Hur kan arbetsförmedlingen förnyas?

Hur kan arbetsförmedlingen förnyas? Andersson, Ekenger, Fölster, Morin, Östling Ollén April 2006 Erfarenheter av konkurrensutsättning i Sverige och i utlandet Möjligheterna att ge den individualiserade behandling som många arbetssökande efterlyser och en specialiserad service både till arbetstagare och arbetsgivare, ökar med flera aktörer. // Enligt vår mening bör det ges ytterligare utrymme än i dag för privata aktörer att verka på arbetsmarknadspolitikens område. Tillkännagivande av riksdagen (m+c+kd+fp+mp) i december 2005 1

Innehåll Förord...3 Statlig förmedling i Sverige... 4 Utmaningarna i Sverige...4 Arbetsförmedlingen...6 Hur väl lyckas Arbetsförmedlingen?...10 Australien... 12 Utmaningarna i Australien...12 Den australiensiska konkurrenslösningen...12 Resultat av förändringarna...14 Framtiden...14 Danmark... 16 Utmaningarna i Danmark...16 Den danska konkurrenslösningen...16 Resultat av förändringarna...18 Framtiden...18 Storbritannien... 19 Utmaningarna i Storbritannien...19 Employment Zones...19 Resultat av förändringarna...21 Svenska omställningsförsäkringar... 24 Parternas utmaningar med omställning...24 TRR Trygghetsrådets omställningsstöd...24 Trygghetsfonden TSL:s omställningsstöd...25 Utomstående utvärderingar...27 Svenska bemanningsföretag som jobbförmedlare... 29 Efterfrågan på bemanningstjänster...29 Branschens utveckling och tjänster...29 Anställda i branschen...31 Hur branschen arbetar med matchning...31 Slutsatser och förslag... 33 2

Förord Inom OECD-området har det blivit allt vanligare att den offentligt finansierade arbetsförmedlingens verksamhet utsätts för konkurrens genom att arbetsförmedlingstjänster och omställningstjänster upphandlas och utförs av andra fristående aktörer. Syftet är att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Gemensamt är en uppfattning att flera aktörer bättre kan tillgodose den individualisering och specialisering i verksamheten som medför goda resultat. Den offentligt finansierade arbetsförmedlingen i Sverige är idag inte konkurrensutsatt. I ett tillkännagivande till regeringen i december 2005 konstaterade riksdagens majoritet att det bör ges ökade möjligheter för privata aktörer att verka på arbetsmarknadspolitikens område. I denna rapport beskrivs översiktligt det svenska systemet samt vilka lösningar som valts för den offentligt finansierade arbetsförmedlingen i Australien, Danmark och Storbritannien. Vidare redogörs för hur arbetet inom ramen för de partsavtalade omställningsförsäkringarna på det privata området bedrivs med flera aktörer och hur bemanningsbranschen bidrar genom ökad rörlighet och att fler får fäste på arbetsmarknaden. Avslutningsvis presenteras några slutsatser och förslag. Syftet med denna rapport är att presentera erfarenheter och idéer för hur vi kan gå vidare med en förnyelse av den offentligt finansierade arbetsförmedlingen. Vi vill dra lärdom av andra länders exempel och fortsätta en ärlig och öppen dialog om vad som kan vara bra för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Vi är inte låsta i tekniska lösningar eller detaljer. Däremot är vi övertygade om att det går att förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att släppa in flera aktörer på arbetsmarknadspolitikens område. Rapporten är skriven av Pär Andersson, Karin Ekenger, Stefan Fölster, Anders Morin och Eva Östling Ollén. Jan-Peter Duker Vice VD, Svenskt Näringsliv 3

Statlig förmedling i Sverige UTMANINGARNA I SVERIGE Syftet med en aktiv arbetsmarknadspolitik är att den skall öka effektiviteten på arbetsmarknaden genom att förbättra matchningen mellan lediga jobb och arbetslösa. Kärnverksamheten i en sådan politik måste rimligen vara att förmedla sökande till lediga arbeten. Förutsättningarna för att bedriva statlig arbetsförmedling har förändrats väsentligt sedan den befintliga verksamheten fann sin nuvarande grundstruktur på 1950-talet. Den offentliga arbetsförmedlingens traditionellt starka kundsegment har varit stora arbetsgivare, inte minst större industriföretag och den växande offentliga sektorn. Graden av individualisering i rekryteringarna var relativt sett låg, då dessa arbetsgivare i högre grad än idag sökte ett flertal medarbetare med väl definierad kompetens och utbildning. En centraliserad och storskalig arbetsförmedling kunde många gånger hitta sökande för dessa företags rekryteringsbehov. Dagens arbetsmarknad är mer mångfacetterad. Inte minst har arbetsgivarnas rekryteringsbehov och rekryteringsmönster ändrats. Nyrekryteringar sker främst inom den privata sektorn, och där i ökande utsträckning inom tjänstesektorn och i mindre företag. De stora industriföretagen rationaliserar mer än de nyanställer. Företagen idag söker i högre grad människor med specifika kunskaper och erfarenheter. Graden av specialisering ökar. Inte minst inom tjänstesektorn prioriteras allt oftare sökandes sociala förmåga, ambition, ledaregenskaper och annan kompetens som är svår att dokumentera och bedöma på annat sätt än i det personliga mötet mellan arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsförmedlingen struntar i individen Jag efterlyser mer flexibilitet från Arbetsförmedlingens sida. Det verkar som man följer en uppgjord mall för alla och struntar i individen och hans eller hennes unika behov, säger Caroline Nolstedt. I januari i år tog hon efter fyra och ett halvt års studier sin pol mag-examen vid Karlstads universitet och har sedan dess sökt 70-80 jobb runt om i Sverige. En av de första frågorna jag fick på Arbetsförmedlingen var om jag kunde navigera på en hemsida. Det är nästan förolämpande att som 26-åring och efter långa universitetsstudier få en sådan fråga. De anställda på Arbetsförmedlingen ser inte människan de har framför sig, menar hon. Att det blir Arbetsförmedlingen som ordnar mitt jobb är uteslutet. Det får jag fixa på egen hand. Arbetsförmedlingen hjälper inte till för fem öre när det gäller att hitta ett arbete, säger Caroline. Källa: Intervju med Svenskt Näringsliv Utöver dessa förändringar av näringslivets struktur och behov har Sveriges demografi ändrats betydligt. Andelen äldre på arbetsmarknaden har ökat, liksom andelen människor med utländsk härkomst och svaga språkkunskaper. Sedan 1990-talets början har arbetsmarknadsutvecklingen i Sverige dessutom inneburit en för landet hög och långvarig arbetslöshet. Dessa förändringar innebär sammantaget att kraven på och förutsättningarna för Arbetsmarknadsverkets platsförmedlande- och omställningsstödjande verksamheter har ändrats. Den offentliga arbetsförmedlingens metod för och organisation av offentlig arbetsförmedling har blivit ett allt trubbigare instrument för att bistå arbetsmarknaden med matchning. Behovet av och anspråken på individualiserade tjänster och en nära kontakt med enskilda arbetsgivare har ökat. MÅL Det ursprungliga syftet med en offentligt finansierad arbetsförmedling var att bidra till matchningen genom att se till att arbetssökanden snabbt fick jobb. Under slutet av 1950-talet och början av 1960-4

talet expanderade s. k omskolning, kortare yrkesinriktade kurser för att öka möjligheterna till rörlighet och anpassning på arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknadspolitiken har dock över tid fått allt fler mål och uppdrag, varav flera inte är direkt kopplade till själva matchningsuppdraget. Idag har arbetsmarknadspolitiken en målstruktur i tre nivåer: Det övergripande målet är att arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Till detta finns delmål under två verksamhetsområden förmedlingsverksamhet och programverksamhet och allmänt formulerade delmål för verksamhetsgrenarna inom verksamhetsområdena. 1 Till detta kommer de konkreta och uppföljningsbara verksamhetsmål som AMS på regeringens uppdrag har fastställt och som ansluter till verksamhetsgrenarna. Totalt rör det sig om ett stort antal formulerade mål och uppdrag som skall beaktas i verksamheten. Jag tar vilket jobb som helst Farideh Rezaei är molekylärbiolog och doktor i neurovetenskap, men har nyligen sökt jobb som kontorsassistent på en syltfabrik. Varför inte? Jag tar nästan vilket jobb som helst, säger hon till Dagens Nyheter. Farideh arbetade som post-doktoral forskare i USA och var på väg att stanna där för gott, men hennes man fick arbete i Uppsala. Då gick hon till Arbetsförmedlingen, men fick inte mycket hjälp. Arbetsförmedlaren kunde inte ens stava till molekylärbiologi. De står handfallna. De vet inte vilka jobb de ska föreslå. En erfaren forskare skulle kunna hjälpa mig. Men det finns ingen Arbetsförmedling för akademiker. Källa: Dagens Nyheter, 26 januari, 2006 Ett politiskt satt mål som förtjänar att nämnas särskilt är att den öppna arbetslösheten skall ned till fyra procent. Det ställer i perioder stora krav på Arbetsmarknadsverket att anpassa storleken på programinsatserna och har därför periodvis i förhållandevis stor utsträckning påverkat Arbetsmarknadsverkets fördelning av resurser. I uppdraget ingår 2 att effektivisera och påskynda inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper. Arbetsförmedlingen skall också motverka och förebygga diskriminering i arbetslivet på grund av kön, etnicitet, religion och trosbekännelse, funktionshinder samt sexuell läggning. All verksamhet inom Arbetsmarknadsverket ska bedrivas med hänsyn till miljön. AMS UPPDRAG Arbetsmarknadsverkets uppgift är att verkställa den arbetsmarknadspolitik som regering och riksdag beslutar om. Arbetsmarknadspolitiken brukar delas in i aktiva och passiva åtgärder. Som passiva åtgärder räknas ekonomisk ersättning till arbetslösa. Som aktiva åtgärder räknas sådana åtgärder som arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska program. Mängden uppdrag som AMS ska verkställa har växt över tid. Vid sidan av matchningsuppdraget och den kvalificerade yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen har Arbetsmarknadsverket för närvarande att hantera ca tjugofem arbetsmarknadspolitiska program och åtgärder, exempelvis aktivitetsgarantin, olika anställningsstöd, plusjobb, lärlingsplatser, friår mm. Vidare har Arbetsmarknadsverket uppgifter som rör arbetslöshetsförsäkringen, regional utvecklingspolitik tex genom engagemang i de regionala tillväxtprogrammen, europeiska socialfonden och skall bidra till att minska deltids-, tim- säsongsarbetslöshet samt ungdomsarbetslösheten. 1 Budgetpropositionen 2005/06:1, Näringsdepartementets regleringsbrev för Arbetsmarknadsverket budgetåret 2006 2 Budgetpropositionen 2005/06:1 5

Arbetsmarknadsverket har därutöver regeringens uppdrag att bidra till att bryta mönstret med den könssegregerade arbetsmarknaden. Särskilda medel avsätts årligen till brytprojekt, t ex fler män till skolan och fler kvinnor till byggbranschen. Aktuell förteckning över arbetsmarknadspolitiska program och insatser 3 Akademikerjobb Aktivitetsgaranti Anställningsstöd - allmänt, - förstärkt - särskilt anställningsstöd inom aktivitetsgarantin Arbetsmarknadsutbildning - kvalificerad yrkesinriktad Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare (försöksverksamhet förlängd t. o m 31 december 2006) Arbetspraktik Friår Förberedande insatser - arbetslivsinriktad rehabilitering - vägledning eller platsförmedling - datortek/aktivitetscenter - förberedande eller orienterande utbildningar Fördjupad kartläggning och vägledning Lärlingsplatser Plusjobb Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Prova på platser Stöd till start av näringsverksamhet Yrkesbedömning Ungdomsinsatser - kommunala program för ungdomar - ungdomsgaranti för ungdomar mellan 20-24 år - projekt VIA, Vägen in i arbetslivet - interpraktik för ungdomar under 30 år Utbildningsvikariat ARBETSFÖRMEDLINGEN Sveriges ca 325 arbetsförmedlingar finns spridda över landet. Organisatoriskt sorterar förmedlingarna under respektive länsarbetsnämnd, som var och en är en egen myndighet. Arbetsmarknadsstyrelsen och de 20 länsarbetsnämnderna utgör Arbetsmarknadsverket. I praktiken har AMS stora möjligheter att styra länsarbetsnämnderna och därigenom förmedlingarna. Arbetsförmedlingen arbetar genom Internettjänster, Kundtjänsten som ger service över telefon, samt de lokala arbetsförmedlingarna. Totalt arbetade under 2005, omräknat till helårsanställda, drygt 10 000 personer inom Arbetsmarknadsverket. Ytterligare 500 heltidstjänster har beslutats för 2006. Utvecklingen inom Arbetsförmedlingen går mot färre förmedlingar men fler anställda. För tio år sedan hade Arbetsmarknadsverket ca 7 000 anställda och det fanns ca 400 förmedlingar. Även om arbetsförmedlingarnas viktigaste uppgift är bidra till en effektiv matchning mellan arbetssökande och lediga platser skall de också prioritera dem som har svårt att få arbete och dem som har varit utan arbete under en lång tid. De har vidare att se till att arbetslöshetsförsäkringens regler 3 Information hämtad från AMS hemsida. Tillkommer dessutom särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga 6

följs. Den bestående höga arbetslösheten har satt verksamheten under en ökad press. Samtidigt har den offentliga arbetsförmedlingens betydelse som just arbetsförmedlare minskat stadigt under en lång följd av år. Jag vill inte lyssna på det här dravlet längre! Klockan nio på morgonen kommer Berit, 45, till sin jobbsökarkurs. Det är femte gången som Arbetsförmedlingen skickar henne på kurs för att förbereda henne för arbetsmarknaden. Idag ska hon och de andra kursdeltagarna formulera vad det skulle innebära för en arbetsgivare att anställa just dem. Jag vill inte lyssna å det här dravlet längre. Jag vill bara ha ett jobb. Vi har också ett människovärde. Vi vill inte bara bli undanskuffade i meningslösa kurser för att siffrorna ska snyggas till lite, säger Berit till Expressen. Källa: Expressen, 20 oktober, 2005 I AMS interna riktlinjer har betonats att den mest kostnadseffektiva lösningen skall anvisas. I praktiken innebär det ofta att den som är nyarbetslös hänvisas till eget sökande och att den arbetsgivare som vill rekrytera erbjuds att lägga ut sitt lediga jobb på Platsbanken. Den andel tid som anställda inom Arbetsmarknadsverket genomsnittligt sett arbetar med sökande- och arbetsgivarkontakter i samband med rekrytering uppgick enligt verkets egna definitioner och den interna tidmätningen under 2005 till ca 30 procent. Andelen tid som används för direkta arbetsgivarkontakter i samband med rekrytering är inte möjligt att särskilja. 4 ARBETSFÖRMEDLINGEN FÖR DEN SÖKANDE En sökande som kommer till förmedlingen blir först inskriven. Därefter får den arbetslöse träffa en förmedlare för ett personligt samtal och tillsammans med den arbetslöse upprättas en individuell handlingsplan. Syftet med den individuella handlingsplanen är att underlätta arbetssökandet samtidigt som den skall vara ett hjälpmedel för både den arbetssökande och Arbetsförmedlingen. Att en handlingsplan upprättas är ett grundvillkor för rätt till arbetslöshetsersättning. Den som inte inom tre månader från arbetslöshetens inträde har medverkat till att en handlingsplan upprättats, har inte rätt till fortsatt arbetslöshetsersättning. Den individuella handlingsplanen lägger stort ansvar för att finna ett nytt jobb på den arbetslöse som kan uppmanas att söka ett par jobb varje dag. Arbetsförmedlingen arbetar i huvudsak genom de egna platsförmedlarna för att förmedla och hjälpa de arbetssökande att hitta jobb. Det utbud platsförmedlarna har att tillgå härrör sig i huvudsak ur de s. k synliga arbetstillfällena, dvs. de som uppstår först efter att företaget fattat beslut om att rekrytera externt och anmält platsen till Arbetsförmedlingen. Ge mig inte tips om omöjliga jobb Jag behöver ha någon som hejar på mig och den hjälpen får jag absolut inte från Arbetsförmedlingen, och deras förslag om jobb som inte alls passar mig har jag förstås ingen glädje av, suckar Elfad Sahinovic. Han gick handelsprogrammet på en av gymnasieskolorna i Karlstad, men hade svårt att få jobb. Genom Arbetsförmedlingen fick Elfad möjlighet att ta lastbilskörkort och skaffa det speciella tillstånd som krävs för att få köra farligt gods. Men, påpekar han, ingen verkar koppla ihop jobben med mina personliga förutsättningar. Jag är 21 år. Att då föreslå att jag ska söka ett arbete som kräver 10 års erfarenhet av att köra timmerbil i skogen är inte så smart. Källa: Intervju med Svenskt Näringsliv Arbetsförmedlingen har också till uppgift att kontrollera att de arbetslösa är aktivt arbetssökande och är beredda att ta lämpliga erbjudanden för att ha rätt till försäkringen. Om platsförmedlaren inte anser att dessa villkor är uppfyllda är han skyldig att anmäla det till den sökandes a-kassa 4 Enligt uppgift från AMS, Claes-Göran Lock 7

GRADEN AV KONKURRENS Den arbetsförmedling som finansieras av staten utförs idag helt i den offentliga arbetsförmedlingens egen regi. Sedan det 1993 är det tillåtet med privata jobbförmedlingar. Det finns idag ett stort antal företag som ägnar varje dag åt att förmedla lediga jobb. Det är både privata och statligt ägda samt rikstäckande och lokala. Flera av dem är dessutom specialiserade mot olika branscher och till lokala marknader. Regeringen och riksdagen skulle kunna uppdra åt AMS att, utan att ändra inriktningen eller möjligheterna att få tillgång till Arbetsförmedlingens tjänster, upphandla jobbförmedling och omställningstjänster av flera leverantörer. Den konkurrens som finns inom ramen för AMS verksamhet idag gäller arbetsmarknadsutbildning 5 som upphandlas i konkurrens. Volymerna har varierat men totalkostnaden för köp av utbildning uppgick för 2004 till nära två miljarder kronor, varav en dryg miljard avsåg den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. 6 I undantagsfall kan det förekomma att vissa konsulttjänster t ex för omställning inom det statliga området upphandlas. Vid något enstaka tillfälle i samband med ett forskningsprojekt har också arbetsförmedlingstjänster upphandlats. Men sammantaget kan konstateras att det knappast förekommer någon upphandling av andra aktörer för de arbetsmarknadspolitiska insatser som avser arbetsförmedlings- och omställningstjänster.. Arbetsförmedlingen har blivit en penningförmedling Arbetsförmedlingen är en plats för ekonomisk ersättning, inte ett ställe som förmedlar arbeten, som man kan tro av namnet. Arbetsförmedlingen har blivit en penningförmedling, säger Rikard Stensson. Han har pluggat engelska och statsvetenskap på Karlstads universitet, men avbröt studierna i januari i år. Omedelbart efter avhoppet från studierna anmälde han sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Då tilldelades jag en handläggare, men det betyder inte att det är någon som har handlett mig. Jag ringer dit då och då för att rapportera vilka jobb jag har sökt, men min handläggare är aldrig anträffbar. Det är ett nonchalant bemötande. Arbetsförmedlingen har nog spelat ut sin roll som förmedlare av arbeten, menar Rikard. Källa: Intervju med Svenskt Näringsliv Inom AMV är både AMS och Länsarbetsnämnderna s. k upphandlande enheter och svarar själva för sina interna regelverk för upphandling inom ramen för vad som föreskrivs i lag (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU). Det innebär att upphandling ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn. 7 Upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningar görs i regel regionalt. Upphandling av arbetsmarknadsutbildning görs genom s. k förenklad upphandling eller genom direktupphandling om anbudsvärdet är lågt, högst sju basbelopp, eller om det finns synnerliga skäl för det. Om urvalet av leverantör ska göras på basis av lägsta pris eller kvalitet och kompetens eller både och avgörs av respektive upphandlande enhet från fall till fall. I regel har dock priset för en specificerad tjänst stor betydelse. Inom AMV produceras både egna tjänster inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen och upphandlas olika typer av tjänster.. Den arbetsförmedlings- och omställningsverksamhet som produceras inom verket i egen regi är dock inte konkurrensutsatt, utan utformas av AMS inom ramen för verkets regleringsbrev. 5 Fr. o m 2000 redovisas arbetsmarknadsutbildning som är yrkesinriktad och den förberedande utbildningen var för sig. 6 Arbetsmarknadspolitiska program, Årsrapport 2004, Ure 2005:1 AMS 7 LOU 1 kap. 4 8

INCITAMENT OCH BETALNING Arbetsmarknadsverkets finansiering utgår från anslag i myndighetens regleringsbrev. I den konkurrensutsatta delen av verkksamheten, arbetsmarknadsutbildning, är betalningen oberoende av måluppfyllelsen dvs. hur väl utbildningsanordnaren lyckas med att uppnå det övergripande målet för yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, att 70 procent ska ha arbete inom tre månader från det utbildningen avslutats. 8 är Det är dock vanligt med en koppling av uppnådda resultat till möjligheten att få nya uppdrag vid framtida upphandlingar. 9 Under senare år har det skett en utveckling mot färre leverantörer, vilket också sammanhänger med kraftigt minskade volymer.. Arbetsmarknadsverkets finansiering i övrigt har ingen direkt koppling till resultaten som verket producerar. I den mån det funnits någon koppling har den närmast varit omvänd i förhållande till den incitamentsstruktur de privata aktörerna har inom en konkurrensutsatt verksamhet. När arbetslösheten ökat, förmedlingarna uppnått dåliga resultat och färre har kommit i jobb har anslagen ökat. Inte heller för den enskilde platsförmedlaren finns några ekonomiska incitament kopplade till resultatet, bonus i förhållande till antalet förmedlade jobb eller liknande. UPPFÖLJNING Verksamheten analyseras och utvärderas fortlöpande inom AMS avdelning för arbetsförmedlingsfrågor i förhållande till de av regeringen uppsatta målen. AMS återrapporterar regelbundet uppnådda resultat i förhållande till målen till regeringen och rapporterna ligger sedan till grund för överväganden i regeringskansliet om verksamhetens utformning inför regleringsbrev, resurstilldelning, eventuella förändringar i målstruktur, programverksamhet mm. Ingen långsiktighet hos Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen borde se till de individuella behoven. Så är det absolut inte idag. Deras agerande saknar långsiktighet, menar Johanna Henriksson. Hon kommer ursprungligen från en stad i södra Sverige. Johanna gick på ekonomprogrammet på gymnasiet och fick sedan jobb på en bank. I mitten av 80-talet flyttade hon till Norrland för ett nytt jobb inom banksektorn. För ungefär två år sedan bantades verksamheten och Johanna blev en av dem som tvingades sluta. Det var första gången hon blev arbetslös. Hennes första möte med Arbetsförmedlingen blev en obehaglig överraskning. Jag ville prata med någon handläggare om min personliga situation och om den hjälp jag kunde få, men fick genast veta att Arbetsförmedlingen verkligen inte hade sådana resurser. För mig var det viktigt med det stödet. Jag förstod inte att det tydligen var för mycket begärt, konstaterar Johanna. Källa: Intervju med Svenskt Näringsliv En oberoende forskningsinstitution för utvärdering och analys Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), tillkom 1997. IFAU har i uppdrag att följa upp de samlade effekterna av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och på så sätt bidra med underlag till och lägga en grund för utformningen av arbetsmarknadspolitiken på längre sikt. Eftersom det för stora delar av åtgärderna inom det arbetsmarknadspolitiska fältet enbart finns en producent saknas den effektivitetsuppföljning som möjligheter att välja bland flera olika aktörer ger av vilka aktörer/tjänster som ska finnas kvar i utbudet och vilka som ska tas bort. Det finns inte heller några möjligheter för arbetssökande att själva välja utförare inom ramen för den konkurrensutsatta arbetsmarknadsutbildningen. 8 RRV 2001:5, Upphandling av arbetsmarknadsutbildning en granskning av hur två länsarbetsnämnder följer Upphandlingslagen 9 Enligt RRVs rapport 2001:5 9

HUR VÄL LYCKAS ARBETSFÖRMEDLINGEN? Frågan är inte enkel att besvara med hjälp av AMS egna uppföljningar eftersom de inte mäter måluppfyllelse eller effektivitet i matchningsuppdraget i meningen hur många jobb som tillsatts genom arbetsförmedlingarnas aktiva medverkan. AMS slutade redan 1968 att redovisa statistik över antalet tillsatta platser, med hänvisning till att det var alltför svårt att urskilja vilket bidrag till förmedlingen som arbetsförmedlingarna specifikt bidragit med. Det finns däremot omfattande analyser av effekterna av de arbetsmarknadspolitiska programmen. AMS mäter effektiviteten i matchningsuppdraget genom att följa arbetslöshetstidernas utveckling eftersom en grundläggande uppgift i regeringens uppdrag är att korta arbetslöshetstiderna. I årsredovisningen för 2005 10 konstateras dock att eftersom arbetslöshetstiderna påverkas både av Arbetsförmedlingens insatser och faktorer som ligger utanför Arbetsförmedlingens kontroll är det svårt att veta vilken betydelse som förmedlingens insatser haft för arbetslöshetstidernas utveckling under året. Nyligen har dock Riksdagens utredningstjänst (RUT) 11 gjort en studie av antalet jobb som förmedlats genom Arbetsförmedlingen, och hur många jobb som förmedlas per år och enskild arbetsförmedlare. Denna studie visar en fallande trend. År 2000 förmedlade varje förmedlare i genomsnitt 2,2 osubventionerade arbeten per år, enligt RUT. År 2003 var siffran ett arbete per år. Antal förmedlade osubventionerade jobb per arbetsförmedlare och år. Antal förmedlade jobb totalt Antal förmedlade subv. jobb Antal arbetsförmedlare Antal förmedlade osubv. jobb/arbetsförmedlare och år 2003 52 350 46 379 6 017 1,0 2002 60 610 48 072 5 944 2,1 2001 64 422 49 598 6 127 2,5 2000 68 695 54 589 6 496 2,2 Källa: RUT Enligt AMS är 9 av 10 arbetsgivare som anmält lediga platser nöjda med förmedlingen i den meningen att de fått tillräckligt antal sökande för att kunna anställa. RUT:s studie ovan visar dock att de flesta arbetsgivare väljer andra rekryteringsvägar. Under åren 1990-2003 uppgick enligt RUT:s studie andelen platser som tillsattes med Arbetsförmedlingens direkta medverkan som högst till 12% (1992) och lägst 5% (2003). Dessa siffror inkluderar även platser som var subventionerade via arbetsmarknadspolitiska program, vilket innebär att den faktiska andelen jobb var lägre. Även interna undersökningar hos AMS visar att arbetsgivarna i stor utsträckning avstår från den gratisservice som Arbetsförmedlingen kan ge och söker andra rekryteringsvägar. Trots lagstiftningen om obligatorisk platsanmälan anmäldes knappt en tredjedel av de jobb som utlystes externt till den offentliga arbetsförmedlingen, inklusive Internet Platsbanken under 2004. Förklaringarna till att arbetsgivare använder andra kanaler för rekrytering är flera. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 12 anser två av tre arbetsgivare att Arbetsförmedlingen saknar tillräcklig kompetens om branschen eller företaget. Sju av tio arbetsgivare anser att Arbetsförmedlingen är dålig på att hitta rätt person. Enligt rekryteringsenkäten var den mest uppskattade rekryteringsvägen av arbetsgivare istället informella kontakter, 84 procent gav betyget bra eller mycket bra. Närmast därefter kom rekryteringsföretagen som fick betyget bra eller mycket bra av 76 procent. Motsvarande siffra för 10 AMS Årsredovisning 2005 11 Riksdagens utredningstjänst, 2006 12 Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2004/2005. Vart tar jobben vägen? obalans på arbetsmarknaden 10

Arbetsförmedlingen var 51 procent. Bara Internettjänster och riktade utskick ansåg företagen vara en sämre rekryteringsväg än Arbetsförmedlingen. Arbetssökande själva uppger också att de främst hittar sina arbeten via andra kanaler än Arbetsförmedlingen. När det gäller förmedlingens roll som informationsförmedlare vid nyanställningar uppgav 2004 endast ca 15 procent av de nyanställda att de fått information om sitt arbete via Arbetsförmedlingen inklusive Af Internet. 13 Även fackliga organisationer har uttryckt kritik och valt att rösta med fötterna. SACO visade i en studie 2005 att det finns stora förbättringsbehov även sett ur en arbetssökandes kundperspektiv. 14 Civilingenjörsförbundet har nyligen i samarbete med ett bemanningsföretag startat ett pilotprojekt, ingenjörernas jobb- och karriärförmedling. Våra medlemmar har behov som dagens Arbetsförmedling inte kan hantera. Efter år av fruktlösa försök för att få AMS att förbättra sitt stöd till ingenjörerna tar vi nu saken i egna händer kommenterade CF när satsningen presenterades. Om projektet faller väl ut kommer det att startas upp i full skala under 2007. Klarade Robinson men knäcktes av AMS I konkurrens med flera tusen andra lyckades arbetslösa lastbilschauffören Johanna Hakala bli utvald till Expedition: Robinson 2004. I programmet klarade hon sig fram till finalen, där hon stod på plankan. Mötet med AMS när hon kom hem var dock värre. Hon hamnade i aktivitetsgarantin och fick gå kursen Interaktiv beteendeträning i Kristianstad. Man släpptes in i lokalen klockan åtta på morgonen, och sen satt man där. Vi skulle träna arbetssökande via ett dataprogram, och så var det rollspel och övningar där man låtsades gå på anställningsintervju, säger hon till Expressen. Vi fick 45 minuter på oss för att hitta på ett namn till gruppen. 45 minuter! Källa: Expressen, 20 oktober, 2005 De studier som gjorts av IFAU har inte lyckats visa något tydligt samband mellan positiva effekter på sysselsättningen och AMS omfattande programverksamhet. 15 IFAU konstaterade i en rapport 2002 att en aktiv arbetsmarknadspolitik av det slag som bedrevs i Sverige under 1990-talet inte var någon underkur 16. En huvudslutsats var att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till följd av undanträngningseffekter borde ges en betydligt mindre omfattning om en hög reguljär sysselsättning prioriterades. Riksrevisionsverket (RRV) varnade i en sammanfattande rapport 17 2001 baserad på tidigare RRVgranskningar av Arbetsförmedlingens effektivitet för att det fanns en uppenbar risk för att en fortsatt minskad tillväxtorientering inom den offentliga arbetsförmedlingen skulle leda till generellt färre arbetsplaceringar och platstillsättningar och bedömde att den mer fördelningsinriktade inriktningen riskerade att förstärka en redan pågående utveckling mot mindre marknadsandelar. RRV konstaterade att en prioritering av företagsinriktat arbetssätt, av aktivt matchningsarbete inom kontoren, av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och bristyrkesutbildning, i praktiken leder till flera arbetsplaceringar utan att långtidsarbetslöshet och långtidsinskrivning påverkas negativt. 13 AMS sökandeundersökning 2004 14 SACO Kundperspektiv på arbetsförmedlingen 2005 15 IFAU Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik, Forslund och Holmlund 2002 16 IFAU Vad vet vi om den svenska sysselsättningspolitikens sysselsättningseffekter?, Calmfors, Forslund, Hemström 2002 17 Effektivare arbetsförmedling. En samlad bedömning utifrån RRVs granskningar 2001:15 11

Australien 18 UTMANINGARNA I AUSTRALIEN Australien har haft en mycket lång period av relativt hög tillväxt och sjunkande arbetslöshet. Arbetslösheten anges av arbetsmarknadsministeriet till 5,1 procent och är den lägsta sedan början av 90-talet. Australien har haft en relativt lång period av tillväxt och ökad efterfrågan på arbetsmarknaden (se figur 1). Den sjunkande arbetslösheten är dock inte enbart en följd av stark tillväxt och ökad efterfrågan på arbetskraft - en annan orsak bakom den minskade öppna arbetslösheten är att människor pensionerats bort från arbetsmarknaden. En växande grupp står också utanför arbetsförmedlingen de söker inte jobb och registreras då inte som arbetslösa. Adderas dessa grupper till den redovisade arbetslöshetsstatistiken blir det 17-22 procent av befolkningen i arbetsför ålder som är arbetslösa. Ökningen av dessa grupper har varit långsiktig och pågått sedan 1970-talet, även om antalet varierat med konjunkturen. Först på allra senaste åren har arbetsmarknadens styrka inneburit att även dessa grupper börjat kunna få jobb. Även om arbetslösheten sjunkit i takt med tillväxten och nu är rekordlåg, finns det grupper med hög arbetslöshet. De arbetslösa har ofta dålig utbildning, sociala eller medicinska problem eller bristande erfarenhet som gör att de har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Ursprungsbefolkningen och andra som bor i glesbefolkade områden har också högre arbetslöshet än genomsnittet. Den modell som fanns för arbetsförmedlingsverksamhet före reformen 1998 baserades på en federal aktör Commenwealth Employment Service (CES). CES startades efter andra världskriget och växte sig mycket stor många intervjuade beskriver organisationen som otymplig och byråkratisk med styrningsproblem. DEN AUSTRALIENSISKA KONKURRENSLÖSNINGEN En reformering påbörjades 1994 under dåvarande Labourregeringen. Privata aktörer uppmuntrades att utföra tjänster som inriktade sig på långtidsarbetslösa. Det nuvarande systemet, där samtliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder upphandlas i konkurrens, har genomförts i flera steg. Det första avtalet slöts 1998, och det fjärde kommer att genomföras med början 2006. Övergången har innehållit flera interrimslösningar. FÖRMEDLINGEN FÖR DEN SÖKANDE När den statliga arbetsförmedlingen CES avvecklades skapades istället Centrelink som den första kontaktpunkten för sökande. Centrelink har fler än 400 fullständiga kontor och omkring 24 000 anställda över hela Australien. Centrelink fungerar som one-stop-shop för alla typer av försörjningsstöd och hanterar vad som i Sverige motsvaras av studiebidrag, arbetslöshetsersättning, socialbidrag, anhörigvårdarersättning mm. Arbetssökande med behov av stöd får från Centrelink en lista med tillgängliga utförare och på denna lista anges utförarens rating. Den arbetssökande kan ange flera alternativ och rangordna. Om den arbetssökande inte anger något alternativ väljer Centrelinks handläggare den utförare som får uppdraget. Arbetsförmedlingarna som de sökande har att välja mellan är ofta specialinriktade på att arbeta med vissa grupper av människor, t ex handikappade, ungdomar och mentalsjuka. Detta innebär att man utvecklat ett arbetssätt som passar för respektive målgrupp. 18 Detta kapitel är en sammanfattning av rapporten arbetsförmedlingspeng även i Sverige? (Svenskt Näringsliv, Almega och Företagarna) som mer djupgående behandlar konkurrenslösningen i Australien. 12

Arbetsförmedlingarna är mycket aktiva när det gäller att ragga jobb till sina kunder. Man ringer runt till arbetsgivare även sådana som man inte haft kontakt med tidigare - för att marknadsföra sina kunder (de arbetslösa). Även om man inte får napp får man på detta sätt en uppdaterad bild av vad arbetsgivarna efterfrågar, man får kännedom om vakanser innan de uppstår och man bygger framför allt upp relationer med olika arbetsgivare. Stödet till de arbetssökande är fokuserat att ge dem stöd till att kunna ta ett arbete. Flera beskriver att arbetsförmedlingarna på CES tid till stor del var inriktade på att skapa så mycket trygghet för den arbetslöse att denne vågade söka arbete ( hålla handen ) medan man nu är mer pådrivande och visar på lediga arbeten ( vänlig knuff ). Även efter att den sökande fått arbete håller förmedlarna inom Job Network en tät kontakt den tidigare sökande och även med hans arbetsgivare. Direkta insatser görs också för att den som fått ett jobb skall kunna behålla jobbet. KONKURRENSMODELL I den första konkurrensutsättningen - programmet Working Nation som genomfördes 1994 lades 30 procent av verksamheten på fristående utförare. Idag är all arbetsmarknadspolitisk verksamhet upphandlad. Upphandlingarna sker nationellt av det federala departementet DEWR. De tjänster upphandlingarna omfattar är: Arbetsförmedling Jobbsökarkurser Stöd till arbetssökande med arbetshinder för att erhålla och behålla arbete Starta-eget program för berättigade arbetslösa Introduktionsutbildningar Av leverantörerna är idag ungefär hälften not-for profit organisationer och hälften for-profit organisationer. De största leverantörerna är not-for profit organisationer, de två största är Salvation Army och Mission Australia. Av for-profit utförare är ungefär hälften rekryteringsföretag. Med undantag för förmedling inriktad på sjuksköterskor har några tillstånd inte givits till branschförmedlingar. Det finns inget formellt förbud för dessa aktörer att lämna anbud, men upphandlingarnas utformning har inte uppmuntrat till nationella program riktade mot en hel yrkesgrupp. Priserna för tjänster till olika grupper och olika insatser fastställs av DEWR. Anbuden avser att beskriva vilka insatser anbudslämnaren avser göra och hur de genomförs. Även i detta finns en gemensam struktur som DEWR fastsällt och som ger ramarna tidsmässigt och vilka krav som skall ställas på de arbetssökande. Det utförarna framför allt konkurrerar med är alltså utformningen av uppdragen, och där ges de också relativt stor frihet. De sökande kan fritt välja mellan tillgängliga utförares tjänster. Relativt få sökande har dock egna preferenser. DEWR fördelar de som inte har egna preferenser efter utförarnas rating. Utförare som har dålig rating får minskning av sin tilldelning och utförare som har hög rating får ökning av sin tilldelning. Även bland de sökande som gör aktiva val anges att ratingen kan ha betydelse. INCITAMENT OCH BETALNING Betalningen till de upphandlade arbetsförmedlarna sker mot fasta priser enligt en modell som innehåller både servicearvoden ( service fees ) och resultatbaserad ersättning ( outcome fees ). Sammantaget betalas ungefär lika mycket pengar ut i servicearvoden som i resultatbaserad ersättning. 13

Servicearvoden betalas för en rad specificerade tjänster som utförarna bistår de sökande med. Exempelvis betalas fasta servicearvoden för registrering efter hänvisning från Centrelink, utarbetande av sökprofil för den sökande, träning i arbetssökande osv. Resultatbaserad ersättning betalas i ett första steg när den sökande fått och bibehållit ett jobb i tre månader. Därefter sker ytterligare en utbetalning efter ytterligare tre månaders arbete. Den resultatbaserade ersättningens storlek beror dels på hur länge den sökande varit arbetslös innan kontakten med förmedlaren togs, därutöver utgår ytterligare ersättning till förmedlaren om personen räknas som highly disadvantaged. Till highly disadvantaged kan t ex handikappade, kroniskt sjuka och personer med neuropsykiatriska diagnoser eller historik av psykisk sjukdom räknas. Inget hindrar att personen under tre- eller sexmånadersperioden haft flera arbeten i rad. Om personen uppburit en enda dags arbetslöshetsersättning under perioden utgår dock inte en enda australiendollar i ersättning. Utföraren har därför ett tydligt incitament att prioritera att de som kommit i arbete förblir i arbete. UPPFÖLJNING Alla utförare utvärderas regelbundet, i normalfallet en gång per halvår, enligt en standardiserad process som Centrelink ansvarar för. Utvärderingen resulterar i en starrating, där varje upphandlad tjänst får ett betyg från en till fem stjärnor beroende på hur framgångsrik den varit. Varje utförares rating baseras på summan av värderingarna den sista värderingen läggs till de tidigare. Ratingen avser i nuläget de särskilda avtalen och inte företaget som sådant. Utförare med för låg rating får inte delta i upphandlingen vid nästa upphandlingstillfälle. På detta sätt har antalet utförare successivt minskat och kvaliteten höjts. Ratingen påverkar också fördelningen av antalet uppdrag, i de fall de sökande inte själva aktivt väljer utförare. Vid sidan om ratingsystemet följer DEWR regelbundet upp och jämför olika utförare. Som en följd av denna utvärdering har flera stora leverantörer som misskött sig tvingats betala tillbaka pengar. RESULTAT AV FÖRÄNDRINGARNA För staten har systemet inneburit en kraftig ökning av effektiviteten och minskning av kostnaden för arbetsförmedling. Kostnaden per arbetslös som placerades i arbete låg 1991 på ca 8 000 AUD, sommaren 1995 på ca 14 000 AUD, för att efter reformen ha minskat till ca 3 000 AUD 2003. I regeringens utvärdering av reformen uppges att effektiviteten ökat genom att kostnaderna för skattebetalarna minskat, samtidigt som servicen till de arbetssökande blivit bättre och arbetsgivarna mer nöjda 19. Vidare anges att det nya systemet är effektivt, särskilt för marginaliserade grupper och grupper med svårigheter att finna arbete. Det finns dock en kritik att denna utvärdering tenderar att övervärdera resultatet. Många individer återkommer som arbetssökande efter kortare tid i arbete. En del av placeringarna är en rundgång där samma individ återkommer på nytt. Slutsatsen bör därför vara att det ökade antalet placeringar inte skall sammanblandas med ökat antal individer i arbete. FRAMTIDEN Att ersätta den statliga arbetsförmedlingen med ett Job Network system med fristående utförare har inte varit partipolitiskt kontroversiellt. Inga av de personer som intervjuats uppger att Job Network modellen i sig är politiskt kontroversiell i dag (den debatt som förekommer rör detaljer i utformningen av vissa delar av programmet) och ingen av de intervjuade bedömer heller att ett eventuellt 19 Källa DEWR 2003, Good jobs and bad jobs. 14

majoritetsskifte skulle innebära att modellen Job Network skulle överges eller ens att några större förändringar skulle genomföras. De förändringar i systemet som kan vara aktuella handlar om tekniska detaljer. Upphandlingssystemet anges generellt som i behov av utveckling. Leverantörerna uppger t ex att de egentligen inte har en förhandlingsposition med sin kund (den federala regeringen), man får acceptera villkoren eller avstå från avtal. Ett annat problem som lyfts fram är att utförare får ägna alltmer arbetstid åt administration, för att lämna uppgifter till DEWR och Centrelink, detta tar tid från arbetet med de arbetssökande och kontakterna med arbetsgivare. 15

Danmark UTMANINGARNA I DANMARK En bakgrund till att man i Danmark valt att anlita konkurrensupphandlade arbetsförmedlingstjänster är en vilja att försöka förbättra matchningen på arbetsmarknaden för vissa grupper som kan tänkas ha särskilda problem på arbetsmarknaden. Kompetens att hjälpa dessa grupper ansågs finnas hos andra aktörer än den offentliga lokala arbetsförmedlingen. Exempel på sådana grupper var äldre, grupper med särskild etnisk bakgrund eller särskilda yrkeskategorier. En annan orsak till att man valt konkurrenslösningar är att avlasta de offentliga arbetsförmedlingarna. I sådana fall gäller nyttjandet av privata aktörer ofta kontakt- och förmedlingstjänster. I Danmark finns nämligen sedan 2003 krav om att den arbetslöse sökande ska upprätta en CV som ska finnas tillgänglig på data och att det ska finnas en personlig kontakt mellan den arbetssökande och arbetsförmedlingen (offentlig eller privat) var tredje månad, eller oftare om det finns risk för långtidsarbetslöshet. Detta har lett till ökade krav på de offentliga arbetsförmedlingarna vilket har medverkat till att privata aktörer anlitats. Ytterligare skäl att anlita privata utförare har varit för att skapa en större flexibilitet (att utnyttja de privata vid arbetstoppar för de offentliga förmedlingarna) och att de privata kan bidra till innovationer i arbetssätt mm. DEN DANSKA KONKURRENSLÖSNINGEN FÖRMEDLINGEN FÖR DEN SÖKANDE Som nämnts skall den arbetslöse var tredje månad ha kontakt med antingen den lokala arbetsförmedlingen eller en upphandlad privat aktör. Först efter ett år har den arbetslöse både rätt och skyldighet att gå in i mer aktiva åtgärder såsom kurser, praktik, utbildning, jobbrådgivning etc. Arbetslösa från de särskilda grupperna är knutna till en leverantör för förmedling, coachning, praktik etc ofta under max ett år och kan sedan återkomma till arbetsförmedlingen (lokalkontoret) om personen inte har fått nytt arbete under detta år. Om en arbetslös är medlem i en a-kassa omfattas man också av arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska åtgärder - förutom att man har rätt till arbetslöshetsersättning. Är man inte medlem i en a-kassa får man bidrag till sitt uppehälle från kommunen. I dessa fall är det också kommunen som har ansvar för åtgärder som skall få bidragstagarna anställningsbara. De som redan anses anställningsbara omfattas i allmänhet även de av arbetsförmedlingens verksamhet men finansieras av kommunerna. Detta har lett till att det inte bara är de regionala arbetsförmedlingarna som upphandlar förmedlingstjänster utan också kommunerna. När det gäller utformningen av upphandlingarna och kontrakten koncentreras dock framställningen i det följande på arbetsförmedlingarnas upphandlingar. Kontrollfunktionen gentemot arbetslöshetsförsäkringen när den arbetslöse är knuten till en privat leverantör d v s att han/hon uppfyller villkoren för att få a-kassa - löses genom att den privata aktören har rapporteringsplikt till arbetsförmedlingen som sedan rapporterar till a-kassan. En arbetslös kan uppbära ersättning upp till fyra år. KONKURRENSMODELL Med arbetsförmedlingstjänster menas här inte bara att hålla kontakt med den arbetssökande inklusive att i inledningsfasen vara behjälplig med att upprätta CV - och förmedla arbeten, dvs krav och stöd som kommer alla inskrivna arbetslösa till del. I begreppet ingår också rådgivning, upprättande av jobbplaner, kurser, utbildning, praktik, anordnande av tillfälliga subventionerade anställningar etc, dvs sådana åtgärder som i allmänhet sätts in först efter ett års arbetslöshet. Upphandling kan gälla alla dessa tjänster. 16

Det är först fr o m 2003 som upphandling har varit möjligt när det gäller kontaktverksamhet och att förmedla arbeten. Utbildning, kurser etc har också tidigare kunnat upphandlas. En tredjedel av arbetsförmedlingens verksamhet är idag upphandlad. arbetsförmedlingens resurser är fördelade på dels medel som skall finansiera den egna verksamheten, dels medel som skall användas för upphandling. Den regionala arbetsförmedlingsenheten har kommit överens med danska motsvarigheten till AMS centralt hur stor andel av verksamheten som ska upphandlas, utifrån den politiska målsättningen att andelen privata utförare skulle öka. Å andra sidan har de regionala arbetsförmedlingskontoren fått stor frihet att bestämma vilka tjänster som skulle upphandlas. Det förekommer t ex att det bara är kontakt- och förmedlingstjänsten som upphandlas hos en viss leverantör. arbetsförmedlingens regionala verksamheter sköter självständigt upphandlingarna. Upphandlingsmodellerna ser därför olika ut beroende på vilken region som upphandlar. Också kommunerna har sina modeller för upphandling. Även fackföreningar och a-kassor kan lägga bud och gör så också. De har 20 procent av den upphandlade volymen. arbetsförmedlingen får inte vara med och konkurrera i dessa upphandlingar. I princip får alla aktörer, dvs bemanningsföretag, a-kassor, utbildningsföretag, ideella utbildningsorganisationer etc lämna anbud. Någon prekvalificeringsprocess förekommer inte. Urvalet i upphandlingarna sker i praktiken ofta genom att aktörerna konkurrerar med pris. Det har ofta ansetts svårt att skilja på leverantörerna utifrån kvalitetskriterier, även om sådana utvärderingskriterier funnits med i anbudsunderlagen. Vissa avtal är sådana avtal där leverantören får sig tilldelad en viss grupp/ett visst antal arbetssökande. Dessa är avgränsade i olika kategorier, t ex som nämnts äldre, invandrarbakgrund, yrkesgrupp etc som gjorts i anbudsunderlaget. Här finns en önskan att ta tillvara de privata utförarnas specialiseringsfördelar. Det finns också s k ramavtal, d v s avtal där arbetsförmedlingen i princip inte förbinder sig att anlita privata utförare men kan göra det. Konstruktionen väljs ofta för att den offentliga arbetsförmedlingen t ex ska kunna bli avlastad vid hög arbetsbelastning. I ramavtalen är ofta målgruppen mer generell, t ex arbetslösa som varit arbetslösa en viss tid, arbetssökande mellan 30 och 60 år etc. Konstruktionen med ramavtal torde också ofta vara en följd av en önskan om valfrihet mellan utförare för de arbetslösa. INCITAMENT OCH BETALNING Arbetsförmedlingarna regionalt använder i princip tre prismodeller vid upphandlingarna: Leverantören lämnar i sitt anbud ett totalpris per person. En driftersättning på maximalt 20 procent av totalpriset betalas så länge personen finns hos leverantören (om personen finns hos leverantören under den tid som är maximalt möjlig). Övriga 80 procent faller ut som bonus när personen får nytt arbete. Leverantören lämnar i sitt anbud ett totalpris per person. En driftersättning, motsvarande 40 procent av totalpriset, betalas så länge personen finns hos leverantören. Övriga 60 procent faller ut som bonus när personen får nytt arbete. Upphandlingsunderlaget från arbetsförmedlingen anger totalpriset uppdelat på dels en driftersättning, 1-2 000 kr/år, så länge personen finns hos leverantören och dels en bonus på 8 000 kr. Leverantören anger i sitt anbud vad leverantören är beredd att leverera för detta pris. Bonus kan vara olika utformad i de tre modellerna. Bonus utbetalas som regel först tre månader efter det att personen fått nytt arbete. Det förekommer att bonusbeloppet kan minska ju längre personen går arbetslös. Utbildning betalas oftast separat av arbetsförmedlingen. En rådgivare har ofta ett ansvar för mellan 250-300 personer. 17

RESULTAT AV FÖRÄNDRINGARNA De utvärderingar som genomförts har i huvudsak inskränkt sig till en större studie av konsultföretaget Ramboll. 20 Den visar bla följande: Undersökningen tyder på att om ersättningen till de privata leverantörerna sker i form av bonus, som beror på hur många av kunderna som kommit i arbete så har det en stor effekt när det gäller drivkrafterna att få arbetssökande i jobb. En högre bonusandel tyder på att denna drivkraft ökar samtidigt som den ekonomiska risken också ökar vilket kan leda till högre ersättningskrav. Alltför komplicerade ersättningsmodeller innebär en omfattande administration för upphandlaren. Sådana betalningsmodeller kan också vara svåra för leverantörerna att bedöma effekterna av. Någon tendens till russinplockning, d v s att aktörerna koncentrerar sig på de lätta fallen, till följd av bonussystemet har inte noterats. 50 % av de arbetssökande hos de privata leverantörerna anser att valfrihet mellan olika leverantörer är viktigt. 75 % har emellertid inte haft en sådan valfrihet. En orsak till att så få haft valfrihet är att de regionala arbetsförmedlingarna valt att i en första omgång endast anta en leverantör. Det kan också finnas en ovilja hos arbetsförmedlingen att ge råd i en valsituation, då man inte anser sig ha tillräcklig kunskap om de olika privata leverantörerna. Detta kan innebära att en känd privat leverantör gynnas. Samarbetet mellan upphandlarna (regionala arbetsförmedlingar och kommuner) och de privata leverantörerna har på handläggarnivå ibland haft karaktären av en konkurrenssituation, vilket inte upplevts som givande från de privata leverantörernas sida. 49 % av kunderna har varit positiva till att privata aktörer utför förmedlingsverksamhet, medan 27 % är negativa. Det som mest uppskattats har varit aktörernas specialiseringsmöjligheter, deras användning av andra metoder och fokus på den enskilde arbetssökande. Viss kritik framkommer mot att aktörerna inte i tillräcklig utsträckning använt nätverk av andra företag mm för att bidra till att de arbetssökande får jobb. Relativt låg användning av sådana nätverk redovisas också. Kritik finns också att kunskapen om den regionala arbetsmarknaden inte varit tillräckligt hög. Denna punkt har uttryckts av arbetsförmedlingarna vilka dock kan ses som konkurrenter i sammanhanget. arbetsförmedlingarna uttalar också kritik att de förväntat sig mer av nya metoder från de privata leverantörerna. 64 % har generellt sett varit tillfredsställda med den privata leverantör de haft. 39 % av deltagarna anser också att deras motivation att åter komma i arbete stärkts under tiden hos den privata leverantören. FRAMTIDEN Den första juli 2006 ska upphandling av privata leverantörer koncentreras till långtidsarbetslösa över ett år utan arbete. Man avser också från danska AMS att specificera målgruppen arbetslösa i upphandlingen tydligare och snävare, d v s inte bara äldre, invandrare. arbetsförmedling för arbetslösa, som endast har kontakt med ett förmedlingskontor var tredje månad, skall således i framtiden inte läggas ut på privata aktörer. I framtiden är dock avsikten från danska AMS centralt att prismodellen skall vara en hög bonus om 75-80 procent och en låg driftersättning på 20-25 procent. 20 Ramboll Management: Erfaringsopsamling vedrörande inddragelsen af andre aktörer I beskäftigelseindsatsen,. Oktober 2004. 18