2013 Cykelbokslut 1
Innehållsförteckning Förord Inledning Projektets styrgrupp Projektets arbetsgrupp Projektets ekonomi Cykelstaden i översiktsplanen Många cyklar i Kalmar Vad tycker cyklisterna? Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2013 Säkra gång och cykelvägar Bra underhåll av cykelvägar Trygghet Informationsspridning i medierna Cykelparkering Event och kampanjer Möjlighet till felrapportering Turismcykling Cykelvägvisnig och cykelkartor Fler och bättre cykelvägar Samarbete med andra organisationer Utveckla det interna arbetet Referenser och bilagor sid 3 sid 4 sid 4 sid 4 sid 5 sid 7 sid 8 sid 12 sid 14 sid 14 sid 15 sid 20 sid 21 sid 23 sid 25 sid 33 sid 35 sid 38 sid 39 sid 40 sid 43 sid 44 2 Foto framsida: Sportson var en av flera cykelhandlare som deltog aktivt vid releasen av Cykelkartan 2013. De hjälpte till med att dela ut goodiebags och erbjöd cykelservice till morgoncyklister utanför polishuset. Från vänster: Kim Karlsson, Roberto Lavado, Magnus Lagerström och Emelie Angerstig
Förord För tredje året i rad summeras årets insatser för ökad cykling och för att bli en bättre cykelstad i ett cykelbokslut. Det här året har varit ett riktigt cykelår och Kalmar kommun kan stolsera med att komma på delad tredje plats i en resvaneundersökning för alla kommuner med över 40 000 invånare och som presenterades under sommaren 2013. 21 procent av alla resor i kommunen sker idag med cykel som huvudsakligt färdmedel. Ett riktigt fint bevis på att Kalmar blir en allt bättre cykelstad! Kalmar kommun har genom projektet Kalmar Cykelstad satt extra fokus på cykelfrågorna. Med detta menas att cykeln ska vara väl integrerad i all trafikplanering och stadsplanering, inte att cykeln ska hanteras utanför andra transportslag. Det är viktigt att vi inte jobbar i stuprör utan tar breda grepp när vi skapar framtidens, hållbara transportlösningar. Det ska bli enklare att växla från ett transportsätt till ett annat, t.ex. från cykel till buss. 2013 har som sagt varit ett riktigt cykelår i Kalmar kommun. Det inleddes med byggnationen och invigningen av Kalmars nya landmärke Hansabron, den vackra träbron som blivit en uppskattad genväg till Hansa City och Guldfågeln Arena för både cyklister och fotgängare. Kort därefter invigdes Kalmars första publika cykelbarometer, placerad vid Hansabron och i samband med det lanserades även en ny och fräsch cykelkarta. Under sensommaren förbättrades asfaltsbeläggningarna på cirka fem kilometer gång- och cykelbanor och kort därefter gjordes en stor satsning på vägmarkeringar med skiljelinjer, pilar samt gångoch cykelsymboler. Dessutom byggdes flera nya cykelbanor, två nya cykelpumpar och en rejäl uppfräschning av cykelparkeringen vid stationen. Dessutom har Kalmar Cykelstad synts och hörts flitigt i tidningar, radio och sociala medier samt medverkat i många event och kampanjer. Allt för att visa Kalmars cyklister vår uppskattning och berätta om vad kommunen gör för att hela tiden bli en ännu bättre cykelstad. Tack vare de åtta radarmätstationer som sitter längsmed Kalmars mest trafikerade cykelstråk, kan vi nu mäta hur många som cyklar i Kalmar och konstatera att antalet cyklister har ökat sedan mätningarna började 2012. De senaste årens cykelsatsningar på både kvalitet, kvantitet, service och kommunikation ger allt tydligare resultat och dessutom efterfrågas våra erfarenheter allt oftare av andra kommuner. Allt detta är verkligen en bekräftelse på att Kalmar utvecklas som cykelstad! Per-Olof Johansson Förvaltningschef Samhällsbyggnadskontoret Kalmar kommun Benny Wennberg Förvaltningschef Serviceförvaltningen Kalmar kommun Björn Strimfors Planeringschef Kommunledningskontoret Kalmar kommun 3
Inledning Bokslutet är uppbyggt på liknande sätt som cykelboksluten 2011 och 2012 för god jämförbarhet. Det finns många insatsområden som gått framåt under 2013, en del saker som vi måste jobba vidare med och även många idéer om hur detta bör gå till. Därför avslutas varje avsnitt med ett stycke som handlar om arbetet framåt. Projektets styrgrupp Projektet Kalmar Cykelstads projektdirektiv finns att läsa på hemsidan www.kalmar.se/cykel. Projektet kommer att ta slut i mars 2015, om inget annat beslutas. Dess avgränsningar bestäms av dess styrgrupp vilken också beslutar arbetsgång och prioriteringar med stöd av målen och skrivningarna i kommunens budgetdokument. I Kalmar Cykelstads styrgrupp ingår representanter för kommunledningskontorets mark och planeringsenhet, serviceförvaltningen samt samhällsbyggnadskontoret. Ordförandeskapet roterar från möte till möte. Arbetsgruppens sammansättning speglar styrgruppen. Projektets arbetsgrupp I samband med omorganisationen av kommunledningskontoret vid årsskiftet 2012/2013 upphörde utvecklingsenheten att existera. Ansvaret för att sammankalla arbets- och styrgruppen samt ansvaret för kommunikation kring cykelfrågorna överfördes då till serviceförvaltningens representant Thomas Eidrup. Till serviceförvaltningen kom då samtidigt Sofie Backman och Renate Foks från utvecklingsenheten. De har under 2013 delat på Karin Nilsdotters tidigare projektledartjänst för EU- projektet ABC, från A till B med Cykel, som är ett delprojekt och en del av arbetet som sker under Kalmar Cykelstad-paraplyet. Inför årsskiftet 2013/2014 och fram till avslutet vid halvårsskiftet 2014 ansvarar Sofie Backman helt för detta delprojekt. Maria Eriksson på serviceförvaltningen bidrar med EUredovisningsstöd och Yvonne Norman med övergripande ekonomistöd. Bild 1. Kalmar Cykelstads arbetsgrupp i december 2013, från vänster: Sofie Backman, Samuel Yngve, Thomas Eidrup, Mikael Kalin, Anders Håkman och Renate Foks. Foto: Rosita Johnrén 4
På Samhällsbyggnadskontoret har trafikplaneraren Anders Håkman ingått i arbetsgruppen men utan egentlig avsatt tid för arbete med cykelfrågor. Tid har istället lagts ned av trafikplanerarkollegorna Linda Almljung-Törnquist (till april), Sara Johansson (april-augusti) samt Samuel Yngve (augusti-december). Tidigare trafikplaneraren Mikael Kalin blev vid årsskiftet 2012/2013 infrastrukturstrateg på kommunledningskontorets mark- och planeringsenhet och kom då att överta kommunledningskontorets representation i arbetsgruppen efter Karin Nilsdotter. Vid årsskiftet 2013/2014 återkom Josefin Bergquist till arbetsgruppen efter ett års föräldraledighet och ersatte då Samuel Yngve för samhällsbyggnadskontorets del. Därtill medverkar en mängd andra personer och kompetenser internt och externt, i planeringen och genomförandet av alla åtgärder, inkl. allt nödvändigt och otroligt viktigt arbete med drift- och underhåll av cykelinfrastrukturen. Projektets ekonomi Under 2013 anslog kommunfullmäktige extra medel (800 tkr) för beläggningsunderhåll för gång- och cykelvägar. Dessa medel har inneburit en höjd standard på gång- och cykelvägar. Även 2014 finns extra medel (300 tkr) anslaget i budget till beläggningsunderhåll för gångoch cykelvägar. Sedan 2011 finns projektet ABC från A till B med Cykeln, som en del i Kalmar Cykelstad. Detta projekt finansieras med EU-medel och redovisas separat i den EU redovisning som görs varje halvår. Projektet pågår till och med juni 2014 och hur medlen får användas styrs i projektdirektiven. Medlen går främst till insatser med marknadsföring av cykelfrågor och beteendefrågor. ABC-projektet har under 2013 finansierat inköp av en cykelbarometer. Inom projektet har man också genomfört en studieresa till Freiburg och Basel. Under 2013 har också extra insatser gjorts vad gäller vägmarkeringar. Dessa insatser har möjliggjorts med tillfälliga medel som finns tillgängliga t.o.m. 2014. I kommunens investeringsbudget finns medel avsatta för cykel i två budgetposter. Dels finns 800 tkr per år för 2013 och 2014, avseende cykelstrategi handlingsplan och dels finns medel för felande länkar. Till felande länkar finns anslaget 5 000 tkr 2013, 3 000 tkr 2014 och 3 000 tkr 2015. Det finns också ej förbrukade medel överförda från tidigare år, så totalt har 8 801 tkr funnits tillgängliga 2013 för detta projekt. Budgetposten cykelstrategi handlingsplan har bl.a. finansierat installation av två luftpumpar vid järnvägsstationen samt en ombyggd och utvidgad cykelparkering vid järnvägsstationen, där 60 dåliga cykelparkeringar blev 100 bra. På felande länkar har ett antal gång- och cykelvägar finansierats bl. a. på Djurängsvägen, korsningen Drottning Blankas väg/norra vägen och Neptunusvägen. Ett problem för utvecklingen av cykelstaden Kalmar är att det inte finns någon långsiktig ekonomisk plan när det gäller driftsmedel/rambudget. Detta har också framförts två år i rad i en skrivelse från styrgruppen till budgetberedningen, som innehållit ett äskande om utökad rambudget motsvarande den utökade ambitionen i cykelfrågorna. En utökad rambudget är en nödvändighet för att bl. a. de nya investeringarna ska kunna driftas och underhållas på ett rimligt sätt. Denna begäran har inte bifallits varken 2013 eller 2014, utöver de tillfälliga förstärkningarna av beläggningsunderhållsbudgeten. 5
Bild 2. Under sommaren och hösten 2013 lades 10 620 m linje ut och 340 pilar, 169 cykelsymboler och 144 gångsymboler målades på gång- och cykelvägarna i Kalmar kommun. Kommunens budgetmål I Kalmar kommuns budget 2014 och ekonomisk planering 2015-2016 med verksamhetsplan kan man läsa att cykel- och gångtrafik ska ha högsta prioritet i den lokala trafikplaneringen. Barnens behov ska beaktas i all trafikplanering och trafiken ska vara säker med låga hastigheter i bostadsområdena. Arbetet med att utveckla cykelstaden Kalmar fortsätter och kommunstyrelsen, servicenämnden och samhällsbyggnadsnämnden får fortsatta uppdrag att mäta cykeltrafiken, skapa fler och säkra cykelvägar inte minst till våra skolor, bygga bort felande länkar, skapa säkra cykelparkeringar, utveckla huvudcykelvägnätet m.m. Kommunen vill under en tioårsperiod bygga ut gatubelysningen, främst utanför de centrala delarna och anslår 2014 en miljon kronor årligen för detta. De hårda vintrarna har gått hårt åt Kalmars vägar och cykelvägar. Under 2013 gjordes en engångsinsats för att åtgärda de stora brister som fanns. Totalt satsades 11 miljoner kronor som dessutom växlades upp med tre miljoner kronor från Trafikverket. Deras insatser förutsätter kommunal medfinansiering. Väldigt mycket har blivit gjort för dessa pengar men kommunen går vidare och höjer anslaget med 4,8 miljoner kronor under 2014, varav 300 000 kronor går till cykelvägar. Det finns dessutom pengar speciellt riktade till byggnation av cykelvägar i investeringsbudgeten. Ett av Kalmar kommuns mål är att andelen resor med cykel och med kollektivtrafik ska öka och cykeltrafiken i Kalmar stad ska 2015 ha ökat med 15 procent jämfört med 2012 års siffror. Projektet Kalmar cykelstad ska fortsatt placera Kalmar högt i nationell rankning av cykelstäder. 6
Cykelstaden i översiktsplanen Enligt lag ska alla kommuner ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. Syftet är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av kommunens fysiska markoch vattenresurser, samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas respektive bevaras. Kalmar kommuns översiktsplan antogs våren 2013. Planen tar upp transportfrågorna i flera avdelningar, vilket i kombination med målet om fossilbränslefri region 2030 generellt uppgraderar cykelns roll i transportsystemet. Cykel- och gångtrafikanter är tillsammans med kollektivtrafikresenärer de prioriterade trafikantgrupperna. Goda möjligheter för cykling lyfts fram som en nyckelfaktor för ett mer hållbart resande. Översiktsplanen stimulerar en bred satsning på Kalmar som cykelstad samtidigt som grundförutsättningarna är goda. Större delen av kommunen är måttligt kuperad och de stora bostadsområdena i utkanten av tätorten, Smedby, Lindsdal och Rinkabyholm, ligger inom bekvämt cykelavstånd (max 30 minuter). Med ett cykelvägnät som förbinder hav, stad och land tillgängliggörs de unika miljöer som Kalmar erbjuder. Bild 3. Översiktsplan för Kalmar kommun kan hämtas på www.kalmar.se. 7
Många cyklar i Kalmar! I en omfattande resvaneundersökning där konsulten Krister Spolander fick i uppdrag av Cykelfrämjandet (med finansiering av försäkringsbolaget If och Trafikverket) att sammanställa statistik från Trafikanalys löpande enkätstudier, konstateras att 21 % av alla resor inom Kalmar kommun sker med cykel som huvudsakligt färdmedel. Man jämför antalet resor med olika transportslag oavsett längd på resorna. Med den siffran kommer Kalmar på en delad tredje plats i landet tillsammans med Växjö (se diagram 1), endast slagna av Umeå och Landskrona! Värt att uppmärksamma är också att Kalmar län placerade sig på en andra plats i landet när det gäller cyklingens procentuella andel av personresandet med ett resultat på 14,7%. Grannlänen Blekinge län har 6,1 %, Östergötlands län 8,8 % och Kronobergs län 15,9%, vilket är högst i landet. Diagram 1. Många cyklar i Kalmar. Hela 21 procent av resorna sker med cykel. (Diagrammet gäller för perioden 2011-2012). Källa: Cykling i Sverige- En studie av variationen mellan regioner och kommuner, Krister Spolander, Stockholm 2013. Till höger syns ett gäng morgoncyklister på Ångloksleden i juni 2013. 8
Antal cykelpassager Bild 4. En av åtta radarmätstationer i Kalmar tätort. Kalmar fortsätter att mäta cykeltrafiken runt om i staden med de 8 mätstationer som sattes upp 2012, samt med den publika cykelbarometer som kom på plats i juni 2013. Dessa mätstationer mäter cykeltrafiken dygnet runt, året runt. En sammanställning av mätdata för 2013 kan ses i diagram 2. Mätresultatet för Södra vägen är väldigt varierande, vilket beror på ombyggnationen av Södra vägen (sept 2012 - juni 2013), då framkomligheten var begränsad och cykeltrafiken hänvisades in på smågatorna. 45000 Sammanställning cykeltrafik Kalmar 2013 40000 Norra vägen 35000 30000 Norra vägen Kyrkogården Ångloksleden 25000 Polishuset 20000 Ängöleden 15000 Fredriksskansg. 10000 Tullbron 5000 0 Södra vägen Hansa bron Diagram 2. Totalt antal passager per månad och mätstation i Kalmar. Källa: Kalmar kommun. 9
160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Jämförelse av totala antalet cykelpassager, per månad, Kalmar 2012-2013 2012 2013 Diagram 3. Jämförelse av totala antalet cykelpassager för åren 2012-2013. Källa: Kalmar kommun I diagram 3 redovisas siffrorna från 2012 och 2013. (Mätresultatet för den publika mätstationen är inte med i denna statistik). Jämförbara data finns för radarmätstationerna mellan vecka 17 och 52. Vid en jämförelse av 2012 och 2013 (aktuella veckor 17-52), har det totala antalet cykelrörelser ökat med 13 %. En mer rättvis bild skulle vara att jämföra kvartal 3, juli-september, då väderförhållandena är ganska snarlika från år till år. De tre sista tre vintermånaderna under 2013 var betydligt mildare jämfört med samma period 2012, vilket märks i cykelstatistiken. En jämförelse för kvartal 3 blir således att cykeltrafiken i Kalmar har ökat med ca 10 % mellan år 2012-2013, se diagram 4. Det krävs dock fler år med statistik för att kunna konstatera en trend. 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Kvartalsjämförelse för cykeltrafik Kalmar 2012-2013 1 2 3 4 2012 2013 Diagram 4. Jämförelse kvartalsvis för cykeltrafiken i Kalmar 2012-2013. Källa: Kalmar kommun 10
För att trigga ytterligare cyklister och visa hur många det är som faktiskt väljer cykeln, har en publik mätstation, en cykelbarometer, köpts in under 2013, finansierad genom ABC-projektet. Den är placerad vid östra landfästet till den nya Hansabron. Kommunalrådet Bertil Dahl invigde cykelbarometern den 20 juni 2013. Bild 5. Installation och invigning av cykelbarometern i juni 2013. Första cyklisten som räknades fick en blombukett av Bertil Dahl (V). 11
Betygsindex Vad tycker cyklisterna? Varje år gör Statistiska Centralbyrån (SCB) en medborgarundersökning där kommuners invånare får uttala sig om hur man upplever kvalitén på den kommunala servicen. Betyget för Kalmar kommun för verksamhetsområdet gång -och cykelvägar har minskat något, från 60 till 57 (på en 100-gradig skala) mellan 2012 och 2013. Både kvinnor och män ger samma betyg, men däremot varierar bedömningarna över ålder. De yngsta (18 24 år) ger högst betyg (65) och de äldre åldersgrupperna, från 55 och uppåt ger lägre betyg (mellan 54 och 57). Genomsnittet för samtliga 132 deltagande kommuner var 52. Diagram 5 visar att Kalmar kommun sänker sina betyg något när det gäller snöröjning och trafiksäkerheten på gång och cykelvägar, men behåller respektive höjer betyget något när det gäller underhåll och skötsel respektive belysning. Den hårda vintern 2012-2013 gick hårt åt cykelvägarna och kan också ha bidraget till att snöröjningen upplevdes sämre och att betyget på snöröjning därmed sjönk under 2013. 100 90 80 70 60 50 40 30 2010 2011 2012 2013 20 10 0 Belysningen Underhåll och skötsel Snöröjning Trafiksäkerheten Diagram 5. Utdrag ur SCB:s medborgarundersökning 2013. Vad tror eller tycker du om i din kommun? Källa: SCB. Cykelundersökningen som gjordes 2012 av HUI Research visade att en majoritet kände till Kalmar Cykelstads arbete. Hela 56 procent hade hört talas om Kalmar Cykelstad. I denna enkät fick intervjupersonen även gradera ett antal rubriker efter hur bra man tycker att de är i kommunen, där 1 är mycket dåligt och 5 mycket bra. Här framkommer att man är nöjd med bl.a. tillgängligheten av cykelvägar och cykelparkeringar men att man är mindre nöjd med tryggheten kring stöldrisk och säkerhet vid t.ex. korsningar. 12
Diagram 6. Åsikter om Kalmar som cykelstad baserat på ett antal påståenden. 4-5 anses som bra. 3 som neutralt och 1-2 som dåligt. Källa: HUI Research Bild 6. Tillgänglighet till cykelvägar som passar ditt resande ansågs som bra av 80 procent av de tillfrågade i HUI:s undersökning från 2012. Bilden visar den nya cykelbanan vid Stallgärdsgatan som byggdes 2013. 13
Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2014 Säkra gång- och cykelvägar För att få en bättre bild av hur många olyckor som sker, var de sker, samt hur allvarliga de är, har samhällsbyggnadskontoret sammanställt den information som ligger i STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Aquisition). STRADA är en databas där både Polisen och sjukvården rapporterar skador som skett i trafiken. 2013 års statistik är fortfarande preliminär eftersom det är en viss fördröjning på inrapporteringen till databasen. Vi kan dock se stor minskning av antalet olyckor av lindrig karaktär (se diagram 7). Minskningen kan delvis bero på att polisen har ett problem med inrapporteringen till STRADA på grund av det nya systemet Pust. Preliminär uppgift från transportstyrelsen är att det finns ett svinn på mellan 20-30% av polisrapporterna från och med september och tillsvidare innan de får kontroll på systemet. Då polisrapporterna är en liten del av de rapporterade cykelolyckorna (lindriga olyckor rapporteras normalt sett från sjukvården eftersom det är singelolyckor) går det ändå att säga att 2013 var ett år med färre lindriga cykelolyckor men tyvärr ett år med fler svårare olyckor. Att antalet lindriga olyckor är så pass lågt kan delvis bero på bättre underhåll och en mild vinter. 120 100 80 60 40 20 Dödsolyckor Svåra olyckor Lindriga olyckor 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Dödsolyckor 0 0 0 1 1 0 0 Svåra olyckor 5 4 4 0 4 1 7 Lindriga olyckor 40 61 91 80 88 105 68 Diagram 7. Cykelolyckor 2007 2013. Källa: STRADA När man studerar STRADA, ser man var olyckor mellan cyklister och motorfordon sker och då ser man också de vägsträckor som är extra utsatta. Där kan vi se att de allvarligaste olyckorna sker vid fyrvägskorsningar och att cirkulationsplatser leder till många, men lindriga cykelolyckor. Många olyckor sker också vid övergångsställen där bilister och oskyddade trafikanter möts. I STRADA-statistiken finns det ett par korsningar som är överrepresenterade: korsningen Erik Dahlbergs väg/ Lorensbergsleden, korsningen Erik Dahlbergs väg/stagneliusgatan samt korsningen Stagneliusgatan/Galggatan. Medel är avsatta i den nya budgeten för att bygga om dessa korsningar. 14
Trafikrådet skapades 2011 och består av representanter från samhällsbyggnadskontoret, barnoch ungdomsförvaltningen, serviceförvaltningen (TME), kommunledningskontoret (brandkåren), kultur- och fritidsförvaltningen, Polisen i Kalmar samt NTF. Trafikrådet har under året anordnat en kampanj för oskyddade trafikanter (den 25 april), då trafikanterna informerades om hur man ska bete sig vid övergångställen. Kampanjen ansågs som lyckad och uppmärksammades av både radio och tidningar. Fortsatt arbete Under 2011 gjordes en hastighetsöversyn där man tittade över vilka hastigheter vi bör ha i olika typer av bebyggelse. Dokumentet ska anses som vägledande. Under 2014 kommer alla bostadsområden inom Lindsdal, Smedby, Rinkabyholm samt Kalmar att skyltas om till 30 kilometer per timme. Beslut om detta togs i samhällsbyggnadsnämnden i november 2013. Prioriteringslistan för omskyltning ser ut på detta vis: 1) Lindsdal 2) Smedby 3) Rinkabyholm 4) Kalmar Bra underhåll av cykelvägar Betyget i SCB:s medborgarundersökning för underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar låg på samma nivå hösten 2013 som hösten 2012, ökade en liten aning för belysning och minskade något för vinterväghållning och trafiksäkerhet. Mer om SCB-resultaten i detalj finns att läsa på sid. 8-9. Möjligheten att ekonomiskt särredovisa övriga drift- och underhållsåtgärder för just gång -och cykelvägar har tidigare undersökts, men har visat sig svårt att göra med rimlig arbetsinsats. Bild 7. Vinterväghållning på Norra Vägen under vintern 2012/2013. 15
Vinterväghållning Vintersäsongen 2012-2013 spreds saltlake på delar av huvudcykelvägnätet endast på dagskiftet av besparingsskäl. Till vintersäsongen 2013-2014 återinfördes (likt 2011-2012) jourberedskap för personal till saltlakespridaren. Det innebär att vid halt väglag kan salt spridas på gång- och cykelvägarna redan innan morgonpendlarna letar sig ut på cykelbanorna. Det ökar säkerheten och komforten för cyklister och gångare men gör även arbetet med halkbekämpningen effektivare då man sprider saltlaken på i princip tomma cykelbanor. Det kan annars vara stora problem att mötas om det är mycket snövallar längs sidorna och cyklisten måste ta sig av banan för att traktorn ska kunna passera. Saltning innebär också mindre grusning. Det grus som läggs ligger kvar länge och blir allt mindre kantigt. Vi använder dock alltid tumlat grus från bergkross. Tumlingen slipar av de vassa kanterna men det blir ändå inte riktigt lika runt som det ändliga naturgrus som fick användas tidigare. I statistiken ser vi att endast 11 av 255 felanmälningar om cykel (d.v.s.4 %) har handlat om vinterväghållning vilket är positivt. Sopning Att cykelbanorna hålls fria från grenar, stenar, och inte minst glassplitter är oerhört viktigt för hög komfort och hög trafiksäkerhet. Inköpet av en mindre sopmaskin vid halvårsskiftet, en s.k. City Cat, har effektiviserat arbetet med renhållning av gator, torgytor och cykelbanor i centrala Kalmar. Även cykelbanorna ca en kilometer ut från Kvarnholmen sopas nu med denna maskin. Det har i sin tur medfört att övriga sopmaskiner kunnat användas mer frekvent än tidigare utanför stadskärnan, även på cykelbanorna. Konsekvensen är att frekvensen på sopningsinsatserna ökat betydligt, exempelvis från 2-3 gånger i månaden till 2-3 gånger i veckan i de mest centrala delarna. Dessutom kan felanmälningar rörande glaskross på gångoch cykelvägar hanteras ännu mer skyndsamt än tidigare. Beläggningsarbeten Regelbunden omasfaltering av befintliga gång och cykelvägar är likaså det en nödvändighet för att hålla en hög komfortnivå och god trafiksäkerhet. Livslängden på en beläggning är ca 20-35 år men med dagens budget på 300 tkr/år (inkl. gångbanor) innebär det en reell omloppstid på 130 år. Dessutom saknas reinvesteringspengar för att åtgärda större skador i cykelvägen p.g.a. uppträngande rötter, skador vid vattensamlingar och tjälskador. Kalmar kommuns budget på 300 tkr för omasfaltering av gång- och cykelvägar samt rena gångbanor fick genom ett politiskt tilläggsbeslut under 2013 en förstärkning på 800 tkr extra och blev då totalt 1,1 mkr. Detta räckte till ca 5 km gång- och cykelväg, vilket är mer än en fördubbling mot 2012, se tabell 1. Den största anledningen till att kostnaden per kvadratmeter ökar är att indexökningen på asfaltsbeläggningar stiger kraftigt på grund av bindemedelspriserna (oljan). 2012 steg priset med 15 procent vilket blir över 10 kr/kvadratmeter. 2013 låg det dock på en oförändrad nivå (index oförändrat). En annan anledning är att allt fler avsnitt har stora behov av reparation av vägkroppen p.g.a. tjälskador, trädrötter m.m. Då reinvesteringspengar saknas belastar även detta beläggningsbudgeten och drar då upp kvadratmeterpriset och drar ned antalet belagda kvadratmeter. 16
2010 2011 2012 2013 2014 Budget (kr) inkl. gångbanor 300 000 300 000 300 000 1 100 000 700 000 Kostnad (kr) 400 085 (inga gångbanor belagda) 383 179 (inga gångbanor belagda) 509 573 (inga gångbanor belagda) Totalt: 1 748 569 Varav 1 534 505 för gång- och cykelbanor och 214 064 för gångbanor. Belagd yta (m2) 8165 6179 5521 Kostnad per enhet (kr/m2) 49 62 92 Totalt: 15 382 Varav 14 472 för gång- och cykelbana och 910 för gångbanor. Totalt: 114 Gångoch cykelbanor: 106 Gångbanor: 235 kr/kvm) Tabell 1. Budget, kostnader och belagd yta mellan 2010-2014. Källa: Kalmar kommun Redovisas i cykelbokslut 2014 Redovisas i cykelbokslut 2014 Redovisas i cykelboksl ut 2014 Bild 8. Beläggningsarbete längs Södra Kanalgatan. 17
Vägmarkeringar Den ordinarie budgeten på 200 tkr för alla typer av vägmarkeringar räcker sällan till annat än det som är allra mest prioriterat ur trafiksäkerhetssynpunkt, d.v.s. stopplinjer samt markeringar för övergångsställen etc. Genom Kalmar Cykelstads tillfälliga pengar kunde en stor uppryckning göras 2013 på sträckor där linjer och symboler på gång- och cykelvägar slitits ut. Dessutom nymålades vissa huvudcykelleder som uppfyller de kriterier för bredder som antogs av samhällsbyggnadsnämnden i juni 2013. Denna satsning kostade 156 tkr och innebar att 10 620 m linje lades ut och 340 pilar, 169 cykelsymboler och 144 gångsymboler målades. Eftersom inte minst snöplogning vintertid innebär slitage, på framför allt de prefabricerade symbolerna som värms på med gasol, behövs dessa underhållas. Den kostnaden bedöms bli 40-50 tkr/år, vilket saknas i driftbudgeten. Bild 9. Vägmarkeringar på Ängöleden och Bergabanan. Belysning Under året har belysning tillkommit i gång- och cykeltunneln vid Norrliden-Björkenäs. Det är 16 små LED-lampor som riktas ut mot väggarna och som totalt endast förbrukar ca 30-40 W. Det är en försöksinstallation som ger minimal risk för bländning och minimal energiförbrukning, men ändå tillräckligt med ljus för att skapa trygghet utan att förstöra mörkerseendet. I den södra av de två tunnlarna vid Ölandsleden (Tallhagen) har också belysningsarmaturer installerats i ett annat försök. Där handlar det om en vandalsäker LEDbestyckad modell som passar i de gamla hålen för armaturerna. Armaturer har enbart satts på ena sidan vilket räcker gott och väl. Den norra tunneln blir belyst under januari 2014. I statistiken ser vi att belysning är det som felanmäls allra mest när det handlar om cykel, 93 av totalt 255 felanmälningar (d.v.s. 36 %). Klotter Underhållsberget av gammalt klotter i bland annat gång- och cykeltunnlar är åtgärdat. Den allra sista gång- och cykeltunneln (Smedby) med mycket klotter åtgärdades under hösten. Arbetet fortsätter, med en permanent resurs, för att kunna agera snabbt vid nytillkommet klotter. Vid minusgrader kan man dock normalt sett inte sanera porösa ytor som t.ex. betong på grund av risk för frostsprängning. Det finns fortfarande en del klotter kvar på Trafikverkets anläggningar, t.ex. gång- och cykeltunnlar vid Skälby, Svinö och Rinkabyholm, och en fortsatt dialog måste föras med Trafikverket angående dessa platser. 18
Luftpumpar Arbetet med att installera två manuella cykelluftpumpar vid tågstationen genomfördes under sommaren efter att en uppdaterad och förbättrad modell av vald pump inväntats. Den ena pumpen är installerad framför stationshuset, nära Pressbyrån, och den andra pumpen är installerad en bit västerut nära den ombyggda delen av cykelparkeringen vid Tullbron. Bild 10. Manuella luftpumpar framför stationshuset och vid den ombyggda cykelparkeringen. Fortsatt arbete Eftersom budget för beläggningsarbete inte följer med indexhöjningarna och eftersom det ännu inte finns särskilda reinvesteringspengar kommer underhållsberget att öka i storlek. Enligt revisionsrapport behövs 1,1 miljoner kronor årligen till beläggningsarbeten på gångoch cykelvägar, inkl. gångbanor, för att hålla en acceptabel standard och minska underhållscykeln från 130 till 35 år. En hård vinter med stora skador på vägnätet riskerar dessutom att reducera den knappa budgeten då kapitalförstörelsen blir betydligt större om man inte snabbt åtgärdar vägar och gator framför gång- och cykelvägar. Problemet kvarstår också kring inventering, där kommunen inte alltid vet vilka cykelvägar som bör prioriteras för underhåll. Därför bör man undersöka om inte beläggningsbudgeten kan ökas tillsammans med reinvesteringsbudgeten samt en insats för ett nytt inventeringssystem. Som vi nämnde redan i cykelbokslutet 2011 har vi en haltande driftsbudget. Det är inte bara beläggningsbudgeten som måste höjas, utan även budgeten för vinterväghållning (en till traktor med saltlakespridare skulle behövas) och drift och underhåll av nya investeringar såsom den nya cykelvägvisningen, cykelluftstationerna och alla permanenta cykelräkningsutrustningar. 19
Trygghet Trygghetsarbete handlar ofta om belysning. Under 2013 har belysning satts upp längs en sträcka på gång -och cykelvägen längs med Harbyvägen i Ljungbyholm. I Kalmar har det under året tillkommit belysning i gång- och cykeltunneln vid Norrliden-Björkenäs. Det är en försöksinstallation med små LED-lampor som ger minimal risk för bländning och minimal energiförbrukning, men ändå tillräckligt med ljus för att skapa trygghet utan att förstöra mörkerseendet. I den södra av de två tunnlarna vid Ölandsleden (Tallhagen) har också belysningsarmaturer installerats i ett annat försök. Den norra tunneln blir belyst under januari 2014. (Läs mer om belysning på sidan 14.) Under 2012 och 2013 har förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger genomförts i samtliga tätorter i kommunen. Under dessa dialoger har det framkommit flera önskemål om åtgärder som berör cykelvägar, trafiksäkerhet och belysning. Dessa önskemål kommer att sammanställas och tas med i framtida planering och budgetarbete. Det är fortfarande många som cyklar utan cykellyse fram och bak även efter mörkrets inbrott, men våra mätningar visar på en mycket glädjande uppryckning redan före 2013 års cykellysekampanj. Nu använder 48 procent av cyklisterna i centrala Kalmar cykellysen mot 35 procent år 2012 och 21 procent år 2011. (Läs mer om cykellysekampanjen på sid 24.) Bild 11. 48 % av cyklisterna i centrala Kalmar använder cykellysen 2013. Fortsatt arbete Samhällsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att ta fram en belysningsplan för kommunen under 2014. Dessutom är det anslaget 1 miljon kr årligen för belysning, att använda främst utanför staden. Det anslaget kommer att spela stor roll även för cyklingen. Under 2014 kommer bl.a. 14 belysningspunkter längs en gång- och cykelväg i Halltorp att tillkomma liksom vandalsäker LED-belysning i flera gång- och cykeltunnlar, bl.a. i tre tunnlar i Smedby. Utredningen angående cykel på Kvarnholmen och det anslutande huvudcykelnätet blir klar under feb 2014 och kommer ge åtgärdsförslag som ser till att det centrala cykelnätet blir enkelt, tydligt och säkert. Åtgärderna i denna studie är det viktigaste för Kalmar kommun att satsa på de närmaste åren med hänsyn till den beslutade etableringen av Linnéuniversitetet i Ölandshamnen. Antalet cyklister i stadskärnan kommer öka betydligt och därmed är det viktigt att infrastrukturen för cyklister är enkel, tydlig och säker. 20
Informationsspridning i medierna I HUI Researchs undersökning från 2012 tillfrågades trafikanter om de hade kännedom om kommunens cykelarbete. 56 procent av de tillfrågade hade hört talas om Kalmar Cykelstad. Den frågan har inte ställts under 2013, men troligen är siffran högre efter att cykel fortsatt vara ett omskrivet ämne under 2013 i lokalpressen, både när det handlat om event, byggnationer, trafikplanering, olyckor och cykling i Kalmar generellt. Även lokalnyheterna på TV och P4 Radio Kalmar har uppmärksammat cykelfrågor och Kalmar Cykelstads arbete. Förutom att media har kontaktats vid aktiviteter eller att de själva intresserat sig och skrivit och rapporterat om cykling i Kalmar, har även olika reklamformer används för att nå ut med Kalmar Cykelstads budskap. 2012 tog Kalmar Cykelstad fram en kommunikationsplan som man har arbetat efter under 2013. I kommunikationsplanen beskrivs bl.a. Kalmar Cykelstads kärnvärden och till vilken målgrupp man vänder sig till, samt hur kommunikationen ska ske internt, inom kommunen, externt, med allmänheten och med media. En eventmatris har också arbetats fram för att enkelt kunna besluta till vilka event man ska tacka ja att delta i. Budskapet som ska förmedlas till allmänheten är framför allt Tack för att du cyklar!, Frihet alla årstider och att Kalmar är en bra cykelstad som hela tiden ska bli bättre. Även en grafisk profil togs fram 2012, vilken har vidareutvecklats en hel del under 2013. Dessutom har bilden I bike KLR tagits fram och blivit ett av Kalmar Cykelstads nya, coola budskap. Bild 12. Den nya bilden I bike KLR togs fram 2013 av Jangir Maddadi. Event De många event som Kalmar Cykelstad genomfört under 2013 har bidragit till informationsspridningen i media, då information om eventen alltid gått ut genom pressmeddelanden och/eller Facebook-inlägg. Läs mer om eventen på sidan 21. Event med fokus på oskyddade trafikanter och övergångsställen på 24 april Norra vägen med Kalmar Cykelstad och trafikrådet Utdelning av sadelskydd med budskapet I bike KLR inför 10 maj invigning av Hansabron Stor invigning av Hansabron i samarbete med Hansa City 18 maj Besök av cykelinitiativet Race for the Baltic 17 jun Release av nya Cykelkartan 2013 och utdelning av goodiebag till 18-20 jun morgoncyklister vid polishuset, Ångloksleden och Hansabron Invigning av cykelbarometern vid Hansabron 20 jun Kalmar Grand Prix med eventtält på Larmtorget och utdelning av 3 aug bl.a. nya cykelkartan 2013 Välkomstmässa med Linnéuniversitetet i Kalmar Sporthall 11 sep Cykellysekampanj i samarbete med Polisen vid Norra vägen och 15 okt- 5nov Kalmar Sportcentrum Event för att uppmärksamma den ombyggda cykelparkeringen vid Centralstationen 5 dec 21
Övriga informationsinsatser Ca 3-4 Facebook-inlägg om cykel varje månad med stort antal gillningar Frekventa uppdateringar av www.kalmar.se/cykel Kampanj för SydostTrampar med reklam i bl.a. bussarna under våren Annonsering i lokaltidningarna och på deras hemsidor om invigningen av Hansabron Ett antal pressmeddelanden och artiklar, t.ex. rörande invigningen av cykelbarometern Cykellysekampanj med bussreklam, reklam på infartstavlorna, hemsidan, Facebook och affischer hos cykelhandlare, de centrala gymnasieskolorna och ett par av Linnéuniversitetets lokaler. Annonsering i Metro Student Radiospot och ordinarie tidningsannonser rörande cykelparkering på Kvarnholmen Radiointervju om vintercykling i SR Kalmar efter utskick av pressmeddelande Bild 13. P4 Radio Kalmar intervjuar om kampanjen om oskyddade trafikanter och övergångsställen den 24 april 2013. Till höger ett par av de många artiklar som skrevs om cykel i Kalmar under 2013. Fortsatt arbete Kalmar Cykelstad ska fortsätta att synas ofta i media genom flitigt med pressmeddelanden och facebook-inlägg m.m. Man ska utveckla mer stringens i hur man gör event, när man gör dem och i vilka sammanhang. Exempel på event under 2014: Ökad cykling till shopping - events vid handelsområdena (del av ABC-projektet i maj) Medverkande i Europeiska Trafikantveckan i september Trafikrådet kommer under 2014 försöka få med media på banan för att skriva artikelserier om trafiksäkerhet. Rådet kommer att anordna en pressträff i början av året för att journalister ska få möjligheten att träffa de olika förvaltningarna för att ställa frågor och få information. 22
Cykelparkering Som HUI Researchs rapport från 2012 visar är trygghet avseende stöldrisk det område där Kalmar Cykelstad fick sämst betyg och detta är något vi måste jobba vidare med. Vi kan konstatera att det i dagsläget inte finns några gemensamma riktlinjer och minimikrav kring vilka funktionskrav som ska gälla för cykelparkeringar oavsett om det handlar om kommunal fastighetsmark (skolor, sporthallar, Kalmarhems hyresbostäder etc.) eller om det handlar om allmän platsmark (gågator, busshållplatser, badplatser etc.). Om dessa riktlinjer och krav tas fram och etableras internt inom kommunen, kan de bli vägledande även för privata fastighetsägare. För att göra det ännu mer attraktivt att kombinera cykel med kollektivtrafik har en cykelsatsning gjorts vid stationsområdet under 2013. Den del av cykelparkeringen som vetter mot Tvättfatet och Tullbron har byggts om. Ytan har utökats och 40 nya platser har skapats, totalt 100 platser i denna del. Med en smart konstruktion hos en ny typ av cykelställ medges väldigt tät och yteffektiv parkering med bibehållen möjlighet till maskinell snöröjning mellan raderna. Detta samtidigt som det blir lättare att få plats med sin cykel utan att styrena tar i varandra. Bild 14. Den ombyggda cykelparkeringen mellan Centralstationen, Tvättfatet och Tullbron har 96 vanliga platser för cyklar och 4 platser för lådcyklar, cyklar med vagn etc. Cykelställstypen gör det också möjligt att låsa fast ramen med ett bygellås, vajerlås eller kedja och cyklarna kan inte välta på varandra. Även belysningen ges ett rejält lyft med tre nya belysningspunkter, vilket i kombination med de nya cykelställen bör minska risken för stöld rejält. Fyra av platserna är större till ytan och reserverade för cyklar med vagn, lådcyklar etc. vilka är de första parkeringsplatserna i sitt slag i kommunen och fortfarande ovanligt nationellt. 23
Bild 15. De nya cykelställen gör det möjligt att låsa fast ramen på ett säkert sätt med ett vanligt bygellås. Sedan 2010 har Kalmar kommun utfört cykelparkeringskontroller på Kvarnholmen inklusive centralstationsområdet. Detta för att hålla cykelparkeringarna tillgängliga för aktiva cyklister genom att ta bort övergivna cyklar och skrotcyklar som annars lätt upptar allt större plats. Finns det plats i cykelställen ställs dessutom färre cyklar på andra ställen, vilket ökar framkomligheten för bland annat funktionshindrade och varutransporter. Cyklar som parkerats över natt märks en tidig morgon med en informationsdekal runt en eker. Om cykeln sedan står orörd under minst två veckor (fyra veckor vid centralstationen), tas de om hand enligt lagen om fordonsflytt. Polisen delges samtliga uppgifter om cyklarna för att kunna matcha dem med inkomna förlustanmälningar. Kommunen förvarar cyklarna i lagstadgade tre månader innan de som inte återfått sin ägare säljs på auktion tillsammans med cyklar från polisens förråd. Vid auktionen i april 2013 såldes 40 cyklar och vid auktionen i oktober 2013 såldes 39 st. Det är ungefär hälften av cyklarna som bedöms säljbara på auktion. De övriga tas, efter de tre månaderna av förvaring, istället om hand av socialförvaltningens cykelverkstad Gumsen, som antingen gör större renoveringar eller plockar reservdelar att använda till andra cyklar. De säljer cyklarna efter hand i sina egna lokaler på Verkstadsgatan. Fortsatt arbete Riktlinjer med funktionskrav för kommunala cykelparkeringar bör tas fram under 2014. Det kan finnas olika standarder för olika lägen då utformningsbehovet på t.ex. Kvarnholmen kan vara annorlunda än vid t.ex. en busshållplats i Norrliden. Riktlinjerna ska bland annat beakta säkerhet, trygghet, placering, utformning och hur det fungerar med drift och underhåll. Dessa riktlinjer skulle tas fram 2013, men har på grund av personalbrist blivit eftersatt. 24
I och med KLTs linjeomläggning till mer raka gena linjer med högre turtäthet har Kalmar kommun för första gången ett busslinjenät som på allvar kan konkurrera med bilen när det gäller resor inom Kalmar tätort. Genom ett fortsatt arbete med cykelfrågor finns snart ingen anledning att använda bil inom tätortsgränsen för pendling till och från arbete. Möjligheten till Bike & Ride bör således studeras vidare. Detta kommer att ske genom en inventering av samtliga busshållplatser i kommunen i ett samarbete mellan KLT och samhällsbyggnadskontoret, för att se var behovet av cykelparkeringar är som störst. Pengar från Kalmar Cykelstads investeringsbudget avsätts både 2014 och 2015 för byggnation. Bild 16. Anledningen att ta bilen inom Kalmar tätort minskar med Kalmar Cykelstads och KLT:s arbete. Foto: Joakim Grusell. Event och kampanjer I Kalmar Cykelstads kommunikationsplan finns en eventmatris som ska användas som en avstämmare för att de kampanjer och event vi medverkar i ska ha samma mål och målgrupp som Kalmar Cykelstad, samt ser till att vi gör god resursfördelning. I kommunikationsplanen fastslås att Kalmar Cykelstads primära målgrupp är över 18 år, befinner sig i Kalmar och redan cyklar eller är lätt att övertala till att börja cykla. Budskapet vid event ska alltid vara Tack för att du cyklar! och nå ut med budskapet att Kalmar är en bra cykelstad som hela tiden ska bli bättre. 25
Det nya budskapet som Kalmar Cykelstad tagit fram under 2013, I bike KLR är en omarbetning av föregångsstaden Köpenhamns liknande bild. Det nya budskapet syns på t.ex. kommunens nya lådcykel, flera giveaways och används dessutom vid marknadsföringen av vissa event och kampanjer. Budskapet är tänkt att uppmuntra till ökad cykling och förstärka cyklisterna känsla av stolthet över att de cyklar i Kalmar. Kalmar Cykelstads budskap kan även spridas under gerillaaktioner och genom depåer vid event. Depåer är ett begränsat område, t.ex. ett tält, där Kalmar Cykelstad tackar cyklisterna genom gåvor och tjänster. Det kan antingen vara cykeln eller cyklisten som är i fokus (eller både och). Under 2013 genomfördes nio sådana event med depåer, med fokus på trafiksäkerhet, att uppmärksamma förbättringar för cyklister och/eller att tacka cyklister. Information om övergångsställen Den 24 april genomfördes ett event på Norra vägen, då Kalmar Cykelstad och trafikrådet i samarbete med NTF fokuserade på oskyddade trafikanter. Gående och cyklister stannades, bjöds på äpplen och informerades därefter om hur man ska bete sig vid övergångsställen. Det var också första tillfället eventtältet användes, som köptes in och användes flitigt under 2013. Bild 17. Oskyddade trafikanter informerades om övergångsställen den 24 april. Invigning av Hansabron Hansabron invigdes i samarbete med Hansa City den 18 maj och blev ett mycket uppskattat evenemang med över 1000 besökare. Kalmar Cykelstad delade ut 100 vattenflaskor och 300 reflexband med I bike KLR-budskapet till de första som gick eller cyklade över bron. Invigningen marknadsfördes dessutom genom ca 1500 sadelskydd, med I bike KLR -tryck och en fastsydd lapp med information om invigningsdagen, som sattes ut på cyklar runt om i Kalmar några veckor innan evenemanget. 26
Detta var första tillfället då den nyinköpta lådcykeln, även den profilerad med det nya budskapet I bike KLR, användes tillsammans med det nya cykelsläpet för att frakta eventtält, gatupratare och eventmaterial. I eventtältet bjöds besökarna på fika, giveaways och enklare cykelservice. Under dagen tävlades en röd Pilen-cykel ut till bäst dekorerade cykel. Priset gick till den värdiga vinnaren Christina Gustavsson från Mönsterås, som virkat och stickat in sin damcykel i glada färger. Bild 18. Den nybyggda Hansabron i maj 2013. Bild 19. Kön ringlade sig långt för att ta en premiärtur över den nybyggda Hansabron den 18 maj. En blandning av politiker, tävlingscyklister och cykelentusiaster invigningscyklade över bron. Vinnarcykeln i Pimpa din cykel -tävlingen var i en klass för sig med alla sina virkade dekorationer. 27
Kartrelease och gerillaaktion Releasen av den nya Cykelkartan 2013 samordnades med gerillaaktioner under tre vardagsmorgnar 18-20 juni, då morgoncyklisterna fick varsin goodiebag med bl.a. cykelkarta, ostfralla och reflexband. Dessutom medverkade både NTF och två olika lokala cykelhandlare som erbjöd en enklare cykelservice till cyklisterna. Bild 20. Alla morgoncyklister utanför polishuset fick en goodiebag. De som bar hjälm fick en deluxe-variant i samarbete med NTF. Två av de mest trafikerade cykelstråken, Bergabanan vid nya polishuset samt Ångloksleden vid Boholmsvägen, valdes ut som lokaler för eventen. Vi valde även att stå vid den nya cykelvägen strax innan Hansabron på Djurängssidan och passade också på att inviga den nyinstallerade publika mätstationen. Bertil Dahl (V) klippte bandet och delade ut en blombukett till första cyklisten som räknades. Bild 21. Utdelning av goodiebags till morgoncyklister vid Hansabron och på Ångloksleden. 28
Kalmar Grand Prix Under dagen för cykeltävlingen Kalmar Grand Prix, den 3 augusti, stod Kalmar Cykelstad med eventtält på Larmtorget och delade bland annat ut cykelkartor och ekologiskt cykelgodis. Vi lottade också ut vattenflaskor och informerade om cykelsträckningen längs Kalmarsundsleden. Flera andra utställare med cykeltema fanns på plats, liksom BMX-cyklisten Björn Levin som uppträdde med en otroligt imponerande BMX-show. Bild 22. Eventtält, lådcykel, gatupratare och beachflaggan med röda inslag lockade många besökare under Kalmar Grand Prix. Välkomstmässa med Linnéuniversitetet 2013 var också fjärde året i rad som Kalmar Cykelstad medverkade vid Novischmässan, då nya studenter välkomnades till Kalmar den 11 september. Uppskattningsvis hade Kalmar kommun ungefär 500 besökare i eventtältet och nästan alla tog en cykelkarta och ett sadelskydd. Precis som under mässan 2011 efterfrågade många studenter någonstans att köpa billiga, begagnade cyklar, men tyvärr genomfördes ingen cykelauktion under Novischmässan 2013. Cykelpumpar och ombyggd cykelparkering vid Centralstationen Den 5 december bjöd Kalmar Cykelstad på glögg och pepparkakor och uppmärksammade cyklister på den ombyggda cykelparkeringen vid Centralstationen. Bild 23. Novischmässan 2013. 29
Kampanjer 2013 samarbetade Kalmar kommun för tredje året i rad med Polisen i en kampanj för att få fler cyklister att använda cykellysen. Före cykellysekampanjen 2012 visade mätningar att användningsfrekvensen ökat sedan 2011, vilket indikerade att man lärt sig av föregående års kampanj. Även 2013 genomfördes kampanjen med gott resultat och mätningarna före visade även i år att fler använder cykellysen, se diagram 8. Själva kampanjen består av fyra delmoment under en period på ungefär fyra veckor. Första veckan mäts cykellysesanvändningen och kampanjen börjar marknadsföras. Förutom bussreklam på samtliga KLTs bussar samt planscher i flertalet gymnasieskolor och Linnéuniversitetets byggnader, marknadsfördes kampanjen även på Kalmar kommuns Facebook-sida, på de båda infartsskyltarna till Kalmar, samt i Serviceförvaltningens interntidning. Andra veckan genomförs en aktion tillsammans med Polisen. Aktionen går ut på att stoppa cyklister som inte använder cykellysen, men istället för böter får cyklisterna cykellysen och trafiksäkerhetsinformation. En vecka senare står Polisen själva ute och bötfäller cyklister utan lysen och kampanjen avslutas en vecka senare med ytterligare en mätning av cykellysesanvändningen. Polisen höjer också, under kampanjperioden, sin verksamhet inom cykel och säkerhet. Bild 24. Till 2013 års marknadsföring av cykellyse-kampanjen lånade vi budskapet Syns du inte, finns du inte från en liknande kampanj i Malmö. 30
Procent I diagram 8 visas resultaten från 2011-2013 års cykellysesmätningar före kampanjerna. Man kan se att användningen av cykellysen ökat markant, vilket är en tydlig indikation på att kampanjen har varit effektiv. 100 80 Cykellyseanvändningen 2011-2013 60 40 20 21 35 48 Före kampanjen 0 2011 2012 2013 Diagram 8. Mätning av användningsfrekvensen av cykellysen före cykellyseskampanjen 2011-2013. Källa: Kalmar kommun För fjärde året i rad deltog Kalmar kommun år 2013 i kampanjen SydostTrampar. Tanken med konceptet SydostTrampar är att få arbetsgivare att se fördelarna med cyklande anställda genom att de sponsrar sina anställda till att vara med i tävlingen. Det man främst vill uppnå med kampanjen är att byta ut bilresor mot cykelresor och på så sätt spara koldioxid. Konceptet ägs av Energikontor Sydost och marknadsförs lokalt av Kalmar kommun. Bild 25. Många människor som väljer att ta cykeln sparar mycket koldioxid! 31