HEFa ett regionalt kvalitetsregister



Relevanta dokument
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

HEFa. Årsrapport HEFa 2006

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Årsrapport HEFa Inledning

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.

HEFa 1: regional konferens

Nuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Registerpopulation i HabQ

Nationellt kvalitetsregister för Barn och Ungdomshabilitering 2010

Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Årsrapport Inledning. Linköping

Bruksanvisning för inmatning i Compos Gäller för föräldrastöd - Bas. Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd - Bas

Årsrapport Inledning

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Från riktlinjer till effekter

Minnes anteckningar från BPSD resan.

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

MINNESANTECKNINGAR FRÅN REGIONMÖTE FÖR VERKSAMHETSCHEFER INOM HABILITERING I SÖDRA REGIONEN

Hur? Created with novapdf Printer ( Please register to remove this message.

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Nationellt kvalitetsregister för habilitering 2011

Årsrapport 2014 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Verksamhetsberättelse för 2013/2014

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Föräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje

ELEVHÄLSATEAMET Styrdokument

Habiliteringen Halland

Evidensbaserad medicin

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Resultatredovisning Diagnos år 1 och 2, Skriftliga omdömen samt Nationella prov

Gemensamt språk och ICF

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Cancerrehabilitering i Jönköpings län 2011

Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje

Birgitta Lindehall, sjuksköterska/uroterapeut, har gått i pension och kommer att ersättas av Magdalena Vu Minh Arnell.

Grupper och kurser 2016

Barn- och ungdomspsykiatri

Årsrapport 2015 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175. Uttag av data

VERKSAMHETSPLAN LÖNASHULTS HEMTJÄNSTOMRÅDE TORSGÅRDEN

Avtalsuppföljning vid Täbyvägens gruppbostad, bostad med särskild service LSS

Mål. Uppföljningsprogram. Nationellt kvalitetsregister. Förhindra kontraktur Standardiserad uppföljning. Förhindra höftluxation. Förbättra samarbetet

Nationellt kvalitetsregister för habilitering 2011

Specialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring

Kommunhuset i Lomma, sammanträdesrum Önnerup Tid kl. 08:

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Projektrapport om höftuppföljning i Västra Götalandsregionen

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

I särskola eller grundskola?

CP subtyper - en översikt. Lena Westbom

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.

Nationellt kvalitetsregister för habilitering

SOSFS 2008:20/ICF. Ett exempel på hur samordningen av insatser för habilitering och rehabilitering kan se ut med ICF.

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov Utbildningsdag III

Kompetenta familjer. Att vara tonårsförälder Utmaningar och behov Cecilia Ljung Folkhälsostrateg

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan

Patientsäkerhetsberättelse

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Vad är nyttan med HabQ? Vem har nytta av HabQ? Vilka patienter följs upp i HabQ? dvs för vem gäller resultaten?

Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Autism

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Verksamhetsplan elevhälsan

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Transkript:

HEFa ett regionalt kvalitetsregister Hälsouppföljning av barn och ungdomar med funktionshinder Birgitta Öberg, Professor Institutionen för medicin och hälsa Avdelning Sjukgymnastik Linköpings universitet http://www.liu.se/hefa/ Bred uppföljning- Hälsa, funktion, service kvalitet Flera perspektiv: barn förälder, profession Multiprofessionell samverkan Heterogenitet Små grupper för att skapa evidens Behov av långsiktigthet Olika åtgärdsutbud Förprocess konsensus, samsyn avgränsning nätverk inter- och intraprofessionella förankring, rutiner,etik Processmått klassificering av åtgärder dator journalutveckling Pilotverksamhet systemägare,systemförvaltare koordinator breddad beskrivning case-mix resultatuppföljning mallar för återkoppling jämförelsetal Mål regionalt register verktyg för verksamhetsutveckling kvalitetsindikatorer lärande och forskning Generell hälsoeffekt Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Specifik hälsoeffekt Funktion Aktivitet Delaktighet Upplevelse av kvalitet Kroppsfunktion och Anatomisk struktur Aktivitet Delaktighet Åtgärder och process Vård och habiliteringsprocessens olika delar Omgivningsfaktorer Personliga faktorer 1

Gemensam information Ledning och styrning Generell kontinuerlig verksamhetsuppföljning av olika diagnosgrupper Hälsoeffekter Upplevelse av process Åtgärder/vårdprocess Evidensbaserad habilitering Resursfördelning Prioritering Skräddarsydda uppföljningar med specifika frågeställningar avseende särskilda aktiviteter Verksamhetsuppföljning Kvalitetsutveckling HEFa Begåvning Grov o finmotorisk förmåga Språk-ätfunktion Kroppsfunktioner Språkförmåga Grov och finmotorisk förmåga Funktionella färdigheter och Språk och ätförmåga hjälpbehov Funktionella färdigheter och hjälpbehov -personlig vård Medicinska -personlig vård Aktiviteter och -rörelse förmåga -rörelse förmåga -social förmåga delaktighet -social förmåga och demografiska Generellt självskattat Uppmärksamhet data hälsostatus Självskattning av Generellt självskattat aktivitetsförmåga hälsostatus och upplevd allmän hälsa Generell hälsa Förväntningar-uppfyllelse Kvalitet i verksamheten Resurser -åtgång Kvalitet i verksamheten Kvalitet på BUH HEFa Begåvning WISC/WPPSI Grov o finmotorisk förmåga Språk-ätfunktion TOM Kroppsfunktioner Språkförmåga Grov och finmotorisk förmåga Funktionella GMFM/GMFCS färdigheter och MACS Språk och ätförmåga hjälpbehov TOM -personlig vård Medicinska Funktionella färdigheter och hjälpbehov Aktiviteter och -rörelse förmåga PEDI -social förmåga delaktighet Uppmärksamhet och demografiska ICF d 16 Generellt självskattat data hälsostatus Självskattning av aktivitetsförmåga Fältversion av EuroQol barnversion Generell hälsa Förväntningar-uppfyllelse Kvalitet i verksamheten Resurser -åtgång Kvalitet i verksamheten MPOC Kvalitet på BUH Tidpunkter för uppföljning Mätinstrument Tidpunkter År 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 Ålder 3 6 9 12 15 18 Mätpunkter följer ålder och tre års intervaller Följer i huvudsak vanligt planerad uppföljning inom habiliteringen Kroppsfunktioner WISC/WPPSI begåvning X X TOM Språk/ät X X X funktion Aktiviteter/ Delaktighet ICF d16 uppmärksamhet X X X X X X GMFCS/ rörelseförmåga X X X X X X GMFM MACS finmotorik X X X X X X PEDI FF+HB personlig vård X X X X X X rörelseförmåga social förmåga TOM Kommunkation/ät X X X förmåga Generell Hälsa EuroQol + X X X X X Termometer Upplevelse kvalitet MPOC X X X X X X 2

Bakgrundsdata Diagnoser CASE MIX Bred beskrivning av bakgrundsdata Underlag för undergruppering 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 n=116 Diplegi Hemiplegi Tetraplegi Dyskinetisk Ataxi Ospecificerad 27-1-24 Bakgrundsdata Bakgrundsdata Grovmotorisk funktionsnivå Finmotorisk funktionsnivå 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 n=116 GMFCS 1 GMFCS 2 GMFCS 3 GMFCS 4 GMFCS 5 27-1-24 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 n=116 MACS 1 MACS 2 MACS 3 MACS 4 MACS 5 27-1-24 CASE MIX CASE MIX Barnen lika mellan länen avseende diagnos, åldrar, fin- och grovmotorisk funktionsnivå. Barnen lika mellan länen avseende boendesituation, förekomst av barn med utlandsfödda föräldrar, stöd åtgärder LSS och LASS. Drygt 5 av barnen utgör ett bortfall. Diagnos och åldersmässig fördelning skiljer sig inte från gruppen barn som deltar i HEFa. 3

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Bakgrundsdata Åldrar n=116 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år HEFa Bortfall 27-1-24 Resultatmått funktion och hälsa Förändring över tid Kliniskt betydelsefull förändring Förändring i relation till förväntad utveckling Förändring i relation till uppställt mål Resultatmått funktion och hälsa Resultatmått funktion och hälsa Andel av gruppen barn som förändrats över viss nivå/kliniskt betydelsefull förändring Andel av gruppen som uppnått viss funktionsnivå Andel som följt förväntad utveckling Hälsoeffekter i relation till åldersgrupper Hälsoeffekter i specifika undergrupper Hälsoeffekter i relation till åtgärder och aktiviteter Jämförelser mellan olika län Andel som uppnått förutbestämt mål Medelvärde självskattat hälsotillstånd Medelvärde självskattat hälsotillstånd mm 1 mm 1 8 6 4 VAS Bästa till sämsta tänkbara hälsotillstånd 8 6 4 VAS Bästa till sämsta tänkbara hälsotillstånd 2 2 VAS GMFCS 1 GMFCS 2 GMFCS 3 GMFCS 4 GMFCS 5 VAS (mm) 4

1 1 8 6 kunna röra sig 8 6 ta hand om sig själv 4 4 2 2 Utan svårighet Viss svårighet Mycket svårt Ingen hjälp Vissa problem Kan inte 1 1 8 6 göra vanliga aktiviteter 8 6 ha ont eller besvär 4 4 2 2 Ingen hjälp Vissa problem Kan inte Inte ont Lite ont Mycket ont Sammanfattning Inga stora skillnader mellan H, E och F-län 1 8 6 4 2 känna sig orolig eller ledsen Hälften av barnen har vissa problem eller kan inte röra sig, ta hand om sig själv och har lite ont. En något större andel av barnen upplever att de kan klara sina huvudsakliga aktiviteter. Inte orolig Lite orolig Mycket orolig 1/3 av barnen skattas vara nedstämda och oroliga. 5

Sammanfattning 1 Resultat i förhållande till förväntad grovmotorisk utveckling Det självskattade hälsotillståndet rapporteras gott för majoriteten av barn men det finns en stor spridning inom olika undergrupper. Resultaten visar på stora och olika habiliteringsbehov inom gruppen barn med CP. GMFM Score 9 8 7 6 5 4 3 2 1 CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS І) CI 95 (Lower bound) CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS ІI) CI 95 (Lower bound) CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS ІII) CI 95 (Lower bound) CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS ІV) CI 95 (Lower bound) CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS V) CI 95 (Lower bound) GMFCS I GMFCS II GMFCS III GMFCS IV GMFCS V 3 6 9 12 15 18 Age (years) Resultat i förhållande till förväntad grovmotorisk utveckling Resultat i förhållande till förväntad grovmotorisk utveckling 1 1 9 9 8 8 7 7 6 6 GMFM Score 5 CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS I) CI 95 (Lower bound) GMFCS I GMFM Score 5 CI 95 (Higher bound) GMFM (GMFCS IV) CI 95 (Lower bound) GMFCS IV 4 4 3 3 2 2 1 1 3 6 9 12 15 18 3 6 9 12 15 18 Age (years) Age (years) Genomfört nationella prov (15 år) Upplevd kvalitet Antal 12 1 8 6 4 2 Genomfört nationella prov svenska engelska ja nej Vilka dimensioner uppfyller god kvalitet Förändring i upplevd kvalitet över tid Upplevd kvalitet i relation till olika åtgärdsutbud Upplevd kvalitet i olika definierade grupper matematik 6

Övergripande skattning nöjdhet med habiliteringen 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Mycket nöjd Nöjd Inte helt nöjd Missnöjd Åtgärder Vad? Vem? När? Hur mycket? Processbeskrivning Klassificering av åtgärder Kopplas till utveckling av journalsystem Resultat process Varför? 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel med genomförda habiliteringsplaner Ja Nej 27-1-24 Verksamhetsuppföljning/ beskrivning Dialog med olika externa aktörer Dialog och återkoppling inom och mellan verksamheter Underlag för att identifiera behov av förbättringsarbete Varför? Varför? Underlag för riktad uppföljning Utvärdering av specifika behandlingsmetoder /insatser Uppföljning av specifika funktionstillstånd och behov Uppföljning och riskfaktorer/ prognos Följa förändring/ avvikelser barnets hälsa och funktion upplevelse av kvalitet utbud av åtgärder förändrad fördelning diagnoser 7

Varför? Gemensam kartläggning av barnet hälsa och funktion samt behov av stöd och åtgärder Förbättra teamets beslutsunderlag Dialog med familj och barn/ungdom Underlag för habiliteringsplaneringen. Varför? Kunskapsutveckling och lärande för alla parter Forskning Att skapa evidens Systemägargrupp Ann Katrin Moldenius Hermansson Verksamhetschef Norra Kalmar län (H-län) Ingela Möller Verksmahetschef Södra Kalmar (H-län) Lena Rosengren Enhetschef Östergötlands Län ( E-län) Multicenter studier Kvalitetsregister / verksam hetsuppföljning Britt Nilsson, Verksamhetschef Östergötlands län (E-län) Ros-Marie Pettersson Bitr Verksamhetsch Östergötlands län ( E-Län) Jan Arvidsson Överläkare Jönköpings län (F-län) Joakim Dahlman Klinisk lektor Östergötlands län (E-län) Preklinisk testning Randomiserade studier Britt-Mari Ekholm Projektsamordnare HEFa-län Birgitta Öberg Projektansvarig Hälsouniversitetet i Linköping, IMH Pia Ödman Projektsamordnare Hälsouniversitetet i Linköping, IMH Systemförvaltargrupp Mayvor Källgren Arbetsterapeut Norra Kalmar läns habilitering Camilla Hollsten Specialpedagog Södra Kalmar läns habilitering Anna-Karin Axelsson Sjukgymnast Eksjö habilitering Inger Knutsson Sjukgymnast Jönköpings habilitering Maria Hermansson-Ström Kurator Värnamo habilitering Åsa Birgersson Kurator Motala habilitering Barbro Larsson Sjukgymnast Linköping habilitering Cecilia Wahlgren Sjukgymnast Norrköping habilitering Britt-Mari Ekholm Projektsamordnare HEFa-län Pia Ödman Projektsamordnare Hälsouniversitetet i Linköping, IMH 8