PROTOKOLL 1 (107) 2016-05-17

PROTOKOLL 1 (107) 2016-05-17 Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan 10.00-12.20, 13.20-14.25, 14.30-19.15 Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Johan Forssell, sekreterare Dick Hellman, revisionens ordförande, 171 Justerare Tomas Teglund och Joakim Wallström Paragrafer 171-213 Ersättare Erik Vikström och Jens Wennberg Underskrifter.. Tomas Marklund, ordförande Johan Forssell, sekreterare.. Tomas Teglund, justerare Joakim Wallström, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 2016-05-17 2016-05-26 2016-06-17 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Johan Forssell

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Bertil Almgren X M Henry Andersson X M Nils E Vesterberg S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin X V Lova Torstensson S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist X KD Lena Sandberg S Daniel Enwall X S Peter Stensmar S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson 173-181, 193-194 X X S Lars Lundmark 182 192, 195-213 L Catarina Falk X L Birgitta Burström MP Vakant X MP Daniela D Angelo Wikström C Gunilla Hedlund X C Kurt Vallmark M Lenita Hellman X S Emilia Hallin 173 180 X S Gunnel Sandström 180-213 MP Ulrika Hjonequist X MP Milad Razani 173 188, 193-194 S Robert Ignberg X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis X S Staffan Asplund 173 185, 193-194 S Åsa Karlsson 180-181, 193-194 X S Gunnel Sandström 173-180 S Jan Johansson 182-192 S Agneta Burman- X S Elizabeth Westerlund Ljungblad V Lina Lindahl X V Thomas Hashemi M Anette Lindgren 173 187, 193 194 X M Olle Karlsson 188-191 C Markus Lindgren X C Kjell Bergmark M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund 173 189, 193-194 X S Jasmine Ravaghi

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Felix Marklund-Norén X S Kamel Mnad 180 213 X S Lars Lundmark 173-180 KD Lennart Hägglund X S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén X S Solweig Widmark- Andersson 173-191 V Filip Palukka X C Maria Sandström X S Jonna Lundgren X S Jonas Segerlund X S Eleonor Öhlund 173 180, 193-194 S Anna-Sara Sorsén 181 192, 195-213 S Fredrik Stenberg X S Valter Stenberg X L Stina Engström X M Johan Söderberg X S Tomas Teglund X V Joakim Wallström X S Monica Widman X S Fredrik Lundberg Lundmark V Jeanette Velander X L Jens Wennberg X S Erik Vikström X 173 185, 193-194 MP Rune Wästerby X 173-191 S Evelina Fahlesson X S Elsy Larsson L Håkan Lindh X L Olof Hasslow 180 213 S Daniel Ådin X 180 191 S Caroline Cercio X V Agneta Hansson X S Ann Åström X MP Hans Brettschneider X SD Peter Lindkvist X 173 192 C Carina Sundbom X C Håkan Andersson X S Helen Englund Åberg X 173 180 S Jan Johansson 173-180

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 Parti Ledamöter Närv Frånv Ersättare S Annica Bray X 173-196 C Sture Andersson X S Tomas Marklund X

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 171 Dnr KS 2016-000008 101 Revisorerna har ordet Kommunrevisionens ordförande Dick Hellman (M) informerar om kommande granskningar. Tillsammans med andra kommuner i länet, och med Västerbottens läns landsting, kommer granskningar att göras av vården av multisjuka äldre samt vården av personer med beroende- och missbruksproblematik. Revisionen kommer även att granska Skellefteå kommuns verksamhet avseende följande frågor: - Attraktiv arbetsgivare - Effektivitet i bygglovsärenden - Konsumentvägledning för ungdom - Elektronisk förvaltning och så kallade molntjänster - Planering av nytt kulturhus - Validering av kompetens Utöver ovanstående, nu planerade granskningar, kan ytterligare granskningar tillkomma.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 172 Dnr KS 2016-000395 600 Fråga av Joakim Wallström (V) om meritvärdet på skolorna Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (V) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande fråga: I nämndernas senaste årsrapport noterade jag (och många med mig) att meritvärdet på våra skolor hade ökat en hel del, på vissa väldigt mycket, från 2014 till 2015. Vilket i sig kan sägas vara glädjande. En annan sak som noterades var att Brännanskolans meritvärden inte var högst längre. I och med det funderar jag ifall det finns något sätt att säkerställa att skolorna hamnar på rätt betygsnivå, att det finns evidens för de olika meritvärdena? Finns det till exempel tydliga samband mellan de olika skolornas resultat vid de nationella proven och deras meritvärden? Barn- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (V) ställer 2016-05-04 en fråga gällande relationen mellan nationella prov och meritvärden för skolorna i Skellefteå kommun. Innan jag besvarar frågan bör en viktig bakgrundsinformation förklaras. Meritvärdet för en kommun är det genomsnittliga betyg som en elev i årskurs 9 har utifrån betyget på vårterminen. Det har traditionellt räknats på 16 ämnen, men har sedan vårterminen 2015 beräknats utifrån 17 ämnen. Orsaken är att moderna språk (spanska, franska och tyska) numera räknas in i meritvärdet. Det är en förklaring till att meritvärdet generellt i Skellefteå och Sverige har ökat rejält från 2014 till 2015. Den fråga som ställts till mig som ordförande var följande: Finns det något sätt att säkerställa att skolorna hamnar på rätt betygsnivå, att det finns evidens för de olika meritvärdena? Finns det t ex tydliga samband mellan de olika skolornas resultat vid de nationella proven och deras meritvärden? I Skolverkets statistikdatabas Siris samt i vår egen E-tjänst grundskola finns det möjlighet att jämföra resultatet på nationella prov med elevernas betyg i årskurs 6 och 9. För detta svar har E-tjänst grundskola använts, då alla skolors resultat svar inte finns med i Skolverkets databaser. Frågan

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 avser som jag tolkar det årskurs 9, och därför lägger jag fokus där. Men frågan kan alltså besvaras även gällande årskurs 6. De ämnen som man har nationella prov i årskurs 9 är följande: Svenska, matematik och engelska som alla elever genomför varje år. NO-ämnena biologi, fysik och kemi, där alla elever på en skola gör ett av ämnesproven (på en skola gör tex alla elever prov i kemi, medan på en annan skola gör man provet i fysik). SO-ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap, där alla elever på en skola gör ett av ämnesproven (dvs samma som för NOämnena). Med statistiken kan man jämföra hur skolornas resultat på de nationella proven blir jämfört med slutbetygen. Det man kan se i jämförelsen är hur stor andel av elevernas som får ett lägre slutbetyg jämfört med nationella provet, hur många som får samma slutbetyg som nationella provet samt hur många som får ett högre slutbetyg jämfört med nationella provet. För Skellefteås del har vi än så länge bara resultaten från vårterminen 2015, eftersom årets elever inte har fått sina slutbetyg än. De resultaten ser ut på nedanstående sätt för de olika ämnena. Resultat finns även för varje enskild skola, men för att föra en principdiskussion, tänker jag att resultatet på kommunnivå är lika bra. Jämförelse av resultaten i de nationella proven med slutbetyget i årskurs 9 läsåret 2014/15 för samtliga elever i Skellefteå kommuns kommunala skolor.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 I resultaten ovan där de nationella proven jämförs med slutbetygen, kan man se att det skiljer sig mellan ämnen. Det gör det också mellan skolor om man delar upp det ytterligare. Att sätta betyg är inte en exakt vetenskap, där man kan säga att den ena läraren har rätt och den andra fel. Skillnader uppstår mellan skolor utifrån förutsättningar och utifrån den kultur hos lärarna som råder. Att det skiljer sig åt kan vi konstatera och jag vet också att just detta är något som Skolinspektionen tittar på i sin regelbundna tillsyn. Den påbörjas för övrigt i höst för Skellefteås samtliga skolformer. Enligt Skolinspektionen ska det skilja mellan skolor och ämnen, men det får inte skilja för mycket. Exakt var de gränserna är dragna varierar dock. Att säga att den officiella statistik som finns är en evidens på vad som är rätt eller fel, tänker jag är vanskligt att uttrycka. Vi kan se att det skiljer sig mellan ämnen och mellan skolor och mitt mål är naturligtvis att vi ska uppfylla skollagens intention att utbildningen ska vara likvärdig varhelst i kommunen vi anordnar den. Bland annat av den anledningen genomförs i dagarna en enkät till alla lärare, alla rektorer, förvaltningsledningen samt barn- och grundskolenämndens politiker i syfte att synliggöra den kultur som råder. Enkäten ska synliggöra hur kulturen ser ut på respektive skola men även hur styrkedjan från politiker till klassrum fungerar. Syftet med enkäten är att utveckla arbetet för att stärka kunskapsresultaten och det arbetet kommer att ta fart under nästa läsår. Jag är annars av den åsikten att vi borde lämna till professionen att utveckla så bra metoder som möjligt att stärka kvaliteten i undervisingen och även betygssättningen. Jag har förtroende för våra lärare som utför det arbetet och våra rektorer som ska leda arbetet. Det är genom att arbeta tillsammans som vi kommer att lyckas. Sedan Joakim Wallström (V) och Fredrik Stenberg (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 173 Dnr KS 2016-000363 720 Fråga av Charlotta Enqvist (KD) om öppna jämförelser om vård och omsorg om äldre 2014 Kommunfullmäktigeledamoten Charlotta Enqvist (KD) har till socialnämndens ordförande ställt följande fråga: 2014 gjorde Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges kommuner och landsting för femte gången öppna jämförelser om vård och omsorg om äldre. Rapporten belyste kvaliteten på vården och omsorgen utifrån olika perspektiv och områden, och indikatorerna som rapporten beskrev är sådana som är möjliga för kommunerna och landstingen att själva påverka. Ett gediget dokument för oss som jobbar med de här frågorna på olika sätt att ta del av. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor: Hur många procent av Skellefteåbor 65+ har svarat på frågorna som ligger till grund för rapporten? Hur använder sig kommunen av rapporten i sitt arbete för att göra Skellefteå så bra som möjligt för äldre att bo och leva i? Kommunfullmäktiges beslut Då frågeställaren inte är närvarande vid dagens sammanträde bordläggs frågan till kommande sammanträde.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 174 Dnr KS 2016-434 612 Fråga av Charlotta Enqvist (KD) om ekonomisk baskunskap i gymnasiet Kommunfullmäktigeledamoten Charlotta Enqvist (KD) har till gymnasienämndens ordförande ställt följande fråga: För att klara sig väl i vuxenlivet är det en fördel om man som ung vuxen ha med sig vissa redskap och praktiska kunskaper från sin uppväxt och skolgång. Hur man sköter sin hushållsekonomi med en balanserad budget är en sådan grundläggande kunskap som är oerhört nyttig att bära med sig för att stå rustad inför livet som vuxen. Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga: På vilket sätt får elever på gymnasiet i Skellefteå kommun ta del av hushållsekonomisk baskunskap? Kommunfullmäktiges beslut Då frågeställaren inte är närvarande vid dagens sammanträde bordläggs frågan till kommande sammanträde.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 175 Dnr KS 2016-000153 770 Interpellation av Carina Sundbom (C) ställd till socialnämndens ordförande om att psykisk ohälsa hos barn och ungdomar ökar och väntetiden till BUP är upp till ett halvår (7/16) Kommunfullmäktiges beslut Då två interpellationer med samma innehåll, ställda till barn- och grundskolenämndens ordförande respektive gymnasienämndens ordförande, behandlats av kommunfullmäktige vid sammanträdet 2016-04- 19 betraktas interpellationen, med Carina Sundboms medgivande, såsom avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 176 Dnr KS 2016-000201 700 Interpellation av Andreas Westerberg (L) om meddelarfrihet inom äldreomsorgen (10/16) Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen bordläggs till kommunfullmäktiges sammanträde 2016-06-14.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 177 Dnr KS 2016-000211 029 Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om anställdas möjlighet att prata med media (11/16) Kommunfullmäktiges beslut Interpellationen bordläggs till kommunfullmäktiges sammanträde 2016-06-14.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 178 Dnr KS 2016-000227 600 Interpellation av Carina Sundbom (C) om lärarlösa lektioner ger färre undervisningstimmar (12/16) Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: En skola i toppklass, där fler blir behöriga till gymnasiet, fler fullföljer gymnasiet och där alla trivs och känner sig trygga i skolan har kommunfullmäktige beslutat att Skellefteå ska ha år 2020. I strategin Skellefteå 2030 konstateras att kunskap och kompetens är grunden för utveckling. Barn och unga i Skellefteå behöver rustas för en föränderlig framtid och att alla människor oavsett kön, ålder och ursprung ska ha förutsättningar att uppnå sin fulla potential genom hela livet. Eftertraktad kompetens bidrar till konkurrenskraft och livskraft i näringslivet och i samhället. Nationellt är forskning enig att läraren är den viktigaste pusselbiten för elevernas resultat, tillsammans med en pedagogisk mångfald och stärkt lärmiljö. Elevernas lärmiljö är lektionerna och den professionella pedagogiska mångfalden är lärarnas undervisning. Denna undervisning ska varje elev vara garanterad enligt skollagen. Enligt skollagen ska en elev få minst 6 665 undervisningstimmar i grundskolan. I en rapport från Skolverket kan man läsa att flera kommuner inte kan följa lagens krav om antal undervisningstimmar. Hur är det då i Skellefteå? Centerpartiet i Skellefteå tycker det är oroande att undervisningen ibland blir inställd. Vid tidigare fullmäktigemöte ställdes frågan hur det ser ut i Skellefteå och man fick svaret att 30 % av förfrågningarna till vikariepoolen får avslag. Hur blir det då med den garanterade undervisningstiden? Och vad blir konsekvensen när det ser olika ut för skolorna i kommunen. Med anledning av detta frågar jag barn- och grundskolenämndens ordförande: 1. Hur ser statistiken ut i Skellefteå kommun när det gäller antalet lektioner man behöver hitta vikarier för totalt? 2. På vilket sätt ersätts dessa lektioner och hur många lektioner måste ställas in? 3. På vilket sätt kompenserar man eleverna för utebliven undervisningstid och när sker detta?

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 4. Hur säkerställer Skellefteå kommun att eleverna i grundskolan får sin garanterade undervisningstid? 5. Vilka åtgärder vidtas i de skolor som inte lyckas efterfölja den lagstadgade garanterade undervisningstiden? Barn- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: Värt att notera förutom svaren på frågorna nedan, är att den garanterade undervisningstiden i Sverige numera uppgår till 6 785 timmar per elev för årskurserna 1-9, då 120 timmar mer matematik lades till i den nationella timplanen inför läsåret 2013/2014. Svar på fråga 1: Fram till den 7 april 2016 har Skellefteå kommuns 7 013 elever i årskurs 1-9, gått i skola under 133 skoldagar läsåret 2015/16. Eleverna har enligt timplanen i genomsnitt cirka 6 lektioner per dag, vilket innebär att med en genomsnittsklass på cirka 20 elever (från årskurs 1-9) anordnas i Skellefteås skolor varje dag 2 100 lektioner. Den beräkningen bygger på att de 350 klasserna har 6 lektioner per dag i snitt. Det gör att det totala antalet lektioner som genomförts i Skellefteå kommun fram till den 7 april uppgår till cirka 279 000 stycken. Under läsåret 2015/16, hade det till och med 7 april, på samtliga skoleneheter i Skellefteå kommun, sökts vikarier för 1 627 lektioner i grundskolan. Det innebär att skolorna har sökt vikarie för 0,6 procent av alla lektionerna som genomförts. Övriga lektioner där vikarie har behövts har lösts på skolan. Svar på fråga 2: Beroende på elevernas ålder ser lösningen olika ut när man inte får vikarie till skolan. Bland de yngre eleverna i grundskolan finns alltid en vuxen på plats, även om det inte blir en planerad lektion i ett skolämne. Detta för att säkerställa tryggheten. Med stigande ålder kan ett sätt att hantera situationen vara, att eleverna får en uppgift att arbeta med på egen hand. Det görs när eleverna bedöms kunna klara sig på egen hand vid lektionstillfället. Ytterligare upp i åldrarna kan det ibland bli frågan om att eleverna får håltimme, dvs. är lärarlösa. Om lektionen ligger i slutet av skoldagen kan eleverna även få gå hem tidigare. Detta är dock lösningar man tar till när alla andra alternativ att lösa situationen har avvägts. 28 procent av förfrågningarna till vikariepoolen gällande grundskolan hade fram till den 7 april 2016 fått avslag. Det är därmed en förbättring med 2 procentenheter från tidigare 30 procent, som var fallet i samband med att ärendet var aktuellt i kommunfullmäktige tidigare under läsåret. Svar på fråga 3: Ansvaret för att eleverna får sin garanterade undervisningstid har respektive skolas rektor. Vid skolbyte, sjukdom eller annan frånvaro är det en individuell bedömning på skolan som görs, gällande vilken kompensation

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 som är lämpligast i det enskilda fallet. Kompensationen bedöms och genomförs löpande. Alternativ som skolan har möjlighet att erbjuda är exempelvis läxhjälp eller lovskola, något som Skellefteå kommun sökt statsbidrag för. Svar på fråga 4: Timplanen som beslutades i barn- och grundskolenämnden 2013-01-30, har ett högre antal timmar än vad som krävs enligt skollagens 6 785 timmar. I Skellefteå uppgår den summan till 6 800 timmar beräknat på 178 skoldagar, som läsårets längd varit de senaste åren. Detta just för att en elev med viss frånvaro ändå ska få sin garanterade undervisningstid. Svar på fråga 5: Bedömningen är att skolorna i Skellefteå kommun generellt efterföljer den lagstadgade undervisningstiden. I de fall där elever, på individnivå, inte uppnår den lagstadgade undervisningstiden, är det upp till rektor att lägga upp en plan för att eleven ska få sin garanterade undervisningstid. Sedan Carina Sundbom (C), Fredrik Stenberg (S), Jens Wennberg (L), Stina Engström (L), Nils E Vesterberg (M), Hans Brettschneider (MP), Andreas Löwenhöök (M), Bertil Almgren (S), Joakim Wallström (V), Jeanette Velander (V) samt Andreas Westerberg (L) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 179 Dnr KS 2016-000264 710 Interpellation av Lenita Hellman (M) om barnens rätt till en trygg förskola (13/16) Kommunfullmäktigeledamoten Lenita Hellman (M) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Moderaterna vill att alla barn ska vara trygga och känna sig välkomna i Skellefteås förskolor. Vi vill att förskoleverksamheten ska präglas av en god pedagogisk verksamhet och närvarande vuxna, som barnen känner tillit till och får hjälp och stöd av. Skellefteå kommun ska vara en bra plats för barnen. Hit ska familjer välja att flytta och bosätta sig. Det är en central del i arbetet för ett växande Skellefteå och för att nå målet om 80 000 invånare. Tyvärr finns det mycket kvar att göra för att förskolan i Skellefteå ska kännas som en trygg och välkomnande plats för alla barn. Moderaterna har genom verksamhetsbesök och föräldrakontakter fått bilden av förskolor med stora barngrupper och stressad personal. I vissa fall till en sådan omfattning att det går ut över barnen. Ett fall, som vi fått lov att dela med oss av, rör en 1,5-åring placerad på en förskola i Skellefteå. En förälder berättar hur barnet vid flera tillfällen fallit och fått blåmärken och ingen i personalen har uppmärksammat vad som skett. Vid ett tillfälle blev barnet biten så allvarligt att det blev nödvändigt med stelkrampsspruta. Vid detta tillfälle fanns det inte heller någon vuxen som kunde redogöra för vad som hade hänt. Föräldern har frågat efter tillbuds- och olycksrapporteringen för dessa tillfällen, men de har inte lämnats ut. Det har inte ens gjorts någon tillbudsoch olycksrapportering. Svaret har istället varit att sådana rapporter bara görs om en olycka skett. På Skellefteå kommuns arbetsplatser för vuxna används tillbuds- och olycksrapportering för att trygga säkerheten på arbetsplatsen. Rapporterna kan användas som underlag för förbättringar av arbetsmiljö, rutiner och organisation. Rapporten ger även en tydlig varningssignal då personalen inte räcker till på andra plan. Det är märkligt att barnens förskolemiljö inte verkar vara en lika viktig fråga i Skellefteå kommun. Med anledning av ovanstående har jag följande frågor till barn och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S): 1. Vad sänder det för signaler, kring barnens trygghet, om tillbud i förskolan inte tas på lika stort allvar som vuxnas?

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 2. Ska inte barns trygghet och säkerhet värderas lika högt som vuxnas? 3. Kommer barn- och grundskolenämnden att se över rutinerna för personalens rapportering av olyckor och tillbud på kommunens förskolor? 4. Hur arbetar barn- och grundskolenämnden för att avlasta förskolelärarna, så att de får tid och möjlighet till att jobba med barnen på ett bra sätt? 5. Vilka åtgärder avser barn- och grundskolenämnden besluta om för att stärka tryggheten i kommunens förskolor? Barn- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Tillbud i förskolan tas på lika stort allvar som vuxnas. Varje gång det händer något så måste pedagogen ta ett beslut. Beslutet kan vara om det ska dokumenteras i Lisa eller inte. Att små barn biter sig själva eller andra är vanligt. Ofta beror det på att barnet ännu inte har lärt sig att uttrycka sig i ord, och bitandet blir ett sätt att ta kontakt och visa känslor. Små barn biter inte för att vara elaka eller besvärliga. De har ofta nära till känslor och kan vara impulsiva. Om det finns barn i en barngrupp som bits så jobbar medarbetarna med att försöka ändra det beteendet för det är inte okej. Svar på fråga 2: Jo, barns trygghet och säkerhet ska värderas lika högt som de vuxnas. Vår filosofi är att ha barnet i centrum hela tiden och vi arbetar för att uppfylla barnkonventionen där vår barncheck är en del i detta. I övrigt se ovan. Svar på fråga 3: Skellefteå kommun använder Lisa, ett IT-stöd för rapportering av arbetsskador och tillbud. Vi använder samma system för medarbetare, elever i skolan och barn i förskolan. Vi kan på det sättet följa de skador/tillbud som inträffar i verksamheten och det ligger sedan till grund för förändringar i miljön eller att vi måste arbeta på något särskilt sätt för ett förändrat beteende. Vid allvarligare tillbud så anmäls detta, för såväl barn som vuxna till arbetsmiljöverket. Svar på fråga 4: Det ligger på respektive chef att arbeta med organisatorisk arbetsmiljö, vilket omfattar både arbetsbelastning och arbetstid. Det finns mål uppsatta i vårt systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Arbetsmiljöarbetet följs upp årligen i barn- och grundskolenämnden. Svar på fråga 5: Vi inför nu planering förskola, ett system där vi lägger in barnens scheman. Utifrån deras scheman så underlättar det för förskolechef att schemalägga

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 medarbetarna så att det harmoniseras mot barnens tider. Barn- och grundskolenämnden arbetar aktivt med en hållbar bemanning. Vi har infört lokala pooler för att täcka den akuta korttidsfrånvaron. De lokala poolerna skapar också bättre förutsättningar till att det finns vikarier i vikariepoolen när den behöver användas. Anställda i de lokala poolerna är anställda på viss tid eller tillsvidare. I den centrala vikariepoolen finns i huvudsak timanställda. Ett arbete pågår att förstärka lokala pooler. Vartannat år görs en trygghetsenkät i förskolorna. Utifrån resultatet på denna görs en handlingsplan för att arbeta med de utvecklingsområden som framkommit. Förvaltningen har sökt och fortsätter söka riktade statsbidrag för färre barn i barngrupperna. Sedan Lenita Hellman (M), Fredrik Stenberg (S), Lena Sandberg (KD), samt Lova Torstensson (V) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 180 Dnr KS 2016-000368 140 Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om regionala arbetstillfällen i Skellefteå (14/16) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har under vårterminen diskuterat frågan om etableringar av fler statliga jobb i Skellefteå. Med utgångspunkt i utvecklingsstrategin skrivningar, att ett ökat utbud av statliga och regionala verksamheter behövs för att arbetsmarknaden ska bli attraktivare, inte minst för akademiker som är kvinnor, så har det fattats beslut om ett tydligare etableringsarbete av statliga jobb i Skellefteå. Det är välkommet att vi nu, tillsammans, tar ett samlat grepp kring den frågan. Det är bra för ett växande Skellefteå. Om man stannar upp i utvecklingsstrategin, och på nytt läser skrivningen ett ökat utbud av statliga och regionala verksamheter, så kan man fråga sig hur kommunen agerar när det gäller regionala arbetstillfällen. Framförallt gentemot den stora regionala arbetsgivaren, landstinget. Studier, från bland annat Uppsalaregionen, visar att landstinget har en tydligt påverkande roll för regional tillväxt och utveckling. Landstinget, och hälso- och sjukvården, måste därför finnas med i arbetet för ett växande Skellefteå. Frågan är nu om den politiska ledningen i kommunen kommer att uppvakta landstinget, när det gäller arbetstillfällen och utvecklingen av verksamheter i Skellefteå kommun, på samma sätt som man nu tänker kring staten? Idag är det inte tydligt vilket arbete kommunen gör för att påverka landstingets beslut kring arbetstillfällen och utveckling. En utveckling som inte är positiv, sett till SCB:s arbetsmarknadsstatistik. Om man räknar ihop de senaste 10 årens utveckling av antalet landstingsanställda i länets tre sjukhuskommuner; Umeå, Skellefteå och Lycksele så visar statistiken en ökning på totalen. Men om man tittar specifik på Skellefteå så har det skett en minskning av landstingsanställda, både i antal och som andel av totalen. I Umeå har antal och andel ökat. Antalet landstingsanställda har i Skellefteå minskat med 6,5 procent medan de har ökat i Umeå med 10,3 procent. Detta är en utveckling som kommunstyrelsens ordförande, Lorents Burman (S), tycks vara stolt över. I en debattartikel i Norran, publicerad i slutet av mars, uttrycker kommunstyrelsens ordförande och de socialdemokratiska landstingsråden Peter Olofsson och Karin Lundström hur stolta de är över utvecklingen i hälso- och sjukvården i Skellefteå. Hälso- och sjukvårdens personal gör givetvis ett fantastiskt jobb och man kan häpnas över den allt snabbare medicinska utveckling som kommer ur

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 forskningen. Men jag ställer mig frågande till hur mycket Socialdemokraterna har bidragit till detta. De senaste årens politiska beslut har ju i allt större utsträckning handlat om nedskärningar. Inom barnavdelningen, vården i livets slut (Orkidén), psykiatrin, kirurgi- och ortopedin, hjälpmedelsverksamheten, öron-näsa-hals-mottagningen, med mera. Samtidigt råder det stora problem i primärvården, med bristande läkarbemanning. En fråga som direkt påverkar de vård- och omsorgsverksamheter som kommunen ansvarar för, och framförallt de människor som är i behov av vård. Mot bakgrund av ovanstående har jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande, Lorents Burman (S): 1. Är du stolt över att landstingsjobben i Skellefteå har minskat? 2. Är du stolt över det kommunala påverkansarbete, som eventuellt gjordes, för att förhindra nedskärningarna inom verksamheter som barnavdelningen, vården i livets slut, psykiatrin och kirurgi- och ortopedin? 3. Är du stolt över det kommunala påverkansarbete, som eventuellt gjordes, för att förhindra flytten av hjälpmedelslagret från Skellefteå? 4. Är du stolt över det kommunala påverkansarbete, som eventuellt pågår, för att förhindra flytten av öron-näsa-hals-mottagningen till Umeå? 5. På vilket sätt agerar du, utifrån kommunstyrelsen huvudansvar för Skellefteå kommuns tillväxt, för att landstingsverksamheter och jobb finns kvar i Skellefteå? 6. Delar du min åsikt om att kommunstyrelsen bör ta fram en lokal påverkansagenda gentemot landsting/region för jobb och utveckling på samma sätt som kommunen nyligen har gjort kring frågor som rör staten? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Det går en diskussion om lasarettets framtid och öron näsa hals i synnerhet. Ett offentligt möte av Skellefteå Uppropet under mars månad och ett antal insändare har skrivit om att öron näsa hals kommer att flyttas till Umeå. Allianspolitiker från Skellefteå med moderaterna i spetsen har dessutom deltagit i medier där man med förskräckelse säger att kommunledningen inte gör något för Skellefteå lasarett. Naturligtvis handlar det om en politisk retorik agenda att lägga en riktad skuld på kommunen som att vi skulle sakna vilja och engagemang för vårt lasarett. Skenmanövern här är att ta fokus från landstinget och skjuta mot kommunpolitiken.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 Kunde läsa Norrans ledarskribent med utgångspunkten efter en debattartikel i Norran den 24/3 2016. Ledarskribentens reflektion // länets sjukvård ingen kommunal fråga, här är det landstinget som ställer och styr, men Lorents Burman har, tillsammans med landstingsstyrelsens Peter Olofsson (S) Karin Lundström (S), gått ut i en debattartikel i Norran och gett sin syn på varför delar av öron-näsa-halsverksamheten måste flytta från Skellefteå. Så han blir svaret skyldig. Den insatsen förstärkte inte bilden av en politiker som rakryggad står upp för sin bygd, som sätter kommunen före partiet. Så han blir svaret skyldig. // Men den debattartikeln berör inte öron näsa hals med ett enda ord som skribenten låter påskina. Den handlar om en sjukvård som ska vara jämlik i hela länet och att verka för en utveckling av Skellefteå lasaretts verksamheter. Andreas Löwenhöök har ställt en interpellation om regionala arbetstillfällen och som har sin grund i förändringar på öron- näsa och hals på Skellefteå lasarett där han undrar hur stolt jag är över detta. Vi måste förstå att som politiker så är ansvaret brett och omfattande. Det betyder även att länspolitiken som innefattar landstingspolitiken är väldigt viktig, och det innebär ett delansvar med ladstingsledningen och andra kommuner. Ett delansvar där hela länet ska ges en jämlik vård i samtliga 15 kommuner. Men i allt detta så är Skellefteå lasarett avgörande viktigt för oss både ur en samhällsfunktion men även sett utifrån sysselsättningssynpunkt. Låt oss titta på de tre sjukhusen i länet. Lycksele lasarett är ett länsdelssjukhus med uppdrag Lycksele kommun och södra Lappland för 36 000 innevånare. Skellefteå lasarett är ett länsdelssjukhus med uppdrag Skellefteå och Norsjö kommun för 76 00 innevånare. Norrlands universitet sjukhus (NUS) har tre uppdrag. Ett länsdelsuppdrag för Umeå kommun och de kranskommuner som finns runt Umeå för 150 000 innevånare. Dels ett länsövergripande uppdrag med specialist sjukvård för hela Västerbottens 260 000 innevånare. Och dels ett regionsuppdrag för de fyra nordligaste länen Norrbotten- Västerbotten- Västernorrland och Jämtlands län för näst intill 1 miljon innevånare. Därför kan man aldrig jämställa sjukhusen vi har i regionen eller länet. Andreas Löwenhöök (M) ställer sig frågan hur jag kan vara stolt när kommunledningen enligt Andreas inte förefaller agera. När det då gäller Skellefteå lasarett så har vi utifrån kommunens perspektiv i en debattartikel i Norran den 12 maj skrivit följande: //Skellefteå kommuns uppfattning är självklart att Skellefteå lasarett ska vara kvar. Det finns inte någon dold agenda att lasarettet ska läggas ned. Läns dels lasarettet som försörjer 76 000 medborgare ska hålla en hög kvalitativ och teknisk nivå som sjukhus. Detta är avgjort den viktigaste

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 samhällsfunktionen för våra medborgare. Skellefteå kommun har nu den största investeringstakten i både kommun och privat sektor på över 25 år. Vi ska växa. Detta ger en ökad befolkning och därmed säkrar vi både Skellefteås lasarett och hälsocentralernas framtid och där varje arbetstillfälle är viktigt. Med tydlighet så ska öron- näsa- hals behandlingar finnas på Skellefteå lasarettet. Men under en tid kommer dock Skellefteå lasarett att vara utan specialistläkare för öron- näsa- hals, men stora delar av verksamheten kommer att utföras av annan läkarkompetens och personalkompetens. Som kommunföreträdare tycker vi inte alls att det är bra. Men beskedet från landstingsledningen är att lösa detta med nyrekrytering av läkare vilket det också finns beslut på. Kommunens och landstingets S-ledning har löpande dialog om sjukvården för länet i stort och Skellefteå lasarett i synnerhet. Här påtalar vi kontinuerligt behovet och kravet på ett fullgott och modernt Skellefteå lasarett och som ska vara med i sjukvårdens utveckling. Anledningen till beslutet av tillfällig karaktär är enligt landstinget de höga kostnaderna för stafettläkare och svårigheter att rekrytera fasta specialistläkartjänster vid ö-n-h i Skellefteå. Märk väl att samtliga partier stödde beslutet som togs av nämnden för häls-o och sjukvård i feb -16. Men här inträffar plötsligt något anmärkningsvärt. Alliansen verkar inte kännas vid det beslut man tagit. Plötsligt hör man landstingets och kommunens oppositionspartier ibland annat media förmedla ett budskap som kan liknas vid att ö-n-h verksamheten ska upphöra. Tydlighet ärlighet och korrekthet borde vara ett krav på alliansens landstingspolitiker. Klart är att stafettläkarkostnaderna är oacceptabelt höga och systemet inom sjukvården har krackelerat. Överkostnader ligger på ca 75 miljoner för Västerbottens Läns Landsting årligen. Det skulle istället kunna ge ytterligare 60 läkartjänster för sjukhusen och hälsocentralena i länet. Det skulle vara en helt orimlig tanke att införa stafettpedagoger för våra barn i skolan eller stafettpersonal för de äldre på våra särskilda boenden i kommunen. Det måste till ett system i framtiden där stafettläkare i princip upphör/förbjuds och där verksamheten byggs på ordinarie stationära läkare.// Vid sjukhuset bedrivs klinisk forskning på patientnära och angelägna sjukdomsområden. I synnerhet de kring hjärt-kärlsjukdomar, slaganfall, lungsjukdomar, mag-tarmsjukdomar och forskning kring optimal läkemedelsanvändning. Forskningen omfattar idag även omvårdnadsforskning. Skellefteå lasarett rankades av tidningen Dagens medicin till landets 8e medelstora sjukhus. Fortsatt högt förtroende för lasarettet enligt den årliga patientundersökningen. Men frågorna från Andreas är Hur stolt är du Lorents? Här kan man läsa in en stor dos ironi av Andreas. Över mig själv är jag inte

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 stolt. Det ligger inte i min natur att vara det. Jag har ett uppdrag som innebär att man aldrig blir nöjd över den egna insatsen i allt det arbete man lägger ned. Men som Socialdemokrat är jag stolt över det arbete mitt parti åstadkommit med sjukvården i länet och vid Skellefteå lasarett genom åren. Jag är stolt över all den personal som arbetar vid Skellefteå lasarett och de 13 hälsocentraler vi har i Skellefteå och Norsjö kommun. Jag är stolt över att Skellefteå lasarett är ett modernt och välutrustat länsdelssjukhus med runt 1 300 anställda som utför samhällets viktigaste uppgifter. Skellefteå lasarett har många specialiteter och omfattande kirurgisk verksamhet inom kirurgi, ortopedi och gynekologi. Här finns också väl utbyggt rehabiliteringscentrum och stor psykiatrisk verksamhet. Här finns även länets barnlöshetsmottagning, flera medicinavdelningar, BBavdelning, Barn avd. Kvinnoklinik, Psykiatrisk klinik, Bup, AHS Viol med mera. Cytostatika-avdelning har tillkommit så att cancerpatienter kan få sin behandling på hemorten. Antalet platser på geriatriken har utökats. Samarbetet med kommunen skatte växlingen hem sjukvården har inneburit att en viss minskning av vårdplatser då det inte längre är en hel avdelning med utskrivningsklara patienter. Arbete pågår med att ta fram en fastighetsplan utifrån tankar om nya Skellefteå lasarett. Fortsatt sjukhusutveckling viktig inför kommande regionbildning i norr. Men Norrlands universitetssjukhus har ansvar för hög specialiserad sjukvård till invånarna i hela den norra sjukvårdsregionen. Det handlar allt från cancer behandlingar till bypass operationer. Om inte så, ja då vore Uppsala det närmast alternativet till universitetssjukhus. Vi ska inte jobba med Skellefteås sjukvård ur ett 70-tals perspektiv. Då låg man inne för en blindtarmsoperation i 7-10 dagar. Idag utför Skellefteå titthålskirurgioperationer och man går hem efter några timmar. Likadant med pacemakeroperationer. Skellefteå har ett lasarett med hög kompetens. Jag har sett personer i min närhet som drabbats av olika former av mycket allvarliga sjukdomstillstånd. En bekant till mig har drabbats av cancer. Den sjukvård han fått vid Skellefteå lasarett är av mycket hög kvalitet. Men den i vissa delar av behandlingen som krävt hög specialistvård har han fått i Umeå. Bekanta som gjort komplicerade bypass operation på NUS. En bekant som med komplicerat hjärta fått pacemaker med hjärtstarter på NUS. Ja, ni kan säkert känna igen detta. Det är precis så det måste vara för att säkerställa garanti och trygghet för alla patienter att garnteras en jämlik vård i Norrlands region. Det nu Andreas Lövenhök vill få svar av mig är Är du stolt Lorents? Ja Andreas, om nu stolt är rätt ord. Jag känner mig stolt och trygg över att vi har den sjukvården i länet både för Umeå-, Dorotea-, Malå- och Skellefteborna.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 Är du stolt över att landstingsjobben i Skellefteå har minskat? Är du stolt över det kommunala påverkansarbete, som eventuellt gjordes, för att förhindra nedskärningarna inom verksamheter som barnavdelningen, vården i livets slut, psykiatrin och kirurgi- och ortopedin? Är du stolt över det kommunala påverkansarbete, som eventuellt gjordes, för att förhindra flytten av hjälpmedelslagret från Skellefteå? Är du stolt över det kommunala påverkansarbete, som eventuellt pågår, för att förhindra flytten av öron-näsa-hals-mottagningen till Umeå? På vilket sätt agerar du, utifrån kommunstyrelsen huvudansvar för Skellefteå kommuns tillväxt, för att landstingsverksamheter och jobb finns kvar i Skellefteå? Delar du min åsikt om att kommunstyrelsen bör ta fram en lokal påverkansagenda gentemot landsting/region för jobb och utveckling på samma sätt som kommunen nyligen har gjort kring frågor som rör staten? Som svar på dina är du stolt Lorents frågor så vill jag säga detta. Jag och mitt parti håller en hög agenda i samtalen med den politiska landstings ledningen. Samtalen handlar om vikten av Skellefteå lasarett. Vi vill att lasarettet ska utvecklas och hålla en hög kvalitativ och teknisk nivå som sjukhus. Vi beskriver och påtalar hur viktigt sjukhusvården i norra länsdelen är för medborgarna. Dessa samtal sker kontinuerligt med landstingsledningen. Vi är väldigt aktiva och tydliga i detta. Lasarettet ska vara kvar. Specialistläkare för öron- näsa- hals läkare ska återkomma till Skellefteå genom rekrytering. Sen håller jag inte med om att landstingets arbetstillfällen minskat i Skellefteå. Vi driver kravet för ett bästa Skellefteå lasarett.men detta sker på den spelhalvan som du inte alls är med på. Och det stör dig säkert. Men jag kan lova att jag står rakryggad upp för min byggd när det gäller Skellefteå lasarett. Så jag anser mig inte stå svaret skyldig! På frågan: Delar du min åsikt om att kommunstyrelsen bör ta fram en lokal påverkansagenda gentemot landsting/region för jobb och utveckling på samma sätt som kommunen nyligen har gjort kring frågor som rör staten? Svaret är nej! Jag anser inte att vi ska ha en agenda gentemot övriga länets 14 kommuner. Vi ska inte ha en agenda gentemot regionen Västerbotten. Vi ska inte ha en agenda gentemot landstinget. Vilka signaler skulle det sända om oss som

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 politiker? Om vi nu skulle bli en stor region, ska vi då föra en egen agenda gentemot hela regionen då? Hur skulle vi då uppfattas som lagspelare? Ni måste ju lyfta upp er själva i den politiska debatten. Vi måste hålla en hög politisk kvalitet. Det är så andra framgångsrika kommuner har lyckats. Det måste ju bli ett slut att skylla allt på Umeå. Det måste bli ett slut att självömka och tycka synd om oss själva i Skellefteå. För vem vill bygga ett partnerskap och framtid med en sådan kommun med en sådan politisk ledning med en sådan uppfattning. Vi är jäkla bra på en massa olika områden i Skellefteå och vi ska bli ännu bättre. Kom med i det lagspelet, det skulle jag uppskatta. Det skulle stimulera både tillväxt och utveckling i en snabbare takt i vår kommun. Då skulle vi vara fler goda ambassadörer för Skellefteå. Sedan Andreas Löwenhöök (M), Lorents Burman (S), Jens Wennberg (L), Olof Hasslow (L), Birgitta Burström (L), Lena Sandberg (KD), Carina Sundbom (C), Hans Brettschneider (MP), Ann Åström (S), Micaela Löwenhöök (M), Agneta Hansson (V), Andreas Westerberg (L), Anette Lindgren (M), Daniel Ådin (S) samt Stina Engström (L) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 181 Dnr KS 2012-000227 317 Motion av Håkan Lindh (L), Andreas Löwenhöök (M), Hans-Eric Wallin (V), Maria Wiksten (KD), Maalin Wikström (MP) och Daniel Öhgren (C) om revidering av regler för vägbelysning (10/12) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Håkan Lindh (L), Andreas Löwenhöök (M), Hans-Eric Wallin (V), Maria Wiksten (KD), Maalin Wikström (MP) och Daniel Öhgren (C) föreslår i en motion att kommunens regler för vägbelysning revideras och beaktar följande: 1. Belysningens betydelse för att människor ska vilja bo och verka i hela vår kommun. 2. Vikten av att representanter från byarna involveras i revideringsarbetet. 3. Idén om olika regler för nybyggnation och nedsläckning av gammal belysningsanläggning. 4. Möjligheter att uppmuntra och påskynda energieffektivisering i vår kommun. Motionen remitterades till tekniska nämnden som 2012-08-20 avstyrkte att reglerna skulle ändras. Kommunstyrelsen beslutade 2012-09-25 att återremittera motionen till tekniska nämnden för en förnyad översyn av reglerna för vägbelysning där i kommunstyrelsen framförda synpunkter skulle prövas. Tekniska nämnden beslutade 2016-03-21 att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Nämnden anför att det pågår ett arbete med att ta fram ett nytt regelverk, och bland de områden som ses över är bland annat möjligheterna att motverka mörka områden vid översyn, möjlighet att via avgift få behålla ljuspunkter som inte uppfyller reglerna, samt ett bidrag till egen infartsbelysning om belysningsanläggningen vid berörd fastighet tas bort. Kommunfullmäktiges beslut Motionen bifalls. Protokollsanteckning Carina Sundbom (C) lämnar följande godkända protokollsanteckning: Jag finner det anmärkningsvärt att det av tekniska nämndens protokoll

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 framgår att under 2016 inköp skett av natriumarmaturer istället för LEDarmaturer, trots kommunfullmäktiges beslut om energisnåla lampor. Inlägg Ola Burström (S), Andreas Löwenhöök (M), Agneta Hansson (V), Carina Sundbom (C) samt Kjell Bergmark (C) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen bifalls. Ola Burström (S), Andreas Löwenhöök (M) samt Carina Sundbom (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2016-04-20, 184 Tekniska nämndens protokoll 2016-03-21, 90 Kommunstyrelsens protokoll 2012-09-25, 316 Tekniska nämndens protokoll 2012-08-20, 208 Motion (10/12) 2012-03-23 Beslutet sänds till: Motionärerna Tekniska nämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 182 Dnr KS 2015-000584 230 Motion av Andreas Löwenhöök (M), Carina Sundbom (C), Andreas Westerberg (L) och Lennart Hägglund (KD) om byggande för framtiden med bygglovsgaranti samt förenkling och förkortning av bygglovsprocessen (26/15) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Andreas Löwenhöök (M), Carina Sundbom (C), Andreas Westerberg (FP) och Lennart Hägglund (KD) anför i motion följande: För att Skellefteå ska kunna växa behöver vi fler bostäder. Det behövs olika variationer, både fler lägenheter och fler villor. Vi behöver även fler stora och små aktörer på bostadsmarknaden. Både aktörer som bygger men också förvaltar. För att Skellefteå ska kunna växa behöver vi även fler arbetstillfällen. Det behövs olika typer av företag, både större och mindre, som vill etablera och utvecklas i Skellefteå. Många av dessa företag behöver lokaler att bedriva sina verksamheter i. För att få fler bostäder och fler företag så måste det vara enkelt och välkomnande att bygga i Skellefteå. Det ska vara smidigt att söka bygglov, det måste finnas möjlighet att få bygglov i attraktiva lägen och det ska vara snabb handläggning av bygglovsansökan. Idag har sökanden möjlighet att lämna in bygglovsansökan med pappershandlingar via post till samhällsbyggnadskontoret eller digitalt via kommunens hemsida. Att ansökan går att lämna digitalt är en stor förenkling för de sökande. Anmärkningsvärt är att kommunen lovar snabbare handläggning om sökanden personligen kommer in till samhällsbyggnadskontoret och lämnar in handlingarna. Detta enligt kommunens hemsida. Att kunna bygga i attraktiva lägen är en önskan många har. Vill ett företag bygga en fastighet med specifika önskemål för verksamheten bör det finnas en framförhållning i planarbetet, så att det snabbt går att erbjuda lämplig mark till företaget. Vi vet att planarbete tar lång tid. En ny plan kan ta två år att göra. Därför fordras det att tjänstepersonerna är framsynta och har en handlingsberedskap, när behoven av byggklara tomter ökar. Väntetider på att få svar på ett sökt bygglov är ett stort problem i Skellefteå. I kommunens serviceförklaring lovar man att ge beslut om bygglov för enkla ärenden inom högst fyra veckor och beslut om bygglov för vanliga ärenden inom högst åtta veckor, om alla ansökningshandlingar är korrekta. Tyvärr så lever kommunen inte upp till vad man lovat. Det finns exempel där företag har väntat på svar på ett enkelt bygglov i fyra månader. Att sedan bara få en förklaring och en ursäkt till varför kom-

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 munen inte höll löftet, är en klen tröst till de som väntar att få börja bygga. I vissa fall kan byggprojekt fördyras rejält på grund av den långa väntan på svar. Kanske väljer företaget att söka sig till en annan kommun, eller familjen som tänkte flytta till Skellefteå väljer en annan bostadsort, just för att de inte fick svar inom rimlig tid. Därför vill vi att det ska finnas en bygglovsgaranti, så att företag och privatpersoner vågar satsa på Skellefteå. Bygglovsgarantin innebär att om kommunen inte kan leva upp till den beslutade serviceförklaringen om väntetid på svar, eller ens inom de tio veckor som PBL, Plan- och bygglag (2010:900) föreskriver, bör den sökande kunna få ersättning för detta. Vi vill även att hela bygglovsprocessen förenklas, så det blir attraktivt att bygga i Skellefteå. Med anledning av detta föreslår vi kommunfullmäktige att: - ge bygg- och miljönämnden i uppdrag att införa en bygglovsgaranti, som utfaller om kommunen inte kan klara väntetiden utifrån den beslutade serviceförklaringen - ge bygg- och miljönämnden i uppdrag att presentera vilka åtgärder som krävs för att serviceförklaringen ska hållas - ge bygg- och miljönämnden i uppdrag att förkorta och förenkla bygglovsprocessen för företag och privatpersoner, utifrån de föreslagna åtgärderna. Bygg- och miljönämnden anför att nuvarande process utgår från nämndens arbete för ökad tydlighet och snabbare hantering av enklare bygglovsärenden av olika slag. En särskild bygglovsgaranti kommer att kräva resurser för att vid varje enskilt fall avgöra hur stor en garanti kommer att vara. Kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning till att antagen serviceförklaring bedöms vara tillräcklig. Inlägg Carina Sundbom (C), Hans Brettschneider (MP), Lorents Burman (S) samt Håkan Lindh (L) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås med hänvisning till att antagen serviceförklaring bedöms vara tillräcklig. Carina Sundbom (C) yrkar bifall till motionen. Hans Brettschneider (MP) samt Lorents Burman (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Carina Sundboms yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Carina Sundboms yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 45 ja-röster och 19 nej-röster, 1 ledamot är frånvarande. Hur var och en röstat framgår av till denna paragraf bifogade voteringslistor. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2016-04-20 181 Bygg- och miljönämndens protokoll 2016-03-07, 46 Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse 2016-02-16 Motion (26/15) 2015-06-23 Beslutet sänds till: Motionärerna Bygg- och miljönämnden

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 Voteringslista 182 Parti Ledamöter Ersättare Ja Nej Avstår Frånv S Bertil Almgren X M Henry Andersson Nils E Vesterberg X S Pierre Lidström X S Ola Burström X V Hans-Eric Wallin Lova Torstensson X S Lorents Burman X KD Charlotta Enqvist Lena Sandberg X S Daniel Enwall Peter Stensmar X S Robert Eskelinen X S Kenneth Fahlesson Lars Lundmark X L Catarina Falk Birgitta Burström X MP Vakant Daniela D Angelo X Wikström C Gunilla Hedlund Kurt Vallmark X M Lenita Hellman X S Emilia Hallin Gunnel Sandström X MP Ulrika Hjonequist Milad Razani X S Robert Ignberg X SD Per Olofsson X S Iosif Karambotis Staffan Asplund X S Åsa Karlsson Jan Johansson X S Agneta Burman- Elizabeth Westerlund X Ljungblad V Lina Lindahl Thomas Hashemi X M Anette Lindgren X C Markus Lindgren Kjell Bergmark X M Andreas Löwenhöök X M Micaela Löwenhöök X L Andreas Westerberg X S Carina Lundmark X S Anna Lundström X S Gunilla Lundström X S Maria Marklund Jasmine Ravaghi X S Felix Marklund-Norén X S Kamel Mnad X KD Lennart Hägglund X S Anna-Britta Lundberg X S Britt-Marie Nyhlén Solweig Widmark- X Andersson V Filip Palukka X C Maria Sandström X S Jonna Lundgren X S Jonas Segerlund Anna-Sara Sorsén X Transport 27 12 0 1