ALLA VÅRA SPRÅK 1
ALLA VÅRA SPRÅK Tack till personal, på bibliotek, förskolor, familjecentraler och alla andra som med engagemang, intresse och nyfikenhet bidragit till projektet. Utgiven av Norrköpings stadsbibliotek, med finansiering av Kulturrådet Text av Sofie Friman Formgivning & Illustrationer av Idadesign AB Vid frågor kontaka Ingrid Loeld Rasch ISBN 978-91-87715-00-6 Tryck Norrköpings Tryckeri, Norrköping, 2014 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Projektets syfte och bakgrund s. 5 Bokpåsar s. 6 Såhär gjorde vi s. 7 Inför träffar med förskolor/familjecentraler s. 8 Gestalta sagor för att väcka ett läsintresse s. 9 Aktivitetslådor s. 9 Höjdpunkter s. 10 Graffiti s. 11 Clownfesten s. 12 Alla våra språk-dag i Mirum galleria s. 13 Studiebesök - Fisksätra och internationella biblioteket s. 13 Internationella bokmässan i Botkyrka s. 13 Föreläsning med Nabila Alfakir s.13 Bakgrund och genomförande s.14 Barn och flerspråkighet s. 14 Högläsningens betydelse s. 14 Projektledarens roll s.15 Familjecentralernas och förskolornas roll s. 15 Samarbete mellan Norrköpings stadsbibliotek och familjecentralerna s. 16 Första året - projektets start s. 17 Avgränsning s. 17 Genomförandet s. 17 Samma bok - flera språk s. 18 Informationsspridning - med- och motgångar s. 18 Förskolor - svårigheter & nya idéer s. 18 Andra året s. 19 Citat från föräldrar och personal s. 20 Förslag på bokpåsar s. 21 Litteratur s. 23 3
4
PROJEKTETS SYFTE OCH BAKGRUND Idén till projektet Alla våra språk växte fram ur bibliotekets arbete med att försöka nå ut till familjer med andra modersmål än svenska via förskolan. De första anteckningarna om denna idé är från våren 2010 då en bibliotekarie på Norrköpings stadsbibliotek och en förskollärare från en förskola i stadsdelen Klockaretorpet träffades för att diskutera vilka språk som fanns i området och vilka målsättningar ett samarbete mellan biblioteket och förskolan kunde ha. Bokbussen som kommer till området skulle vara en stor del av samarbetet, föräldrar och barn skulle kunna låna böcker på sitt modersmål där och sedan återlämna dem på samma ställe. Detta kvarstannade dock den gången på idéstadiet, men tankarna på ett samarbete fanns kvar. Den vanligaste formen av utlån till förskolor är att förskolepersonalen själva kommer med barngrupper och lånar böcker, men vissa förskolor beställer på telefon eller mail böcker som finns både på svenska och på barnens modersmål. Sedan skickas böckerna med bokbussen. Det senare alternativet tar mycket tid i anspråk för bibliotekspersonalen, samtidigt som det första alternativet i vissa fall kan leda till att böcker på modersmål glöms bort när en hel barngrupp ska låna allting samtidigt. Det vi såg var att det fanns en gemensam önskan om att effektivisera detta och samtidigt underlätta så att barnen lättare fick tillgång till böcker på modersmål. Biblioteket ansåg att det behövdes en satsning i projektform för att utveckla samarbetet och för att kunna satsa på målgruppen. Under år 2011 formulerades en ansökan till Kulturrådet om att starta projektet. Projektet beviljades bidrag för ett år och startade i februari 2012 då även en projektledare anställdes på halvtid. Syftet med projektet var alltså att utveckla ett samarbete mellan olika institutioner som arbetar med barn och därefter arbeta fram ett fungerande nätverk. Utifrån nätverket skulle förutsättningar skapas för att fler familjer med utländsk härkomst skulle låna och läsa böcker på sitt modersmål för att på så vis stärka den egna kulturella och språkliga identiteten. 1 Ytterligare ett mål med projektet var att få fler familjer med utländsk härkomst att komma till biblioteket. Förutom förskolorna så såg vi även familjecentralerna som en viktig del i många familjers vardag och vi ville gärna samarbeta med både förskolor och familjecentraler. Vi vet idag att barnets förstaspråk är en viktig del av barns identitet och att modersmålet även spelar stor roll vid inlärningen av nya språk. 2 I och med att modersmålet även är det språk där barn och vuxna har lättast att förmedla känslor och tankar kan brister i modersmålet leda till att föräldrar och barn uppfattar det som svårt att tala med varandra, vilket kan leda till att de förlorar en del av kontakten med varandra. Projektet döptes till Alla våra språk, för att även betona alla språks betydelse i samhället och för att visa på att alla språk är lika mycket värda. Vi ville, genom projektets namn, tala om för de här föräldrarna att biblioteket och böcker är till för alla, oavsett språk och bakgrund. 1 Utdrag ur Skollag (2010:800) om modersmål i förskola och förskoleklass 8 kap. Förskolan Modersmål. 10 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. 2 Ladberg (2003:14) Det finns till och med forskning som visar att det går bättre att lära sig ett andraspråk om man samtidigt får en god grund i sitt förstaspråk. 5
BOKPÅSAR Genom enkla medel och lösningar ville vi få fler föräldrar att låna hem böcker på det egna språket. Grundtanken var att projektet sedan skulle bli implementerat i den vanliga verksamheten och övergå till en arbetsmetod. Grundstenen i Alla våra språk som arbetsmetod är de bokpåsar som nu finns att låna på familjecentraler i Norrköpings tätort. Familjerna får låna hem påsarna i ungefär sex veckor, och det finns inga krav på lånekort eller annat bindande. Bokpåsarna är tryckta i en stark turkos färg och med projektets namn översatt på ett flertal språk, vi ville att påsarna skulle synas ordentligt och vara inbjudande! I varje bokpåse finns mellan tre och fem böcker, beroende på det utbud som finns att tillgå på respektive språk. Vissa böcker är tvåspråkiga och med vissa böcker följer det en cd-skiva med inläsning av texten. Vi valde att avgränsa oss till barnböcker som är översatta från svenska till andra språk i så hög utsträckning som möjligt, undantaget är bland annat thai och urdu, där inget finns översatt från svenska till dessa språk. Genom att alla böcker har samma återkommande karaktärer är det också lättare för föräldrar, barn och personal att tala om figurerna tillsammans, oavsett vilket språk familjerna har läst böckerna på. En annan aspekt av avgränsningen är den svenska barnbokstraditionen, något som kanske inte alla familjer kommit i kontakt med innan. Det är viktigt att komma ihåg att flera kulturer och länder inte har samma stora utgivning av barnböcker som vi har i Sverige. Innan vi startade samarbetet hade vi ett upptaktsmöte hos varje familjecentral och förskola som skulle medverka i projektet. Där bestämdes vad samarbetet bestå av. 6
Såhär gjorde vi: Personal uppskattade antal språk och antal barn, vilket vi hade som grund när vi köpte in böcker. Utifrån språkförteckningen satte vi ihop bokpåsar och skickade omkring 20 bokpåsar till varje enhet. Hur många bokpåsar de fick varierade utifrån önskemål. En familjecentral fick uppemot 25 bokpåsar medan en annan valde att börja med endast fem påsar. Tanken var att om ett språk fanns representerat bland familjerna på en familjecentral skulle det där finnas motsvarande antal påsar med det språket. Uppskattade personalen exempelvis att det fanns tre arabiska familjer, en polsk och två somalisktalande familjer så fick de tre påsar med arabiska böcker, en på polska och två på somaliska. Värt att diskutera och ha i åtanke vid urvalet av böcker är att, i den mån det går, ha med ett genusperspektiv, något som efterlystes av förskolepersonalen 7
INFÖR TRÄFFAR MED FÖRSKOLOR/FAMILJECENTRALER Språk Vilka språk ska vi arbeta med och hur många barn/familjer talar språken? Dagsläget (Hur) arbetar man med detta idag? Språk - Språkkunskaper Vad har personalen på verksamheten för språkkunskaper? Egna tankar Funderingar och mål för personalen? Hemspråk Finns hemspråksgrupper på förskolorna? Förslag, idéer och önskemål Om exempelvis innehåll i bokpåsarna Böcker Vilka böcker finns önskemål att arbeta med, vad finns för böcker på förskolan/familjecentralen idag? Gemensamt mål Att stärka barnens kulturella och språkliga identitet ge barnen möjligheter att utveckla sitt modersmål Utifrån den här checklistan skrevs ett underlag efter första mötet, underlaget fungerade som vägvisare genom projektets gång. Att all personal fick samma information och att man utgick från samma punkter var till stor hjälp. Glöm inte! Samla alla de idéer och tankar som uppstått under upptaktsträffar Utforma en tidsplan som innefattar alla aspekter av projektet Gå ut med information till föräldrar på förskolor och familjecentraler det är viktigt att alla vet vad projektet innebär! Se över böckerna på biblioteket vad finns och vad behöver köpas in? Bokpåsar vad ska de innehålla? Vilka tankar finns hos förskolepersonalen kring innehållet? 8
GESTALTA SAGOR FÖR ATT VÄCKA ETT LÄSINTRESSE En del i Alla våra språk är skapa en gemensam läsupplevelse och en gemensam medvetenhet om olika böcker och barnboksfigurer, oavsett vilket språk familjerna läst på. Under ett möte på en öppen förskola så kom just detta på tal väggarna där pryddes av fina tavlor på bland annat Mamma Mu samt Pettson och Findus, och vi försökte tänka oss in i hur det är att inte veta vilka våra kända sagofigurer är. Detta ledde till funderingar om hur barnboksfigurerna kan presenteras för barn och föräldrar som inte känner till vilka barnböckerna är. AKTIVITETSLÅDOR Som i en del att försöka gestalta sagor och tala tillsammans om språks likheter och olikheter på ett naturligt sätt uppkom idén om aktivitetslådor, som i samband med utlämningen av bokpåsar lånades ut till familjecentralerna. Aktivitetslådorna är baserade på en flanosaga. En flanosaga är lösa bilder som kan fästas på filt eller flanell. Med hjälp av bilderna skapas en berättelse som är lätt att anpassa efter barngruppernas åldrar. Ulf Löfgrens böcker om Ludde finns översatt till flera olika språk och finns även med i bokpåsarna. Utifrån boken och temat djur sattes en låda ihop. Lådan med Ludde och alla djuren innehåller förutom flanosagan, även uttal av djurnamn och djurläten på andra språk och boken Kuckeliku! Vad säger tuppen i andra länder? Översättningarna på olika språk gjorde vi själva och de skrevs med fonetisk skrift. Vi uppmanade personal att gärna prata med föräldrar som talar de berörda språken så att översättningarna verkligen skulle stämma. Samtidigt resonerade vi så att om det var något som inte stämde till hundra procent gällande uttalet så är tanken ändå att belysa olika språk och att prata kring det. Förslag på samtal och lek kring den lådan är: Vilka djur finns i sagorna, vilka djur ser vi på tavlan? Vad heter de djuren på andra språk? Hur låter djuren? Läsning av boken Kuckeliku och av Ludde och alla djuren, En annan aktivitetslåda handlar om siffror i den medföljde en flanosaga med sånger om siffror och översättning av siffror på olika språk. Syftet med översättningarna är inte att lära ut specifikt översättningarna utan snarare att lära sig att det finns många olika ord för samma sak. Ett annat sätt vi arbetat på för att gestalta sagorna var genom dockor. Vi köpte in dockor av de mest populära barnboksfigurerna - Bu och Bä, Pippi och Herr Nilsson, Emma, Ludde och Findus. Alla figurerna fick en liten lapp omkring sig med en kort presentation av figuren i jag-form och den avslutades med en liten notis om att böckerna finns att låna på biblioteket och hur många språk böckerna finns översatta till. Genom att använda sig av mjukisdjur kan barnen lättare bekanta sig med figurerna genom att känna, leka och ta på dem. Därifrån kan ett intresse väckas att läsa om figurerna. 9
10 HÖJDPUNKTER
Graffiti Under det första året var några förskoleavdelningar med i projektet och höstterminen 2012 bjöd vi in en arabisktalande konstnär till en av dessa. Konstnären, som hade stor erfarenhet av att arbeta med konstworkshops med barn, fick fria händer att skapa något med barnen kring temat att gestalta språk och olika språks likheter. Barnen delades in i små grupper med omkring fem barn i varje grupp och tillsammans skapades ett graffitikonstverk. Alla barn fick pröva på att använda sig av sprayburkar och schabloner med symboler, ord och bokstäver för att skapa graffiti. Konstnären pratade kring orden och ords betydelser och innebörd exempelvis vad kärlek heter på olika språk. Genom att arbeta med ord på detta sätt växte det fram en nyfikenhet hos barnen, samtidigt som barnens medvetenhet om olika språk trädde fram. Barnen började prata med varandra om vad olika saker hette på deras respektive förstaspråk. I dessa samtal mellan barnen märktes en stolthet att kunna berätta om sitt eget språk. Konstverket gick från en tom duk till att representera alla våra språk och alla våra uttryck som vi använder oss av. Workshopen blev mycket lyckad. Den visade dels på hur vi genom kreativa uttryck kan förena våra språks olikheter och likheter och skapa något gemensamt kring våra olika språk. 11
Clownfesten Familjer från förskolorna och familjecentralerna bjöds in till en clownfest en lördag i december. Varje verksamhet fick en egen inbjudan och de 50 platser som fanns gick åt snabbare än vi kunnat ana. Teaterföreställningen hade cirkustema och efter föreställningen hade skådespelarna clownverkstad med barnen, med clownnäsor och tyllkjolar. Biblioteket bjöd på fika och alla barn fick med sig en egen Alla våra språk-påse med en bok på sitt modersmål och information om biblioteket. Vi skyltade med böcker på olika språk och informerade om biblioteket. Tänk på! Informera personal i god tid! Det är som alltid viktigt att personal känner till vad som ska ske. Vissa inbjudna familjer kunde inte läsa på svenska, där blir det extra viktigt att personalen kan berätta vad det står. Genom att göra en personlig inbjudan till varje verksamhet understryks det att inbjudan är genom projektet vilket dels minskar risken att utomstående anmäler sig men också för att synliggöra projektets namn ytterligare! Biblioteket bjöd på allting, men vi underströk att anmälan var bindande. På anmälningstalongen fick föräldrarna fylla i, förutom kontaktuppgifter även modersmål. Den personliga kontakten med föräldrar och barn är värdefull! Familjerna fick ett ansikte på oss som jobbar med projektet på biblioteket vilket kan leda till att det nästa gång inte blir lika främmande att besöka biblioteket. Ta kontakt med press! Vi fick bra respons från media, bland annat ett helsidesreportage i tidningen Clownfest! 12
Alla våra språk-dag i Mirum galleria Hageby bibliotek är en filial som ligger i en stor galleria i Norrköping. En fredag i oktober öppnade biblioteket upp och flyttade ut i hela gallerian. På en scen i gallerian hade vi sagoläsning på fyra olika språk. Vi hade även en konstnär som skapade tillsammans med nyfikna barn, tipsrunda och en mini-bokverkstad för pysselsugna! Studiebesök Fisksätra och Internationella biblioteket Bibliotekspersonal åkte till Stockholm för att göra studiebesök på Fisksätra bibliotek och Internationella biblioteket. Syftet var att få mer idéer kring arbetet med mångkulturella familjer. Fisksätra bibliotek arbetade med projektet Språk som rikedom under 2004-2007 och deras bok om arbetet var tidigt en inspirationskälla i vårt arbete med Alla våra språk. 3 På Internationella biblioteket fick vi tips och inspiration om hur mångspråkigt biblioteksarbete för barn och familjer kan se ut. Internationella bokmässan i Botkyrka Bibliotekarier från Norrköpings stadsbibliotek åkte till Internationella bokmässan och deltog i seminarier. För att kunna fånga in fler ämnen delade personalen upp sig mellan olika föreläsningar. Föreläsning med Nabila Alfakir All personal inom Norrköpings förskolor bjöds in till en föreläsning med mångfaldspedagogen Nabila Alfakir. Föreläsningen handlade om att samarbeta med föräldrar utifrån en dialogmetod. 4 3 Lundgren, Lena. (2008) Språk som rikedom en möjlighet för Fisksätra en utmaning för Nacka kommun. 4 Alfakir, Nabila. (2004) Skapa dialog med föräldrarna integration i praktiken 13
BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE I bibliotekslagen tillika i biblioteksplanen för Norrköpings kommun 2012-2014 står det att alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek för att främja intresset för läsning. Vidare ska biblioteket främja språkutveckling. Prioriterade målgrupper är barn och invandrare där biblioteket ska erbjuda medier på andra språk än svenska. Barn och flerspråkighet De flesta människor i världen är minst tvåspråkiga och allt fler länder är också flerspråkiga Det finns till och med forskning som visar att det går bättre att lära sig ett andraspråk om man samtidigt får en god grund i sitt förstaspråk. De båda språken behöver inte konkurrera, utan kan fungera som stöd för varandra. 5 Högläsningens betydelse Våra berättande röster bygger broar in till skriftspråket. Högläsning är inte att tala. Högläsning är att tala skriftlikt. Då vi högläser uttalar vi varje ord med distinktion och tydlighet. Vi talar och lyssnar oss in i skriftspråket. Att lära sig läsa handlar om att få uppleva vad läsning är och att få förståelse för att vår förmåga att läsa ständigt utvecklas. Därför är högläsning så viktigt. 6 Undersökningar visar att föräldrar ägnar allt mindre tid åt högläsning för sina barn 7 och samtidigt visar andra rapporter att läsförståelsen bland äldre barn försämras avsevärt. 8 Det finns ett samband däremellan och vi måste hjälpas åt att ändra på det. Förre Läsambassadören Johan Unenge brukar dra paralleller till föräldrars engagemang i idrottsrörelser. Han menar att många föräldrar ägnar mycket av sin tid till att skjutsa sina barn till olika fritidsaktiviteter, men de missar den enklaste och kanske viktigaste fritidssysslan av alla att läsa tillsammans. Efter att barnet börjat skolan slutar många helt att läsa högt och läsandet överlämnas till skolan, men självklart räcker inte det. Om man ska bli bra på något måste man träna, det gäller idrott så väl som läsning - de som tränar mycket blir bättre! 5 Språkforskningsinstitutet i Rinkeby (2006) Två språk eller flera råd till flerspråkiga familjer 14 6 Körling, Anne-Marie. (2012) Den meningsfulla högläsningen 7 Se bland annat en undersökning gjord av på uppdrag av undersökningsföretaget YouGov 2012 Läsrörelsen och Junibacken http://news. cision.com/se/lasrorelsen/r/hoglasning-tillsammans-med-barn-minskar-enligt-farsk-undersokning,c9249570 8 PISA-undersökningen 2012. www.skolverket.se
Här är några exempel på vad både barn och förälder har att vinna på högläsning: Barn och vuxen gör något roligt tillsammans Barnet får höra skriftspråket uttalas och det är något helt annat än talspråket Barnet får ord på känslor Barnet får möta andra världar och dela andra människors öden Barnet utvecklar sin fantasi Den vuxne blir en förebild pappa eller mamma läser, det vill jag också! Barnet förstår att det är roligt och väljer sedan av eget intresse att läsa böcker Projektledarens roll Projektledarens roll var att se vilka behov som fanns, vad som behövdes göras och hur detta skulle göras. Därefter skulle en metod och arbetssätt tas fram för att smidigt sprida böcker och verka för att ett intresse skulle kunna gro för läsandet. Detta skulle alltså ske i samråd med andra verksamheter som arbetar med barn, såsom förskolor och familjecentraler. Familjecentralerna och förskolornas roll För att nå en överenskommelse om vad som skulle ske inom projektet skrevs ett underlag för samarbete. Fördelen med ett samlat dokument är att all personal får samma information, det är tydligt vad man samarbetar kring och det är lätt att hålla sig på rätt bana så att man kommer ihåg vad projektet syftar till och vad vi vill nå. 15
Samarbete mellan Norrköpings stadsbibliotek och familjecentralerna Bakgrund Projektet Alla våra språk och samarbetet mellan familjecentralerna och biblioteket startade 2012. Efter beviljat stöd från Kulturrådet att fortsätta ytterligare ett år beslöts det efter utvärdering att projektet skulle utvecklas och nu enbart arbeta med familjecentralerna. Förskolorna fortsätter att låna utländsk litteratur som vanligt. Det är en fördel och förutsättning för att projektet ska kunna leva vidare att alla inom familjecentralerna är medvetna om projektet. Böckerna och information distribueras av biblioteket. Syfte Syftet med projektet och samarbetet med familjecentralerna är att fånga upp föräldrar med annat modersmål än svenska och uppmuntra till läsningen mellan föräldrar och barn på det egna språket. Biblioteken Ett mål med projektet är att det bildas ett fungerande nätverk mellan bibliotek, förskolor och familjecentraler som deltagit i projektet Ett annat mål är att fler familjer med utländsk härkomst kommer till biblioteket för att låna och läsa böcker på sitt modersmål Ett tredje mål är att uppmuntra barn och föräldrar att se sitt förstaspråk som en tillgång. Basverksamhet Följande insatser bör alla medverkande verksamheter samarbeta om: Biblioteket ska nå samtliga familjecentraler i innerstaden och innerförorterna. (Ringdansen, Fenix, Klockaretorpet, Hageby och Sandbyängs familjecentral) En kontaktperson bör finnas på varje familjecentral. Kontaktpersonen är projektledarens första kontakt när det gäller exempelvis uppdatering av språkgruppen, inbokning av möten och aktiviteter. Vi strävar efter att medverkan i projektet inte ska innebära mycket merjobb för verksamheterna. Information om dels projektet och även om flerspråkighet tillhandahålls av biblioteket och delas ut av familjecentralerna. Även information om biblioteket, bokbussen och aktiviteter på biblioteket. Biblioteket tillhandahåller bokpåsar på ett antal språk, beroende på vilka språkgrupper som finns på verksamheten. Bokpåsarna innehåller 2-5 svenska titlar översatta på utländska språk, beroende på vad som finns översatt på språket. Varje språk har sin egen påse. Föräldrar och barn får sedan låna hem påsarna under 6 veckor, det kostar inget att låna och om böckerna försvinner/ går sönder finns ingen ersättningsskyldighet. Åren 2012-2013 finns en projektledare anställd på biblioteket för att utveckla och förankra projektet och bilda ett fungerande nätverk. Målet är att projektet sedan kan leva vidare och vara en del av bibliotekets grundutbud. 16
FÖRSTA ÅRET PROJEKTETS START I början av 2012 startade arbetet med Alla våra språk och en arbetsgrupp formades. Arbetsgruppen bestod av projektledaren och ett par bibliotekarier från barnavdelningen på Norrköpings stadsbibliotek och en bibliotekarie från Hageby bibliotek, ett av kommunens filialbibliotek. På grund av förändringar i personalstyrkan kom delar av arbetsgruppen att bytas ut under projektets gång, men tack vare den bas som tidigt arbetades fram utgjorde detta inget större hinder. En blogg startades för att kunna uppdatera varandra om projektet och det utformades även en sida på bibliotekets hemsida. Bloggen syftade till att vara ett internt kommunikationsmedel och den sida som fanns på bibliotekets hemsida var en statisk sida som fungerade som ansiktet utåt för allmänhet och medverkande familjer. Avgränsning Att starta ett projekt i en mindre skala kan göra att det blir lättare att våga prova sig fram med olika medel, för att sedan kunna växa. För att projektet skulle utvecklas i ett sakta tempo och i mindre skala gjordes en första avgränsning; två förskoleavdelningar och två familjecentraler i två stadsdelar i Norrköping. De stadsdelarna var Hageby och Klockaretorpet, två områden där många familjer har utländsk härkomst och där det finns en stor spridning av språk. I Hageby finns ett filialbibliotek och i Klockaretorpet finns bokbussen som kommer regelbundet. Tanken under första året var att arbetsgruppen skulle utforma ett samarbete med en förskola och öppna förskolan i vardera av de två stadsdelarna. Genomförandet Det som alltså skulle genomföras under projektnamnet Alla våra språk var att uppmuntra barn och föräldrar till en positiv relation till sitt modersmål och att väcka intresse för högläsning som berättande form. Detta är viktigt då det dels bidrar till att stärka den egna individens identitet men också till att stärka relationen mellan förälder och barn. När barnen är så pass unga att de inte själva kan läsa är föräldrarnas engagemang och intresse många gånger avgörande, så det var väldigt viktigt att satsa på att informera just föräldrarna. Två förskoleavdelningar och två familjecentraler var med från projektets start 2012. Till dessa fyra verksamheter delades det sammanlagt ut ett åttiotal bokpåsar med böcker på cirka tio olika språk. Vår målsättning var att varje barn på förskolorna skulle få en påse med just sitt språk. På familjecentralerna gjorde personalen en uppskattning av hur många barn och familjer som talade respektive språk. På förskolorna kom böckerna snabbt ut till familjerna, på familjecentralerna tog det av naturliga skäl lite längre tid. Exempelvis så är inte alla frekventa besökare av familjecentralerna och deras verksamhet är inte lika bindande som förskolornas, på vilka personalen kunde lämna påsarna personligen till familjerna. 17
Samma bok flera språk Inom projektet Alla våra språk gjordes en tydligare organisering och uppdelning av den hyllplacering på biblioteket som heter Samma bok flera språk, som bygger på samma grundprincip som Alla våra språk. Det är en hylla där bilderböcker av svenska författare finns på svenska samt i översättningar till andra språk. Låntagare som letar efter samma bilderbok på flera språk kan finna dem här. Informationsspridning med- och motgångar Det var sagt redan tidigt att projektet inte skulle innebära för mycket merarbete, det gjorde även att det uppstod utmaningar att nå föräldrarna. Vid ett tillfälle var vi med på en av förskolornas öppethus men bland massor av andra aktiviteter försvann vi i mängden och intresset var svalt hos de flesta föräldrarna. På en annan förskola fick vi vara med på det första föräldramötet för terminen vilket var det tillfälle då flest brukade komma. Laddade med information, broschyrer och böcker åkte vi med bokbussen till föräldramötet, men till mötet, som skulle fortsätta på bussen, hade det endast kommit fyra föräldrar. Det var alltså svårt att möta föräldrarna på plats, så vi valde en annan väg. När vi fick pengar för att fortsätta ett andra år bestämdes det snabbt att en del av budgeten skulle gå till att ta fram tidsobundna broschyrer som var översatta på de språk som framförallt finns representerade i de stadsdelarna projektet verkar i. Broschyrerna skulle enkelt och kortfattat förklara vad projektet gick ut på och hur bokpåsarna var tänkta att användas, på det språk föräldrarna kunde. Förskolor svårigheter & nya idéer Trots att utdelningen och användandet av bokpåsarna gick bra och snabbt i början uppstod snart problem då barngrupperna var mer föränderliga än vad vi kunnat förutse - barn bytte snabbt avdelningar, flyttade och nya barn tillkom. Detta gjorde att en språkgrupp snabbt kunde försvinna plötsligt och att nya språk kom till avdelningen. Målsättningen att varje barn skulle få en egen påse visade sig vara svårare än vi tidigare trott. I och med att vi beställde nya böcker specifikt för projektet tillkom även administrativ tid till exempel beställningarna av böckerna men också leveransen från förlagen och slutligen tiden att få ut böckerna till avdelningen. Risken blev då att ett barn kunde bli utan påse, vilket vi ville undvika i största möjliga mån eftersom det gemensamma kring att alla fick en påse var så pass viktigt. Detta gjorde att vi började tänka i nya banor när det sedan blev klart att projektet fick pengar för att fortsätta ett år till. Vi valde att backa bandet, och att fundera på hur vi kunde göra utskicken mindre sårbara och samtidigt behålla grundtanken att utdelningen av böcker ska gå smidigare för både förskolans och bibliotekets personal 18
Resultaten av diskussionerna blev att de förskolor som så önskar, inför terminsstart får anmäla intresse om att få speciella boklådor med böcker från hyllan samma bok-flera språk. Boklådorna anpassas efter språkgrupp och ålder. Förskolorna får sedan själva välja om böckerna ska lånas hem till föräldrar eller om de ska arbetas med på plats på förskolan. Förskolorna erbjuds att få två lådor per termin och att låna dessa under 120 dagar. Sedan returneras de till biblioteket och om anmälan om ny låda skickats in kommer en ny till förskolan. ANDRA ÅRET Vi sökte pengar från Statens Kultturråd för att kunna fortsätta projektet ett andra år och bidraget beviljades. Projektet delades upp i olika delar och arbetet tydliggjordes Familjecentralerna fler familjecentraler anslöt sig och snart nådde biblioteket alla fem familjecentraler i Norrköpings tätort Samma bok flera språk Hyllan Samma bok flera språk växte sig allt större och omfattar nu tre gånger så stor sektion som tidigare Förskolorna förskolorna fick erbjudande om att anmäla intresse för att få speciella boklådor utskickade till sig. Boklådorna innehöll böcker på språk efter förskolans önskemål Logopederna på Vrinnevisjukhuset i Norrköping fick påsar att låna ut till familjer. En logoped som fick höra om projektet via en familjecentral tog kontakt med projektledaren och de kom sedan att ingå i projektet. Det andra året växte Alla våra språk och bokpåsarna finns på sex verksamheter. Med hjälp av de framtagna broschyrerna blev det lättare för alla att sprida information om projektet, även till dem som inte talar eller läser på svenska. Under de två år projektet pågått har arbetsmetod och arbetsform tagits fram för att skapa förutsättningarna för att projektet ska kunna fortlöpa även i framtiden. Alla våra språk är idag en fast del av bibliotekets verksamhet. 19
CITAT FRÅN FÖRÄLDRAR OCH PERSONAL Mitt barn har haft svårt att komma igång med läsning och framför allt talet, men i samband med möjligheten att låna en bokpåse så har talet fullkomligt exploderat och ett nytt intresse för läsandet hade växt! Vi tycker att Alla våra språk är en jättebra idé, särskild för familjer som inte besöker biblioteket. Vi hoppas projektet fortsätter! /Nöjd mamma Jättebra, men jag saknar kanske att läsa fler böcker med ljudskiva i Bra variation, saknade inget, det var böcker som jag kanske själv inte skulle låna Det här har lett till en ökad medvetenhet om vikten av flerspråkighet och att föra över det till föräldrar Personal Har gett möjlighet till större samarbete med föräldrar Personal 20
FÖRSLAG PÅ BOKPÅSAR Hej! Den här bokpåsen är en del av ett projekt som heter Alla våra språk. Böckerna kommer från Norrköpings stadsbibliotek. Vi vill gärna att du som förälder lånar hem en bokpåse och läser tillsammans med ditt barn på ert modersmål. Att ett barn kan fler språk är jättebra för barnets utveckling och inlärning. Barn som är bra på sitt modersmål har även lättare för att lära sig nya språk. Om du vill låna hem en påse, säg till personalen, det kostar ingenting att låna! Den här påsen innehåller följande titlar på ARABISKA Vem räddar Alfons Åberg? - Gunilla Bergström Vem är arg? - Stina Wirsén Morris passar huset - Lotta Olsson Castor syr - Lars Klinting Den här påsen innehåller följande titlar på ARABISKA Rosas bondgård - Åsa Böhme Max dockvagn - Barbro Lindgren Bu och Bä i skogen - Olof & Lena Landström Mulle meck bygger en båt - George Johansson Den här påsen innehåller följande titlar på SOMALISKA Inte klia, Adam! - Annelie Drewsen Alfons och Odjuret - Gunilla Bergström Emmas dagis - Gunilla Wolde Se upp för argmonstret! - Maria Edgren Den här påsen innehåller följande titlar på FINSKA Bu och Bä på sjön - Olof & Lena Landström God natt Alfons - Gunilla Bergström Pannkakstårtan - Sven Nordqvist Vem är arg - Stina Wirsén Den här påsen innehåller följande titlar på TYSKA Castor målar - Lars Klinting Max nalle - Barbro Lindgren Nöff nöff Benny - Olof Landström Den här påsen innehåller följande titlar på SPANSKA Inte klia, Adam!- Annelie Drewsen Ester och hemliga Plomia - Caroline Säfstrand När Findus var liten och försvann - Sven Nordqvist Den här påhtsen innehåller följande titlar på RYSKA Castor snickrar - Lars Klinting Pannkakstårtan - Sven Nordqvist Den här påsen innehåller följande titlar på BOSNISKA Är det morgon nu? - Maria Petterson Rävjakten - Sven Nordqvist Känner du Pippi Långstrump? Astrid Lindgren Den här påsen innehåller följande titlar på ENGELSKA God natt, Alfons Åberg - Gunilla Bergström Känner du Pippi Långstrump? - Astrid Lindgren Rävjakten - Sven Nordqvist Den här påsen innehåller följande titlar på POLSKA Max potta - Barbro Lindgren Ellen - Catarina Kruusval Visst är Lotta en glad unge - Astrid Lindgren Mamma mu bygger en koja - Jujja Wieslander 21
22
LITTERATUR Alfakir, Nabila. (2010) Föräldrasamverkan i förändring - handbok för pedagoger. Stockholm: Liber Alfakir, Nabila. (2004) Skapa dialog med föräldrarna integration i praktiken. Stockholm: Runa Benckert, Susanne. (2008) Flerspråkighet i förskolan - ett referens- och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Calderon, Lena. (2004) Komma till tals - flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Ekström, Susanna. (2008) Läs och berätta handledning för högläsare och berättare som besöker barngrupper i förskola och förskoleklass. Stockholm: En bok för alla Fox, Mem. (2010) Läsa högt - en bok om högläsningens förtrollande verkan. Göteborg: Kabusa Gustafsson Chen, Anna. (2011) Utmaning och inspiration mångårigt biblioteksarbete för barn och ungdomar. Internationella biblioteket Körling, Anne-Marie. (2012) Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur och Kultur Ladberg, Gunilla. (2003) Barn med flera språk.: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber Lundgren, Lena. (2008) Språk som rikedom en möjlighet för Fisksätra en utmaning för Nacka kommun. Regionbibliotek Stockholm Alfons öppnar dörren om invandrarbarn och språk. Ett treårigt projekt i Falkenberg och Halmstad. 2001 Läskonster - nya former för lässtimulans. Slutrapport från projektet Läskonster. 2010 Språkforskningsinstitutet i Rinkeby (2006) Två språk eller flera råd till tvåspråkiga famijer. Myndigheten för skolutveckling. Elektroniska källor: Tema modersmål http://modersmal.skolverket.se Pisa-undersökningen 2012 http://www.skolverket.se 23
24