STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan



Relevanta dokument
På väg till jobbet. ESF Projekt Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare

Diagnoskännedom STOCKHOLM CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI

Plugga och må bra. Samtidigt.

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Information om gruppsykoterapi

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Kris och Trauma hos barn och unga

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Skellefteå. En gemensam ingång

En sjukförsäkring i förändring

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Till dig som bryr dig

SIP Samordnad individuell plan

Stress & utmattningssyndrom

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Integrerad Psykiatri

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Rättspsykiatri

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING

Med kränkande särbehandling

Skolperspektivet Elevhälsa

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Resultat efter rehabilitering

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Projektplan för Samverkstan

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde

APL-plats: Period: 2014, vecka 3-7. Psykiatri 2, 200 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar

Identifiera dina kompetenser

Lära om diabetes eller lära för livet

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Miljarden

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Kurator. I cancersjukvården

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Detta gäller när jag blir sjukskriven

GENOM MERTIDS PERSONALSTÖD FÅR ANSTÄLLDA HJÄLP MED SÅVÄL PRIVATA SOM ARBETSPLATSRELATERADE PROBLEM. Forskning och användande av Personalstöd

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Hälsa enligt WHO (1945)

Bipolär sjukdom Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Jämställdhets- och mångfaldsplan

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

Psykosociala behov och åtgärder

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

2007 Alna Sverige AB Alna Riks Alna-rådet

Enkätsammanställning

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Att göra texter elevnära. Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson

Konsten att hitta balans i tillvaron

Ideologi och metod. Människosyn och hälsosyn

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Nässjö kommuns personalpolicy

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Transkript:

STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan

Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning Negativ Löneavdrag, utstötning, kontrollförlust Utsläckning Förstärkare tas bort

Beteende Oro, ångest och stress Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner. Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot framför lust Generalisering Säkerhetsbeteende och undvikande Symtom Svårigheter att avgränsa stimuli, koncentrationsproblem Rastlöshet Anspänning Hjärtklappning Sömnstörning

Utmattningssyndrom Stark trötthet Kognitiva problem Sömnstörning Prodromalsymtom Smärtor och värk Vegetativa störningar Irritabilitet Koncentrationssvårigheter Akutfas Hypertoni, yrsel eller bröstsmärtor eller allvarliga kognitiva problem Återhämtningsfasen Kan vara lång med bestående stressintolerans

Stress

Stress

Stress

Bemötande Grund för ändamålsenliga beteenden Öppenhet Tydlighet Sammanhang Kontroll Ger Trygghet

Bemötande Lyssna på berättelsen, avvakta generalisering Omformulera och ge tillbaka patientens berättelse Fråga när oklarheter Tillstå när problemen ligger hos dig eller organisationen Kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser

Bemötande Vad ger ett gott liv, vilken roll fyller arbetet? Möjliga positiva förstärkare God hälsa Ekonomisk, vård och omsorgsautonomi Ha en funktion att fylla Vara en förebild för barn och andra Kärleks- och vänskapsrelationer Hobby Fysisk aktivitet Dygnsrytm

Bemötande Undvika motstånd i kommunikationen Validering Vad talar för och emot att vara kvar i nuvarande situation och att förändra den? Stimulera personen att formulera möjligheter och svårigheter. Hur kan vi hjälpa personen inom de ramar vi har i stället för att gränssätta personen? Sysselsättning som primär funktion för livskvalitet och behandling i patientens intresse Samhällsekonomiska aspekter sekundära men inte oviktiga

Bemötande Har individen varit i arbete tidigare? Föreligger ett funktionshinder som behöver beaktas? Motivation Vad förstärker och försvagar rörelsen mot sysselsättning? Vad vill individen göra Har individen en upplevelse av överblick och kontroll över processen? Adekvat vardagsstruktur Fungerande social och ekonomisk situation Självtillit, farhågor och förväntningar Missbruk Kunskapsbrister Färdighetsbrister, att ratta en jumbojet Rimliga förväntningar på sin egen roll i arbete och samhälle Rimliga förväntningar från välfärdsaktörerna på individen

Bemötande Så hur kan man göra? Tydlighet och sammanhang Information om rehabiliteringsprocessen Möjligheter och gränser Vilka är de skilda aktörerna? Vad gör de skilda verksamheterna? Individens roll och betydelse Hur kan individen styra rehabiliteringsprocessen Rättigheter och förväntningar Individens önskan i fokus Arbete eller studier i normal miljö med stöd för funktionssvårigheter Fortlöpande anpassning efter individens kapacitet

Aktörernas ansvarsområden Psykiatri Medicinsk behandling och rehabilitering. Sysselsättning och ekonomi som funktion för psykisk hälsa Företagshälsovården Förebygga arbetsmiljöproblem. Arbetsplatsnära uppföljning av individens hälsa, utveckling, stöd till arbetsgivaren att göra följsamma anpassningar Försäkringskassan Försörjning och samordning av arbetslivsåtergång Arbetsförmedlingen Förmedling av arbeten, individuella anpassningar, anställningsstöd och arbetsrehabilitering Kommunen Försörjning, socialt stöd, insatser för sysselsättning och arbetsrehabilitering Arbetsmarknaden Rehabiliteringsansvar. Erbjuda anpassade arbetsplatser med handledning och uppföljning Skola Erbjuda studier på anpassad nivå

Samverkan Samverkan i klinisk praktik Möte med individen och sammanställning av professionsspecifik information Nätverksmöte med genomgång av information och planering Kartläggning av möjligheter, risker och svårigheter som bör adresseras hos respektive aktör Plan för processen till arbetsförmågebedömning och när vägs ände är nådd Handlingsplan med konkreta uppgifter och mål för de skilda deltagarna Återkoppling återkommande under arbetsträning

Samverkan Frågor vid nätverksmöte Vilken information bär individen med sig? Vilken information behöver individen? Vilken information behöver de andra parterna av mig? Vad tror jag att de andra parterna behöver för information av varandra? Vad behöver jag för information av de andra? Vilken Handlingsplan kan vi komma överens om?

Tack