Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre

Socialt innehåll Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre

Det råder inget tvivel om att alla har rätt till ett liv med ett socialt innehåll vare sig man är ung eller gammal, om man klarar sig själv eller om man behöver hjälp av kommunen eller hälso- och sjukvården. Frågan är inte om vi ska jobba för att äldre ska ha ett socialt innehåll, utan hur vi kan jobba med det.

Socialt innehåll Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Författare: Stina Engelheart Emanuel Åhlfeldt Produkten kan beställas från: Nestor FoU-center, Marinens väg 30, 136 40 Handen www.nestor-foucenter.se, tel: 076-115 99 16 Nestor FoU-center 2010 Grafisk formgivning: Daphne Macris Tryck: EO Grafiska AB, Skarpnäck 2010 ISSN: 1652-4608 ISBN: 978-91-85347-10-0 Citera oss gärna, men ange källan.

Innehåll FÖRORD 3 INLEDNING 4 Vad är ett socialt innehåll? 4 Syfte med handledningshäftet 5 Vad är utvecklingsarbete? 6 Långsiktighet 8 Chefens roll 9 Genombrottsmetoden 10 GUIDE FÖR UTVECKLINGSARBETE 12 Översikt 13 Förarbete 14 Planera 20 Genomföra 27 Utvärdera 30 Agera lär besluta 32 Informera och sprida 33 Att tänka på i det fortsatta arbetet 34 FÖRSLAG PÅ UTVECKLINGSOMRÅDEN 36 REFERENSER 44 VERKTYGEN PÅ CD-SKIVAN 46 CD-SKIVAN 49

Förord Det råder inget tvivel om att alla har rätt till ett liv med ett socialt innehåll vare sig man är ung eller gammal, om man klarar sig själv eller om man behöver hjälp av kommunen eller hälso- och sjukvården. Forskning visar att social aktivitet är kopplad till hälsa och välbefinnande och socialnämnden ska, enligt socialtjänstlagen, verka för att äldre människor får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Utöver detta bör ett socialt innehåll kunna motiveras utifrån ett etiskt perspektiv. Det handlar om att kunna leva ett värdigt liv. Äldreomsorgen och äldrevården bör och ska kunna erbjuda en socialt stimulerande miljö. Frågan är med andra ord inte om vi ska jobba för att äldre ska ha ett socialt innehåll, utan hur vi kan jobba med det. Vi hoppas att det här handledningshäftet ska vara ett stöd för dig som är chef inom äldreomsorg och äldrevård eller dig som vill driva utvecklingsarbete med fokus på socialt innehåll. Häftet innehåller en del teori kring hur man kan tänka på det sociala innehållet och på utvecklingsarbete, men det innehåller också konkreta tips och förslag på hur arbetet kan läggas upp. Häftet kan läsas från pärm till pärm, men kan också användas som en uppslagsbok när ni behöver uppdatera er om vad ni kan tänka på i den fas som ert utvecklingsarbete befinner sig just nu. Till häftet följer en cd-skiva med verktyg som kan förenkla ditt arbete. Detta handledningshäfte är ett resultat av projektet Socialt innehåll i dagen för äldre genombrott för enhetschefer. Projektet är utvärderat och beskrivet i rapporten Socialt innehåll. Om utvecklingsarbete för enhetschefer i äldreomsorgen (Åhlfeldt & Engelheart, 2009 1 ). Rapporten redovisar resultat och erfarenheter från projektet, bygger till stor del på intervjuer med enhetschefer och omsorgspersonal och förmedlar deras erfarenheter och tankar kring arbetet med socialt innehåll. För att detta häfte ska kunna användas på bästa sätt rekommenderar vi att ni även läser rapporten. Stort tack till de chefer och den omsorgspersonal som har läst och lämnat värdefulla kommentarer på det här materialet. Lycka till! Haninge september 2009 Britt Almberg Emanuel Åhlfeldt Stina Engelheart FoU-chef Projektledare Projektledare 1 Rapporten kan beställas på www.nestor-foucenter.se 3

Inledning Vad är socialt innehåll inom äldreomsorg och äldrevård? Vad innebär det? Finns det skillnader mellan socialt innehåll, social samvaro, social aktivitet, gemenskap och andra uttryck som används? Vilka är kriterierna? Vad kan vi jämföra med när vi påstår att någon har eller inte har ett liv med ett socialt innehåll? Svaret, och utgångspunkten till detta handledningshäfte, är att socialt innehåll inte kan definieras i specifika aktiviteter, i minuter eller antal. Socialt innehåll kan i princip vara vad som helst; det är varje enskild person som avgör om hon eller han har ett rikt socialt innehåll i sitt liv eller inte, det är personen själv som avgör vad som skapar och utgör ett socialt innehåll. Runt om i landet anordnas en lång rad aktiviteter för äldre, exempelvis gymnastik, underhållning, högläsning och bingo. Men räcker det? Enligt flera undersökningar (se Länsstyrelserna, 2009; Socialstyrelsen, 2009a; Socialstyrelsen, 2009b) är det sociala innehållet i äldreomsorgen bristfälligt trots att det finns massor av aktiviteter. Det som framförallt saknas är en individuell anpassning av det sociala innehållet. Vi förespråkar därför att utgångspunkten är varje enskild person, när man planerar sociala aktiviteter inom äldreomsorgen. Detta handledningshäfte är tänkt att ligga till grund för utvecklingsarbete där fokus är de enskilda individerna, deras behov och önskemål. Nestor FoU-center har sedan 2006 jobbat med att uppmuntra till ett ökat socialt innehåll för personer inom äldrevård och äldreomsorg. Först ut var ett projekt där framförallt omsorgspersonal deltog (Söderberg, 2007). Därefter genomfördes gruppintervjuer med deltagarna, för att ta tillvara kunskaper och erfarenheter. Det ledde i sin tur till ett projekt med fokus på enhetschefer inom äldreomsorgen (Åhlfeldt & Engelheart, 2009), vilket är grunden för det här häftet. Ni kan läsa mer om projekten i respektive rapport. Vad är ett socialt innehåll? Trots att det inte går att definiera socialt innehåll genom att sätta upp en lista med specifika aktiviteter, så behövs en definition så att vi vet att vi pratar om samma sak. Nestor FoU-center har gjort en definition som våra projekt och detta häfte utgår ifrån. Ett socialt innehåll i dagen för äldre innebär då följande: Att på äldreboendet, i hemmet, på den geriatriska avdelningen eller dagverksamheten utforma dagen så att den stärker den äldre personens fysiska och psykiska välbefinnande genom uppmuntran av interaktion med omvärlden och av den äldre personens egna initiativ. 4

Nyckelorden i definitionen är den äldres fysiska och psykiska välbefinnande samt interaktion med omvärlden och egna initiativ. Genom att i det dagliga arbetet uppmuntra till interaktion och egna initiativ ska den äldre personens välbefinnande stärkas, såväl fysiskt som psykiskt. Interaktion med omvärlden kan vara samtal i möten med andra människor, men det kan även vara ordlös kommunikation. Genom blickar, minspel, kroppsspråk och kroppskontakt kan en person interagera med omvärlden. Alla sinnen syn, hörsel, känsel, smak och lukt är viktiga i kontakten med omvärlden. När det gäller initiativtagande behöver inte alla initiativ röra stora saker. Det kan handla om att ta initiativ till att dricka kaffet på balkongen, att resa sig upp och titta ut genom fönstret men även initiativet till en resa för att hälsa på sin dotter. Det viktiga i sammanhanget är att de äldre ska få möjlighet att ta egna initiativ och göra egna val, att uppleva kontroll och möjlighet att påverka. Såväl interaktion med omvärlden som egna initiativ förutsätter att den enskilda personen involveras. Det sociala innehållet kan alltså inte tvingas på de äldre; de äldre måste vara delaktiga. Delaktighet är därmed ett viktigt underliggande begrepp i definitionen. Detta är viktigt att ta med sig i den fortsatta läsningen och i ert kommande utvecklingsarbete utifrån detta häfte: de äldre bör vara delaktiga vid planering, förberedelser och genomförande. Det betyder inte att alla äldre ska jobba tillsammans med personalen; det betyder inte att alla ska vara med i alla aktiviteter; det betyder inte att alla ska anses vilja vara med i grupper och social samvaro. Däremot betyder det att de äldre ska tillfrågas och deras åsikter ska efterfrågas och ses som viktiga. Kort sagt betyder det att man inte ska ta saker för givna och att varje äldre ska ses som en individ, inte som en del i ett homogent kollektiv. Dessutom ska det inte tas förgivet att en person, bara för att han eller hon tackat ja till att delta vid ett tillfälle, alltid vill vara med när den aktiviteten erbjuds. Syftet med handledningshäftet Med det här handledningshäftet vill vi stimulera och stödja processen att driva utvecklingsarbeten inom, i första hand, äldreomsorgen och äldrevården. Syftet är att häftet ska användas som ett metodstöd, tillsammans med verktygen (på cd-skivan), för att planera, individanpassa, utvärdera och dokumentera utvecklingsarbetet. De exempel som finns handlar om socialt innehåll, men verktygen och det här metodstödet kan även användas inom andra områden. I arbetet med att förbättra det sociala innehållet inom äldreomsorgen måste ni på varje enhet besluta vad som ska göras, eftersom det är ni som har kunskap om behov, brister och förutsättningar i verksamheten och omgivningen samt, inte minst, känner de äldre personerna. Det här handledningshäftet erbjuder en metod, kunskap och tips kring hur arbetet kan göras. Med andra ord: handledningshäftet kan användas som en form för arbetet men det är upp till er att fylla formen med innehåll. Det här är formen fyll den med valfritt innehåll! 5

Häftet kan med fördel användas för ett större utvecklingsarbete med deltagare från olika arbetsplatser, enheter, avdelningar, eller till och med olika kommuner. Men handledningshäftet kan även användas i utvecklingsarbetet på en enskild enhet. Häftet riktar sig framförallt till chefer inom äldreomsorg och äldrevård. Den chefsnivå som menas är mellanchefer eller enhetschefer, det vill säga den chefsnivå som står närmast omsorgspersonalen och som har direkt kontakt med de äldre. I praktiken kommer materialet även att vara användbart för omsorgspersonal och andra intresserade. Vad är utvecklingsarbete? Med utvecklingsarbete menas att man förändrar och/eller utvecklar en verksamhet så att den ska bli så bra som möjligt. I alla verksamheter behövs ett kontinuerligt utvecklingsarbete, för att anpassa verksamheten till förutsättningarna och det är viktigt med ett arbetsklimat som är öppet för utveckling och förändring. Det kontinuerliga utvecklingsarbetet är inte minst viktigt inom äldreomsorgen, då förutsättningarna ständigt förändras. Äldre personer flyttar till annat boende, någon blir sämre eller bättre i sin sjukdom, någon dör, verksamheten omorganiseras och det är omsättning i personalgruppen. Allt detta och mycket annat påverkar verksamheten och det behövs därför ständig utveckling och förändring för att kunna ge optimal vård och omsorg med ett rikt socialt innehåll för de äldre. Utvecklingsarbete kan drivas på många olika sätt. I det här häftet beskriver vi en metod som har prövats fram under flera olika projekt. Många synpunkter och kommentarer från verksamheterna och användarna har beaktats. En viktig grund är att ta tillvara redan befintliga kunskaper som finns i verksamheten och att genom tester hitta ett bra sätt att omsätta dessa i praktiken. Ta tillvara befintlig kunskap i verksamheten Är man istället ute efter att ta fram ny kunskap är det mer lämpligt att göra en vetenskaplig studie med hjälp av forskare. Vid både utvecklingsarbete och vetenskapliga studier är det viktigt att syfte och mål formuleras och att de förändringar man testar mäts och utvärderas. En vetenskaplig studie har dock större krav på design, exempelvis genom stora mängder data och kontrollgrupper, vilket inte krävs vid utvecklingsarbete (se SKL, 2008). Istället görs småskaliga tester, och förändringsidéerna och tillvägagångssättet kan förändras under arbetets gång. Vid utvecklingsarbete görs datainsamling och mätningar huvudsakligen som stöd i arbetet. Mätningarna ska ses som verktyg i arbetet och används dels som motor i processen men även för att säkerställa att förändringarna medför förbättringar. Dokumentationen är dock viktig både vid forskning och vid utvecklingsarbete. Vid utvecklingsarbete används dokumentationen för att kunna utvärdera och reflektera under arbetet och för att kunna se tillbaka på arbetet efter testperioden. Dokumentationen används alltså som ett stöd för att avgöra om förändringen är en verklig förbättring. Regelbundna mätningar är verktyg i processen 6