång behövt ta lån utöver studielån för att kunna genomföra sin VFU. I fakultetens svar på Umeå Medicinska Studentkårs inskickade skrivelse om studenternas förhållanden vid VFU belyser man att CSN erbjuder merkostnadslån till studenter för extra kostnader i studierna. Det är förhållandevis få studenter i materialet som uppfyller kriterierna för merkostnadslån för dubbel bosättning enligt CSN:s regler (21 % uppfyller, 79 % uppfyller inte). Detta gör att studenterna inte heller kan vända sig till CSN för att få lån att bekosta det dubbla boendet - resultatet blir att man vänder sig till bank eller annan långivare. En aspekt som bidrar till problematiken är svårigheten att hitta boende till skälig hyra. En del av studenterna är ute på VFU i sex 2

veckor, vilket gör att det för dessa kan vara svårt, om inte omöjligt, att hitta bostad för en så udda period. Detta gör att studenter ibland tvingas hyra bostad i två månader och betala full hyra även för veckor som de inte befinner sig i bostaden utan är tillbaka på sin ordinarie studieort. Majoriteten av de svarande studenterna (69 %) har varit utplacerade på VFU mellan fyra och sex veckor på sin senaste VFU. Att vara utplacerad fyra veckor har tidigare uppgetts göra det enklare att hitta boende med skälig hyra än om placeringen varit i 5-6 veckor, men exakt hur många som är utplacerade 5-6 veckor går inte att utläsa från denna enkät. I enkäten framkom att endast 4 av de 156 svarande studenterna som haft VFU utanför ordinarie studieort upplevde sig ha fått någon förmån under VFU. De förmåner som skrevs ner i fritextfrågan är: Kaffe, pedagogisk måltid, Fick bara te och kaffe som dom bjöd på, lunch, var ensam student så fick se och göra mycket och Inte ett skit fick vi, inte ens hjälp att hitta bostad ( ).. Lite mer än en tredjedel av svarande studenter har erbjudits arbete tack vare VFU (38 %). Att två tredjedelar av svarande kan tänka sig att arbeta på en VFU-ort som de har haft placering på indikerar att det finns utrymme att rekrytera fler studenter i samband med deras VFU (61 %). Detta är glädjande då flertalet av svarande studenter kommer att jobba inom bristyrken efter att de tagit examen. Enkäten antyder således att det i VFU-situationen finns en outnyttjad rekryteringsmöjlighet för landsting och kommuner. Det är stor skillnad i antal mellan de som skulle kunna tänka sig att arbeta på sin VFU-ort och de som blivit erbjudna arbete på denna. Förutom att flera av de svarande skulle kunna tänka sig att arbeta på sin VFU-ort skulle även 80 % vara villiga att åka längre bort på sin VFU om de hade fått garanterad bostad under sin placering. Detta är en enorm möjlighet för rekrytering av bristyrken i såväl inland som den nordligare regionen där rekryteringsläget är svårt. Sjuksköterskebristen, för att ta ett exempel, förutspås att öka ytterligare i norra Norrland de kommande åren på grund av stora pensionsavgångar och en allt äldre befolkning. En överväldigande majoritet, 93 %, svarade att garanterad bostad hade förbättrat eller avsevärt förbättrat deras upplevelse av studierna. Hela 84 % av svarande önskade mer hjälp av universitetet i att hitta bostad på sin VFU-ort. Slutligen visar enkäten att 23 % av de svarande någon gång har funderat på att avbryta sina studier på grund av ekonomiska skäl kopplade till VFU. Att så många studenter överväger att avsluta studier på grund av ekonomiska bekymmer kring en obligatorisk del av utbildningen är mycket oroväckande och problematiskt för universitet, landsting och kommuner. Hur många studenter som avbryter sina studier på grund av ekonomiska bekymmer orsakade av VFU-placering har ej kartlagts i denna enkät, men den stora andel som någon gång har funderat på att avbryta studierna måste ändå väcka en misstanke om att det förekommer men att omfattningen är okänd. 3

Det torde finnas fler studenter som avbrutit sina studier men som av naturliga skäl därför inte fångas upp av enkäten. Som nämnt i ett tidigare stycke så är en stor andel av studenterna som omfattas av denna enkät studenter på program som utbildar till bristyrken - om studenter avbryter studier på grund av ekonomi är det ett problem som påverkar samhället i stort och över flera år. 3.2 Studenternas förhållanden vid senaste VFU Av de svarande fick 8 % veta var de skulle ha VFU-placering mindre än 7 dagar innan senaste VFU, 29 % fick veta åtta till 14 dagar innan vart de hade fått placering, 45 % fick veta 15 dagar till en månad innan, 15 % fick veta över en månad innan vart de skulle placeras. I Umeå universitets regelverk Regler för praktik och studieresor vid Umeå universitet, Dnr: 500-1021-13, står att läsa att praktikplatser som kräver boende utanför ordinarie studieort ska meddelas senast en månad i förväg. Det är alltså minst 37 % av de svarande som har blivit meddelade sin VFU-placering utanför ordinarie studieort betydligt senare än regelverket statuerar. Gällande de 45 % som fått veta 15 dagar till en månad innan är det svårt att säga hur många som fått veta sin placering just en månad innan på grund av frågans konstruktion, men man kan anta att det inte är alla 45 % som fått meddelat detta exakt en månad innan. Att försenad information om ort vid VFU-placering bidrar till problemet med att hitta boende (till skäligt pris) är uppenbart och något som kan förbättras. I enkäten uppger 47 % av de svarande att de har betalat 500-1000 kr/vecka eller mer i hyra vid sin senaste VFU. För de studenter som ligger i nedre intervallet räcker ersättningsbeloppet på 2160 kr precis till för att täcka en månads hyra men för studenter ovan nedre intervallet räcker ersättningen inte till för att ersätta hyran fullt ut - något som i en del fall leder till att studenten måste ta lån för att ha råd att genomföra sin VFU. Majoriteten av studenterna kan heller inte vända sig till CSN för att få merkostnadslån att bekosta det dubbla boendet. Resultatet blir som tidigare nämnt att man vänder sig till bank eller annan långivare. Totalt 27 % av de svarande bodde hos familj/släkt/vänner vid sin senaste VFU. Dessa studenter har av självklara skäl i mindre utsträckning problem med kostnader för dubbel bosättning, även om en del av dem har uppgett att de betalat hyra. Resterande 73 % hittade boende på annat sätt, de allra flesta genom Egen kontakt, 38 %. Endast 31 % uppgav att de delat boende med andra studenter under senaste VFU. Anledningen till detta är troligen att studenterna själva ordnar boendet och att de inte samordnar detta med andra studenter. Om Umeå universitet och/eller Norrlandstingen (se åsyftade nedan) i större utsträckning kunde bidra med samordning kring boendeuthyrning för VFU skulle fler studenter kanske kunna bo tillsammans och dela på hyresbördan vilket har potential att minska den ekonomiska problematiken kring VFU. 4. Studenter som behövt ta lån utöver studiemedel Som tidigare nämnt har 23 av de 156 svarande (15 %) som gjort VFU utanför ordinarie studieort uppgett att de behövt ta lån utöver studielån för att kunna genomföra sin VFU. Av dessa är det 70 % som inte uppfyller kraven från CSN för merkostnadslån. 4

Av de svarande i gruppen som behövt ta lån (långruppen) har mer än hälften (57 %) svarat att de funderat på att avbryta sina studier på grund av ekonomiska skäl kopplade till VFU. Det framkommer att en något större andel av de studenter som uppgivit att de behövt ta lån själva är ansvariga för sin hyra (70 %) jämfört med de som inte tagit lån (61 %). Betydligt fler av dessa studenter fick tätt inpå sin placering veta var de skulle ha sin senaste VFU-placering någonstans: 23 % en till sju dagar innan, 32 % åtta till 14 dagar innan, 36 % 15 dagar till en månad innan och 10 % över en månad innan. Eftersom frågan om lån är ställd som en allmän fråga ( har du någon gång ) och frågan om hur långt i förväg man fått reda på var man fått sin VFU-placering är ställd som senaste ( Under din senaste VFU ) försvåras eventuella jämförelser mellan dessa. Dock är en betydande andel, 35 %, studenter som endast gjort en VFU i denna grupp svarande som behövt ta lån och det är finns skäl att tro att meddelande av VFU-ort med kort varsel hänger ihop med risken för att behöva ta lån. Det är färre av de svarande som behövt ta lån som bott hos släktingar/vänner/familj vid sin senaste VFU-placering och en större andel, totalt 91 %, haft en hyra på 500-1000kr/vecka eller högre. Av ovanstående kan slutsatsen dras att studenter som sent får veta var de fått VFU-placering har svårt att hitta boende, särskilt till skälig hyra. Dessutom kan slutsatser dras om att studenter som själva har ansvar för hyran är extra utsatta för ekonomiska problem kopplade till VFU. Studenter som har familj/vänner/släkt att bo hos behöver i mindre utsträckning ta lån för att finansiera boende till VFU-placering. Detta gynnar rekrytering av lokala studenter från den egna regionen till berörda program vid Umeå universitet på bekostnad av studenter från andra län och delar av Sverige. 5. Varför stärka VFU? 5.1 Umeå universitet och studenterna En förbättrad ekonomisk situation kring VFU gynnar Umeå universitet på så vis att utbildningar vid medicinska fakulteten blir mer attraktiva och studenterna blir mer nöjda med sin utbildning - dessa två faktorer bidrar till ett ökat söktryck på utbildningarna. Om studenter avbryter sina studier på grund av ekonomiska problem finns det stora möjligheter att öka genomströmningen av studenter med ekonomiskt avlastande insatser. Avbrutna studier är en ogynnsam ekonomisk situation för såväl universitet som studenten i fråga. Universitetet erhåller utbildningsmedel för studenternas helårsprestationer (avklarade högskolepoäng) såväl som antal registrerade genom hela programmet, vilket leder till minskade intäkter och besvärlig planering av storleken på nyintag; studenten lägger ned mycket tid och tar studielån för att studera till ett yrke som denne inte kommer att arbeta med i slutändan. Förutom de uppenbara ekonomiska förlusterna skadar avbrutna studier och svåra studieförhållanden universitetets varumärke och rykte. 5

5.2 Landstingen, kommunerna och studenterna Den största delen av den sjukvård som de berörda studenterna lär sig bedrivs av landstingen. I norra regionen ansvarar Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting, region Jämtland och Härjedalen samt Västernorrlands läns landsting för denna sjukvård. Landstingens och kommunernas bidrag till en förbättrad ekonomisk situation kring VFU gynnar landstingen på så vis att studenterna blir mer positivt inställda till dem som arbetsgivare och att fler därför väljer att arbeta på sin VFU-ort med berört landsting som arbetsgivare. Enkäten har också visat att en överväldigande majoritet skulle kunna tänka sig att åka längre bort på sin VFU om garanterad bostad fanns att finna där. I de mindre orterna finns de största rekryteringsutmaningarna och de största vinsterna på att stärka VFU för Norrlands kommuner och landsting. Utöver ovanstående kommer fler studenter kommer kunna utexamineras om deras ekonomiska situation förbättras, vilket i förlängningen leder till fler arbetstagare att välja mellan. Detta är av yttersta vikt idag när vi kan se en mycket omfattande problematik kring anställningar av hälso- och sjukvårdspersonal i framförallt norra regionen. Det torde också vara av stort intresse för det egna framtida kollegiet vid de olika orterna att få tillskott av nya kollegor. Nya kollegor säkerställer att bemanningen är fortsatt god eller förbättras och att arbetsbelastningen för varje medarbetare minskar, framförallt på obekväma arbetstider. Således är möjligheten att rekrytera nya medarbetare via VFU en arbetsmiljöfråga, inte bara för studenterna utan kanske i synnerhet för de som redan arbetar inom kommun eller landsting. 6