Plasmacellssjukdomar. 2015 Hans Gyllenhammar

Relevanta dokument
MYELOM Hareth Nahi

Myelom och något om andra tillstånd med M komponent. Torbjörn Karlsson Hematologi, Akademiska Sjukhuset

Blodcancerregistret. Nationellt register för myelom. Rapport nr 1, 2010

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

Myelom - Anmälan 1. Datum (ÅÅÅÅ- MM-DD) Heltal(0-999) Datum (ÅÅÅÅ- MM-DD) Datum (ÅÅÅÅ- MM-DD) hematologienhet

Det kliniska värdet av små M-komponenter

Myelom - behandlingsalternativ i klinisk praxis 2016

Tillämpning av Nationellt vårdprogram för myelom

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

BRÖSTCANCER. Behandling. Aktuell för patienter med lymfkörtelmetastaser eller större tumör med snabb celldelning.

HEMATOLOGISKA MALIGNITETER

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/ SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

Multipelt myelom. Olga Stromberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset

Årets fortbildningsdagar i Hematologi

Benmärgsutstryk, plasmaceller

Proteinelfores utskick hösten- 2012

Utredning och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Utredning och behandling

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelom 5 Vad är myelom? 5

Utredning och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Myelom Nationellt vårdprogram

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Registermanual. Nationellt kvalitetsregister för myelom. Version 0.2,

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Registermanual. Nationellt kvalitetsregister för myelom. Version 0.3,

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Fria lätta kedjors toxiska effekt på njurarna. Olof Heimbürger, docent, överläkare Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Blodcancerregistret. Nationellt register för myelom. Rapport nr 2, 2011

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Lymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!

Vid ytterligare penetration av anamnesen framkommer att han använder alkohol sparsamt men röker ett paket cigaretter dagligen sedan 17 års ålder.

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Gastrointestinal cancer

HEMATOLOGI. Michael Karlsson Hematologsektionen Medicinkliniken CLV

Översikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar

Resultat från Proteinelektrofores utskick Omgång 2016:01

Hematologiska MALIGNITETER

Laboratorienytt. Innehåll:

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje

Proteinelektroforesutskick 2015:02

Ribovact (bendamustin)

Behandling av prostatacancer

Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.

Hereditär nefrit Alport syndrom

MYELOM BLODCANCERFÖRBUNDET FÖR KUNSKAP & LIVSKRAFT

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015

Varför satsa på klinisk forskning?

Hodgkins lymfom. Annika Englund Barnonkologen Uppsala. Strängnäs

Anders Vikström ST dag Lungcancer

Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Proteinelektroforesutskick 2017:01

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om spridd bröstcancer

Att följa upp läkemedelsbeh.

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, BROMMA. Tel ,

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Beställning och bedömning av U-Proteiner. Aleksandra M. Havelka

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Över nya fall/år i Sverige. En av tre drabbas. Ca hälften botas. Ålderssjukdom

Juvenil Dermatomyosit

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Proteinelektrofores. Utskick 2017:02. Karin Appelgren Ronald Lautner Göran Oleröd

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Elektrofores utskick

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Oasmias onkologiprodukt Paclical demonstrerar en positiv risk/nytta-profil jämfört med standardbehandling i en omfattande klinisk fas III-studie

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Transkript:

Plasmacellssjukdomar 2015 Hans Gyllenhammar

Innehåll Plasmacellen MGUS, myelom och Plasmocytom AL amyloidos

Review of Medical Microbiology and Immunology, 13e, 2014 Copyright 2015 McGraw-Hill Education. All rights reserved.

Plasmacellen

Myelom (MM) Incidens c.a. 3-4/100 000. Ovanligt före 40 åå. Medianålder vid diagnos 69år. Medianöverlevnad med optimal behandling 6-8 (eller mer) år men varierar mycket beroende på ålder, riskfaktorer och behandling. Den näst vanligaste hematologiska maligniteten efter lymfom (10% av hem. mal., 1,4% av alla mal.). Ger symtom och behandlingskrävande komplikationer från många organ främst skelett, BM och njurar. Monoklonal Gammapati av oklar Signifikans (MGUS) är vanligaste orsaken till M-komponent och är inte MM men risk för progress till MM med någon procentenhet per år.

Patogenes Alla MM har haft en MGUS fas innan IgH MGUS 1% risk / år utveckla MM IgL MGUS 0,3% risk / år utveckla MM Vad orsakar MGUS???? Okänt Vad driver MGUS MM Okänt

Patogenesis of Myeloma Germinal center Giada Bianchi, and Nikhil C. Munshi Blood 2015;125:3049-3058 2015 by American Society of Hematology

Myeloma PC and pre-pc in different niches STEM CELLS Volume 32, Issue 5, pages 1067-1073, 17 APR 2014 DOI: 10.1002/stem.1643 MM=multiple myeloma PC=plasma cell(s) CSC=cancer stem cell

Role of the BM niche in MM pathogenesis. MMPC Giada Bianchi, and Nikhil C. Munshi Blood 2015;125:3049-3058 BMSC, BM stromal cell; CAF, cancer-associated fibroblast; MDSC, myeloid-derived suppressor cell; NK-T cells, natural killer T cells; RBC, red blood cell; Treg, regulatory T cell; RANK receptor activator of NFkB RANKL ligand to RANK OPG decoy ligand of RANK. 2015 by American Society of Hematology

Etiologi Joniserande strålning ja. Kemikalier (benzen, vissa andra) ja Ärftlighet 2-3X riskökning för MGUS / MM hos förstalinje släktingar till MGUS / MM pat. Hög frekvens hos afrikaner och hawaianer. Låg frekvens i asien. Virus kanske?? I de flesta fall ingen känd orsak

Förlopp MGUS MM Behandling 1 Respons Progress Progress Partiell respons Behandling 3 Progress Behandling 2 Behandling 4 Respons Ingen respons

Diagnos Symtom: Hur kommer patienten till sjukvården? Utredning av M-komponent hos symtomfri patient Skelettsmärtor vanligaste symtomen Infektionsbenägenhet näst vanligast Njurinsufficiens Anemiutredning Hypercalcemiutredning AL amyloidosutredning

Utredning P-elfores* Fria lätta kedjor i plasma (FLC) * u-elfores* Blodstatus*, elektrolyter*, beta-2-mikro Benmärgsprov med FACS, FiSH & karyotyp* Bilddiagnostik skelett (CT skelett alt. rtg skelett)* Bilddiagnostik benmärg (MR) *=basutredning

Morfologi BM

Kromosomstudier Genetisk avvikelse Frekvens MGUS/SMM Frekvens Myelom Hyperdiploid karyotyp 50% 60% Cyklin D dysreglering 60% 80% Del 13q & monosomi 13 20% 60% t(11;14) 10% 20% t(4;14) 3% 15% Del 17p 5% 15% Många fler i låg %

Röntgen

CT

MR

PET-CT

Skelettröntgen Relativt låg känslighet (<70%) Ingen info om behandlingseffekt Historiskt dominerande Billig Allmänt tillgänglig Låg stråldos CT (utan och med kontrast) Relativt hög känslighet Relativt god tillgänglighet Dyrare än skelettröntgen Högre stråldos vid fullständig u.s. MR Mäter bara engagemang i BM kan inte ersätta skelett-u.s. Hög känslighet Avbildar tumörer direkt (inte bara effekten av dem) Tidskrävande Ganska låg tillgänglighet Dyr PET-CT (med florodeoxyglukos; FDG) Hög känslighet (ungefär som MR-75-80%) Kan skilja mellan MGUS och MM Kan ge svar på behandlingseffekt inom 4 veckor (MR >6 månader) Låg tillgänglighet Dyr PET-CT+MR Nästan 100% känslighet. Nackdelar se ovan Bilddiagnostik

Elektrofores serum

Kriterier för diagnos MGUS M-komponent % PLC i BM Organskada (myelomorsakad) Ingen < 30 g/l <10% (inkl normal Skelettrtg) Asymptom. Myelom* >30 g/l och/eller >10% Ingen (inkl normal Skelettrtg) Symtomg. Myelom** Ja eller LC i urin >10% Ja * = eng. smoldering myeloma **=eng. multiple myeloma

Kriterier för diagnos forts. Myelomorsakad vävnadsskada innefattar: Korrigerat P-Ca 2+ förhöjt >0,25 mmol/l Njurinsufficiens Anemi (Hb<100 g/l) Lytiska skelettförändringar» eller Osteoporos med kompressionsfrakturer Symtomgivande hyperviskositet, amyloidos, recidiverande bakteriella infektioner.

Staging of myelom without high-risk cytogenetics Stadium Criteria I II III P-β2-microglobulin <3,5 mg/l and S-albumin >35 g/l Neither stage I or stage III P-β2-microglobulin >5,5 mg/l

Stategi för behandling MGUS och SMM: Ingen behandling om inte: MGUS: Neuropati, nefropati, amyloidos SMM: Högriskcytogenetik då som nedan. Myelom stadium II och III: Biologiskt <70åå - högdosbehandling Autolog stamcellstransplantation (1 eller i tandem) Sällan allogen SCT Biologiskt >70åå läkemedel som t.ex. cytostatika Plasmocytom: Radioterapi ev. efterföljt av cytostatika Plasmacellsleukemi: I första hand cytostatika.

Autolog SCT 1. Behandla med cytostatika och immunmodulerande ämnen till god respons. 2. Skörda stamceller vanligen från perifert blod 3. Giv högdosbehandling och slå ut alla benmärg hos patienten. 4. Återför stamcellerna. 5. Intensiv infektionsbekämpning tills benmärgen återkommit (10-14 dagar)

Behandling med läkemedel Kortikosteroider: Basen i alla myelombehandling. Immunsupprimerande, hämmar cytokiner, ökar apoptos hus lymfoida celler och många okända effekter. Höga doser i korta perioder vanligast och oftast kombinerat med cytostatika eller andra immunmodulatorer. Biverkningar: Alla de vanliga men då korta perioder sällan problem utom Infektioner (fr.a. virus) Psykiska (depression, maniska reaktioner mm.)

Behandling Cytostatika: I första hand alkylerande ämnen och främst: Melphalan: Alkylerar DNA. Celldöd på oklar väg. Biverkningar: I första hand cytopenier och infektioner. Används dels: Pat. Som inte skall ha högdosbehandling då i kurer tillsammans med höga doser kortison. Dels i supraletal dos till patienter i samband med förbehandlingen för transplantation.

Behandling Immunmodulerande läkemedel (IMIDS): Talidomid: Immunmodulerande med okänd verkningsmekanism. Angiogeneshämmare (orsaken att den provades vid myelom) Biverkningar: Kraftigt teratogen, ökad risk för tromboser. Neuropati. Trötthet. Lenalinomid: Modernare utveckling av talidomid. Mindre risk för neuropati. Biverkningar: Kraftigt teratogen. Cytopenier. Tromboser. Dyr (c.a. 3000:- per kapsel = 21000:-/vecka) Användning (båda men numera främst lenalidomide): Som singelterapi efter ASCT hos vissa patienter. Som behandling tillsammans med kortison, melphalan eller bortezomib.

Behandling Proteosomhämmare: Bortezomib (Velcade ): Hämmar nedbrytningen av I k B i proteosomen och hämmar därigenom NF k B bryter många IC signalvägar apoptos. Oberoende av njurfunktion. Används tillsammans med kortison och IMIDS eller melphalan t.ex. Biverkningar: Cytopenier, neuropati, trötthet och många andra.

Behandling För patienter som inte skall transplanteras Kombination två eller flera medel. Melphalan och Prednisolon (MP) länge den dominerande nu nästan borta. Melphalan, Thalidomid, Prednisolon (MPT) vanlig. Melphalan, Velcade, Prednisolon (MVP) Lenalidomid och Prednisolon (Len-Dex) osv.

Overall Survival According to Treatment Group. OS OS 52% högdos och 12 % konventionell beh Attal M et al. N Engl J Med 1996;335:91-97.

APSCT +/- Lenalidomid underhåll 640 pat totalt <65 år PFS Median 41 vs 23 mån OS 80% 3 år Attal M et al. N Engl J Med 2012;366:1782-1791.

AL amyloidos Inlagring av modifierade delar av lätta kedjor från IG i olika vävnader Störd organfunktion som följd. Finns också AH amyloidos med motsvarande inlagring av tunga kedjor Men ännu mer ovanligt.

Basfakta Incidens C.a. 8/10 6. Medianålder vid diagnos 67år. Underdiagnostik. Några AL pat. har myelom men många har normalt antal PLC i benmärgen. Lambda >>kappa

När börjar man misstänka amyloidos Patient >60 med något av: Njurinsufficiens med uttalad proteinuri (ssk. om lätta kedjor i U-elforesen) om ingen annan förklaring Kardiomyopati eller hjärtsvikt av oklar anledning. Neuropati (sensorisk och motorisk) med M- komponent Hepatomegali utan annan förklaring Makroglossi (utan annan förklaring)

Inledande utredning Basprover som blodstatus och elektrolyter ofta normala. S- och U- elfores med immunfixation grundstenen i diagnos fynd fria lätta kedjor och ev. M-komponent i serum. FLC om ovanstående ger misstanke. Patologisk kvot lambda / kappa.

Om misstanke om AL amyloidos eller myelom Benmärgsprov aspiration och biopsi. Immunhistokemi och ev. genetik. Fettvävsbiopsi positiv i 80% av fallen. Congo färgning och immunelektronmikroskopi. Bildstudier: Eko-cardiografi, ev MR hjärta, Biopsi av drabbat organ om möjligt.

Diagnos Vanligt ljus Polariserat ljus Congo rött

Behandling och prognos Behandling som för myelom i princip. Vid APSCT mycket högre procedurrelaterad mortalitet. Prognos 1-2 år i snitt. För hjärtamyloidos c.a. 6 månader.