Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING

Relevanta dokument
Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version

Klinisk handläggning av misstänkta ebola fall. Anders Thalme - Infektionskliniken

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland

MRSA. Information till patienter och närstående

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Behandling och förebyggande av influensa

Riktlinjer vid exposition av mässling

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Epidemiplan för Norrbottens läns landsting

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Hur ser det ut i Sverige? HIV. Nära personer lever med hiv idag, 60% män 40% kvinnor, hälften i Stockholms län.

Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra?

Jenny Stenkvist Informationsmaterial för vården: MERS-CoV

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 270/ Bakgrund och övergripande ansvar

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Regeringens proposition 2005/06:199

Regional epidemi- och pandemiplan för Jämtlands läns landsting. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Magnetfält från transformatorstationer:

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

Hygienkonferens hösten 2014

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Innehåll: Inledning sid 1

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa!

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Smittrisker Människa -Djur

Hantering av utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg i internationell trafik

Nöd- & Karantänshamn 2015 Helsingborg

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

SMITTSKYDDSHANTERING VID MALMÖ AIRPORT Smittskyddshantering vid Malmö Airport

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

PARTNER-studien. Du har tillfrågats om att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Information till ansvariga för boenden

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

FÖRBUNDSINFO. Nya influensan förebyggande arbete och arbetsgivarens ansvar

Uppföljning av patienter med hepatit C erfarenheter från Norrbotten Sverige

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Hygienombudsutbildning 2015 Skellefteå. Program

Hepatit B Statistik

Pandemi vad innebär r det?

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Rätt klädd och rena händer

Smittskydd&Vårdhygien

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Handlingsprogram för vård av patient med smittsam misstänkt tuberkulos på Infektionskliniken Karolinska

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Smittspårningsutbildning 2011

Vibrationer - föreskrifter

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för upplåtelse av bostadsrätt i andra hand

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8

Rätt klädd och rena händer

Ebola - hygienrutiner

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Ebola - handläggning av misstänkt fall vid akutmottagningen i Västerås och Köping

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Transkript:

Ebola Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING

Förord Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsläkarföreningen har gemensamt tagit fram denna vägledning för hur hemvändande hjälparbetare från länder där smittspridning av ebola pågår bör följas upp. Syftet är att ge en nationell rekommendation för enhetlig hantering av denna grupp. Vägledningen riktar sig till den hemvändande personalens arbetsgivare, t.ex. MSB, Röda korset, Svenska Läkare utan gränser samt till hälso- och sjukvården. Vägledningen omfattar endast smittskyddsperspektivet och bör integreras i arbetsgivares eventuella egna hemvändarprogram. Följande material har ingått som underlag till vägledningen: Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad och algoritm Bedömning och handläggning av personer exponerade för ebola, Folkhälsomyndighetens dokument Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola och ECDC-rapporten Infection prevention and control measures for Ebola virus disease. Public health management of healthcare workers returning from Ebola-affected areas. Anders Tegnell Agneta Holmström Peter Iveroth Avdelningschef Tf. avdelningschef Ordförande Folkhälsomyndigheten Socialstyrelsen Smittskyddsläkarföreningen

BAKGRUND Ebolautbrottet som startade i början av 2014 har en stor geografisk spridning och är det största utbrottet av sjukdomen någonsin. Utbrottet är också det första som inträffat i Västafrika. Se Folkhälso myndighetens webbplats för beskrivning av utbrottet och dokumentet Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola för rekommenderad handläggning av misstänkta fall inom hälso- och sjukvården. Liksom övriga blödarfebrar ingår ebola i smittskyddslagens (2004:168), SmL, kategori allmänfarliga sjukdomar. Regeringen beslutade den 23 oktober 2014 att ebola även ska omfattas av smittskyddslagens bestämmelser om samhällsfarlig sjukdom, jämsides med smittkoppor och sars. Ebola smittar vid direkt kontakt med blod eller andra kroppsvätskor från ebolasjuka personer. Ebola smittar inte vid sociala kontakter med personer utan symtom. Sjukdomen startar vanligen med plötslig feber, huvudvärk, muskelvärk, halsont och trötthet. Personer som har arbetat i eboladrabbade länder kan ha varit utsatta för risk och bör därför följas upp vid hemkomst. Ebolaliknande symtom kan dock mera troligt vara en följd av andra sjukdomar som malaria eller influensa och bör undersökas på infektionsklinik.

Uppföljning vid hemkomst För personer som kan ha exponerats för ebola, men inte har utvecklat några sjukdomssymtom, görs en individuell bedömning av risken för överföring av smitta i fyra kategorier i samråd med smittskyddsläkare. Denna bedömning ligger sedan till grund för hur personen följs upp i syfte att vid ett eventuellt insjuknande fastställa eboladiagnosen utan fördröjning och därmed minimera risken för sekundärfall. Se figur 1 för en schematisk risk kategorisering.! Vid all kontakt med sjukvården, oavsett feber eller förekomst av andra symtom på misstänkt ebola, bör infektionsläkare och smittskyddsläkare konsulteras och informeras om aktuellt vårdbehov. Figur 1. Schematisk riskkategorisering av personer utan symtom med möjlig eller säkerställd exponering för ebola Nej = Ingen risk Vistats i eboladrabbat område Ja Ingen direkt kontakt med ebolasjuk Direkt kontakt med ebolasjuk Tillfällig kontakt; t.ex. väntrum eller arbetsplats Vårdat ebolasjuk person Med adekvat utrustning Utan adekvat utrustning KATEGORI 1 KATEGORI 2 KATEGORI 3 KATEGORI 4

Rekommendationer för uppföljning av personer exponerade för ebola KATEGORI 1 KATEGORI 2 LÅG EXPONERING LÅG RISK Personen har vistats i land med pågående smittspridning av ebola men har inte haft direkt kontakt med ebolasjuk person. UPPFÖLJNING: Egen tempkontroll 2 ggr/dag under 21 dagar efter att ha lämnat endemiskt område. Ringa infektionsklinik om temperatur 38 C. Ur smittskyddshänseende kan personen arbeta och leva som vanligt. TILLFÄLLIG EXPONERING VISS RISK Personen har haft tillfällig kontakt med konstaterad ebolasjuk person (t.ex. i ett väntrum, på en arbetsplats, i ett klassrum). UPPFÖLJNING: Egen tempkontroll 2 ggr/dag under 21 dagar efter senaste exponering. Ringa infektionsklinik om temperatur 38 C. Informera smittskyddsläkare. Ur smittskyddshänseende kan personen arbeta och leva som vanligt. KATEGORI 3 KATEGORI 4 OMFATTANDE EXPONERING LÅG RISK Personen har vårdat ebolasjuk person och/ eller haft kontakt med ebolasjuk persons kroppsvätskor. Personen har använt adekvat skyddsutrustning. UPPFÖLJNING: Egen tempkontroll 2 ggr/dag under 21 dagar efter senaste exponering. Dagligen informera smittskyddsläkare/ behandlande läkare om temperatur värden. Ringa infektionsklinik om temperatur 38 C. Ur smittskyddshänseende kan personen arbeta och leva som vanligt. OMFATTANDE EXPONERING HÖG RISK Personen har vårdat ebolasjuk person och/ eller haft kontakt med ebolasjuk persons kroppsvätskor. Personen har inte använt adekvat skyddsutrustning och/eller incident har inträffat. UPPFÖLJNING: Informera smittskyddsläkare och infektionsklinik vid hemkomst. Läkarkontroll på infektionsklinik för individuella rekommendationer. Egen tempkontroll 2 ggr/dag under 21 dagar efter exponering. Patientansvarig läkare ger i samråd med lokal smittskyddsenhet rekommendationer om arbete, nära kontakter och resande.

Allmänt om uppföljningen Uppföljning av hemvändande hjälparbetare gäller under 21 dagar efter senaste exponering. Det är viktigt att redan innan utresan planera för tjänstgöringen i Västafrika och vad som gäller vid hemkomsten till Sverige tillsammans med sin arbetsgivare och vid behov smittskyddsläkare. I den planeringen bör ingå hur man kan minska risken för andra infektioner både under tjänstgöring i Västafrika och efter hemkomst till Sverige. Andra åtgärder att överväga för att minska risken för smittspridning är att man vid feber efter hemkomst undviker att exponera närstående genom att till exempel ha tillgång till egen toalett. En grundregel är att man inte är smittsam om man inte har feber. Uppföljning av kategori 1 3 görs i hemmet. För kategori 4 kan uppföljning som regel ske i hemmet om det är möjligt att uppfylla givna rekommendationer för uppföljning. Eftersom ebola inte smittar förrän sjukdomssymtom uppträder kan man tolka vissa av rekommendationerna som alltför försiktiga. En person som kan ha exponerats för ebola kan insjukna i annan sjukdom under den 21 dagar långa observationstiden för eventuell ebolainfektion, vilket motiverar etablerad nära kontakt med infektionsklinik och smittskyddsläkare. Smittskyddsläkaren kan vid behov sätta person utan symtom i karantän enligt SmL 3 kap. 9. Vid misstanke om ebola ska patienten få förhållningsregler och patienten kan då tillfälligt isoleras enligt SmL 5 kap. 3. Karantän och tillfällig isolering kan överklagas hos Förvaltningsrätten. Om ebolasmitta misstänks vid hemkomst hänvisas till Folkhälsomyndighetens dokument Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola. LÄNKSAMLINGAR OCH REFERENSER Folkhälsomyndigheten Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola. www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20440/rekommendation-for-handlaggning-av-misstankta-fall-av-ebola-2014-6-7.pdf Folkhälsomyndigheten Sjukdomsinformation om ebolavirusinfektion. http://www.folkhalsomyndigheten.se/ amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/ebola/ ECDC European Centre for Disease Prevention and Control. Infection prevention and control measures for Ebola virus disease. Public health management of healthcare workers returning from Ebola-affected areas. 7 November 2014. Stockholm: ECDC; 2014 Public Health England Ebola virus disease: information for humanitarian aid workers https://www.gov.uk/government/publications/ebola-virus-disease-information-for-humanitarian-aid-workers WHO Ebola virus disease. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs103/en/ Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad och algoritm Bedömning och handläggning av personer exponerade för ebola

Bedömning och uppföljning av personer exponerade för ebola Typ och grad av exponering SJUKVÅRDSPERSONAL I SVERIGE KATEGORI 1 KATEGORI 2 KATEGORI 3 KATEGORI 4 Personal som kortvarigt (< 48 tim vård totalt) kommit i kontakt (< 1 m) med ebolasjuk person eller dennes kroppsvätskor. Adekvat skyddsutrustning har använts. Inga kända incidenter har inträffat som kan innebära risk för smitta. LÅG EXPONERING LÅG RISK Hjälparbetare inklusive sjukvårdspersonal hemkommen från utlands uppdrag i eboladrabbat land Personal som vistats i eboladrabbat land men ej haft direkt vårdkontakt med ebolasjuk person eller dennes kroppsvätskor (t.ex. bistått med träning av annan sjukvårdspersonal, utfört administrativt eller annat icke sjukvårdsrelaterat hjälparbete). TILLFÄLLIG EXPONERING VISS RISK Tillfällig kontakt (< 1 meter), utan adekvat skyddsutrustning, med febril ebolasjuk person utan andra symtom i samband med exempelvis: vistelse i samma väntrum tjänstgöring som receptionist på sjukhus eller mottagning vistelse i samma hushåll, klassrum, arbetsplats. OMFATTANDE EXPONERING LÅG RISK Sjukvårdspersonal inom högisoleringsvård i Sverige eller hemkommen från utlandsuppdrag i eboladrabbat land. Personal som vårdar eller vårdat och då kommit i kontakt (< 1 meter) med ebolasjuk person/kroppsvätskor. Adekvat skyddsutrustning har använts. Inga kända incidenter har inträffat som kunnat innebära risk för smitta. OMFATTANDE EXPONERING HÖG RISK Kontakt (< 1 meter) utan adekvat skyddsutrustning med ebolasjuk person som: hostar kräks har blödning har diarré Dessutom vid nålstick, stänk på slemhinnor eller i ögon med kroppsvätskor eller direktkontakt med kroppsvätska/vävnad från ebolasjuk person. Inga restriktioner. Egen tempkontroll två gånger dagligen under 21 dagar efter att ha lämnat endemiskt område. Genast ringa infektionsklinik om temperatur 38 C. Ur smittskyddshänseende kan personen arbeta och leva som vanligt. Egen tempkontroll två gånger dagligen under 21 dagar efter exponering. Genast ringa infektionsklinik om temperatur 38 C. Lugnande besked. Smittskyddsläkaren informeras. Exponerade personer kan kontakta smittskyddsläkaren om allmänna frågor uppstår. Ur smittskyddshänseende kan personen arbeta och leva som vanligt. Egen tempkontroll två gånger dagligen under 21 dagar efter exponering. Smittskyddsläkaren eller behandlande läkare kontaktas dagligen och meddelas alla värden kontinuerligt. Genast ringa infektionsklinik om temperatur 38 C. Ur smittskyddshänseende kan personen arbeta och leva som vanligt. * Vistelse kan ske i egen bostad om det är möjligt att uppfylla givna rekommendationer. Om personen inte kan uppfylla sina rekommendationer i hemmet erbjuder landstinget eller regionen rum för vistelse under den tid det är aktuellt (max 21 dagar). Då ebola inte smittar förrän symtom uppstår kan vissa av rekommendationerna upplevas som överdrivna. Det finns olika anledningar till varför rekommendationerna ges, t.ex. kan exponerad person få feber av annan orsak och bevakningen av hemvändande kan då underlätta den fortsatta uppföljningen. Vid behov kan smittskyddsläkaren sätta person utan symtom i karantän enligt SmL 3 kap. 9. Vid symtom som inger misstanke om ebola ska patienten erhålla förhållningsregler och patienten kan då tillfälligt isoleras enligt SmL 5 kap. 3. Karantän och tillfällig isolering kan överklagas hos Förvaltningsrätten. Personen som utsatts för hög risk ska ha läkarkontakt på infektionsklinik och smittskyddsläkaren ska informeras. Individuell bedömning av behandlande läkare sker, vid behov i samråd med smittskyddsläkare, enligt nedan:* Egen tempkontroll två gånger dagligen under 21 dagar efter exponering. Smittskyddsläkaren eller behandlande läkare kontaktas dagligen och meddelas alla värden kontinuerligt. Om feber ( 38 C) eller andra symtom uppträder ring genast infektionsklinik! Rekommendation vad gäller arbete: Kan innebära andra arbetsuppgifter, distansarbeta eller avstängning. Rekommendation vad gäller nära kontakter: Kan innebära att undvika olika former av sociala kontakter med andra människor under observationstiden. Rekommendation vad gäller resande: Kan innebära att inte nyttja kollektivtrafik eller göra längre resor, utan snarare stanna i närområdet.

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsläkarföreningen har gemensamt tagit fram denna vägledning för hur hemvändande hjälparbetare från länder där smittspridning av ebola pågår bör följas upp. Syftet är att ge en nationell rekommendation för enhetlig hantering av denna grupp. Vägledningen riktar sig till den hem vändande personalens arbetsgivare, t.ex. MSB, Röda korset, Svenska Läkare utan gränser samt till hälso- och sjukvården. Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material ARTIKELNUMMER: 15158 ISBN 978-91-7603-613-6 (pdf) FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN, UPPLAGA 2:1, 2015 GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM