Forskarskolan i bearbetningsteknik Uppföljnings- och utvärderingsbesök april 2008 Gudrun Molander
KK-stiftelsen De värderingar och slutsatser som redovisas är utvärderarnas egna.
Förord Inbjudan att Utveckla forskarutbildning med näringslivsinriktning utgick från KK-stiftelsen 1996-05-20. Ansökningar med förslag på 250 forskarskolor lämnades in och sex av dessa beviljades stöd. Stödet till forskarskolor har fortsatt och i slutet av 2007 hade KK-stiftelsen beviljat stöd med nästan 500 miljoner kronor till totalt 20 forskarskolor med 277 doktorandplatser. Syftet med KK-stiftelsens företagsforskarskolor är att öka samarbete och kunskapsöverföring mellan högskola och näringsliv och att bidra till en ökad andel forskningsmeriterade medarbetare i svenska företag. KK-stiftelsen har tidigare låtit utvärdera konceptet för företagsforskarskolor, dvs. om det är en satsning som på ett effektivt sätt kan bidra till att öka samarbete och kunskapsöverföring mellan högskolor och näringsliv, och därmed öka andelen forskningsmeriterade i svenska företag. Utvärderingen utfördes 2003 av FBA Holding AB i Stockholm. I utvärderingen konstaterades att det är ett bra koncept. Detta stämde väl överens med stiftelsens egen uppfattning. Konceptet har bibehållits och förfinats allteftersom. Två av de sex första forskarskolorna har utvärderats av Faugert & Co Utvärdering, nämligen Tillämpad IT och industriell programvaruteknik vid Linköpings universitet och Fenix vid Chalmers i Göteborg och Handelshögskolan i Stockholm. Dessa utvärderingar kan sägas vara övervägande traditionella, dvs. summativa 1 och mest inriktade på kontroll mot uppsatta mål (hur har det gått). KK-stiftelsen har under senare år alltmer kommit att se lärande som en central del i det fortlöpande projektarbetet, som ett resultat av en process som bygger på reflektion över vad som händer utvecklas i projektet. Stiftelsen försöker därför utveckla och förändra sina metoder för uppföljning och utvärdering. Denna utvärdering är ett försök att bidra till lärandet genom att skapa en dialog med forskarskolan och stiftelsen har därför valt att genomföra utvärderingen internt. Christina Ehneström Utvärderingsansvarig 1 Summativ utvärdering görs i efterhand då man vill veta om en viss insats gett det resultat man förväntade sig, Jfr Formativ utvärdering som används när syftet är att kunna förbättra en pågående verksamhet. (Ove Karlsson Utvärdering mer än metod)
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 7 2 Bakgrund och syfte... 9 2.1 Uppföljning och utvärdering... 9 2.2 Syftet med uppföljningen... 10 3 Metod och genomförande... 11 3.1 Målgrupper... 11 4 Genomförande... 13 4.1 Forskarskolan i bearbetningsteknik... 13 4.2 Uppföljning och utvärdering... 14 4.3 Gruppdiskussioner... 15 4.4 Varför satsade högskolan och företagen i Dalarna på forskarskolan?... 23 4.5 Gemensam diskussion... 23 5 Analys och rekommendationer... 25 5.1 Analys kontroll och lärande... 25 5.2 Sammanfattande analys... 27 5.3 Publicering av forskningsrapporter... 27 5.4 Rekommendationer... 28
1 Sammanfattning Företagsforskarskolor är en av de former som KK-stiftelsen använder sig av i sina satsningar med målsättningen att stödja samverkan (numera kallad samproduktion) mellan akademi och näringsliv. KK-stiftelsen beslutade i mars 2002 att stödja den nationella forskarskolan i bearbetningsteknik vid med 16 miljoner kronor. Verksamheten startade i mars 2003 och beräknas pågå till och med februari 2009. Målet är att erbjuda en näringslivsanpassad forskarutbildning av hög kvalitet. Dessutom är avsikten att skapa förutsättningar för att forskarutbildning som utvecklas i samverkan mellan, företag och forskningsinstitut kan fortsätta efter det att KK-stiftelsens bidrag till verksamheten upphör. Som komplettering till den årliga skriftliga uppföljningsrapporten från forskarskolan besökte KK-stiftelsen denna den 22 april 2008. Vid besöket träffade stiftelsens representanter fyra olika grupper från forskarskolan: doktorander, handledare, företagsrepresentanter och högskolans ledning/forskarskolans styrelse. Diskussioner fördes dels med varje grupp för sig, dels med alla grupper tillsammans i en gemensam summering av dagens uppföljning. KK-stiftelsen ville få en beskrivning av hur de aktiviteter som genomförts har lett/leder till de mål som är uppsatta för forskarskolan (och KKstiftelsen) och om avsedda effekter med projektet kan identifieras. KKstiftelsen ville också höra forskarskolans och högskoleledningens bedömning av på vilket sätt uppbyggnaden av forskarskolan gör det troligt att den kan leva vidare efter det att KK-stiftelsen upphör med sitt finansiella stöd, och/eller om metoder och modeller för samproduktion m.m. som utvecklats inom forskarskolan kan användas i annan form. Eftersom doktoranderna står i centrum för forskarskolans verksamhet var det av största vikt för stiftelsen att få en uppfattning om hur de har upplevt forskarskolan. KK-stiftelsen var också intresserad av att få veta hur forskarskolan påverkat högskolan då det gäller samverkan (samproduktion) med näringslivet eller om forskarskolan på annat sätt lett till förändring och/eller förnyelse av verksamheten. Genom att KK-stiftelsen själv följer upp forskarskolans verksamhet innebär lärandet för stiftelsens del att man kommer att ha större möjlighet att få en bättre förståelse för hur forskarskolan arbetar och vad som är dess styrkor och svagheter, och därmed också bl.a. kunna utforma nya utlysningar på ett bättre sätt. 7
KK-stiftelsen konstaterar att forskarskolan trots en del problem initialt ändå befinner sig i en ganska gynnsam situation. Man är ensam inom området i Sverige. Intresse finns hos flera företag att satsa på fler doktorander och det bör vara möjligt att utnyttja kvarvarande KK-anslag. Doktoranderna är mycket engagerade och väl medvetna om målen. Dessutom finns stort intresse och engagemang hos de nuvarande doktoranderna att bidra till forskarskolans fortsatta utveckling genom att stötta eventuella nya doktorander. Mot bakgrund av en övervägande positiv bild av forskarskolan finner KKstiftelsen att det finns anledning för både forskarskolans ledning och representanterna för högskolan att vara mer optimistiska inför framtiden. Detta förutsätter emellertid enligt stiftelsens uppfattning ett mycket nära samarbete med både det lokala och det regionala näringslivet. KK-stiftelsen lämnar följande rekommendationer: Framtid och finansiering Forskarskolans förankring hos högskolans ledning är viktig. Forskarskolan bör utveckla flera strategier för att säkra framtida verksamhet genom att samarbeta med näringslivet och dra fördel av företagens positiva inställning till verksamheten och vilja att finansiera fler doktorander. Försök bör göras att påverka Jernkontoret att bidra till forskarskolan även i fortsättningen. Hitta handledarkompetens Arbetet med rekryteringen av forskare/lärare/handledare är mycket viktigt. Olika vägar bör prövas för att få doktorander och lärare att stanna vid högskolan och att hitta ny kompetens. Utveckla stödet till doktoranderna Forskarskolans ledning rekommenderas ha kontinuerliga kontakter med handledare och mentorer för att förvissa sig om att handledningen fungerar och att det går bra för alla doktorander. I övrigt bör högskolan ansöka om förlängd dispositionstid hos KK-stiftelsen och begära att få utnyttja kvarvarande medel för ytterligare doktorander om medfinansierande företag kan ordnas. 8
2 Bakgrund och syfte KK-stiftelsens företagsforskarskolor syftar till att öka samarbete och kunskapsöverföring mellan högskola och näringsliv med fokus på att bidra till en ökad andel forskningsmeriterade medarbetare i svenska företag. En typisk företagsforskarskola omfattar cirka tio doktorander. Studenterna kan komma från såväl högskolan som från företagen, men i regel ska alla forskarstuderande vara anställda i något av de företag som medfinansierar företagsforskarskolan. KK-stiftelsen beslutade i mars 2002 att stödja den nationella forskarskolan i bearbetningsteknik vid med 16 miljoner kronor. Verksamheten startade i mars 2003 och beräknas pågå till och med februari 2009. Målsättningen med projektet är att erbjuda en näringslivsanpassad forskarutbildning av hög kvalitet. Dessutom är avsikten att skapa förutsättningar för att forskarutbildning som utvecklas i samverkan mellan, företag och forskningsinstitut kan fortsätta efter det att KK-stiftelsens bidrag till verksamheten upphör. 2.1 Uppföljning och utvärdering Som komplettering till den årliga skriftliga uppföljningsrapporten från Forskarskolan besökte KK-stiftelsen denna den 22 april 2008. Vid besöket deltog personal från KK-stiftelsen kompletterad med en extern expert. De personer som deltog från stiftelsens sida var Carola Holmér, programansvarig, Christina Ehneström utvärderingsansvarig och Gudrun Molander projektledare/utvärdering som också skrivit denna rapport. Som extern expert medverkade Torsten Ericsson, professor emeritus vid Linköpings universitet. Rapporten bygger på gruppens diskussioner beträffande resultatet av besöket. Metod och genomförande presenteras i avsnitt 3. Avsnittet 5.3 om publicering av forskningsrapporter har utarbetats av Torsten Ericsson. Under dagen träffade stiftelsens representanter fyra olika grupper från forskarskolan: doktorander, handledare, företagsrepresentanter och högskolans ledning/forskarskolans styrelse. Diskussioner fördes dels med varje grupp för sig, dels med alla grupper tillsammans i en gemensam summering av dagens uppföljning. 9
2.2 Syftet med uppföljningen När det gäller KK-stiftelsens uppföljningar och utvärderingar kan de ha tre olika huvudsyften, kombinerade eller var och för sig: kontroll lärande kunskaps- och kompetensutveckling Kontroll innebär att stiftelsen använder utvärdering som ett instrument för att ta reda på hur verksamheten bedrivs och vilka resultat som åstadkommits. Den är i det perspektivet ett redskap för ansvarsutkrävande mot den verksamhet stiftelsen stödjer. Det är också ett sätt att kontrollera att verksamheten leder till att stiftelsens ändamål enligt stadgarna uppfylls. Lärande innebär att utvärderingsverksamheten används som ett instrument för förbättring av verksamheten genom återföring av erfarenheter från pågående och avslutad verksamhet. Kunskaps- och kompetensutveckling innebär att utvärderingsverksamheten ska bidra till förståelse av grundläggande processer och händelser. Den ska medverka till att fördjupa kunskapen om stödets möjligheter och begränsningar. Besöket den 22 maj kan enligt KK-stiftelsens bedömning tillsammans med den årsrapport som forskarskolan lämnat till stiftelsen beskrivas som en kvalificerad uppföljning. En kvalificerad uppföljning är i detta fall främst inriktad på processen i verksamheten, dvs. hur implementeringen av projektet har fungerat. Frågor att besvara var framför allt om forskarskolan genomförts på det sätt som planerats, om genomförda aktiviteter lett till eller kommer att leda till avsedda resultat m.m. Vid besöket ville stiftelsen främst fästa uppmärksamhet på följande frågor: Kontroll och lärande A. KK-stiftelsen ville få en beskrivning av hur de aktiviteter som genomförts har lett/leder till de mål som är uppsatta för forskarskolan (och KK-stiftelsen) samt om avsedda effekter med projektet kan identifieras. B. KK-stiftelsen ville höra forskarskolans och högskoleledningens bedömning av på vilket sätt uppbyggnaden av forskarskolan gör det troligt att den kan leva vidare efter det att KK-stiftelsen upphör med sitt finansiella stöd, och/eller om metoder och modeller för samproduktion m.m. som utvecklats inom forskarskolan kan användas i annan form. 10
C. Eftersom doktoranderna står i centrum för forskarskolans verksamhet var det av största vikt för stiftelsen att få en uppfattning om hur de har upplevt forskarskolan. D. KK-stiftelsen var också intresserad av att få veta hur forskarskolan påverkat högskolan då det gäller samverkan (samproduktion) med näringslivet eller om forskarskolan på annat sätt lett till förändring och/eller förnyelse av verksamheten. Genom att KK-stiftelsen själva följer upp forskarskolans verksamhet innebär lärandet för vår egen del att vi kommer att ha större möjlighet att få närmare och personlig kontakt med dem som deltar i forskarskolans verksamhet få en bättre förståelse för hur forskarskolan arbetar och vad som är dess styrkor och svagheter använda erfarenheterna i kommande uppföljningar utforma nya utlysningar på ett bättre sätt lära oss styra våra projekt bättre ta fram en modell för kvalificerad uppföljning av forskarskolor. Genom att lägga upp dagen med möten i dialogform och med frågeställningar av strategisk betydelse ville stiftelsen skapa ett bra samtalsklimat som förhoppningsvis skulle leda till öppna och ärliga relationer även för framtiden. 3 Metod och genomförande 3.1 Målgrupper Målgrupper för besöket vid forskarskolan var doktorander, företag, handledare och forskarskolans/högskolans ledning. KK-stiftelsens representanter träffade grupperna var för sig. I slutet av dagen träffades alla som medverkat i dagens diskussioner för en gemensam diskussion och summering. KK-stiftelsen hade i huvudsak två punkter som man ville diskutera med varje grupp: 1. Hur arbetar forskarskolan för att uppnå de mål som finns angivna i avtalet med KK-stiftelsen? 2. Hur kan relationerna mellan doktorander handledare företag ledning beskrivas? 11
Programlogik Som stöd för diskussionerna under punkt 1 användes den beskrivning som varje grupp fick göra av hur projektet byggts upp och vilka moment projektet innehåller, det vill säga från den programlogik som forskarskolans verksamhet byggts och fortfarande byggs upp kring enligt respektive grupps uppfattning. För att få fram programlogiken för respektive grupp användes nedanstående argumentationskedja. 2. Argumentationskedja Är det realistiskt att de resurser verksamheten har kan leda till att de aktiviteter som önskas kan genomf öras? Är det realistiskt att den aktivteter som genomf örts leder till önskad output? Resurser Ressourcer Aktivitet Är det realistiskt att den output projektet ska uppn å leder till önskade resultat? Output Är det realistiskt att de resultat verksamheten ska uppn å leder till de effekter som önskas? Resultat Löser de långsiktiga effekter verksamheten vill uppnå det problem eller behov som har identifierats i förändringsteorin? Effekt 2 Modellen är hämtad från utvärderingsrapport av KK-stiftelsens expertkompetensprogram, Ramböll Management AB. 12
En allmän programlogik för forskarskolor enligt ovanstående resonemang skulle kunna utformas enligt nedan. Resurser Aktiviteter Resultat Effekter Problem - finansiering - kompetens -doktorander -kurser - internationell samverkan -möten mellan doktorander, företag och högskola -ny kunskap -höjd kompetens hos doktorander -höjd kompetens hos företag - publikationer - avhandlingar -ökad samverkansefterfrågan från företag och högskola -nya/bättre produkter/tjänster -konkurrensfördelar -tillväxt Sveriges konkurrenskraft måste säkerställas inför framtiden akademi och företag samverkar/samproducerar i för liten omfattning Fig 1. Allmän programlogik för forskarskolor Ovanstående uppställning visar hur KK-stiftelsen skulle vilja beskriva sin satsning på företagsforskarskolor programlogiskt. Frågan var om målgrupperna uppfattat uppdraget och sin roll på samma sätt. Relationer mellan grupperna En forskarskolas verksamhet involverar många personer. Personerna har dessutom olika roller. De huvudgrupper som stiftelsen definierat inför sitt besök doktorander, företag, ledning och handledare måste fungera var för sig och sinsemellan. Grunden till detta är en väl fungerande kommunikation. Den andra huvudfrågan berör därför relationerna inom och mellan grupperna. Med varje grupp diskuterades hur man upplevde relationerna internt och till de övriga grupperna. 4 Genomförande 4.1 Forskarskolan i bearbetningsteknik Forskarskolan är en företagsforskarskola som bygger på samverkan mellan KK-stiftelsen, olika stålföretag, branschorganisationen Jernkontoret,, Kungl Tekniska högskolan, och Luleå tekniska 13
universitet. Forskarskolan är förlagd till i Borlänge och startade den 1 mars 2003 med målet att efter fyra år examinera tio doktorander. Forskarskolan är en del i en satsning på att etablera ett nationellt forskningscentrum i bearbetningsteknik vid. Projekten inom forskarskolan behandlar modellering och simulering främst inom områdena varmvalsning av band, plåt, stång och tråd. Såväl extrusion som rullformning av profiler från plåt behandlas också. Mer övergripande forskning kring produktionssystem bedrivs i ett projekt. KTH och samarbetar om civilingenjörsutbildning i materialdesign 300 (nya) högskolepoäng. Kompetensinriktningen bearbetningsteknik är från och med våren 2003 förlagd till Högskolan Dalarna. Detta innebär att numera har ett komplett program för utbildning fram till civilingenjörsexamen. Tillsammans med bl.a. Triple Steelix har också ett BearbetningsCentrum byggts upp med laboratorium utrustat för olika processer vid bearbetning av metaller. Tillsammans med koncentrationen av metallproducerande och metallförädlande företag inom regionen blir i Borlänge en naturlig lokalisering för en forskarskola i bearbetningsteknik. Forskarskolans verksamhet har skett i samverkan med de tillverkande företagen Erasteel Kloster AB, Fagersta Stainless AB, Ortic AB, Ovako Steel AB, Outokumpu Stainless AB, AB Sandvik Materials Technology, SSAB och stålindustrins branschorganisation Jernkontoret samt branschforskningsinstituten MEFOS, (Stiftelsen för metallurgisk forskning) och Swerea KIMAB, (Korrosions- och metallforskningsinstitutet). 4.2 Uppföljning och utvärdering Inbjudan att utveckla forskarutbildning med näringslivsinriktning utgick från KK-stiftelsen 1996-05-20. Ansökningar med förslag på 250 forskarskolor lämnades in, och sex av dessa beviljades då stöd. Stödet till forskarskolor har fortsatt och i slutet av 2007 hade KK-stiftelsen beviljat totalt 20 forskarskolor, som omfattar 277 doktorandplatser, ett stöd om nästan 500 miljoner kronor. KK-stiftelsen har tidigare låtit utvärdera sitt koncept för att driva företagsforskarskolor, dvs. om det är en form av satsning som på ett effektivt sätt kan bidra till att öka samarbetet och kunskapsöverföringen mellan högskolor och näringsliv, och därmed öka andelen forsknings-meriterade i svenska företag. Utvärderingen utfördes 2003 av FBA Holding AB i Stockholm. I utvärderingen konstaterades att det är ett bra koncept. Detta stämde väl överens med stiftelsens egen uppfattning. Konceptet har bibehållits och förfinats allteftersom. 14
Vidare har två av de sex första forskarskolorna som beviljades stöd utvärderats av Faugert & Co Utvärdering, nämligen Tillämpad IT och industriell programvaruteknik vid Linköping universitet och Fenix vid Chalmers i Göteborg och Handelshögskolan i Stockholm. Dessa utvärderingar kan sägas ha varit övervägande traditionella, dvs. summativa 3 och mest inriktade på kontroll mot uppsatta mål (hur har det gått). Man mäter och kontrollerar verksamheten, kommunikationen blir då i huvudsak enkelriktad från projekt till uppdragsgivare. Informationen är skriftlig och kontakten sker mestadels på distans. KK-stiftelsen följer också årligen upp den verksamhet den ger stöd till. Projekten/programmen måste lämna in en rapport till stiftelsen varje år. Rapporten måste godkännas av stiftelsen för att fortsatt bidrag ska utgå. KK-stiftelsen har under senare år mera kommit att se lärande som en central del i det fortlöpande projektarbetet. Lärandet kan sägas vara ett resultat av en process som bygger på reflektion över vad som händer utvecklas i projektet. Stiftelsen försöker därför utveckla och förändra sina metoder för uppföljning och utvärdering. Dagens besök är ett försök att bidra till lärandet genom att skapa en dialog med forskarskolan. För att uppföljningen/utvärderingen ska komma till nytta i själva projektarbetet bör det finnas en dialog med kontinuerlig återkoppling under hela projekttiden. Att skapa lärprocesser i projekt har också stor betydelse för att uppnå hållbarhet i det man gör. Dagens besök (som är det andra av denna form av uppföljning hos en forskarskola) ingår alltså som ett led i att förbättra möjligheterna till lärande under projekttiden. Det som ovan sagts betyder dock inte att s.k. summativa utvärderingar är förkastliga och inte kommer att användas i fortsättningen. De olika typerna av utvärderingar kompletterar varandra. 4.3 Gruppdiskussioner KK-stiftelsen hade innan besöket utsett de grupper man ville träffa. På grund av att många olika aktiviteter ägde rum under dagen ändrades ett par av grupperingarna något. De grupper stiftelsen träffade kom att bli följande: 3 Summativ utvärdering görs i efterhand då man vill veta om en viss insats gett det resultat man förväntade sig, Jfr formativ utvärdering som används när syftet är att kunna förbättra en pågående verksamhet (Ove Karlsson Utvärdering mer än metod). 15
doktorander, forskarskolans ledning/företagsmentorer, högskolans ledning och handledare. Doktorander Samtliga sju doktorander som var kvar i forskarskolan vid besökstillfället var närvarande vid mötet. Två doktorander hade avslutat sina studier med licentiatexamen. Den första delen av tiden med doktoranderna ägnades åt att tala om relationer. På frågan hur de upplevde forskarskolan i stort, svarade de att det beror lite på hur man kommer in från början. Om man jobbat på företaget innan studierna går det lättare. Annars kan man känna sig lite utanför på företaget. De flesta tillbringade större delen av tiden på högskolan i början. Doktorandprojekten var inte definierade, därför började man med att läsa olika kurser. Nu känner man sig som en del av forskarskolan. När det gällde synen på hur företagsmentorerna har fungerat verkade kontakterna ha fungerat bra i sig, men uppfattningen bland doktoranderna var dock att det mesta hänger på dem själva. Samtliga doktorander trodde att företagen är positiva till att ha doktorander knutna till sig genom forskarskolan. Doktoranderna trodde också att företagen tycker att de har och har haft god nytta av dem. Då relationen till de vetenskapliga handledarna diskuterades rörde sig nästan hela dialogen kring svårigheten att få tag på sin handledare när man önskade det. Eftersom handledarbristen har varit och fortfarande är påtaglig, har doktoranderna sina handledare på annan ort (LTU 4 2 st. och KTH 5 5 st.) och vissa handledare upplevdes då prioritera det som finns på plats, dvs. den egna högskolan i första hand. Några tyckte att det inte var effektivt att åka till Luleå eller Stockholm. En av handledarna har upplevts vara extra svår att få kontakt med och denna situation ledde också till att problemet togs upp med forskarskolans ledning. Situationen förbättrades, men kanske inte tillräckligt snabbt. Doktoranderna tyckte att det är viktigt att en handledare avsätter tid till handledning om man åtagit sig jobbet. Uppfattningen var också att det 4 Luleå tekniska universitet 5 Kungl Tekniska högskolan 16
skulle vara bättre om handledarna kunde komma till forskarskolan vissa tider. Då skulle doktoranden kunna få en mera odelad uppmärksamhet än om mötet sker hos handledaren. Några kommentarer: 6 - Bra, men vi träffas för sällan - Jag åker till XX ofta /// Bättre om han satt här, men fungerat bra ändå - Inte effektivt att åka till Luleå eller Stockholm - Har inte prioriterat mig /// på slutet tog han sig tid, inte innan /// Bättre om handledaren kunde vara här ett par dagar i veckan - Duktiga och bra personer /// men har för mycket att göra /// borde kanske inte vara handledare då På frågan om doktoranderna haft någon nytta av varandra svarade de att då det gäller studierna har samarbetet inte varit så omfattande. Har varit dåliga på det. Men man poängterade att man haft kul ihop, gjort industribesök tillsammans och har bra koll på varandras områden. Doktoranderna tyckte också att det kändes värdefullt att man kommer att känna personer i Bergslagen i framtiden. Man trodde att man skulle kunna göra bra saker tillsammans. Doktoranderna har på eget initiativ haft seminarier tillsammans och berättat för varandra vad man håller på med. De tyckte att man ändå haft stöd i varandra även om man inte jobbat så mycket tillsammans. Doktoranderna ansåg vidare att de troligtvis har bättre karriärmöjligheter än om de doktorerat på vanligt sätt. De bedömde att de har ett mycket bra kontaktnät som de inte skulle ha fått annars, vilket de trodde är en stor fördel, liksom att få arbeta tillämpat. Men det måste vara något som företaget är intresserat av. Det bedömdes lättare för en företagsforskarskoledoktorand att skaffa sig en uppfattning/idé om vad som kan vara bra för företaget och sedan sälja in den. Detta skulle vara svårt för en vanlig doktorand. När det gäller doktorandernas syn på förhållandet till forskarskolan menade man att det inte fanns någon uppbyggd kompetens inom området när forskarskolan startade. Kunskapsmiljön borde redan ha varit utvecklad. Man borde haft mer kontakt med andra enheter inom högskolan. Forskning och kurser borde ha utförts parallellt i högre grad. 6 Citaten i denna rapport är min egen tolkning av vad som sades. Det finns inget anspråk på vetenskaplig exakthet utan citaten är till för att förmedla intryck och stämningar. 17
Det vara en brist att laboratoriet inte fanns på plats de första två åren. Dataklustret (för att göra simuleringar) kom efter tre år, på grund av bristande finansiering av sådant. Då var inte längre behovet detsamma. Doktoranderna bedömde att det finns risk för att den kompetens som nu byggts upp försvinner från högskolan när doktoranderna slutar. Högskolan borde ha satsat på en ny forskarskola för ett år sedan ansåg doktoranderna. En ny forskarskola skulle ha haft möjlighet att dra nytta av de kunskaper och erfarenheter som den gamla forskarskolan utvecklade då den byggde upp sin verksamhet. Dessutom skulle dessa kunskaper och erfarenheter ha haft större möjlighet att få fäste även inom högskolan, som skulle kunnat ha haft nytta av och utvecklat den kunskap och kompetens som vuxit fram inom den första forskarskolan. Doktoranderna ansåg vidare att det behövs fler forskare inom högskolan för att hålla uppe en kritisk massa, liksom tillgång på kompetens. Antalet studenter minskar. Högskolan i Dalarna är det enda lärosätet i landet där det bedrivs bearbetningsforskning. Industrin borde skjuta till pengar ansåg doktoranderna. Flera av doktoranderna framhöll att om denna forskarskola inte funnits skulle de inte ha satsat på en forskarutbildning. Forskarskolan har ordnat så att doktoranderna fått tillfälle att delta i studieresor och konferenser utomlands. Resorna har gått till bl.a. Kina, Tyskland, Spanien, Italien och Nordkalotten. Det har varit mycket värdefullt. De har träffat samma personer vid flera tillfällen, vilket bedömdes som bra för nätverksbyggandet. Doktoranderna ansåg att kommunikationen med forskarskolans chef varit rak och bra. Man har kunnat föra fram det man velat. Varje grupp ombads att ange vad som varit bra och vad som varit mindre bra vad gäller forskarskolan. Detta har varit bra 1. Att jobba med projekt är det bästa, det finns ett problem att lösa, och någon bryr sig om resultatet. 2. Bra med tillämpade projekt. 3. Det har funnits tid. 4. Man får arbeta med nyttiga saker som inte skulle ha blivit gjorda annars. 18
Detta har varit mindra bra 1. Brist på tid. 2. Hänger inte med i löneutvecklingen på företaget som man skulle ha gjort om man arbetat där på heltid. 3. Har inte samma möjligheter att gå vidare inom företaget. 4. Det kan vara ensamt, särskilt på ett litet företag. Samtliga grupper ombads också ge förslag på någon eller några viktiga punkter att ta upp vid den gemensamma diskussionen i slutet av dagen. Doktorandernas frågor till avslutningsdiskussionen var 1. Överlevnad hur går vi vidare? 2. Vad kan man göra bättre? 3. Hur ska man göra för att få doktorer/licentiater att stanna på högskolan? Forskarskolans ledning/företagsmentorer Enligt forskarskolans ledning (6 personer närvarande) har doktorandernas relationer till forskarskolans ledning fungerat bra. Forskarskolan bedöms som en bra satsning och man är stolt över den. Av de sex i gruppen är två också företagsmentorer. Enligt dessa fungerade också doktorandernas kontakter med företagen bra. Det var lite trögt i början då det var svårt att få tag på akademiska handledare. Mentorerna upplevde att deras främsta uppgift är att tillvarata företagets intresse genom att sålla idéer så att doktoranden får göra något som betraktas som relevant. Det har inte varit fråga om konstruerade uppgifter utan sådant som måste göras. Det handlar också om att i viss mån skydda doktoranden från att bli alltför mycket indragen i företagets ordinarie verksamhet. Företagsrepresentanterna upplevde att företagen har stor nytta av doktoranderna. De tillför ny kunskap både till företaget och industrin i stort och bryter ny mark, detta till glädje på många sätt. Verksamheten bör få fortsätta fortlevnaden bedöms som viktig. Företagen kanske kan tänka sig att finansiera fler doktorander för att stärka forskningen på bearbetningsområdet. Enligt forskarskolan har det varit svårt att hitta handledare med rätt kompetens till doktoranderna. Förutsättningarna bedömdes dock bättre i nuläget. På frågan om vem som tar ansvaret om något inte fungerar inom forskarskolan, ansåg man att företagen har ansvar men att chefen för forskarskolan har det yttersta ansvaret. 19
Följande punkter togs upp som bra respektive mindre bra hos forskarskolan: Detta upplevdes som bra 1. Industrikontakterna. 2. Formen kopplingen mot näringslivet regionalt. 3. För företag är det bra att få kontakt med den akademiska världen gränsgångare. 4. Projektledaren. Detta upplevdes som mindra bra 1. Svårt att hitta handledare. 2. Brist på långsiktighet. Den fråga man ville lyfta i slutdiskussionen är 1. Fortsättningen för forskarskolan. Högskolans ledning Högskolans ledning representerades av två personer. Dessa har inte så nära kontakt med forskarskolan i vardagen. Därför ägnades tiden inte så mycket åt relationer mellan de olika grupperna i och i anslutning till forskarskolan, utan diskussionen kom att handla om högskolans syn på projektet och bedömningar av den eventuella framtida nyttan av forskarskolan. Dessutom berördes allmänna problem och förutsättningar som högskolor och universitet står inför i dag, såsom tillgången på studenter, resurser m.m. Högskolan tappar lärare inom detta område därför att stål- och metallindustrin skriker efter folk. Företagen betalar också cirka 10 000 kronor mer i lön per månad än vad högskolan gör. Professorerna är äldre och kommer att pensioneras inom en inte alltför lång tid. Många forskare vill inte syssla med utbildning utan vill helst forska på heltid, vilket de kan få göra hos företagen. Högskolan arbetar med rekryteringsfrågorna. På frågan om KK-stiftelsens företagsforskarskolemodell skiljer sig från andra forskarskolor som högskolan är delaktig i, svarar man att stiftelsens modell skiljer sig från andra liknande satsningar främst på det sättet att den ger kontakter med samhället i övrigt, vilket uppfattas som en stor fördel. När det gäller frågan om hur forskarskolan ska kunna leva vidare framhåller högskoleledningen att man talat om att söka ytterligare finansiering hos KKstiftelsen. Det finns också beviljade medel kvar hos stiftelsen som forskarskolan ännu inte utnyttjat (medel finns beviljade för fler doktorander än man 20
haft) som man skulle vilja använda. Men då måste högskolan först hitta fler vetenskapliga handledare. Ledningen tycker också att det bör finnas fortsatt intresse för att stödja forskarskolan både hos industrin och hos Jernkontoret. Andra aktuella frågor för för närvarande är bland annat om den ska vara lokaliserad till två orter (Borlänge och Falun). Uppdelningen skapar osäkerhet. 7 Tankar finns på att ingå i federation med Mälardalens högskola eller Örebro universitet. Det är emellertid svårt att i dagsläget ha någon uppfattning om vart utvecklingen kommer att leda. Den grundläggande frågan upplevdes vara: varifrån ska studenterna komma i framtiden? I nuläget tycks det som att de flesta universitet och högskolor rekryterar företrädesvis lokalt och regionalt. Av dem som studerar vid kommer cirka 30 % från orter utanför Dalarna. Till dagens avslutningsdiskussion önskade högskolans ledning lyfta frågan vad händer i fortsättningen? Handledarna Två handledare deltog i mötet, en från Luleå tekniska universitet och en från. Enligt handledarnas uppfattning fungerar relationerna med doktoranderna mycket bra över lag. Några fall har funnits där allt inte fungerat helt bra. Det är först och främst handledarnas ansvar att allt ska fungera. Om man inte kan lösa problemen tillsammans med doktoranden vänder man sig till forskarskolans ledning. Problem kan t.ex. uppstå om doktoranden måste arbeta så mycket för företaget att det går ut över forskningen. Detta har hänt i några fall. Enligt avtalet med KK-stiftelsen ska minst 70 % av arbetstiden ägnas åt forskarutbildningen. Handledarna hoppas och tror att doktorandernas uppfattning om dem är positiv. Forskarskolans ledning har inga individuella samtal med doktoranderna om deras studiesituation. 7 Denna osäkerhet har dock under sommaren 2008 klarats ut och det står nu klart att teknikutbildningarna tillsammans med ekonomi- och samhällsinriktade utbildningar kvarstår i Borlänge. 21
På frågan hur doktoranderna uppmuntrats att ta hjälp av varandra svarar handledarna att doktoranderna inte fått det stödet i någon högre grad, vilket kanske har berott på att doktoranderna håller på med så olika saker. Men handledarna har den uppfattningen att doktoranderna också har kontakter med andra doktorander utanför företagsforskarskolan. När man har kört fast är handledarna emellertid av den uppfattningen att doktoranderna kunnat vända sig till varandra för att få stöd och hjälp. Handledarna anser att de flesta doktoranderna har gjort nytta i företagen. Kanske för mycket ibland. De har växt in i sina roller och finns även med i andra projekt. Det kan också föra med sig att ingen, varken högskolan eller företaget, har kontroll över dem. Bara doktoranden själv har helhetsbilden. Företagen debiterar högskolan doktorandlön. Vill företagen betala mer får de stå för merkostnaden. Handledarna beskriver relationen med företagen som ypperlig över lag. Både doktoranderna, mentorerna från företagen och handledarna har gemensamma träffar. Relationerna med forskarskolans ledning beskriver de också som mycket bra. Enligt deras bedömning är forskarskolan ett flaggskepp för högskolan. Forskarskolan omfattar mycket av den tekniska FoU som bedrivs inom högskolan. Handledarnas svar på frågan vad har varit bra 1. Det har varit stimulerande. 2. Det har varit lärorikt. Vad har varit mindre bra 1. Högskolans ekonomi. 2. Brister i miljön. Fråga till den gemensamma diskussionen 1. Hur går det med kontinuiteten? 22
4.4 Varför satsade högskolan och företagen i Dalarna på forskarskolan? Vilket var det problem forskarskolan skulle lösa? Enligt doktoranderna behövs fler personer med akademisk kompetens inom stålindustrin i Bergslagen och Sverige. Forskarskolan skulle kunna bidra med denna kompetens. Det handlade också om att få i gång högskolan det vill säga att bygga upp egen kompetens inom området. Det var (och är fortfarande) svårt att rekrytera forskare och annan kompetent personal från exempelvis Stockholm. Tanken var att om man utbildar sig i Borlänge så kanske man stannar i regionen. Detta skulle på sikt även öka företagens konkurrenskraft. Enligt forskarskolans ledning var det svårt att rekrytera kvalificerade ingenjörer och forskarutbildade personer. Det var svårt att få stockholmare att stanna i företagen. Detta var ett stort problem eftersom företagen hade brist på kompetens i bearbetningsteknik. Anledningen till att bearbetningsteknik finns inom s verksamhetsområde är att delar av utbildningen i materialdesign vid KTH utlokaliserats till högskolan. Det är en stor utmaning att bygga upp ett nytt område. De båda representanterna från högskolans ledning ansåg att forskarskolan utgjorde en länk i kedjan från grundutbildning till forskning. Det var viktigt att visa att man klarade av att etablera detta område och skapa en kontinuerlig forskarutbildning. Det var också viktigt att etablera en ingenjörsutbildning inom området. Handledarnas uppfattning var att det främst var fråga om att skapa doktorer för att högskolan skulle kunna dels bygga upp egen kompetens, dels bygga upp ett bearbetningscentrum för att bidra till företagens kompetens inom området. 4.5 Gemensam diskussion När KK-stiftelsens enskilda möten med samtliga grupper var klara samlades alla som deltagit under dagen till en gemensam diskussion. Flera frågor hade tagits upp på förslag under dagen men en fråga var gemensam för samtliga grupper: Vad händer sedan? Alla grupper hade också under dagen på olika sätt uttryckt att forskarskolan borde få fortsätta på samma sätt som hittills några år till. Forskningsmiljön vid högskolan ansågs inte vara färdigutvecklad och företagen i Bergslagen har inte ännu fått tillgång till den akademiska kompetens man behöver inför framtiden. 23
Enligt de närvarande från forskarskolan vore det allra bästa att man fick ta in en grupp doktorander till, cirka fem stycken, som kunde tillgodogöra sig den kunskap och kompetens som redan byggts upp och utveckla den vidare. Företagen skulle då också få tillgång till ytterligare några doktorander och doktorer, vilket skulle stärka företagen och därmed regionen på sikt. När det gäller tillgången på resurser för att fortsätta forskarskolans verksamhet är tillgången på pengar en viktig fråga. har liksom många andra högskolor inte så god ekonomi. Men under diskussionens gång framkom att flera av företagen skulle kunna tänka sig att bidra till fler doktorander vid forskarskolan, till och med helfinansierade sådana. KK-stiftelsen förklarade sig beredd att efter särskild begäran pröva frågan om projekttiden kan förlängas och kvarvarande medel utnyttjas för ytterligare doktorander. Chefen för forskarskolan framhöll att satsningen på bearbetning vid är den enda i sitt slag i landet, och hoppas att högskolan fortsätter att anse bearbetning som ett prioriterat område i sin verksamhet, vilket också uttryckts i högskolans strategiska dokument. Diskussionerna kring programlogiken visar att det finns idéer om hur man skulle kunna gå vidare för att utveckla verksamheten. Ett plus anses också vara att rekryteringen av studenter visar på en svag, men dock, uppgång 8. En programteori för en tänkt/möjlig fortsättning formulerades under diskussionen enligt följande. Problem Hur ska Bergslagen (företag och högskola) säkerställa behovet av kontinuerlig kompetens inom bearbetningsteknik för att bli konkurrenskraftiga? 8 Söksiffrorna för antagning till ht 2008 visade sedermera en kraftig uppgång av antalet sökande. 24
Resurser Resurser som behövs är pengar, kompetens i form av rätt forskare, lärare och handledare, laboratorium, bibliotek, arbetsrum Aktiviteter Tydligt beskriva områdets kompetens, behov och vart man vill för ledningen och externa finansiärer. Bygga upp laboratoriet. Utbildning forskare/grund Rekrytering. Marknadsföring för att nå studenter o företag förankra, informera, fler kontakter. Samverkan med företag och andra i undervisning Initiering av gemensamma projekt. Gemensam marknadsföring högskola och företag för att attrahera alla grupper. I förlängningen öka internationella kontakter. Gemensamma forskningsprojekt med doktorander och seniora forskare. Söka donationsprofessur (behövs flera) Resultat Attraktivt och stabilt centrum. Nya doktorander Nya civilingenjörer Kritisk massa av forskare/lärare/handledare Studenter Effekter Kontinuitet Kontinuitet, långsiktighet kring bearbetningsteknik 5 Analys och rekommendationer 5.1 Analys kontroll och lärande A. Har genomförda aktiviteter lett till uppsatta mål som gett avsedda effekter? Under gruppsamtalen genomförde endast doktorandgruppen och forskarskolans ledning programteoriresonemanget fullt ut. Men alla grupper var samstämmiga när det gällde vilket problem forskarskolan skulle lösa och vilka effekter som måste uppnås för att detta ska kunna ske. Högskolans ledning hade en mera övergripande syn på vad som var syftet med forskar- 25
skolan. För högskoleledningen är ju forskarskolan bara ett verktyg för att utveckla och profilera högskolan. Det som är mycket positivt enligt KK-stiftelsens uppfattning är att de olika grupperna hade samma uppfattning om vilka resultat och effekter som förväntas bli realiserade. Att doktoranderna hade en så klar uppfattning om i vilket sammanhang de befann sig, uppfattar stiftelsen som särskilt glädjande. Grupperna ansåg inte att målen så som de definierat dem hade uppnåtts ännu. Forskningsmiljön vid högkolan inom området bearbetning behöver längre tid för att bli robust, och företagen behöver fler forskarutbildade i sin verksamhet för att bli konkurrenskraftiga. Som förklaringar till detta angavs i huvudsak att olika problem dykt upp, såsom svårigheter med rekrytering av studenter, personalbrist på högskolan, dålig ekonomi etc. B. Kommer forskarskolan att leva vidare? Utifrån både forskarskolans, ledningens och övriga gruppers beskrivning av i vilket läge forskarskolan befinner sig, och har befunnit sig, är det inte troligt att forskarskolan lever vidare såsom skola efter det att stiftelsens stöd upphör om drygt ett halvt år. Möjligtvis kan metoder och arbetssätt i någon mån utvecklas vidare men då hos var och en och inte i ett samlat grepp. Forskarskolan behöver ytterligare stöttning, både internt och externt, för att utvecklas vidare. Om ett sådant stöd skulle utebli finns stor risk att satsningen dör ut. C. Hur har doktoranderna upplevt forskarskolan? Det bestående intrycket av besöket och av samtalen med doktoranderna är att de har upplevt forskarskolan på ett positivt sätt. Visserligen var det stökigt och bökigt från början. Men de lyckades ta tag i sin situation och förmedlade nu en positiv bild av sin doktorandtillvaro. D. Hur har forskarskolan påverkat? Det är svårt att säga i vilken grad och på vilket sätt forskarskolan påverkat högskolan. Högskolans ledning verkar dock vara positivt inställd och bearbetning hör enligt nuvarande strategiplan till ett av de prioriterade områdena inom högskolans verksamhet. 26
5.2 Sammanfattande analys KK-stiftelsen konstaterar att forskarskolan trots en del problem, ändå har en nästan avundsvärd sits. Man är ensam inom området i Sverige. Tre av företagsrepresentanterna sade vid sittande bord att man var villiga att satsa på en doktorand till vardera. Det bör vara möjligt att utnyttja kvarvarande KK-anslag. Doktoranderna är mycket engagerade och väl medvetna om målen. Alla doktorander kom till uppföljningsmötet. Kopplingen till företagen är klockren och doktoranderna var medvetna om att de gör nytta. De tog själva tag i sin situation i början när verksamheten inte hunnit komma i gång riktigt. Doktoranderna har tränats till självständighet eftersom de själva fick vara med om att bygga upp verksamheten. KK-stiftelsen konstaterar att doktorandrekryteringen måste ha varit mycket lyckad. Ett stort arbete har också lagts ned på detta av företagen, Jernkontoret m.fl. Dessutom finns ett stort intresse och engagemang hos de nuvarande doktoranderna att bidra till forskarskolans fortsatta utveckling genom att stötta eventuella nya doktorander. Det finns också personer i företagen som är villiga att genomgå en doktorandutbildning inom forskarskolan. Även forskarskolans ledning och handledare är av uppfattningen att forskarskolan behövs ett tag till. Utbildnings- och forskningsmiljön inom högskolan är fortfarande svag. Det är ett stort problem att så många slutat efter rekrytering till företagen i branschen. Mot bakgrund av ovanstående övervägande positiva bild av forskarskolan, finner KK-stiftelsen att det finns anledning för både forskarskolans ledning och representanterna för högskolan att vara mer optimistiska inför framtiden. Detta förutsätter emellertid enligt stiftelsens uppfattning ett mycket nära samarbete med både det lokala och det regionala näringslivet. 5.3 Publicering av forskningsrapporter 9 I all vetenskaplig forskningsverksamhet är det viktigt att publicera forskningsresultat och att presentera dem vid vetenskapliga seminarier och konferenser, många gånger redan innan avhandlingen läggs fram. Licentiatoch doktorsavhandlingar i dag är som regel sammanläggningsavhandlingar bestående av en fyllig sammanfattning och med vetenskapliga artiklar som 9 Av Torsten Ericsson 27
bilagor. I undantagsfall kan viss sekretessbeläggning förekomma. För de 7 doktorander som nu deltar i forskarskolan samt de 2 som slutade efter avlagd teknisk licentiatexamen 2006 anges i årsrapporten 2007 det totala antalet publikationer. Det varierar mellan 2 (4 doktorander), 3 (1 doktorand), 4 (2 doktorander) och 5 (1 doktorand). En doktorand har 0 publikationer. Med tanke på att doktoranderna deltagit i uppbyggnaden av forskarskolan från starten är detta ett bra resultat (utom för fallet 0 publikationer). En närmare analys av individuella årsrapporter visar att antalet tidskriftsartiklar överväger antalet konferensbidrag vilket är bra. En genomläsning av 4 artiklar av 4 olika doktorander som publicerats i den internationellt ansedda tidskriften Steel Research International visar att artiklarna håller god vetenskaplig nivå. De tar upp väsentliga tekniska frågor, är väldisponerade och kombinerar beräkningsteori med försök. Det är viktigt för en doktorand att få tillfälle att muntligt presentera sina forskningsresultat. Av de individuella årsrapporterna framgår att doktoranderna haft många tillfällen att presentera resultat, dels vid internationella och nationella konferenser och dels vid interna seminarier. Det är ett tecken på en väl fungerande forskarskola. 5.4 Rekommendationer Trots en del svårigheter i början tycks forskarskolan ha utvecklats på ett tillfredsställande sätt hittills. Den behöver emellertid längre tid på sig för att uppnå sina mål. Ett sätt att bidra till denna utveckling är att utbilda fler doktorander. Men då behövs också fler handledare. Några doktorander upplever att de inte får tillräcklig handledning. Det är inget fel på handledarnas kompetens, men alla prioriterar inte forskarskolans doktorander tillräckligt tidsmässigt. Det är viktigt att forskarskolans ledning förvissar sig om att handledningen fungerar. Kontakterna mellan doktoranderna och forskarskolans direktör tycks vara goda och en rekommendation är att denne har årliga utvecklingssamtal med var och en av doktoranderna. KK-stiftelsen rekommenderar följande: Framtid och finansiering Forskarskolans förankring hos högskolans ledning är viktig. Även om bearbetning för närvarande tillhör ett av de prioriterade områdena vid högskolan bör forskarskolan utveckla flera strategier för att säkra framtida verksamhet. 28
Forskarskolan bör samarbeta med näringslivet kring så många frågor som möjligt och dra fördel av företagens positiva inställning till verksamheten och vilja att finansiera fler doktorander. Försök bör göras att påverka Jernkontoret att bidra till forskarskolan även i fortsättningen. Hitta handledarkompetens Arbeta med rekryteringen av forskare/lärare/handledare. Sök kompetens utomlands. Håll kontakt med de doktorer som lämnar högskolan. De kanske kan bidra till utvecklingen i alla fall. Undersök med företagen om doktorerna kan komma tillbaka och undervisa eller på annat sätt stötta den fortsatta utvecklingen av forskarskolan. Utveckla stödet till doktoranderna Forskarskolans ledning rekommenderas ha kontinuerliga kontakter med handledare och mentorer för att förvissa sig om att handledningen fungerar och att det går bra för alla doktorander. Utforma en handlingsplan särskilt för doktorander som kommer efter i studierna. Programdirektören bör ha samtal med alla doktorander en gång per år. Övrigt Högskolan bör ansöka om förlängd dispositionstid hos KK-stiftelsen och begäran om att få utnyttja kvarvarande medel för ytterligare doktorander om medfinansierande företag kan ordnas. 29