FOKUS: SKÅNE 2030. Dialog om Skånes utveckling inom arbetet med ny regional utvecklingsstrategi (RUS) Region Skåne träffar Höör den 22 januari 2013

FOKUS: SKÅNE 2030 Dialog om Skånes utveckling inom arbetet med ny regional utvecklingsstrategi (RUS) Region Skåne träffar Höör den 22 januari 2013

FOKUS: SKÅNE 2030 Diskussionsunderlag om Skånes utveckling inom ramen för arbetet med ny regional utvecklingsstrategi för Skåne (RUS) Projektansvarig: Mikael Stamming, Region Skåne Processledare: Therese Andersson, Region Skåne Projektgrupp: Ola Jacobsson, Sara Persson, Thomas Nilsson, Andreas Ekberg, Karin Hesselgard, Richard Gullstrand och Therese Andersson, Region Skåne Text: Therese Andersson och Richard Gullstrand, Region Skåne samt Aspekta AB Layout: GRAFISK FORM anethe palm Illustrationer: Region Skåne samt Sam Persson, Eminent Foton: Region Skåne, Lars Anshelm sid. 10 samt Tomas Lovén s.12 Utgiven av: Region Skåne 2012 www.skane.se/skanesamtal

SAMTAL OM SKÅNES FRAMTID Skåne är en region med stora möjligheter, men också betydande utmaningar. Det visar inte minst OECD:s omfattande genomlysning av vår region. Att vi gemensamt kan identifiera, diskutera och agera när det gäller såväl möjligheter som utmaningar är en framgångsfaktor för Skånes utveckling. Behovet av samsyn, gott samarbete och kraftsamling kring åtgärder är anledningen till initiativet kring Skånesamtalen 2012-2013. Målet är att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi (RUS) för Skåne, den fjärde sedan Region Skåne bildades. Vår ambition är att denna gång åstadkomma en ökad samsyn hos de skånska aktörerna kring en målbild för Skåne 2030, med tydligare prioriteringar och mål samt ökat fokus på konkreta insatser. att ställa ett antal frågor kring utvecklingen, samt genom att visa fyra tankar kring Skåne i framtiden. Använd gärna dokumentet i förberedelserna inför samtalen. De skånska kommunerna är Region Skånes viktigaste samarbetspartners i allt utvecklingsarbete. Tillsammans kan vi påverka hur Skåne ser ut 2030 genom att hantera utmaningar väl och använda regionens styrkor till att frigöra potentialen i Skåne. Ytterst handlar det om att skapa förutsättningar för både människor och verksamheter att växa och utvecklas. Pia Kinhult För att samtalen ska bli effektiva är det angeläget att båda parter har samma utgångspunkter. Det dokument du håller i din hand är ett försök till att synliggöra kända fakta kring skånska styrkor och svagheter. Dokumentet ger stöd för tanken genom FOKUS: SKÅNE 2030 3

BRÄNNPUNKT SKÅNE ARBETE PÅGÅR Skåne 2030 framtagande av ny regional utvecklingsstrategi 2014 Strategier för den Flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne ESS MAX IV i regionen TITA Gemensam skånsk satsning på infrastruktur Skånepaket Revidering av Trafikförsörjningsprogram 2012 Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Regionbildning i Södra Sverige Framtidens Hälso- och sjukvård Kulturplan Skåne Handlingsplan Innovationsstrategi Kompetenssamverkan Skåne Digital agenda Skåne Regional mobilisering. Klimatsamverkan Skåne Idag bor cirka 1 253 000 invånare i Skåne. Skåne har växt med ca 10-12 000 nya invånare i snitt de senaste åren och förväntas öka med ungefär 100 000 personer till år 2020 och ca 175 000 till 2030. * Skåne som tillväxtmotor för Sverige underpresterar * Låg produktivitet och skattekraft * Hög befolkningsutveckling, fler vill bli skåningar * Bostadsbyggandet hänger inte med * Europas bästa åkermark * Det tudelade Skåne? * Binda samman våra arbetsmarknadsregioner * Skåne går emot trenden ökad arbetslöshet bland unga * Stort behov av infrastruktur investeringar * Hög livskvalitet * Kompetensförsörjning * En attraktiv och innovativ region * Högutbildade, men låg gymnasiebehörighet * Bilden av Skåne mindre tryggt och tolerant * Nya och befintliga företag behöver bli mer innovativa * Öresundsregionen * Låg andel kollektivtrafikresande och stora önskemål om kollektivtrafik * Långsiktig strategisk planering * ESS och MAX IV * Kultur som utvecklingsfaktor *... *... *... *...

BRÄNNPUNKT HÖÖR Höör har idag ca 15 500 invånare med ca 8000 invånare i själva tätorten. Kommunen har växt kraftigt sedan kommunen bildades och har prognosen att växa till 16 500 invånare 2020. * En mötesplats som tar vara på och utvecklar individens kreativitet * Kärnvärden; livskvalitet, närhet och upplevelse * Mitt i Skåne * Naturen - Höörs starkaste känne - tecken * Förtätning centrum * Ringsjöarna * Frostavallen, inomhus slalombana * Skånes djurpark * Infrastrukturutbyggnad * Robust kollektivtrafik * Samverkan MalmöLundregionen * Utveckla den regionala rollen * Utveckling södra stambanan * Långsiktig strategisk planering * Mötesplatser, kreativitet och håll-. bar utveckling * Skapa attraktiva boendemiljöer * Besöksnäringen * Ökat antal sysselsättningstillfällen * Utbyggnad kollektivtrafiknäralägen *... *... *... *... *... *... FOKUS: SKÅNE 2030 5

SKÅNE 2030 VARFÖR EN GEMENSAM MÅLBILD? Vår region är inte skonad från internationell konkurrenskraft. Skånska produkter (varor och tjänster) ska konkurrera med andra regioners, vilket innebär att talanger, investerare och medborgare kan välja andra delar av världen för sitt förverkligande. Det finns unika värden i Skåne, som är minst lika viktiga som ekonomiska mått ett socialt kapital, där människor har en frihet att nå de drömmar och den potential de söker. Utbudet av natur- och kulturupplevelser är så stort att du bara inom några minuter kan få dina sinnen att utmanas. Det finns en kritisk massa i den dynamiska gränsregionen Öresund som ger oss möjlighet att driva högspecialiserad vård, internationell tillgänglighet via våra hamnar och flygplatser för våra företagare samt ökade möjligheter för våra medborgare att nå den sysselsättning de önskar. Vi måste nu kraftsamla för att tillsammans stärka Skånes attraktionskraft. Vi har en unik möjlighet att tillsammans definiera vad skånsk utveckling ska handla om det närmaste decenniet, under förutsättning att vi når enighet kring de viktigaste frågorna. Plattformen kring arbetet med Skånes utveckling skulle kunna vara den kommande regionala utvecklingsstrategin. Vi har ett beslutat program i nuläget Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016 som fokuserar på de fyra målen: tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans och på fem särskilda utmaningar för Skåne: kunskapen, delaktigheten, miljön/ klimatet, tillgängligheten och Öresundsintegrationen. Region Skåne vill nu ta steget vidare och förädla och precisera vägen fram för Skåne. Vi vill tillsammans med er rusta för Skåne 2030. Under våren 2010 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, med prioriteringarna smart, hållbar tillväxt för alla. I strategin ingår att medlemsländerna varje år ska peka ut de viktigaste reformerna för landet vilket görs i Sveriges nationella reformprogram 2012. Under 2011 erbjöds Region Skåne att identifiera och redovisa prioriteringar för Skånes utveckling och efter en bred remissrunda presenterades sju prioriteringar: I ett tidigt skede av processen med ny regional utvecklingsstrategi gav Region Skåne OECD uppdraget att göra en så kallad Territorial Review för Skåne, med syfte att kartlägga Skånes potential. Därmed står vi mer rustade än någonsin att forma en politik som svarar an mot Skånes utmaningar. En hel del pågår nationellt, regionalt och kommunalt och det gäller att hitta de smarta vägarna fram. Region Skåne har den senaste tiden diskuterat framtidens hälso- och sjukvård, Skånes innovationssystem, ett samlat Skånepaket kring infrastrukturinvesteringar, ett regionalt perspektiv vad gäller fysisk planering, trafikförsörjning, kompetensförsörjning, regionförstoring, fördelning av medel till kultur, strukturomvandling inom näringslivet, det gröna Skåne, med mera. Det finns i nuläget, kopplat till det befintliga utvecklingsprogrammet, ett antal så kallade sektorsprogram, exempelvis Näringslivsprogram, Miljöstrategiskt program, Trafik försörjningsprogram, Kulturplan, med flera, som tillsammans med utvecklingsprogrammet 6 FOKUS: SKÅNE 2030

NY REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI utgör en helhet. Parallellt finns det utvecklingskraft i er kommun i er vision eller i er översiktsplan som utgör grogrund för Skånes utveckling. Kanske kan vi mötas över gränserna och tillsammans driva spännande samhällsutveckling i mellanrummet mellan befintliga politikområden? Samtal med er är viktigt eftersom ni är nyckelaktörer vad gäller Skånes utveckling och vi ser fram emot ökad samverkan i det dagliga arbetet. Plattformen måste skapas tillsammans med er, statliga myndigheter, näringsliv och andra organisationer. Hur ser Skåne ut 2030 hur kommer vi överens om målbilden? Vad behöver vi göra och prioritera för att nå den? Vad gör ni som kommun och vad gör Region Skåne? Hur jobbar vi framåt tillsammans? Ensam är inte stark... I arbetet med en ny regional utvecklingsstrategi är dialogen, förankringen och processen viktiga delar och har därmed inledningsvis fått en stor plats i arbetet. Vi anser att stor vikt ska läggas vid förankring och ägande, såväl inom Region Skåne som Skåne. Målsättningen är att den nya utvecklingsstrategin ska vara klar innan sommaren 2014. Arbetet med utvecklingsstrategin handlar om att skapa en gemensam grund, ett gemensamt engagemang och ansvar för Skånes utveckling. VI DELAR IN ARBETET I TRE DELAR: PROJEKTFAS 1 en omfattande dialog ska ge input till en gemensam målbild för Skåne och definiera de viktigaste frågorna för att uppnå uppsatta mål. VART vill vi med Skåne? PROJEKTFAS 2 en gemensam målbild ska paketeras och konkretiseras inom ett antal prioriterade områden med strategier och åtgärder. HUR når vi målbilden? PROJEKTFAS 3 förankring och kommunikation av utvecklingsstrategin med prioriteringar, åtgärder och genomförande. VAD gör vi? FOKUS: SKÅNE 2030 7

8 FOKUS: SKÅNE 2030

TANKAR OM SKÅNE 2030 Framtiden för Skåne kan utvecklas olika beroende av vad vi, i egenskap av nyckelaktörer, åstadkommer. Yttre omständigheter så som global handel, migration, växthuseffekt samt nationell och internationell politik är givetvis svåra att påverka, men flera områden kräver insatser på lokal och regional nivå: sysselsättning, social sammanhållning, innovation och företagande, skola och utbildning, attraktionskraft och livskvalitet, klimat och miljö, tillgänglighet, integration, folkhälsa, med flera. Livskvalitet För att väcka tankar allt mellan drömmar och farhågor beskrivs här fyra tankar om Skåne som utgår ifrån två dimensioner: För det första, hur uppfattar människor sina livsvillkor i Skåne ökar eller minskar den upplevda livskvaliteten? För det andra, hur blir den relativa ekonomiska utvecklingen för Skåne? Skånsk bubbla... Världsmetropolen... Med framtidsbilderna vill vi få igång tankarna kring Skåne 2030 och vilka vägval vi står inför. Framtidsbilderna tar sin utgångspunkt i ett antal faktorer, utmaningar och möjligheter som finns i faktadelen Brännpunkt: Skåne 2030. De fyra framtidsbilderna är extrema och överdrivna i sina karaktärer för att få igång en diskussion. Det finns därmed ingen given framtidsbild, troligen blir ingen av de sanning. I ett resonemang kring möjliga framtidsbilder för Skåne kan vi dock öppna upp för en diskussion om vart vi vill och de utmaningar som finns för att nå dit. Ekonomi Den onda cirkeln... Bakbundet Skåne... Livskvalitet Ekonomi Inom ramen för Strukturbild för Skåne togs under 2011 fram fyra framtidsbilder kring Skånes befolkningsutveckling och ortsstruktur, se dessa som kompletterande resonemang med lite nya dimensioner. FOKUS: SKÅNE 2030 9

10 FOKUS: SKÅNE 2030

VÄRLDSMETROPOLEN INNOVATIVT CENTRUM Byggandet av ESS och MAX IV ger effekter för hela Skånes näringsliv. Flera internationella företag väljer att etablera sig i Skåne och satsningen innebär ett uppsving för bostadsbyggandet. Privata och offentliga FoU-satsningar ger bättre resultat och kommersialiseras i allt högre utsträckning. Innovationsstrategin går från ord till handling och resulterar i många uppmärksammade nya företag. Befintliga företag, framför allt små- och medelstora, drar nytta av att vara en del av en innovativ region. Entreprenörskapen frodas och Skånes näringsliv har breddats. PERFEKT MATCHNING Men den största effekten på regionens ekonomi är det faktum att allt fler människor oavsett härkomst och ålder har de rätta kvalifikationer som leder till ökad sysselsättning. Fler i jobb med ökad disponibel inkomst innebär också kraftigt minskat ohälsotal. De många nationaliteterna har blivit en betydande tillgång för regionens företag i en global värld. Livskvaliteten bland skåningar ligger på en mycket hög nivå. Närheten till kontinenten och snabba förbindelser till hela världen via Kastrup och höghastighetståg är styrkor som nu ger full utdelning. MEN HÄNGER VI MED Det trendiga och hypade gör dock att Skånes identitet går förlorad. Utländska ägare invaderar Skåne och kvar blir en splittrad världsmedborgare en skåning. Den till synes mekaniska planeringen har tenderat att glömma att det faktiskt är för människor den planerar. Det är hård konkurrens om marken i Skåne. Bostadssegregationen har inte minskat och skrytbyggen och snabba pengar, gör att den spännande mångfalden i stadsmiljön åsidosätts. Skåne har vänt trenden, men hängde vi med? Øresund CITY INFRASTRUKTUR OCH FYSISK PLANERING FÖR FRAMTIDEN Framsynta investeringar i regionens infrastruktur, med inslag av både medfinansiering och avgifter, har snabbat på tillväxten. Kollektivtrafikens andel har stadigt ökat, vilket även beror på effektiv samhällsplanering där nyproduktion av bostäder främst har skett i kollektivtrafiknäralägen. Skåne är nu en del av en världsmetropol Øresund City som fungerar som en enhetlig funktionell arbetsmarknadsregion i nära interaktion med Stockholm, Oslo, Göteborg och Hamburg. FOKUS: SKÅNE 2030 11

12 FOKUS: SKÅNE 2030

BAKBUNDET SKÅNE DET GÅR BÄTTRE FÖR SKÅNE Ekonomin skjuter ny fart i Skåne, delvis på grund av Danmarks återhämtning. Tillväxten är dock koncentrerad till västra Skåne, där många nya företag startar och växer inom kunskapsintensiva näringar. Regionens tyngd inom forskning och innovation har förstärkts med ESS, MAX IV, Medicon Village med flera. Utbildningssystemet lyckas bättre med att tillgodose arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft. MEN DET BYGGS FÖR LITE BOSTÄDER Den ekonomiska utvecklingen har bidragit till ökad inflyttning, men bostadsbyggandet hänger fortfarande inte med. Fler pendlare ger ökat tryck på kollektivtrafiken, som emellertid begränsas av flaskhalsar i järnvägsnätet. Höga bostadspriser i städerna i kombination med liten tillit för kollektivtrafiken gör att fler pendlar med bil. Problem med att samordna fysisk planering och bostadsbyggande i regionen underlättar inte utvecklingen och människors livskvalitet. Positiv input Brist på boende & infrastruktur STORA PROBLEM MED TRANSITTRAFIKEN Pendlingen över Öresund ökar, men inte i samma snabba takt som den tunga trafiken igenom regionen. Transittransporterna genom Skåne, där lastbilarna utgör huvuddelen, ökar i allt snabbare takt. Det medför kraftiga påfrestningar på regionens transportsystem i form av olyckor, miljöbelastning och förseningar i trafiken som påverkar människors och företags vardag. SKÅNE BEHÖVER KRAFTSAMLA Skåne hade kunnat bidra till så mycket mer till Sveriges utveckling och skåningar hade kunnat förverkliga sina drömmar, om inte bristerna i boende och transporter hade begränsat den kraft och energi som faktiskt finns. Problemet beror både på att Stockholm inte ser Skånes roll och behov samt en del politiska svårigheter att komma överens om vad som behöver göras och hur. Begränsad output FOKUS: SKÅNE 2030 13

14 FOKUS: SKÅNE 2030

DEN ONDA CIRKELN SKÅNE TAPPAR POSITION Den globala finansiella oron fördjupas och det europeiska samarbetet krackelerar på grund av euron. Flera företag rationaliserar och flyttar till större metropoler utomlands. Skånes näringsliv har blivit en filialekonomi vilket innebär att underlaget för kreativa talanger och kunskapsintensiva företag minskar. De traditionella näringarna harvar på i tuff global konkurrens. FRAMTIDSTRON ERODERAR Den stärkta självkänsla och framtidstro som Öresundsbron gav Skåne decenniet före och efter invigningen år 2000 har successivt eroderat. Gränshinder består och hämmar utveckling av en gemensam Öresundsregion. Infrastrukturen är eftersatt. Det syns tydligast i att pendlingsströmmarna har avstannat. Ungdomar söker sig helst utomlands för att gå på högt rankade universitet för att rivstarta sin internationella karriär. UTBILDNINGEN HALKAR EFTER Utbildningsresultaten i Skåne är fortsatt sämre än i genomsnitt för riket. Det var länge sedan någon skånsk kommun utmärkte sig i nationella jämförelser. Även de högre lärosätena tappar mark i internationella rankingar. ESS och MAX IV har blivit en utpost och inte gett de förväntade effekterna på den regionala ekonomin. TOTAL SEGREGATION Trots att nettoflyttningen är noll så fortsätter arbetslösheten att öka för varje lågkonjunktur. Svårigheterna att integrera utländska människor är en förklaring, att lågutbildade ungdomar inte får jobb är en annan. I takt med att hopplösheten växer ökar de sociala problemen och otryggheten. Skåne upplevs inte som en plats för människor med ambitioner eller barn i skolåldern. Social oro och tydlig segregation Svag framtidstro Sämre utbildning och omställning Global oro Låg ekonomisk utveckling låg livskvalitet Sämre offentliga finanser Företag & arbetskraft flyttar Hög arbetslöshet/ låg sysselsättning FOKUS: SKÅNE 2030 15

16 FOKUS: SKÅNE 2030

SKÅNSK BUBBLA SVAGARE EKONOMI OCH DELAT NÄRINGSLIV Den relativt svaga ekonomiska utvecklingen i Skåne fortsätter jämfört med de andra storstadsregionerna. Det skånska näringslivet är tudelat. Kunskaps- och forskningsintensiva verksamheter samlas i västra Skåne medan östra och norra Skåne präglas av traditionella näringar i mogna branscher där konkurrenskraften upprätthålls genom löpande rationaliseringar. Satsningar på turism och upplevelser har delvis kompenserat för bortfallet av arbetstillfällen. Många små- och medelstora företag har svårt att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden och kan inte expandera som planerat. MEN FLER VÄLJER FORTFARANDE ATT FLYTTA TILL SKÅNE Skåne som storstadsregion fortsätter att locka människor att flytta hit. Här ryms många sätt att leva och verka, från det urbana till pittoreska. I den globala konkurrensen har det handlat om att ha en attraktiv och väl fungerande livsmiljö. En växande befolkning har dock ställt krav på att skapa hållbara stadsmiljöer som kan fortsätta växa utan påverkan på miljön. MEN SKÅNINGARNA ÄR VID GOD VIGÖR Å andra sidan upplever skåningar att de generellt mår bra. Skåne som plats erbjuder många goda livskvaliteter som är viktiga för människors vardag och välbefinnande: genuin natur och välhållna grönområden, närhet till det mesta samt stort urval av boende, kultur och fritidsaktiviteter. Ohälsotalen ökar inte trots att sysselsättningen inte är högre än tidigare. Samhällets arbete med proaktiv information och insatser inom till exempel kost- och motionsvanor samt upprustning av boende- och stadsmiljöer har gjort att människor generellt sett mår bättre. OCH LÅNAR TILL KONSUMTION Den materiella standarden och konsumtionen hålls uppe tack vare låga räntor och lägre inkomstskatter. Staten uppmanar till inhemsk konsumtion för att få fart på ekonomin. Många människor ser inte risken, en växande lånebubbla, som allt mer liknar den i Sydeuropa. FOKUS: SKÅNE 2030 17

HUR SAMVERKAR VI FÖR SKÅNINGARNAS OCH SKÅNES BÄSTA? Vi kan alla konstatera att Skåne har både starka och svaga sidor. Vi har ett tydligt faktaläge framför oss kring vilka stötestenarna är och var kraften finns, inte minst genom OECD:s analys av Skåne, det gemensamma samverkansprojektet ESS MAX IV i regionen TITA och Strukturbild för Skåne. Ni kan läsa mer fakta om Skåne under avsnittet "Brännpunkt: Skåne 2030" längre bak i textunderlaget. Många frågor väcks och många olika tankar och svar finns. Om vi vill skapa hög livskvalitet för skåningarna och en hållbar tillväxt i Skåne behöver vi kraftsamla kring alla de resurser och idéer som finns för att driva arbetet framåt. Vår förmåga till samverkan på olika nivåer kommer att vara avgörande för Skånes utveckling. Hur jobbar vi framöver för att ta vara på möjligheterna samtidigt som vi hanterar utmaningarna? Vi vill be dig, inför vårt möte om Skånes framtid, att tänka på följande: Vilken väg vill vi ta? Skånes och skåningarnas framtid kan se mycket olika ut. De beskrivna framtidsbilderna är fyra tänkbara, inom Strukturbild för Skåne har vi tidigare presenterat fyra avseende fysiska strukturer. Men hur ser egentligen Skåne ut 2030? Vad vill vi uppnå? Vilken väg vill vi att utvecklingen ska ta? Var skulle du placera Skåne i framtidsbilderna? Ser du andra framtidsbilder? Målbild 2030? För att stärka Skånes utveckling, skapa livskvalitet och tillväxt behöver vi en gemensam bild av vart vi vill. Vilket Skåne ser vi framför oss 2030? Vilken framtidsbild ska vi gemensamt arbeta utifrån? Nedan finns Region Skånes första tankar om en gemensam målbild för Skåne 2030. Vi ser att det handlar om att bygga ett attraktivt och hållbart Skåne med hög livskvalitet och en stark internationell konkurrenskraft. Skåne ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande region för människor, företag och besökare. Företag ska välja etableringar i Skåne framför andra regioner i världen. I det arbetet behöver vi fokusera på: 18 FOKUS: SKÅNE 2030

Processen framåt > > > och flerkärnighet kompetensförsörjning Vilka delar ser du att vi ska lyfta i en gemensam målbild Skåne 2030? Komplettera och fyll på De svåraste utmaningarna? Vilka är de viktigaste utmaningarna för Skåne att hantera för att nå en uppsatt målbild 2030? Skriv gärna ner de fem områden som du anser ska prioriteras (med eller utan inbördes rangordning). 1... 2... 3... 4... 5... De bästa möjligheterna? Vilka är de viktigaste möjligheterna Skåne ska ta vara på för att nå en uppsatt målbild 2030? Lista gärna dina topp fem. 1... 2... 3... 4... 5... Prioriteringar? Vad behöver vi prioritera? För att ställa det på sin spets, vilka är de fem viktigaste frågorna som måste drivas gemensamt och att hitta lösningar på? 1. 2. 3. 4. 5. Viktigaste frågor Tänkbara lösningar SAMVERKAN FÖR ATT NÅ RESULTAT Arbetet med en ny regional utvecklingsstrategi inleds med För att kunna möta möjligheter och utmaningar i framtidens hälso- och sjukvård inledde Region Skåne 2011 ett en omfattande dialog, där dialogen med kommunerna är först ut. Men under hösten 2012 och våren 2013 kommer omfattande utvecklingsarbete för att ta fram en övergripande målbild med sikte på 2030. En projektgrupp har tagit vi även att möta de statliga myndigheterna, företrädare för näringslivs- och branschorganisationer, grannregioner, idéburna sektorn, arenor, nätverk och skåningar för att forma fram ett diskussionsunderlag med analyser av samhällsutveckling och medicin teknisk utveckling. Framöver ska målbilden om Skåne 2030. behovet kring framtidens hälso- och sjukvård utvecklas och konkretiseras med bla lokalbehov och placering av Vi vill, vi kan och vi ska stärka Skåne tillsammans är olika funktioner ses över utifrån ett förändrat vårdutbud. vi starkare än om vi hade agerat var och en för sig. Skåne står inför ett antal utmaningar och möjligheter som berör hälso- och sjukvården som tex befolkningsstruktur och utveckling, den medicinska och tekniska utvecklingen, kompetensförsörjning, innovation, forskning och tillväxt samt enligt ekonomi. dig? Att utveckla en sömlös vård, det vill säga en vård där inte patienten känner av organisatoriska eller Vad administrativa tar vi med oss gränser från Den är flerkärniga ett av de allra miljonstaden viktigaste utvecklingsområdena. Skåne? En utveckling av patientprocesser är en framkomlig väg att uppnå en bättre helhetssyn och ett bättre rikt, gemensamt samarbete över arbete gränser. för Skåne? Hållbara ansvarsöverenskommelser mellan region och kommuner samt tydlighet i "arbetsfördelningen" mellan vårdnivåer är nödvändiga för Skåne och skåningarna? att komma ifrån dagens stuprörstänk. Ett stärkt helhetstänk på hälso- och sjukvårdsbehovet i Skåne utifrån dels behov hur men ska även vi hantera utvecklingspotential det? är en nyckelfråga kopplat till organisation, styrning och ledning. Vad är detta i Skåne 2030? Hur ser framtidens hälso- och sjukvård ut i Skåne? Vill vi stärka varumärket som en hälsosam region? Hur gör vi det? viktiga utvecklingsfrågor med? FOKUS: SKÅNE 2030 19

PÅGÅENDE PROCESSER SKÅNE - I STÄNDIG RÖRELSE Inom Skåne pågår dagligen många processer, samverkansprojekt och arenor där Region Skåne och de skånska kommunerna möts. En regional samverkan handlar bland annat om att stärka kommunernas handlingskraft och att få ut största möjliga effekt av det arbete som bedrivs på olika håll i Skåne. I följande avsnitt lyfts några pågående processer och projekt för att synliggöra relevanta samverkansarenor att arbeta vidare med utifrån Skåne 2030. EN GEMENSAM MÅLBILD OM DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE För att hantera framtida tillväxt och utveckling behöver kommunerna och Region Skåne utveckla gemensamma ramar för en långsiktig strategisk planering avseende infrastruktur, arbetsplatser och bostäder på regional nivå. Strukturbild för Skåne arbetar kontinuerligt med att fördjupa och vidareutveckla olika utvecklingsfrågor med koppling till fysisk planering med målet att skapa hållbara fysiska strukturer. Hur vi planerar avseende våra fysiska strukturer har en stor betydelse för vilken tillväxt, livskvalitet och klimatpåverkan som skapas i regionen. För att skapa en hållbar utveckling ur såväl ekonomisk, ekologisk och social aspekt behöver vi bli bättre på att samplanera våra strukturer och förstå dess strukturbildande effekt. Att Skåne har flera större städer som kan dra utvecklingen är en styrka, jämfört med mer enkärniga storstadsregioner som Stockholm och Göteborg. Skåne har inte, som klassiska storstadsområden, förorter som försörjer en stor stad, utan är uppbyggt av flera mer självständiga orter. Olika orter har olika roller och såväl regionala kärnor som övriga orter och omland bidrar med värdefulla funktioner i Skåne. Flerkärnigheten möjliggör till exempel specialiseringar och vinster för näringslivet, minskade trängsel- och miljöproblem samt valmöjligheter och mångfald för invånare, företag och besökare. I augusti presenterades ett manifest för ett samverkande Skåne med idén om Den flerkärniga miljonstaden Skåne som målbild. Förslaget baseras på fem strategiområden som syftar till och ska bidra till att skapa den attraktiva miljon staden Skåne, med grund i den fysiska planeringen. För att uppnå målbilden och för att strategierna ska få bäst resultat är det nödvändigt att de är gemensamma för Skåne. Det betyder inte att alla kommuner måste planera lika, men att dessa övergripande principer ska ligga till grund för att skapa hållbara fysiska strukturer. Tillsammans behöver vi sätta den övergripande agendan för Skånes utveckling, och agera därefter både i den kommunala planeringen och på regional nivå. Process och samverkan är medel för att uppnå hållbara fysiska strukturer och en attraktiv och livskraftig region. Idén med målbilden grundar sig på Skånes goda förutsättningar. De korta avstånden mellan Skånes tätorter kan jämföras med avstånden inom internationella storstäder, där Pågatåg och regionbussar kan ses som ett tunnelbanesystem. 20 FOKUS: SKÅNE 2030

Den, med svenska mått mätt, stora befolkningskoncentrationen gör att det dessutom finns en stor kritisk massa som möjliggör näringslivsutveckling av storstadskvalitet. Samtidigt kan alla gröna inslag mellan Skånes tätorter illustrera parkerna i miljonstaden Skåne. För att regionen ska utvecklas mot målbilden om Den flerkärniga miljonstaden Skåne krävs det att alla delar utvecklas efter sina förutsättningar och kvaliteter samtidigt som de länkas samman med varandra. Att stärka en flerkärnig ortstruktur i Skåne handlar inte om att smeta ut tillväxten jämnt i regionen, utan om att nyttja regionens olika delar som draglok åt varandra för att stärka helheten. Särskilt betydelsefullt är det att det finns flera starka regionala kärnor och tillväxtmotorer i olika delar av Skåne och att de är väl sammanlänkade med varandra. Tillväxtmotorerna har en viktig roll att driva utvecklingen och generera synergieffekter till hela Skåne. För att stärka Skånes konkurrenskraft, såväl nationellt som internationellt, behöver tillväxtmotorerna vidareutvecklas och stödjas på en regional nivå. Skånes samlade utveckling är beroende av att dessa tillväxtmotorer får bästa möjliga förutsättningar, ett ansvar som ligger på hela Skåne. Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor samt utveckla den flerkärniga ortstrukturen Våra tillväxtmotorers och regionala kärnors utveckling är av central betydelse för Skåne. Flerkärnigheten är en styrka och det är viktigt att denna stärks så att de olika delarna kompletterar varandra. Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne En god tillgänglighet är grundläggande för att flerkärnigheten och den regionala utvecklingen ska stärkas. För en hållbar utveckling är det viktigt att resandet sker så miljövänligt som möjligt, fokus ligger på att utveckla de regionala kollektivtrafikmöjligheterna. Växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning Skånes ökade tillväxt innebär ett hårdare tryck på användningen av marken samtidigt som en hållbar tillväxt är en förutsättning för en långsiktigt stark utveckling. En effektiv markanvändning med en helhetssyn avseende trafik-, bebyggelse- och grönstruktur är nödvändig. Skapa attraktiva miljöer som erbjuder hög livskvalitet Den fysiska planeringen ska skapa förutsättningar för en utveckling av attraktiva miljöer utifrån människans behov. En avgörande faktor för Skånes utveckling är att med människan i centrum utveckla det unika med varje ort och plats. Stärka Skånes relation till Öresundsregionen, södra Östersjön och södra Sverige. Skånes utveckling är i hög grad beroende av relationerna med omgivningen. För att kunna konkurrera nationellt och internationellt är det viktigt att se möjligheten och dra nytta av vårt geografiska läge. Är idén om Den flerkärniga miljonstaden Skåne en princip vi kan arbeta vidare med? Är föreslagna strategier relevanta? Hur stärker vi tillväxtmotorerna och de regionala kärnorna? Vilka fysiska strukturer ska vi stärka i arbetet med Skåne 2030? FOKUS: SKÅNE 2030 21

ESS OCH MAX IV FÖRSTÄRKER SKÅNE SOM KUNSKAPSREGION Det regionala samverkansprojektet ESS MAX IV i regionen TITA har skapat en kunskapsbas kring hur vi gemensamt uppnår spridningseffekter till följd av ESS och MAX IV. Ett fortsatt långsiktigt arbete ger oss en möjlighet att generera mer än världsledande forskning av anläggningarnas etablering. Det gäller att bibehålla det engagemang som skapats i och med TITA och inte tappa fart i det fortsatta arbetet. Därför måste vi nu skapa de arbetsformer och strukturer som krävs för att det regionala samarbetet ska fortsätta även efter projektets slut. En tydlig ansvars- och rollfördelning är central för att den regionala mobiliseringen ska bli så bra som möjligt. Det är en central uppgift för samtliga aktörer som arbetar med planeringsfrågor och utvecklingsarbete att verka för att etableringen och resultaten från TITA-strategierna integreras i lokala och regionala planer, program och strategier. Därmed kan vi även säkra den kvalitetshöjning i verksamheterna som kommer att krävas om hela regionen ska få del av effekterna kring ESS och MAX IV. TITA avslutas som projekt vid årsskiftet 2012/ 2013 och kommer att resultera i ett antal strategier som visar vägen för det fortsatta arbetet. Hur stora effekter anläggningarna kan ha på den regionala utvecklingen beror på hur väl vi lyckas mobilisera och vågar satsa på nya initiativ kring bland annat utbildningsfrågor, näringslivsutveckling och regional attraktionskraft. Arbetet föreslår fem strategier för fortsatt arbete som tillsammans ska bidra till att vi når projektets vision Society for Science Science for Society. Stärk näringslivets konkurrensoch innovationskraft Regionen ska utveckla stödsystem som ökar det regionala näringslivets möjligheter att serva, leverera till och använda ESS och MAX IV. I ett längre perspektiv innebär detta stärkt konkurrenskraft och öppnar även upp för en internationell marknad. En öppen innovationsarena i materialvetenskap där nya idéer och affärer gror ska ytterligare öka regionens konkurrenskraft. Bygg en stark utbildningsregion För att bygga en stark utbildningsregion ska en långsiktig kompetensförsörjningsplan runt ESS och MAX IV tas fram. Forskningsanläggningarna ska integreras med utbildningssystemen på universitets- och högskolenivå genom olika insatser. ESS och MAX IV ska också användas som en hävstång för att öka ungas intresse för teknikoch naturvetenskapliga utbildningar. Skapa dynamiska forskningsmiljöer En mångfald av mötesplatser ska skapas kring forskningsanläggningarna. Dessa bidrar till möten över traditionella gränser, där kunskap och tankar kan utbytas. En dynamisk forskningsmiljö lockar till sig fler forskningscentra, hightech företag och laboratorier. Öka tillgängligheten i hela regionen Medvetna prioriteringar av samhällsplaneringsfrågor ska leda till bättre tillgänglighet regionalt och internationellt. De kollektivtrafiknäralägena planeras på ett medvetet sätt för bostäder, arbetsplatser, service och handel för att skapa attraktiva stadsmiljöer. Kommunerna samverkar med övriga aktörer för att få igång bostads - byggandet, framför allt på hyresrätter. Kollektivtrafiken utvecklas så att hela Skåne och Blekinge blir kopplat till Lund North East, ESS och MAX IV. Utveckla regionens internationella attraktivitet Regionen ska utveckla ett mottagande för arbetskraft, företag och studenter som är världsledande. Regionens attraktivitet och lockelse på utländsk kompetens ska öka genom en väl fungerande mottagarfunktion, tillgång till internationella skolor, och flexibla boendeformer. För att stå sig i den globala konkurrensen samverkar regionens aktörer i frågor rörande ökad internationalisering. Är de fem strategiområdena relevanta? Hur arbetar vi vidare på den samverkansplattform som TITA utgjort? Hur tar vi med TITA-arbetet och dess strategier i fortsatt arbete med Skåne 2030? 22 FOKUS: SKÅNE 2030

GEMENSAM SKÅNSK SATSNING PÅ INFRASTRUKTUR Skånes utveckling bygger på fortsatta satsningar på infrastruktur. En ökad rörlighet inom och mellan våra arbetsmarknadsregioner behöver utvecklas. Skånes unika tätortsstruktur med flera tillväxtmotorer, och inte en dominerande kärna liknande Stockholm och Göteborg, ställer högre krav på tillgänglighet och att vi behöver binda samman regionen. Region Skåne och Skånes kommuner gör stora satsningar på samhällsbyggande och kollektivtrafik, men söker nu en bredare lösning för att säkra nödvändiga resurser för framtiden. Parallellt med att regeringens nya infrastrukturproposition tas fram pågår arbete med ett särskilt Skånepaket. Det handlar om en offensiv satsning på framtidens infrastruktur med fokus på spårburen trafik som underlättar pendling, ger möjlighet att föra över gods från väg till järnväg och skapar förutsättningar för hållbar utveckling. Utrymme ska skapas genom medfinansiering och brukaravgifter. Av vikt är att få en gemensam bild och förståelse för att gapet mellan regionens ambitioner avseende transportinfrastruktur och tillgänglighet är stor jämfört med statens ambitioner gällande investeringar i infrastruktur. Det handlar därmed om att i arbetet med att öka regionens infrastrukturinvesteringar prioritera, agera enat och tillsammans för att nå framgång. REVIDERING TRAFIKFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM 2012 Vid årsskiftet 2012 trädde lagen om kollektivtrafik i kraft vilket bland annat innebär att Region Skåne är regional kollektivtrafik myndighet och har i uppdrag att ta fram ett regionalt kollektivtrafikförsörjningprogram. Den nya lagen öppnar även upp kollektivtrafikmarkanden för konkurrens och för privata aktörer att själva bedriva regional kollektivtrafik. Den 8 maj 2012 beslutade Regionfullmäktige om Trafikförsörjningsprogram 2012. Skåne har höga mål avseende kollektivtrafikresande i Skåne, målet är att antalet resor ska öka med 3-6 procent årligen och därmed fördubbla kollektivtrafikresandet till 2020 jämfört med 2007. Programmet ska revideras var fjärde år, men utgångspunkten är en årlig översyn. Sammanfattningsvis är det genom att i första hand arbeta marknads- och kundorienterat som trafiken kan byggas ut. Detta är en förutsättning för att trafiken i hela Skåne ska kunna vidmakthållas och utvecklas, inte bara i de tätt befolkade delarna av Skåne. Härigenom kan också den samhällsekonomiska effekten av kollektivtrafiken maximeras och bidra till en fortsatt utveckling av resande trafik utbud och marknadsandelar. Trafikförsörjningsprogrammet utgår ifrån fyra huvudstrategier: grafisk tillgänglighet inom och mellan Skånes funktionella delregioner. förutsättningar finns. kommuner, entreprenörer och Trafikverket. utvecklas är den enskildes behov. I kommande revidering av Trafikförsörjningsprogrammet kommer stor vikt läggas vid en bredare dialog kring utvecklingsförutsättningar, mål och nödvändiga prioriteringar. Trafikens utveckling bör ses i ett regionalt helhetsperspektiv och väl ansluta till andra processer. Vad är vikigt att utveckla vid en revidering av Trafik försörjningsprogrammet? Vilka prioriteringar krävs? Hur prioriterar vi i arbetet med Skåne 2030? FOKUS: SKÅNE 2030 23

EUROPAS MEST INNOVATIVA REGION 2020 I november 2011 beslutades Internationell Innovationsstrategi för Skåne (IISS) efter mer än fyra års bakgrundsarbete och de senaste årens samlade skånska och internationella arbete med innovationssystemet. Målsättningen är klar, att Skåne ska bli en av Europas mest innovativa regioner 2020, en målsättning som vi, enligt OECD, har stor möjlighet att nå. IISS är en central del av arbetet med att utveckla Skåne, men kommer de närmsta åren att kräva konkretisering, resurser och engagemang. Arbetet utvecklas nu med samhandlingsplaner, konkreta aktiviteter och finansiersformer av innovationssystemet inom Forsknings- och Innovationsrådet i Skåne (FIRS) och Soundingboard Innovation (SBI). Våra innovationsarenor är: Livsmedelsakademin, Training Regions, Packbridge, Sustainable Buisiness HUB, Media Evolution och Mobile Heights och våra innovationsområden är Personlig Hälsa, Smarta Hållbara Städer och Materialvetenskap. Många andra satsningar och plattformar har en viktig del och utvecklas efterhand. Hela utvecklingsarbetet har en inkluderande, triple helix, grundtanke, där hela Skåne både måste, och ska, vara med i utvecklingen, men också ta del av den tillväxt som redan sker. Arbetet med målformulering, uppföljning och analys fortsätter, och kommer att ta en tydligare internationell prägel allt eftersom arbetet fortsätter. Centrala utmaningar inom detta område är kvalitativa aspekter av innovationsarbetet och utvecklingen. Hur ska vi utveckla Skåne som en kreativ och kulturell plats med en fortsatt och fördjupad samhandling? KOMPETENSSAMVERKAN SKÅNE Långsiktig kompetensförsörjning är en strategisk faktor för regional utveckling. Tillväxt, hållbar utveckling och välfärd förutsätter en väl fungerande matchning mellan vilka kompetenser som de privata och offentliga arbetsgivarna efterfrågar och vilka kompetenser som utbildningssystemen levererar. Hur kompetensförsörjningen fungerar i en region avgörs inte av en enskild aktör utan är resultatet av samverkan mellan många aktörer inom både arbetsmarknad och utbildning. Under hösten 2012 kommer Kompetens samverkan Skåne sjösättas för att fungera som arena för samverkan och kunskapsuppbyggnad inom utbildnings- och kompetensförsörjningsområdet. Det arbete som tidigare bedrivits inom ramarna för regionala kompetensplattformen och regionala kompetensrådet förs då samman under samma tak. Centralt i den nya organisationen är att åstadkomma ett tätare samarbete mellan offentliga aktörer som Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet i Skåne, Lärosäten Syd, Länsstyrelsen och Region Skåne för att kunna kraftsamla kring kompetens försörjningsfrågan. Kompetenssam verkan Skåne kommer att aktivt arbeta för att stärka samverkan med YH-nätverket i Skåne, bransch organisationer och arbetsmarknadens parter m.m. Hur utvecklar vi gemensamt denna arena? FOLKHÄLSA, HÄLSA OCH FRAMTIDENS SJUKVÅRD För att kunna möta möjligheter och utmaningar i framtidens hälso- och sjukvård inledde Region Skåne 2011 ett omfattande utvecklingsarbete för att ta fram en övergrip ande målbild med sikte på 2030. En projektgrupp har tagit fram ett diskussionsunderlag med analyser av samhällsutveckling och medicin teknisk utveckling. Framöver ska behovet kring framtidens hälso- och sjukvård utvecklas och konkretiseras med bla lokalbehov och placering av olika funktioner ses över utifrån ett förändrat vårdutbud. Skåne står inför ett antal utmaningar och möjligheter som berör hälsooch sjukvården som tex befolkningsstruktur och utveckling, den medicinska och tekniska utvecklingen, kompetensförsörjning, innovation, forskning och tillväxt samt ekonomi. Att utveckla en sömlös vård, det vill säga en vård där inte patienten känner av organisatoriska eller administrativa gränser är ett av de allra viktigaste utvecklingsområdena. En utveckling av patientprocesser är en framkomlig väg att uppnå en bättre helhetssyn och ett bättre samarbete över gränser. Hållbara ansvarsöverenskommelser mellan region och kommuner samt tydlighet i "arbetsfördelningen" mellan vårdnivåer är nödvändiga för att komma ifrån dagens stuprörstänk. Ett stärkt helhetstänk på hälsooch sjukvårdsbehovet i Skåne utifrån dels behov men även utvecklingspotential är en nyckelfråga kopplat till organisation, styrning och ledning. Hur ser framtidens hälso- och sjukvård ut i Skåne? Vill vi stärka varumärket som en hälsosam region? Hur gör vi det? 24 FOKUS: SKÅNE 2030

EU:S SAMMANHÅLLNINGS POLITIK OCH STRUKTURFONDSPERIODEN 2014-2020 EU och offentliga organisationer satsade inom ramarna för sammanhållningspolitiken cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete, främja företagande, forskning och innovationer. Förberedelserna inför kommande programperiod är i full gång och fokus från EU:s sida är att sammanhållningspolitiken ska bidra till att uppfylla Europa 2020-strategins mål om en hållbar tillväxt för alla. På regional och lokal nivå blir strukturfonderna ett finansieringsverktyg för att driva en utveckling mot en ökad tillväxt och en ökad sysselsättning. Användandet av strukturfonderna styrs av förordningar. Regionerna förväntas under vintern 2012-2013 få någon form av uppdrag kring programskrivandet av motsvarande Skåne-Blekingeprogrammet. Under hösten 2012 kommer Region Skåne och Region Blekinge att påbörja ett förarbete inför ett sådant uppdrag bland annat för att fastställa regionala prioriteringar inom förordningarnas ramar och för att involvera och skapa engagemang bland Skånes och Blekinges aktörer inför programskrivandet. Enligt liggande förslag ska regionalfonden i mer utvecklade regioner som Skåne användas för: och innovation medelstora företag ekonomi inom alla sektorer Motsvarande möjliga insatser inom socialfonden är: arbetskraftens rörlighet lärande Skåne ingår i fem Interregprogram; de gränsöverskridande programmen för Öresund-Kattegat- Skagerrak och Södra Östersjön, de transnationella programmen för Östersjön och Nordsjön samt Interreg IV C, som omfattar hela EU. Syftet med dessa program är att skapa ökad tillväxt och stärka samarbetet över gränserna. Inför programperioden 2014-2020 har Region Skåne aviserat att man vill ta på sig samordningsansvaret för att ta fram det nya programmet för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS). I Kommissionens förslag till förordningar föreslås de framtida Interregprogrammen kunna välja fyra av elva tematiska mål. Exempel på dessa är att stärka forskning och innovation, miljö, transporter och sysselsättning. Vilka är Skåne prioriteringar inför kommande period? Hur ska vi använda de framtida EUprogramen för genomförandet av utvecklingsstrategin? Inom vilka ämnesområden är det intressant att driva EU-projekt framöver? REGIONBILDNING SÖDRA SVERIGE DIALOG ETT FÖRSTA STEG Region Skåne har beslutat att utreda om det finns möjlighet att tillsammans med Landstinget Blekinge, Landstinget Kronobergs län, Regionförbundet i Kalmar Län, Regionförbundet södra Småland och Region Blekinge bilda en ny region senast 2019. Ett brett utvecklingsarbete ska föregå regionbildningen för att nå delaktighet och inflytande i hela regionen. En ideell förening, där förutom ovanstående organisationer även Kommunförbundet Skåne ingår, bildas under hösten 2012. Har regionförstoringen en roll i Skåne 2030? Vilken dialog kommer att krävas? FOKUS: SKÅNE 2030 25

26 FOKUS: SKÅNE 2030

BRÄNNPUNKT: SKÅNE 2030 VÅRA UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I det kommande avsnittet kommer du att kunna ta del av fakta om Skånes nuläge. Vilka är Skånes styrkor och svagheter? Vilka utmaningar pekas ut och vilka krafter lyfts fram? Med utgångspunkt från OECD:s genomlysning av Skåne, tillsammans med ett omfattande material av befintliga rapporter och statistik, redovisas här ett urval av viktiga områden och frågor. Faktaunderlaget presenteras utifrån tre perspektiv: skåningarna, samhällsförutsättningar och platsunika egenskaper. Den tillväxt som finns ger Skåne förutsättningar att växa och utvecklas samtidigt som det skapar stora utmaningar. Skånes utveckling sker sammantaget i de 33 skånska kommunerna. Det är här utmaningarna och möjligheterna till stor del ska hanteras. För att möta utmaningarna ser vi det som avgörande att hela Skåne är med och bidrar utifrån sina förutsättningar. FOKUS: SKÅNE 2030 27

SKÅNINGARNA VÅR VIKTIGASTE RESURS Befolkningsökningen är generellt stark i Skåne. Skåne är ett av Sveriges tre storstadsområden och borde utifrån position vara en tillväxtmotor för landet. Tillsammans med Köpenhamn och Själland har Skåne potential att bli en tillväxtregion i Europa. Att så många väljer att bli skåningar är en oerhört värdefull tillgång. Världen har kommit till Skåne och vi har blivit en del av världen. Skåne sprudlar av självförtroende, kreativitet och utvecklingsmöjligheter. Men här finns även människor vars liv begränsas av låg utbildning, arbetslöshet och fattigdom. Skåningarna, var de än kommer ifrån, är vår största tillgång. Vi är unga, mixade och blir fler Det föds fler barn och nettoflyttningen är positiv. Skåne har en fördelaktig ålderstruktur med relativt ung befolkning framförallt hos utrikes födda. Den unga befolkningen utgör en lovande potential för arbetsmarknaden och Skåne är Sveriges andra mest tätbefolkade län. 18 procent av Skåne befolkning är födda utomlands och representerar 193 länder. FOLKÖKNINGENS KOMPONENTER men hela Skåne hänger inte med Skånes folkmängd ökar och alla delar av regionen växer. Samtidigt sker det en polarisering och befolkningstillväxten förskjuts sakta mot sydväst och då främst runt Malmö/Lund. Befolkningen är även yngst i sydväst och äldst i sydöstra Skåne. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING 2011 Källa: Strukturbild för Skåne 2012 och för få har ett arbete, speciellt unga Generellt sett har sysselsättningen ökat i Skåne, men ökningen förtas av en större befolkningsökning. En stor inflyttning gör att sysselsättningsgraden ökar marginellt och många står fortfarande utanför arbetsmarknaden. Värst är situationen för utrikes födda och ungdomar. Sysselsättningsgraden för ungdomar ligger 20-30 procent lägre än den totala sysselsättningen, samtidigt som regionen har en stor andel ung befolkning. Här går Skåne mot trenden, med en ökad arbetslöshet bland unga. Det gäller att vi tar hand om den arbetskraft som finns. Det gäller att se till att nyinflyttade kommer in på arbetsmarknaden och att deras kunskaper nyttjas för att jämna ut nivån i relation till befintliga befolkningen. År 2009 var endast ca 46 procent av de utomnordiskt födda i åldern 20-64 år sysselsatta, medan motsvarande andel för de som var födda i Sverige var 77 procent. Om alla invånare i Skåne som är födda i ett land utanför Norden skulle ha samma sysselsättningsgrad som de svenskfödda så skulle sysselsättningen i Skåne öka med 42 600 personer, dvs mer än dubbelt så mycket som skulle krävas för att Skåne skulle nå samma sysselsättningsgrad som genomsnittet för riket. Regionen har historiskt uppvisat låga sysselsättningssiffror och sysselsättningen på 74 procent år 2010 var den lägsta bland samtliga Sveriges län, även med hänsyn till det stora antal invånare som dagligen pendlar över Öresundsbron till Danmark. SYSSELSÄTTNINGSGRADEN I SVENSKA LÄN 2010 Källa: OECD Territorial Reviews: Skåne, Sweden 2012 Källa: Skånes Befolkningsprognos år 2011-2020) 28 FOKUS: SKÅNE 2030

Många högutbildade skåningar Utbildningsnivån i Skåne är generellt hög. Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre utbildning bland Sveriges län. 44 procent gick från gymnasiet till högre utbildning i Skåne 2010. Motsvarande andel för riket var 42 procent. Skånes universitet och högskolor står för en betydande andel av landets utexaminerade studenter (15 procent). År 2008 hade över 32 procent av arbetskraften i Skåne och Blekinge en eftergymnasial utbildning. samtidigt som för få kommer in på gymnasiet Skåne halkar efter när det gäller behöriga till gymnasieskolan. 86,8 procent av Skånes befolkning var behöriga till gymnasiet 2010 jämfört med 88,4 procent i riksnitt, vilket placerar Skåne på plats 18 av 21. Av de som kommer in på gymnasiet går däremot många vidare i utbildningssystemet. Skåne kännetecknas också av ett stort antal individer med bara grundskoleutbildning. Andelen är lägre än genomsnitt i OECD men är högre än rikssnittet. Dessa skillnader får konsekvenser inte bara för den ekonomiska fördelningen men också för produktiviteten i samhället. Mindre än 7 procent av nystartade företag i Skåne skapas av personer med grundskoleutbildning, den lägsta andelen i Sverige. Snittbetygen bland elever i årskurs 9 under 2010 sjönk för första gången på fem år. Av Skånes 33 kommuner ligger 22 under rikssnittet. För 10 år sedan låg 18 kommuner under rikssnittet. Ser vi utifrån Skolverkets modell där det faktiska meritvärdet justeras utifrån elevernas sammansättning och bakgrund, hamnar 26 av Skånes 33 kommuner under riksgenomsnittet. 1998 gällde detta 20 av Skånes kommuner. ANDEL BEHÖRIGA TILL GYMNASIET i Skånes befolkning 2010 Källa: Hur har det gått i Skåne, 2011 men har vi rätt kompetens Mellan 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med nästan 44 000 personer, eller drygt 8 procent. Efterfrågan på personer med enbart folk- och grundskoleutbildning beräknas fortsätta minska med nästan 16 000 personer eller drygt 23 procent. Efterfrågan på arbetskraft med gymnasial utbildning bedöms öka med nästan 18 000 personer motsvarande 7 procent. I Skåne beräknas den största efterfrågetillväxten fram till 2020 bli på eftergymnasialt utbildade, 42 000 personer, eller ca 21 procent. I Skåne förväntas den framtida efterfrågan på kompetenser bli störst inom teknik och tillverkning, pedagogik och utbildning, hälso- och sjukvård samt social omsorg. Skånes överutbud kommer att vara inom samhällsvetenskap, juridik, handel, administration, humaniora, konst och media. FOKUS: SKÅNE 2030 29