Barn och Trauma - bedömning och behandling



Relevanta dokument
Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Traumamedveten omsorg

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet.

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Child Parent Psychotherapy, CPP

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare

Flyktingbarnteamet Göteborg

- hur kan vi alla hjälpa till?

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

Definition av våld och utsatthet

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Andelen trygga relationer i förskolan

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Ska vi verkligen fråga alla?

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Vem vill vara ihop med mig då? Varför just jag? Om våld, övergrepp och funktionshinder

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Barn som upplevt våld i sin familj

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Kris och Trauma hos barn och unga

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Barn utsatta för våld i Sverige

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Världskrigen. Talmanus

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Att möta barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Barn som lever i våld

Mentaliseringsbaserad terapi

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Föräldratelefonen. Årsrapport 2012

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Likabehandlingsplan Gunghästensförskola

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Våga se, våga fråga och våga agera!

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Likabehandlingsplan. För förskolan. Lasarettsgatan

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

SEXUELLA ÖVERGREPP MOT FÖRSKOLEBARN:

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

I skuggan av självmordet

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

B R I S - R A P P O R T E N

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Skolperspektivet Elevhälsa

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Frågor och svar om MFJ

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Transkript:

Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1

Trauma En extremt påfrestande händelse som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade kan orsaka skada (van der Kolk) Biologiska, kognitiva och känslomässiga överlevnadsreaktioner aktiveras (stress-respons systemet) 2

Trauma Uppstramning av begreppet på senare årallt skadligt är inte trauma Potentiellt traumatiserande händelser 3

Typer av trauma Single trauma /typ I enstaka olyckshändelser, katastrofer, sjukdomar, oförberedda svåra separationer osv Kan ge upphov till traumareaktioner och symtom Signalerna klingar av i de flesta fall Socialt stöd och stabilitet viktigaste åtgärd 4

Complex trauma / typ II upprepade tillfällen av hot/fruktan, med tillhörande reaktion i nervsystemet, i kombination med omsorgsmiljö som brister i regleringsstöd (utsätter/alt brister i skydd och regleringsstöd) Ihållande reaktioner och symtom Bedömning och behandling ställer krav på förståelse av både traumareaktioner och bristande reglering (anknytning) 5

Effekter av potentiellt traumatiska händelser beroende av Personlighet, ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Föräldrars stöd och reaktioner (före, under, efter) Socialt stöd (före, under, efter) 6

Symtom hos barnen (n=54, 0-6 år) Barn som bevittnat våld Almqvist och Broberg (2004) Rädsla: Överdrivet föräldraberoende 83% Rädd att vara ensam 65% Lättskrämdhet 63% Oro 61% Rädsla för förövaren 56% Mörkrädsla 46% Aggressiv benägenhet Lätt för att bli arg 81% Slår andra 57% Lyssnar ej på tillsägelser 65% Fixering vid våld/skräck Pratar mycket om monster eller andra skrämmande saker 57% Starkt intresse för våld/skräck 41% Höjd spänningsnivå Rastlöshet 63% Vaknar nattetid 59% Koncentrationssvårigheter 41% Smärtproblematik/somatisering 50% 7

Symtom efter trauma Dålig självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Hyperaktivitet Ångest/oro Depression Aggressiva beteenden Missbruk Ätstörningar Självskadebeteende Självmordsbenägenhet Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Fobier Tvång Sömnsvårigheter Trotssyndrom/OCD/PTSD/Reaktiv kontaktstörning/adhd 8

Förekomst av barnmisshandel 13-15 % i normalpopulation varav 3-4 % ofta (Allmänna Barnhuset 2000; 2007;2011, Annerbäck et al 2010) Förekomsten har ökat mellan kartläggningar Ökad risk: barn med funktionshinder, kroniska somatiska sjukdom/tillstånd, låg inkomst och migrationsbakgrund förekomst av våld i familjen (10 ggr ökad risk) (Svensson et al, 2011) 9

Förekomst av sexuella övergrepp 58% av flickorna och 15% av pojkarna uppger sig utsatta för någon typ av sexuell kräkning (stor variation) som de mått dåligt av 13-15 % av flickorna och 4-5 % av pojkarna utsatta för grova (ofta upprepade) övergrepp Ovanligt att berätta för någon professionell 90% av förövarna är män Vanligt med förövare under 18 år ( (Priebe 2009, Kjellgren 2009) 10

Förekomst av våld i familjen 10-12 % i normalpopulation 20-40% i kliniska populationer (t ex BUP, Soc) Starkt samband med barnmisshandel 95% av förövarna är män (Rädda Barnen, SCB, Brå) 11

Var finns barnen när mamma misshandlas? 95% vid minst ett tillfälle befunnit sig i lägenheten 77% vid minst ett tillfälle varit i samma rum 45% vid minst ett tillfälle varit i direkt fysisk kontakt med ena/båda föräldrarna 62% av barnen själva utsatta för misshandel av pappa (Almqvist & Broberg, 2004 studie av 80 barn, 0-6 år, på kvinnojour) 12

Anknytning - centralt vid trauma hos barn Rädsla aktiverar anknytningsbeteende hos barn Anknytningsrelationen - barns enda alternativ till reglering av svåra känslor Barnet förlorar båda sina anknytningspersoner vid våld mellan föräldrar Möjligheten till återhämtning störs symtom utvecklas 13

Vad behöver utsatta barn? Skydd Individuellt krisbemötande och information Rätt resurser Stödjande insats (individuellt eller i grupp) Barnpsykiatrisk bedömning/behandling (60%) Svår stress och trauma leder till ökad sårbarhet vid ny påfrestning 14

Förhållningssätt som underlättar för barn/unga Enskilda samtal med barn/förälder Aktivt undersökande konkret Tydlig information vem, vad, rättigheter? Hitta gemensamt språk för det svåra! Psykoedukation normalisera Uppehåll i kontakt/umgänge oftast nödvändigt under behandling 15

Behandling: forsknings- och kunskapsläget Forskningsevidens för barn/ungdomar: TF-KBT och EMDR (PTSD), Psykodynamisk föräldra-barn terapi (små barn) (Foa et al. 2009) Beprövad erfarenhet: Traumafokuserad behandling i grupp, utryckande/skapande terapier. Psykodynamisk- och/eller samspelsbehandling Läkemedelsbehandling. Symtomatisk behandling som stöd till psykoterapeutisk behandling kan behövas (ångest, sömn, etc) (BUP Stockholms riktlinjer) 16

Att uppmärksamma barn & unga i svåra situationer Se barnet som uppdragsgivare/informant Fråga Lyssna Undervisa om barns rättigheter 17

18