Datum och tid för mötet: , kl Konferensrummet, Dean s Office, Teknikringen 74 D

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Forskarutbildningsrådet Minnesanteckningar Forskarutbildningsrådet Datum och tid för mötet:, kl Plats för mötet Konferensrummet, Dean s Office, Teknikringen 74 D Närvarande: Frånvarande: Sven Ove Hansson, FA John Cantwell, PA/ Humanistiska och samhällsvetenskapliga studier av teknik, vetenskap och miljö Anders Ansell, PA/ Byggvetenskap Yusak Susilo, PA/ Transportvetenskap Pouriya Parsanezhad, doktorandrepresentant, Fastigheter och byggande Sabine Höhler, bitr. PA/ Humanistiska och samhällsvetenskapliga studier av teknik, vetenskap och miljö Peter Ekbäck, PA/ Samhällsbyggnad: Management, ekonomi och juridik Mattias Höjer, PA/Planering och beslutsanalys Yifang Ban, PA/Geodesi och geoinformatik Johanna Stellan, administrativ chef Daniel Koch, PA/Arkitektur Emelie Blomgren, sekreterare, forskarutbildningshandläggare Catharina Gabrielsson, PA/Konst, teknik och design Vladimir Cvetkovic, PA/ Mark-och vattenteknik Maria Malmström, representant för ämnet industriell ekologi Eliza Carlsson, forskarutbildningshandläggare (Mark- och vattenteknik) 1. Mötet öppnas 2. Föregående minnesanteckningar Föregående minnesanteckningar läggs till handlingarna. 3. Arbete med FUS (forskarutbildningssatsning) Samtliga programansvariga ombeds att i korthet presentera det PM som de författat kopplat till FUS. PM:et fokuserar på identifierade svagheter inom respektive ämne och program. Syftet med 1 (5)

2 redovisningen är att identifiera gemensamma punkter och utifrån detta diskutera vad som kan hanteras på skolnivå. Samtliga PM kommer att sammanställas i en enhetlig rapport som Sven Ove skriver en kort inledning till. Byggvetenskap Anders Ansell sammanfattar resultaten för ämnet byggvetenskap gällande forskningsmiljö, förbättringsarbete och handledning mm. Ämnet har åtta inriktningar och för samtliga finns minst en professor. Anders konstaterar att det är förhållandevis ont om docenter och det finns flertalet lektorer som inte är docenter. En brist som uppmärksammas är avsaknaden av en komplett kursförteckning vilket doktoranderna efterfrågar. Kursstatistik för vilka handledare som deltagit i den högskolepedagogiska kursen efterfrågas. Emelie gör en sammanställning av detta baserat på information i Ladok. Fastigheter och byggande samt företagsekonomi Peter Ekbäck beskriver att svagheterna i huvudsak består i bristande dokumentation av riktlinjer och policys. Peter beskriver att forskningsmiljön gällande ämnena fastigheter och byggande samt företagsekonomi kan bli problematisk då fyra av fem professorer kommer att gå i pension inom en snar framtid. Det är därför viktigt för framtiden att understödja de yngre forskarna så att de kan gå in som huvudhandledare. Peter lyfter också frågan med att ingen systematisk uppföljning görs gällande genomströmning. Rådet beslutar att återkomma till frågan om uppföljning av genomströmning då det kopplas till pågående arbetet kring uppföljning av aktivitetsgrad. Det finns också behov av att ta fram material kring information om disputation. Det upplevs som vanligt med frågor från opponenter och betygsledamöter och idéer om hur bedömning ska göras skiljer sig åt. En kort diskussion följer om hur materialet kan utformas och distribueras. Emelie gör ett förslag till sådant material baserat på text från KTH:s regelverk. Rådet diskuterar rådande praxis kring bedömningar av doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser samt resonerar kring olika alternativ till förhandsgranskningar av avhandlingar vilket andra universitet använder sig av. Filosofi John Cantwell konstaterar att det finns likheter i de resultat som presenterats hittills under mötet och nämner särskilt behovet av att täcka upp för avgående professorer med fler docenter inom ämnet. I dagsläget finns fyra nya docenter och en femte på gång jämfört med tidigare två docenter. Han menar också att det är svårt att få en kritisk massa av studenter till kurserna. Det behövs bättre rutiner för att planera kurser och samordna med doktoranderna. Inom filosofi samordnas vissa kurser nationellt. Det finns i dagsläget ett utbytessamarbete med Eindhoven och ytterligare ett inom ramen för Nordplus diskuteras. Doktorander inom ämnet efterfrågar seminarier som har en mer allmänfilosofisk inriktning. Det pågår i dagsläget ett försök att göra en sådan seminariekurs. Slutligen menar John att det behövs en uppföljning av doktorander som har disputerat. Det finns uppfattningar om att det har gått bra för tidigare doktorander men ingen formell uppföljning har 2 (5)

3 gjorts. En sådan uppföljning skulle dels kunna användas till marknadsföring men också som feedback gällande kvaliteten på utbildningen. Geodesi och geoinformatik En PM har inkommit från Anna Jenssen för inriktningen geodesi inom ämnet geodesi och geoinformatik. Yifang Ban förtydligar att det krävs två separata analyser då inriktningarna har olika krav och är olika organiserade. Till exempel berättar Yifang att det inom inriktningen geoinformatik finns två handledare som är kopplade till Högskolan i Gävle. Det finns liknande utmaningar gällande kurser, lärare, och handledare som andra ämnen redovisat. Yifang uppmärksammar också att doktorander med olika typer av studiefinansiering kan uppleva olika typer av problematik, till exempel verkar doktorander inom sandwich-program behöva längre tid på sig att bli klara. Arkitektur Daniel meddelar att det pågår en process för att byta programansvarig och där Helen Frichot kommer att föreslås som ny PA. Kopplat till FUS konstaterar Daniel att ett lätt identifierat problem är kopplat till handledarkompetenser där ämnet på pappret har åtta möjliga huvudhandledare men i praktiken är endast fyra tillgängliga. Det finns tre till fem personer som skulle kunna bli docenter det kommande halvåret bedömer Daniel. Daniel pekar på avsaknaden av en kritisk massa av studenter till kurser vilket leder till följdproblem, såsom hur ofta kurser kan ges. Positivt är att ämnet är bra på att bygga internationella kontakter och doktorander i ämnet upplever att det är ett bra kursutbud. Det pågår samarbeten kring ett antal baskurser samt seminarieverksamhet inom ABE samt inom samarbeten med andra lärosäten. Transportvetenskap Yusak redogör för identifierade svagheter inom ämnet. I dagsläget har ämnet en handledarkompetens om 16 docenter/professorer. Inom väg-och banteknik som nyligen flyttat till institutionen för byggvetenskap är det tre avgående professorer. Yusak menar att en introduktionsvecka för nya doktorander behövs på temat vad doktorandstudier innebär. En fundering är om det kan vara speciellt för utländska doktorander. Det finns ett samlat uttryckt behov av en informationsinsats för doktorander vid studiernas början. En slutsats är att det kan räcka med en heldag eller halvdag. Intressant att höra vad doktoranderna har för förväntningar samt vad de själva skulle vilja ha. Från skolnivå önskas kurser i baskunskaper såsom presentationsteknik, att skriva vetenskapliga texter. Även kurser kring etik har önskats av handledare. Inom ECE-skolan finns kurser som kan tillgodose behovet av kurs i vetenskapligt skrivande. Inom ämnet är det relativt vanligt med extern finansiering från exempelvis Scania och Trafikverket. Kvaliteten inom forskningen påverkas av industrin/finansiären. Flera i rådet uppmärksammar att det saknas en diskussion kring hur den vetenskapliga integriteten kan bibehållas när externa parter finansierar doktoranders forskarutbildning. En ytterligare problematik är att externa finansiäret vill finansiera forskning men inte kursarbete. 3 (5)

4 Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö Sabine presenterar ämnet som starkt på doktorsnivå men inte lika starkt på licentiatnivå. Doktoranderna är i huvudsak fullt finansierade med doktorandtjänster och det finns inga doktorander med stipendiefinansiering. Gällande kurser är doktorander i regel mindre nöjda med det höga kurskravet om 90 hp. Lärare/handledare är mer nöjda. I genomsnitt finns tio aktiva doktorander vilket gör att en kritisk massa saknas på kurser. De obligatoriska kurserna inom ämnet ges vartannat år. Ämnet har i ett samarbete med Uppsala universitet och ett universitet i Oslo möjlighet att erbjuda kurser. Trots att det kostar att resa mellan samarbetsuniversiteten deltar alltid runt 20 forskarstuderanden. För närvarande finns fem docenter, men det finns flera potentiella. Till skillnad från andra program inom skolan finns ingen intern studentbas att rekrytera ifrån till forskarstudier. Vidare uppmärksammas att det saknas en systematisk överblick kring avhopp för att ta reda på när i studierna avhopp sker samt orsaker till avhoppet. Problem med förlängd studietid men det saknas uppföljning. Det finns inget formellt alumni-nätverk eller karriärvägledning. Planering och beslutsanalys Mattias redovisar att programmets tre inriktningar inte har så mycket gemensamt vilket gör att doktoranderna har svårt att känna tillhörigheten inom programmet. Inom en utav inriktningarna utgörs huvudhandledarkompetensen uteslutande av män. Det finns en viss överlapp inom SEED vilket diskuteras kan bli en styrka genom att exempelvis samarbeta kring kurser. Mattias presenterar att det inte existerar så mycket kontaktytor mellan handledare för att diskutera. Kan hållas bättre koll på. Genomgången visar att stipendiater ibland känner sig exkluderade. Vidare saknas kvalitetssäkring och information om var ska man gå om den psykosociala miljön inte fungerar. Vissa doktorander har känt sig tvingade att gå till handledare. Närmsta chef bör i dessa fall kontaktas men Mattias menar på att stipendiater kan hamna i kläm. Mattias lyfter också punkten att ingen formell koppling till alumni finns. Daniel Koch informerar att inom arkitektur så görs en omstrukturering där PA blir närmsta chef. Fördelen menar Daniel är att många frågor kan passa att diskuteras där. Ingen annan institution har liknande struktur. Gemensamma frågor Rådet konstaterar att det är en gemensam fråga att få fler att bli docenter för att stärka handledarkompetensen. Förslag på hur detta kan främjas på skolnivå bör diskuteras ytterligare. En andra gemensam problematik är att få en kritisk massa till kurser, vilket har uppmärksammats av 4 (5)

5 nästan alla ämnen. Sven Ove ser att det kan bero på att ämnena inom skolan är förhållandevis små när jämförelser gör med andra skolor inom KTH. 4. Kvalitetsfrågor inom forskarutbildningen (stående punkt) Inga aktuella punkter. 5. Övriga frågor Inga övriga frågor. 6. Nästa möte Måndagen den 1:a juni, kl , Deans Office, Teknikringen 74 D, plan 4. Vid protokollet, Emelie Blomgren 5 (5)