1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Den regionala kollektivtrafikmyndigheten som utgörs av Region Jönköpings län, ska i ett långsiktigt trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Regionfullmäktige ska besluta om programmet under första halvåret 2016. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är nu ute på remiss, svar skall inlämnas senast den 23 december 2015. Nässjö kommuns yttrande är uppdelat i tre delar; en del som beskriver Nässjö kommuns syn på kollektivtrafiken, en del som utgår från frågorna i följebrevet till remissen och slutligen en del som beskriver ett antal framgångsfaktorer för en väl fungerande kollektivtrafik som vi saknar i remissförslaget Del 1. Nässjö kommuns syn på kollektivtrafik Befolkningen i Nässjö kommun har vuxit med drygt 1 000 personer de senaste fyra åren. I tätorten Nässjö bor idag ca 17 500 personer vilket innebär att Nässjö och Värnamo tätorter utgör regionens klart två största städer efter regionhuvudstaden Jönköping. Nässjö kommun vill fortsätta att utvecklas till en god kommun för boende, verksamhet och fritid. I det utvecklingsarbetet är tillgänglighet ett nyckelord. Med tillgänglighet menar vi att Nässjö kommun på ett naturligare sätt ska ingå i en större bostadsmarknads-, arbetsmarknads- och fritidsregion än vad vi gör idag. Genom ökad turtäthet och kortare restider bidrar kollektivtrafiken till att öka tillgängligheten. Pålitlighet, komfort, kapacitetshöjande åtgärder, utveckling av kompatibla biljettsystem, väl utformade hållplatser och samordnade tidtabeller är exempel på andra faktorer som ökar tillgängligheten. För Nässjö kommun är det viktigt att kollektivtrafiken inte bara ska bidra till regionförstoring utan också garanterar tillgänglighet till service för de som bor i de mindre orterna eller på den rena landsbygden. Här förväntar vi oss ett fortsatt utvecklingsarbete för att uppnå en gemensam och kostnadseffektiv närtrafiklösning. Önskemål finns även att tydliggöra möjligheten till närtrafik i Länstrafikens app. Postadress Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Org. nr. E-postadress 571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 0380-133 90 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se
2 (7) Kommunen ser också att mer fokus behöver läggas på en ökad tillgänglighet till fritids- och nöjesutbud, på kvällar och helger både inom och utanför kommunen på ett tydligare sätt. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är ett av de viktigaste verktygen för regional utveckling. För att maximera nyttan av kollektivtrafiken bör kopplingen mellan det regionala trafikförsörjningsprogrammet och övrig regional planering stärkas då kommunikationer, boende, arbete, utbildning, fritid och nöjen med mera samverkar. För en god kollektivtrafik, som hela tiden utvecklas, ställs krav på gott samarbete mellan flera aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Nässjö kommun har en speciell järnvägshistoria genom Södra stambanans betydelse för kommunens och ortens framväxt. Nässjö är idag den enda platsen i Sverige där järnvägar från sex olika håll strålar samman. Vidare är Nässjö en regional knutpunkt för både buss- och tågtrafik. Det finns i dagsläget ca tjugo företag som sysselsätter ca 700 personer inom järnvägssektorn. Dessa aktörer arbetar bland annat med godstransporter, materialservice, spårslipning, spårbyggnation, reparationer av lok och vagnar etc. Goda möjligheter och långtgående planer finns också att tillsammans med Trafikverket optimera nyttjandet av Nässjö bangårdsområde. Detta gör att en framtida underhållsverkstad för länstrafikens tåg, på alla sätt lämpar sig bäst att lokalisera till Nässjö och Region Jönköpings län. Ur många aspekter, inte minst ur resenärernas, är det viktigt för regionen med en väl fungerande och attraktiv station i Nässjö. För att kommunen ska utvecklas som boende- och pendlarkommun är det viktigt att stationen integreras med övriga staden. I ambitionen att öka kollektivtrafikresandet så blir hela resan eller dörr till dörr -tänket allt viktigare. Ett framgångsrikt arbete har under 2013-2014 bedrivits tillsammans med Länstrafiken för att knyta, och därmed utveckla, Nässjö stadsbusstrafik på ett tydligt sätt till Resecentrum. Resandeökningen har hittills under 2015 varit 91%, vilket är långt över allas förväntningar. En fortsatt utveckling av Nässjö Resecentrum tillsammans med berörda aktörer i området, utgör en viktig del i arbetet med att göra kollektivtrafiken mer tilltalande. Det finns många exempel, både i vår region och i övriga landet, där satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur har bidragit till utveckling av orter och regioner. Nässjö kommun anser att det i framtiden måste finnas ekonomiska medel för satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur som kan utveckla hela vår region ytterligare. Behoven i moderniserad järnvägsinfrastruktur är stora men Region Jönköpings län har för Sverige unika möjligheter då järnvägsinfrastrukturen redan är väl utbyggd. Det framgår också av remissen att 60 % av länets befolkning har mindre än 2 km till närmaste tågstation. Eftersom tåg bl a erbjuder snabba och bekväma resor jämfört med buss, är detta är en förutsättning som många regioner avundas oss och som Region Jönköpings län har ett stort ansvar att förvalta och utveckla.
3 (7) Del 2. Svar på frågor i missiv till remissen Delar ni föreslagna målsättningar om bl a resandeutveckling, kundnöjdhet, tillgänglighet, kostnadseffektivitet och miljö? Resandeutveckling: Ambitionsnivån är för låg beträffande antal resor med tågtrafiken, se sid 18. Här konstateras att antalet resor ska fördubblas men att ökningen förutsätter investeringar i infrastrukturen på Jönköpingsbanan och Värnamo-Jönköpingsbanan. Vi anser att det finns en mycket stor potential att öka antalet tågresor även på länets övriga banor. Den stora osäkerheten i investeringstakten på länets banor fram till 2025 gör att det finns anledning att tydligare specificera målsättningen när det gäller antalet tågresor. Målsättningen kan tydliggöras genom resandeunderlag utmed de aktuella banorna och potential med/utan nödvändiga infrastruktursatsningar. Förslag till ändring tredje punkten sid 18: Tågtrafikens antal resor fördubblas till 2025. En sådan resandeökning förutsätter investeringar i järnvägsinfrastrukturen, se avsnitt 6.2. Beträffande resande har programmet en alltför låg ambitionsnivå när det gäller ökning av antalet resande utanför de starkaste stråken. På sidan 18, avsnitt 4.1, anges att en strategi för ökat resande är att omprioritera resurser från trafik med lågt resande till områden med bättre resandeunderlag. Denna strategi kan vara klok men först efter det att linjen fått en tidsrespit då riktade åtgärder vidtas i syfte att öka beläggningsgraden. Detta kan ske genom exempelvis översyn/anpassning av tidtabeller och särskild marknadsföring i dialog med berörda kommuner och presumtiva resenärer. Förslag till ändring fjärde punkten sid 18: Strävan efter högre beläggningsgrad i befintlig trafik genom effektivisering och utveckling. Förutsatt att högre beläggningsgrad inte erhålls efter lämpliga åtgärder kan exempelvis omprioritering ske genom att resurser från trafik med lågt resande flyttas till områden med bättre resandeunderlag och större utvecklingspotential. Kundnöjdhet: Vi delar föreslagna målsättningar. Tillgänglighet: Vi delar föreslagna målsättningar. Kostnadseffektivitet: Vi delar föreslaget mål och principer för skattesubventioneringsgrad. Miljö: Det är bra att målsättningen ändras till energiförbrukningen per personkilometer. Det är också en bra ambition att all allmän kollektivtrafik ska drivas med förnyelsebara drivmedel, se sid 23. Detta mål får dock inte komma i konflikt med regionens möjlighet att
4 (7) utveckla tågtrafik på länets samtliga järnvägsbanor som knyter kommunhuvudorter till regionhuvudstaden Jönköping. Vi saknar en tydlig handlingsplan hur länstrafiken/regionen har för avsikt att agera för att säkerställa både målsättningen ovan och en utvecklad järnvägstrafik på länets samtliga järnvägsbanor. Hur vill man att utfasningen av diseltåg ska gå till? Skall målsättningen om endast förnyelsebara bränslen kunna uppnås måste man ta höjd för att köpa in tåg som drivs med biobränslen alternativt arbeta aktivt för en elektrifiering av banorna Nässjö-Vetlanda, Nässjö-Eksjö-Hultsfred-Oskarshamn samt Nässjö-Värnamo-Halmstad. Se även del 3 i detta yttrande. Vilka synpunkter har ni om föreslagen trafikuppbyggnad samt föreslagen fokusering på turtäthet och korta restider? Tanken med en nivåindelning i olika stråk är god. Förändringar har dock gjorts i definitionen av stråken jämfört med i nuvarande RTP. Tidigare angav man att, Järnvägen utgör ryggraden i de storregionala stråken i nuvarande remiss öppnar Länstrafiken dock upp för utfasning av viss tågtrafik genom en ny formulering under avsnitt 5.6.1, sid 25. Där står nu Tågtrafiken dominerar de storregionala stråken och kompletteras eller ersätts i vissa fall med busstrafik. Nässjö kommun anser att denna strategiska inriktningsförändring ger uttryck för en mycket olycklig trend. Möjligheten till kortare restider och komfort och därmed ökad potential till resande, tillmäts inte lika stor betydelse i hela regionen och därmed inte lika stor betydelse för boende i samtliga regionens kommunhuvudorter. Förslag till ändring i avsnitt 5.6.1, mening tre och fyra: Tågtrafiken dominerar dessa stråk och kompletteras med busstrafik när järnväg saknas. Järnvägstrafiken utgör ryggraden i kollektivtrafiksystemet med trafik till angränsande län/regioner. Förslag till ändring i avsnitt 5.6.2, mening två: Regionbussar kompletterar tågtrafik där möjlighet till sådan saknas eller för att nå önskad turtäthet. När det gäller fokusering på turtäthet och korta restider så instämmer vi i att dessa parametrar är viktiga, dock bör parametern komfort/bekvämlighet tillmätas lika stor betydelse i storregionala och regionala stråk. Det är vår övertygelse att tågtrafiken, med de goda förutsättningar till utveckling som finns i järnvägslänet, måste tas tillvara då ett bekvämt, kombinerat med ett snabbt resande, är det som krävs för att flytta över nya resenärer från bil till kollektivtrafik i längre reserelationer. Under avsnitt 5.7 sid 33, anges att det skall finnas en strävan att kunna erbjuda ett visst utbud av kvälls- och helgtrafik i regiontrafiken för att länets invånare ska kunna ta del av nöjes- och kulturutbud i närliggande städer. Vi saknar dock en ambitionsnivå i detta. Hur har man tänkt arbeta med denna strävan? Finns det någon strategi? Ökat samarbete inom regionen, med kommunerna, med enskilda nöjeskulturutbudsanordnare etc?
5 (7) Vilken uppfattning har ni till kommersiell trafik och avgränsningar mellan denna och den av myndigheten upphandlade trafiken? Vi har ingen avvikande uppfattning i dagsläget. I materialet redovisas förslag till ansvarsfördelning mellan olika parter, vilken uppfattning har ni om denna? Vi har inget att erinra mot föreslagen ansvarsfördelning. Saknar ni lämpliga åtgärder? Se del 3 i detta yttrande. Önskemål om ytterligare uppgifter i nulägsesbeskrivningen? Vi förutsätter att den pendlingsstudie som Länstrafiken för närvarande låter utföra, kommer att ingå som en del i nulägesbeskrivningen. Studien ska bl a belysa potential till ökad pendling i olika relationer. I dagsläget är bilder och kartor i Bilaga 1 i princip oläsbara varför de bör förtydligas. Bilaga 2 kräver en förklaring vad som avses med realtidszoner och hur dessa kan kopplas bl a till remissens målsättningar och föreslagna turtätheter. Övrigt? På sidan 28, stycke sju, talas om stomlinjenätet. På andra ställen i dokumentet används begreppet stomlinjer. Vi kan dock inte se att begreppet stomlinjer definieras i något avsnitt men antar att det gäller alla stråk/linjer i nivå 1 och 2. Detta bör förtydligas. På sidan 33 anges att tre stråk kommer att tillkomma i kartbilden över stråk och tätorter. För att erhålla stringens i definitionerna av nivåer/stråk, så bör stråken Smålandsstenar-Halmstad samt Vetlanda-Växjö utgöra storregionala stråk då dessa passerar regiongräns. På sidan 34 punkt 3, avsnitt 5.8, anges referenspunkter för 2025 avseende restidskvoter. Det är oklart vad som menas med referenspunkter. Avses mål för restidkvoter 2025? På sidan 36, avsnitt 6.1 redovisas strategiska framgångsfaktorer i relation till medborgare/kund. Här anges bl a pålitlighet, en faktor där vi anser att det finns brister idag. Bristerna består i att kontinuitet och uthållighet i utbudet tyvärr saknas alltför ofta. Snabba tidtabellsförändringar eller indragningar av turer skapar stor otrygghet hos resenärer som snabbt sprider sig till andra individer och skapar badwill för hela kollektivtrafiksystemet. Här måste Länstrafiken bli mycket tydligare och mer uthållig inför en önskad förändring. På sidan 37, avsnitt 6.1 anges att en frekvent och regelbunden dialog med länets kommuner är en viktig framgångsfaktor. Vi instämmer i detta men kan tyvärr konstatera att det i dagsläget finns brister i denna dialog. Kommunerna måste ges möjlighet att i god tid vara delaktiga i trafikplaneringen och inte bara ställas inför beslutade förändringar. Kommunerna kan tillföra kunskap och ändrade
6 (7) förutsättningar som påverkar vilka beslut som är lämpligast att fatta. Det är också viktigt utifrån kommuners och medborgares förtroende för regionkommunen. Avsnitt 6.2 på sidorna 38-39 behöver omarbetas med en breddad och samtidigt tydligare beskrivning av regionens behov och framtida målsättningar. Se del 3 i detta yttrande. Del 3. Framgångsfaktorer/åtgärder som saknas i remissförslaget Under avsnitt 5.5, Principer för trafikeringsupplägg, nämns den buss- och tågstrategi som håller på att utarbetas av extern konsult. Strategin ska enligt remissen åskådliggöra var tåg respektive bussar ger effektivast resursutnyttjande avseende resandevolym och ekonomi. Strategin ska också enligt uppgift ge klarhet i turtäthet per linje mm. Vi anser det vara mycket negativt att detta dokument inte färdigställts innan denna remissomgång, då Länstrafikens avsikt är att buss-och tågstrategin ska vara styrande /vägledande för framtida trafikering/trafikeringsprinciper. Det är tydligt att Länstrafiken redan påbörjat en inriktningsförändring, där tåg ersätts av buss i storregionala stråk. Vi anser, som tidigare påtalats, att detta är helt fel väg att gå. I vårt län finns särskilt goda förutsättningar till utvecklad tågtrafik och det är Länstrafikens och Region Jönköpings läns ansvar att ta tillvara dessa förutsättningar. Turtätheten är inte ett självändamål i trafikplaneringen. Det kan många gånger vara bättre att utveckla en attraktiv knutpunktstrafik och samtidigt prioritera snabba och bekväma transporter. Detta resonemang förs för att öka kollektivtrafikresandet mellan Värnamo-Jönköping och det skulle vara mycket anmärkningsvärt om en utveckling fortsätter där snabbhet och komfort inte prioriteras lika högt i hela regionen. En viktig förutsättning för en utvecklad järnvägstrafik är förstås tillgänglig infrastruktur för att klara bl a optimala restider och miljökrav. Det finns därför ett behov av att bredda avsnitt 6.2 med en tydligare beskrivning av regionens behov och framtida målsättningar. Vissa faktafel avseende utförda åtgärdsvalsstudier finns också i remissen. Förslag till ny text avsnitt 6.2 Infrastruktur: För att klara den angivna målsättningen, fördubbling av resandet med regionaltågen till 2025, är det helt nödvändighet med investeringar i regionens järnvägsnät. I nu gällande nationell infrastrukturplan finns statliga medel avsatta för vissa åtgärder på Jönköpingsbanan 2017-2019. Dessa åtgärder innebär byggnation av samtidiga infarter och höjd hastigheten på delar av järnvägen mellan Falköping-Jönköping Nässjö. Den nationella planen fastslår dock att trots dessa åtgärder kommer såväl kapacitetsbrister som säkerhetsbrister och delvis låg hastighet att kvarstå på Jönköpingsbanan efter 2025. Ytterligare åtgärder måste därför planeras och såväl nationella som regionala medel avsättas. Grundläggande förutsättningar för att åstadkomma förbättringar i
7 (7) järnvägsnätet är att tillsammans med Trafikverket genomföra åtgärdsvalsstudier eller funktionsutredningar. Åtgärdsvalsstudier har genomförts på Jönköpingsbanan och av banan Jönköping Värnamo. Beslut behöver snarast fattas angående finansiering av: Fortsatta åtgärder på Jönköpingsbanan, såsom mellanblockssignaler, mötesstationer och tretågsstation i Forserumför långa godståg. Åtgärder på banan mellan Jönköping Värnamo som medför kortare restider. Elektrifiering av samma sträcka samt sträckan Vaggeryd-Nässjö, behöver skyndsamt genomföras. Om ovanstående investeringsåtgärder inte genomförs inom angiven tid kommer det att vara mycket svårt att öka antalet tågresor i önskad utsträckning. Detsamma gäller ambitionen att trafikera dessa sträckor med minst 24 dt/vardag. Regionen får då överväga att komplettera eller ersätta tågtrafiken med ökad busstrafik helt eller delvis. Åtgärdsvalsstudier behöver också genomföras för banorna Nässjö-Eksjö- Hultsfred/Oskarshamn, Nässjö-Vetlanda samt Värnamo-Halmstad. För ett långsiktigt hållbart och effektivt resande i dessa relationer krävs sannolikt en elektrifiering även av dessa banor. För att få ovanstående statliga investeringar till stånd torde regionen behöva avsätta ekonomiska medel i Regionala transportplanen eller på annat sätt medverka till finansieringen. Övriga infrastrukturåtgärder utgörs av: Program för utveckling och byggnation av ett system med pendlar-parkering i anslutning till regionens huvudvägnät och i anslutning till större hållplatser, bytespunkter och terminaler. Parkeringarna avser såväl bil som cykel. En åtgärdsplan utarbetas för att anlägga säkra hållplatser längs regionens huvudvägnät. Skapa genvägar för busstrafiken i samarbete med kommunerna och Trafikverket. Kommunledningskontoret Stina Granberg Planerings- och utvecklingschef Karolina Haag Sjöberg Projektledare