SEPTEMBER 2013 GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

SEPTEMBER 2013 GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

ADRESS COWI AB Brunnsgatan 1 553 17 Jönköping TEL 010 850 22 50 FAX 010 850 22 60 WWW cowi.se SEPTEMBER 2013 GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING PROJEKTNR. A043495 DOKUMENTNR. 001 VERSION UTGIVNINGSDATUM 2013-09-23 UTARBETAD Martin Fransson, Tomas Nilson GRANSKAD Jarl Dall-Jepsen, Per Samuelsson GODKÄND Sonja Blom

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 5 INNEHÅLL 1 Inledning 8 1.1 Bakgrund och syfte 8 1.2 Områdesbeskrivning 9 1.3 Historik 10 2 Förberedelser 11 2.1 Tidigare undersökningar 11 2.2 Upprättande av provtagningsplan 12 3 Analyserade ämnen 13 3.1 Klorerade alifater 13 3.2 Övriga flyktiga organiska ämnen 15 4 Provtagning 16 4.1 Provtagning av porgas 16 4.2 Provtagning av mark 17 4.3 Provtagning av grundvatten 18 4.4 Provtagning av inomhusluft 20 5 Resultat 21 5.1 Rikt- och jämförvärden 21 5.2 Porgas 23 5.3 Jord 23 5.4 Grundvatten 24 5.5 Inomhusluft 25 5.6 Kranvatten 27 6 Sammanfattning av föroreningssituationen i mark och grundvatten 28 6.1 Porgas 28 6.2 Jord 29

6 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 6.3 Grundvatten 30 6.4 Avgränsning och spridning 31 7 Slutsatser och rekommendationer 35 7.1 Påverkan på verksamheter inom fastigheterna 35 7.2 Påverkan utanför fastigheterna 36 7.3 Rekommenderade kompletterande undersökningar och åtgärder 36 Bilaga 1 Bilaga 2a-d Bilaga 3 Bilaga 4a-c Bilaga 5 Skiss över provpunkter mark/grundvatten Sammanställning av analysresultat Analysprotokoll Skisser över föroreningssituation i mark och grundvatten Skiss över bedömd föroreningsutbredning i mark och grundvatten

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 7 Sammanfattning Fastigheterna Grytan 4 och Grytan 9 är sedan tidigare konstaterat förorenade i mark och grundvatten på grund av bland annat klorerade lösningsmedel från tidigare kemtvättverksamhet. Aktuell undersökning har som syfte att om möjligt avgränsa föroreningsomfattningen i mark, grundvatten och porgas. De nu utförda provtagningarna visar att marken på sina ställen är kraftigt förorenad av främst tetrakloreten och dess nedbrytningsprodukter. Höga föroreningshalter förekommer främst på större djup (2-3 meter under markytan eller djupare). Grundvattenförorening förekommer i höga halter inom området, både i ytligare liggande grundvatten samt i djupare grundvatten nere vid kalkberggrunden. Föroreningen bedöms vara delvis avgränsad i jord samt relativt väl avgränsad i det övre grundvattnet men en säker avgränsning i det djupare liggande grundvattnet har inte varit möjlig inom ramen för denna undersökning. De klorerade lösningsmedel som bland annat har sitt ursprung i den före detta kemtvätten är flyktiga ämnen som kan avgå i gasform från de områden i mark och grundvatten som är förorenade. Gasen finns då som porgas i marken och kan tränga in i byggnader och ge föroreningshalter i inomhusluften. De uppmätta föroreningarna i markens porgas är högst inom området för den före detta kemtvätten och färgeriet. Baserat på de halter som uppmätts i inomhusluften bedöms föroreningarna inte utgöra någon risk för skolans personal och elever eller för boende på fastigheten. De mätningar som gjorts i inomhusluft i skolans lokaler har visat på halter som tidigare överskred vissa rikt- och jämförvärden men som efter åtgärder med ventilationens tilluft nu ligger under alla sådana värden. Även med avstängd ventilation ligger de uppmätta halterna under aktuella jämförvärden. Ett kontrollprogram rekommenderas i form av uppföljande regelbundna mätningar av inomhusluften för att säkerställa att halterna av klorerade lösningsmedel kvarstår på den låga nivå som nu uppmätts. De riktvärden och liknande jämförvärden som använts gäller för exponering av ett enskilt ämne i inomhusluft. Vid exponering för flera ämnen som påverkar samma organ eller har liknande effekter i kroppen kan halterna behöva modifieras. De jämförvärden som används i denna rapport anger dock en hög skyddsnivå. De danska luftkvalitetskriterierna är satta vid nivåer där inga effekter förväntas vid exponering för ämnet under en hel livstid. De gäller för livstids exponering i bostadsmiljö där man vistas stor del av dygnet. Föroreningarna i mark ligger främst på större djup och under hårdgjorda ytor och exponering för dessa bedöms inte vara sannolik, förutom vid djupare grävning eller schaktning i närheten av de förorenade områdena. Något uttag av grundvatten för dricksvatten sker inte på fastigheterna eller i närheten. Kranvattnet inom fastigheterna har provtagits men uppvisar inga spår av de aktuella föroreningarna.

8 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Mot bakgrund av tidigare industriella verksamheter och utförda undersökningar har Miljöförvaltningen Malmö Stad 2013-06-17 förelagt Utbildningsnämnden om att genomföra mark- och grundvattenprovtagning, samt porgas- och inomhusluftprovtagning på fastigheterna Grytan 4 och 9, Malmö. Enligt Miljöförvaltningens föreläggande den 17 juni 2013 ska provtagningen omfatta: Markprovtagning på fastigheterna Grytan 4 och 9 som ska omfatta provtagning även under samtliga byggnader på fastigheterna. Markprovtagning i sådan omfattning att eventuella föroreningar kan avgränsas. Provtagning av porgas under samtliga byggnader på fastigheterna. Proverna ska skickas till ackrediterat laboratorium och analyseras med avseende på lättflyktiga aromatiska kolväten samt lättflyktiga klorerade kolväten samt alifater, aromater, BTEX samt PAH:er. Grundvattenprovtagning på fastigheterna Grytan 4 och 9 där minst en av punkterna ska vara invid byggnad C. Luftprovtagningar på inomhusluften i samtliga byggnader på fastigheterna med avseende på VOC och klorerade kolväten och ska omfatta utbildningslokaler och eventuella bostäder. Syftet med föreliggande undersökning är att uppfylla de i föreläggandet ställda kraven och avgränsa föroreningsutbredningen inom fastigheterna. Inomhusmätningarna har huvudsakligen utförts i ett annat uppdrag där Gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen valt att anlita IMTEK. De detaljerade resultaten redovisas i IMTEKs rapporter men sammanfattas i denna rapport tillsammans med COWIs kompletterande mätningar i lokalerna.

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 9 1.2 Områdesbeskrivning 1.2.1 Markanvändning På fastigheterna har det tidigare bedrivits bland annat kemtvätt med färgeri, verkstad samt korvskinnsfabrik. Idag finns gymnasium, särskola och bostäder på fastigheterna. Uppmätta halter i jord jämförs därför i första hand med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). 1.2.2 Byggnader på fastigheterna A L C B G E K F H I Figur 1. Skiss över fastigheten med byggnadernas beteckningar. 1.2.3 Geologi och hydrogeologi Inom området finns fyllnadsmaterial av varierande mäktighet, oftast ner till mellan 1-2 meter under markytan. Detta lager är enligt tidigare undersökningar mullhaltigt, lerigt och sandigt och innehåller bl.a. vedrester och slagg. Under

10 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING fyllningen finns glaciala avlagringar bestående av moränlera eller lerig morän och även ställvis postglacial sand (SGU jordartskarta 1:50 000). På Grytan 4 består marken enligt GeoExperten 1 av 0,5-1,0 meter fyllning med bärlagergrus, sand och matjord, underlagrad av sand med skikt av grusig sand ner till 1,15-5,4 meters djup. Därunder finns lermorän ner till berg. Inom Grytan 9 (tidigare Grytan 6 och 7) utgörs marken av fyllning ner till 1-2 meters djup, underlagrad av sand ner till 1,2-3 meters djup följt av lermorän alternativt sandig lermorän ner till berg (GeoExperten, 2009). I lermoränen kan det finnas intermoräna sediment av t.ex. sand (sandlinser). Dessa sandlinser är under grundvattenytan kraftigt vattenförande jämfört med den täta lermoränen 2. Berggrunden består enligt SGU:s berggrundskarta (1:50 000) av kalkberg. Grundvattnet inom fastigheterna bedöms bestå av dels ett ytligare liggande grundvatten i lermoränen och dels ett djupare grundvattenmagasin nere i kalkberget och övergångszonen mellan jord och berg. 1.3 Historik Inom fastigheten Grytan 9 (tidigare namn Grytan 6) har bland annat bedrivits kemtvätt och färgeri (G A Wangel Färgeri och Kemisk Tvätt). Enligt uppgifter i Länsstyrelsens EBH-stöd (register över potentiellt förorenade områden) har verksamheten funnits åtminstone sedan år 1945, möjligen redan från 1930-talet. Förmodligen upphörde verksamheten 1975-80. Verksamheten innebar både färgeri och kemtvätt och man använde bland annat perkloreten (tetrakloreten). Följande uppgifter härstammar från Malmö stads rapport "Markundersökning i Sorgenfri Industriområde" från 1994: Vid färgning använde man bl.a. difenylfärger och de färgpigment man använde var ofta tungmetallhaltiga. Flera av dem innehöll kromföreningar, exempelvis blykromat. Vid tvättning användes Varnolen och många andra lösnings- och tvättmedel. Spill till både avlopp och mark har förekommit. Beträffande avlopp så sägs det att man förr hällde ut färgbadsrester direkt i dessa. En föroreningsfaktor av stor betydelse är den brand som inträffade i Wangels lokaler på 1940- eller 1950-talet då anläggningen ska ha brunnit ner. Sannolikt har stora mängder av färger, färgpigment och tvättvätskor mm. kommit ut i marken. På kringliggande fastigheter har även andra verksamheter med potentiell miljöpåverkan förekommit. På Grytan 1 har bland annat bedrivits bilskrot/skrothandel, verkstadsindustri och ytbehandling av metaller (Armaturverken Croma). 1 GeoExperten RS AB Kv Grytan 1, 4, 6 och 7 i Malmö. Geoteknisk- och miljöteknisk undersökning. 2 SWECO VIAK Kv Grytan 7 och 4 Malmö Stad.

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 11 2 Förberedelser 2.1 Tidigare undersökningar Följande undersökningar har tidigare utförts inom kvarteret Grytan: 1994, Malmö Stad - Markundersökning i Sorgenfri Industriområde. 2005, SWECO VIAK Kv Grytan 7 och 4 Malmö Stad. Historik och inventering inför miljöteknisk markundersökning. 2005, SWECO VIAK Kv Grytan 7 och 4 Malmö Stad. Miljöteknisk markundersökning. 2006, SWECO VIAK Kv Grytan 7 och 4 Malmö Stad. Kompletterande miljöteknisk markundersökning. 2009, Geoexperten RS AB. Geoteknisk och miljöteknisk undersökning på Grytan 1, 4, 6 och 7. 2009, COWI AB Miljöteknisk undersökning på Grytan 6. 2009, Tyréns Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom gatumark vid Kv Grytan, Malmö 2010, COWI Grytan 1 & 6, Malmö. Geoteknisk och miljöteknisk undersökning. 2012, COWI Slutrapport sanering på fastigheten Grytan 4, Malmö Stad. 2012, COWI Miljöteknisk markundersökning av jord, porluft och djupt liggande grundvatten på fastigheten Grytan 1, Malmö Stad. 2013, IMTEK Luftundersökningar inom Norra Sorgenfri gymnasium.

12 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 2.2 Upprättande av provtagningsplan En första preliminär provtagningsplan (daterad 2013-07-02) togs fram inför porgasmätningarna på fastigheterna. Provpunkterna bestämdes utifrån tidigare utredningar och undersökningar, uppgifter om verksamhetens lokalisering samt förutsättningar i fält. Vid undersökning av klorerade alifater är det mycket viktigt att gå systematiskt tillväga. Därför utfördes provtagningsplan och undersökningar i flera steg och porgasmätningen var det första undersökningssteget för att ge ytterligare information inför provtagning av mark och grundvatten. Efter att analysresultaten från porgasundersökningen granskats togs en reviderad provtagningsplan (daterad 2013-08-08) fram. Inför framtagandet av den reviderade provtagningsplanen inhämtades kompletterande information från bland annat nuvarande fastighetsägare samt äldre avloppsritningar. Dessa uppgifter stämde väl överens med de tidigare undersökningsresultat som fanns samt med de utförda porgasmätningarna.

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 13 3 Analyserade ämnen I aktuell undersökning var syftet att utreda och avgränsa omfattningen av klorerade alifater och andra organiska föroreningar. Tidigare undersökningar på aktuella fastigheter har även omfattat tungmetaller. De parametrar som analyserats är i enlighet med Miljöförvaltningens föreläggande: Lättflyktiga aromatiska kolväten Lättflyktiga klorerade kolväten Alifater, aromater och BTEX PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten) Anlitat laboratorium är Eurofins Environment Sweden AB och de analyser som valts omfattar en stor mängd flyktiga organiska föroreningar samt klorerade alifater och deras nedbrytningsprodukter. Motsvarande analyser har gjorts för vatten. 3.1 Klorerade alifater Klorerade alifater eller klorerade kolväten (klorerade lösningsmedel) är en grupp ämnen som använts bland annat som avfettningsmedel, lösningsmedel, kemtvättmedel med mera. De är lättflyktiga vilket medför att de kan avgå i ångform och tränga in i byggnader. De är generellt tyngre och har lägre viskositet än vatten vilket medför att de snabbt kan tränga ner i mark och sjunker under grundvattenytan. De kan därför påträffas djupt ner i mark och ansamlas mot tätare skikt i marken eller mot berg. Klorerade alifater tillhör föroreningar som kallas DNAPLs (Dense Non Aqueous Phase Liquids) alltså vätskor som är tyngre än vatten och har svårt att lösas i, eller blandas med, vatten. De egenskaper som gör ämnena användbara bidrar också till att ämnena ur miljösynpunkt är farliga de är stabila, svårnedbrytbara, har jämförelsevis låg vattenlöslighet och tränger lätt in i olika medier vilket gör att material som annars anses som täta inte är helt täta mot klorerade alifater. Alla föreningar som ingår i begreppet klorerade alifater är toxiska och de flesta anses vara cancerogena eller misstänkt cancerogena 3. 3 SGI Varia 601, 2009. Naturlig självrening av klorerade alifater vägledning.

14 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Vid utsläpp till mark och grundvatten kan de klorerade alifaterna förekomma som fri produkt (fri fas), gas (i markens porgas ovanför grundvattenytan, i den så kallade omättade zonen), löst i vatten och i fast fas (bunden till jordpartiklar m.m.). Figur 2. Schematisk beskrivning av DNAPL-utbredning efter utsläpp. (US EPA, 1999 4 ). Nedbrytning av klorerade alifater kan ske i mark om förutsättningarna är de rätta med avseende på bl.a. redoxförhållanden, förekomst av vissa mikroorganismer samt tillgång på näringsämnen. Nedbrytningen går oftast långsamt och kan ta decennier. Vissa av de ämnen som bildas vid nedbrytningen, t.ex. vinylklorid, är mer miljö- och hälsofarliga än ursprungsprodukterna. Det ämne som främst används vid kemtvättar och som använts vid den aktuella kemtvätten är tetrakloreten (även känt som tetrakloretylen, perkloreten, per, PCE). Även trikloreten (trikloretylen, tri, TCE) har historiskt använts vid kemtvättar men främst som avfettningsmedel på verkstadsindustrier och liknande. Tetrakloreten bryts under rätt förhållanden ned till trikloreten, sedan till dikloreten och vinylklorid. Om nedbrytningen är fullständig är slutprodukten koldioxid, vatten och klorid. Övriga klorerade alifater som påträffats inom fastigheterna är bland annat triklormetan och tetraklormetan. Triklormetan (kloroform) har bland annat använts som lösningsmedel och kan bildas i mycket låga halter naturligt i mark samt vid klorering av dricksvatten. Tetraklormetan har främst använts som lösningsmedel, men tidigare även som släckmedel i brandsläckare. 4 Monitored natural attenuation of chlorinated solvents. U.S. EPA Remedial Technology Fact Sheet. EPA/600/F-98/022.

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 15 3.2 Övriga flyktiga organiska ämnen I de analyspaket som valts ingår ett stort antal flyktiga organiska ämnen. Vissa av dem ingår som komponenter i drivmedel, t.ex BTEX. Andra ingår i färg- och lackprodukter och i kombination med andra lösningsmedel, t.ex. trimetylbensener som bland annat finns i vanlig lacknafta.

16 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 4 Provtagning 4.1 Provtagning av porgas Provpunkter för porgas redovisas i nedanstående figur. Provtagning av porgas utfördes den 17-19 juli 2013. Vädret under provtagningen varierade. Den 17/7 var vädret mulet med lätt vind och en en temperatur mellan 19 och 20 grader. Den 18/7 var det soligt och mellan 20 och 25 grader, stilla under förmiddagen med ökande vind efter hand. Den 19/7 var vädret åter mulet med temperatur mellan 18 och 19 grader samt en del vind. Figur 3. Skiss över provpunkter för porgas. Provtagning inomhus genomfördes efter att hål borrats i betonggolvet vid respektive provpunkt. Ett stålspjut med perforerad spets slogs därefter ner i underliggande mark. I röret löper en slang som kopplades till ena änden av ett

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 17 kolfilterrör, vars andra ände kopplades med slang till en pump med ett kontrollerat och kalibrerat luftflöde. I flertalet provpunkter bestod materialet under byggnadernas bottenplatta av makadamfyllning vilket medförde att stålspjutet inte kunde slås ner. Prov togs därför direkt under bottenplattan genom att enbart slangen fördes ner genom borrhålet. Tätning kring slang vid borrhålet utfördes med aluminiumfolie och bentonitlera, för att förhindra att inomhusluft blandades in i den provtagna porgasen. Innan provtagning gjordes mätning med PID på porgasen från slangen. Foto 1. Porgasprovtagning under parkeringsgarage. Porgasprovtagningen utfördes främst under och i anslutning till byggnad C och byggnad L (se figur 1) samt under det underjordiska parkeringsgarage som finns på Grytan 9 i och med att föroreningskällan bedömdes kunna finnas inom detta område. Punkternas exakta placering bestämdes bland annat utifrån tillgänglig information om lokalisering av tidigare hantering av tetrakloreten. 4.2 Provtagning av mark Provpunkternas lägen redovisas i Bilaga 1. Jordprovtagningen utfördes mellan den 19-23 augusti. Uttag av jordprov har skett genom skruvborrning med foderrör med hjälp av borrbandvagn. Borrning med foderrör används för att undvika att kortsluta olika vattenförande lager och för att förhindra korskontaminering vid borrning, vilket annars kan leda till felaktiga slutsatser kring föroreningshalter och utbredning. Under hela arbetets gång fanns miljökompetens på plats för uttag av prover samt för fältbedömning av föroreningssituationen. Borrning har skett i 9 punkter ned till 7 meter. I fyra av dessa punkter har dessutom en extra borrning genomförts ned till nivån för kalkberggrunden vilket innebar borrning ned till 10-12 meter i dessa punkter. I punkt 1302 borrades snett in under byggnad C för att kunna ta jordprover under byggnaden. Även i provpunkt 1308 gjordes försök med vinklad borrning men detta fick avbrytas på grund av källarens konstruktion.

18 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Foto 2. Borrning i punkt 1302. Jordprover togs ut på olika nivåer med engångs-jordsprutor och lades i vialer (maximalt 1,3 ml). Provtagningen utfördes som stickprov för den aktuella djupnivån (ex 2,0 m, 4,0 m) och ej som samlingsprov. Däremot togs det ut prov för bestämning av TS-halt (samt analys av alifater, aromater och PAH i vissa prover) och dessa prov togs ut som samlingsprov i PID-påsar för varje meter. PID-mätning i fält gjordes på samtliga PID-påsar och resultatet antecknades. Merparten av vialproverna skickades till det ackrediterade laboratoriet, Eurofins Environment Sweden AB för analys med avseende på klorerade lösningsmedel samt för analys av alifatiska och aromatiska kolväten, metylpyrener, metylkrysener, diverse bensen- och toluen-föreningar (ex n-butylbensen och p-isopropyltoluen), BTEX samt PAH. De prover som inte skickades för analys har sparats i kylförvaring. 4.3 Provtagning av grundvatten Provpunkternas lägen redovisas i Bilaga 1. Vid markprovtagningen installerades 50 mm PEH-rör i samtliga provpunkter. I fyra av punkterna gjordes installation av rör på två nivåer för att möjliggöra provtagning av det övre grundvattnet såväl som nere vid bergets överyta. Eftersom klorerade kolväten är tyngre än vatten finns det en risk för ansamling av föroreningar på tätare skikt eller nere vid bergöverytan. Grundvattenprovtagningen utfördes den 28 och 29 augusti 2013. Provtagning utfördes efter att vattnet i rören omsatts. I ett flertal rör var vattentillgången så låg att omsättning inte kunde utföras i önskvärd omfattning. Detta kan eventuellt påverka proverna i viss omfattning men resultaten bedöms ändå vara relevanta. Omsättning och provtagning utfördes med 12 volts tryckpumpar samt i två punkter även med peristaltisk pump. Provtagning med tryckpump är den metod som främst

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 19 rekommenderas för provtagning av flyktiga ämnen som t.ex. klorerade lösningsmedel. Separata pumpar och slangar användes för samtliga borrhål för att undvika korskontaminering. Foto 3. Omsättningspumpning i punkt 1308. Innan omsättning mättes grundvattenytorna in med ljud/ljuslod och i samband med provtagning gjordes fältmätning av ph, konduktivitet, temperatur, löst syre och redoxpotential. Lod och multiinstrument rengjordes noggrant mellan varje provpunkt. Prover togs till headspacevialer (HS-vialer, se foto 4) för analys av klorerade lösningsmedel och övriga flyktiga ämnen samt till glasflaskor för övriga analyser. Analysomfattningen var förutom flyktiga organiska kolväten även PAH, alifater och aromater. Foto 4. HS-vialer med krymptång för förslutning.

20 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Proverna kylförvarades från provtagning till inlämning hos laboratoriet. Alla provkärl tillhandahölls och analyser utfördes av Eurofins Environment Sweden AB. 4.4 Provtagning av inomhusluft Inomhusmätningarna har huvudsakligen utförts i ett annat uppdrag där Gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen valt att anlita IMTEK som utfört provtagningar av inomhusluft i flera omgångar. De detaljerade resultaten redovisas i IMTEKs rapporter men sammanfattas i denna rapport tillsammans med COWIs kompletterande mätningar i lokalerna, på begäran av Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. De mätningar som har utförts av IMTEK har dels varit mätning med passiva diffusionsprovtagare och dels pumpad provtagning med adsorbentrör. Provtagning har utförts med avseende på klorerade lösningsmedel, T-VOC, mögelsporer, formaldehyd mm. IMTEKs mätningar har bland annat utförts under vinterhalvåret. Detta ger normalt sett högre föroreningshalter inomhus om ursprunget är flyktiga föroreningar under byggnaden. Mätningar har utförts både med forcerad (ökad) ventilation och under normal drift. I samband med mätningar i juni 2013 upptäcktes att halterna av klorerade lösningsmedel var som högst i tilluftsaggregatet. Detta härleddes till en betongkanal för tilluften. Kanalen gick en sträcka under jorden i området för den före detta kemtvätten. Efter omdragning av tilluftskanalen gjordes förnyade mätningar. COWIs mätning utfördes på uppdrag av fastighetsägaren och utfördes som pumpad provtagning med kolrörsadsorbent. Denna mätning utfördes den 24 juli 2013. Vid provtagningen hade ventilationen varit avstängd i ca 16 timmar för att få en uppfattning om hur höga halterna skulle kunna vara inomhus utan ventilation. Provtagningen utfördes i två rum i byggnad C, C123 samt C124. Mätningarna gjordes dels med avseende på klorerade lösningsmedel och dels med avseende på övriga flyktiga kolväten (VOC-screening).

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 21 5 Resultat Alla analysresultat redovisas i bilaga 2a-d, sammanställning av analysresultat. Separata analysprotokoll från laboratorium finns i bilaga 3. 5.1 Rikt- och jämförvärden De uppmätta halterna i jord jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden 5 för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Känslig markanvändning innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Mark med halter under KM kan användas till bl.a. bostäder, odling och grundvattenuttag. För mindre känslig markanvändning begränsar markkvaliteten val av markanvändning. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av c:a 200 meter från området samt ytvatten skyddas. Mark med föroreningshalter under MKM kan användas till exempelvis kontor, industrier och vägar. Resultaten från grundvattenanalyserna jämförs med avseende på olja och PAH i analysprotokollet med branschspecifika riktvärden (SPI-RV) 6 för grundvatten vid bensinstationer. Som referens finns även en jämförelse med holländska riktvärden 7. För klorerade kolväten i grundvatten saknas svenska riktvärden. Därför har istället en jämförelse gjorts med de holländska riktvärdena, target value (kallas i denna rapport målvärde) och intervention value (kallas i denna rapport aktionsvärde). Target values är målhalter för grundvattnet på lång sikt, där minimala effekter på ekosystem antas. Dessa halter är till stor del baserade på holländska 5 Naturvårdsverket 2009 - Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning, rapport 5976. 6 SPI 2010 - Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar 7 Holländska riktvärden (shallow groundwater target values and groundwater intervention values).

22 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING bakgrundshalter i grundvattnet. Intervention values indikerar halter där vattnets funktion för människor, växter och djur är allvarligt nedsatt eller hotad. För porgas finns inga svenska riktvärden. De uppmätta halterna kan istället jämföras med nivågränsvärde (NGV) och korttidsvärde (KTV) som är hygieniska gränsvärden enligt AFS 2005:17 8. NGV anger högsta godtagbara genomsnittshalt under en arbetsdag och KTV är ett medelvärde för exponering under 15 minuter. Dessa gränsvärden är framtagna av Arbetsskyddsstyrelsen av arbetsmiljöskäl i industrier där aktuella kemikalier hanteras och är ej relevanta vid en jämförelse med inomhusluften på skolan. Halterna i porgasen har dock relaterats till dessa gränsvärden eftersom andra relevanta jämförvärden saknas. Halterna i porgas är inte jämförbara med halterna i inomhusluft. Porgashalten kan reduceras med ett faktorvärde för att få en uppskattning av möjlig halt i inomhusluft när man har en byggnad med betongplatta. I Naturvårdsverkets beräkningsmodell 9 för tetrakloreten och trikloreten används en utspädningsfaktor på över 1:10 000 för standardscenario men här har istället 1:1 000 använts för att kompensera för osäkerheter kring var de högsta halterna finns, förluster i mätning etc. Det innebär att utspädningen antas vara 10 gånger lägre än vad som har förutsatts i Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Generellt är utspädningen från porgas till inomhusluft mycket stor då huvuddelen av luftintaget sker via ventilation, fönster, dörrar etc. Denna typ av beräkning är inte heller helt relevant i de fall man har faktiska inomhusluftmätningar, som i aktuell undersökning. Mätningar finns dock inte utförda i alla delar av byggnaderna. Halter i inomhusluft jämförs med kroniskt lågriskvärde (RfC) och cancerogent lågriskvärde (Riskinh) från Naturvårdsverkets rapport 5976 och från IMM rapport 1/98 10. Jämförelse görs också med danska "afdampningskriterier" 11 (förångningskriterier) samt med riktvärden från U.S. Environmental Protection Agency 12 (USAs motsvarighet till Naturvårdsverket). Angående de danska "afdampningskriterierna" så avser de bidraget till inomhusluften från ett förorenat område, inte totalhalten i inomhusluften. Dock är de som utgångspunkt likställda med luftkvalitetskriterier för inomhusluft. 8 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005 - Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 2005:17. 9 Naturvårdsverket 2009 - Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning, rapport 5976. 10 Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet 1998 - Risk assessment of carcinogenic air pollutants. IMM-rapport 1/98. 11 Afdampningskriterie. Prioriteringsniveauer for indeklimasager på kortlagte ejendomme. Teknik og Administration Nr. 2 2010, Videncenter for Jordforurening. 12 U.S. Environmental Protection Agency. Toxicological review of trichloroethylene, september 2011. Toxicological review of Tetrachloroethylene (Perchloroethylene), februari 2012.

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 23 5.2 Porgas Eftersom relativt höga halter av nedbrytningsprodukter från klorerade kolväten har påvisats i grundvattnet (Sweco, 2005 samt COWI 2009) analyserades samtliga porgasprover med avseende på klorerade kolväten samt deras nedbrytningsprodukter, t.ex dikloreten och vinylklorid. Resultatet från porgasmätningarna visade på föroreningar av klorerade kolväten samt nedbrytningsprodukter i mark och/eller grundvatten, främst inom ett område under parkeringsgaraget öster om byggnad C. Höga halter finns i anslutning till den tidigare "bensintvätten" samt kring en tidigare verkstad och färgeri (se figur 3 och figur 4). Högst halt tetrakloreten påträffades i provpunkterna PG6, PG11 och PG12 under parkeringsgaraget samt i PG20 som togs i mark mellan parkeringsgaraget och byggnad C. Högst halter av nedbrytningsprodukter, mestadels cis-1,2- dikloreten, förekommer främst i provpunkt PG6, men även i punkterna PG7, PG10 och PG20. Vid jämförelse av de uppmätta porgashalterna med nivågränsvärde och korttidsvärde överskrids dessa inte i någon punkt. Högst uppmätt halt tetrakloreten påvisades i punkt PG 12. Den uppmätta halten 32 000 µg/m 3 är i storleksordningen knappt hälften av nivågränsvärdet och en femtedel av korttidsvärdet. Det vill säga halterna är mer än 50 % lägre än högsta godtagbara genomsnittshalt under en arbetsdag i industrier där aktuella kemikalier hanteras. Vid omräkning av porgashalterna för att motsvara den utspädning som sker vid inläckage i byggnader ser man att de enda ställen där de omräknade porgashalterna riskerar att överskrida rikt- eller jämförvärden för inomhusluft är i parkeringsgaraget samt i områden utomhus (där inga byggnader finns ovanför). Detta gäller vid en utspädningsfaktor på 1:1 000 och vid ett djup till föroreningen på 0,35 meter. Om Naturvårdsverkets utspädningsfaktor (1:10 000) tillämpas eller om ett större djup till föroreningen antas överskrids inga av de rikt- eller jämförvärden som använts. 5.3 Jord Tidigare undersökningar har visat på förekomst av tetrakloreten i några punkter på fastigheten Grytan 9. Högst halt har påträffats i punkt Bh 16 direkt i ytjorden (0,0-0,25 m). Halterna låg strax över Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning (KM). Tetrakloreten påträffades också på större djup i Bh 16 (4,0-5,0 m samt 5,0-6,0 m). Dessa koncentrationer var dock långt under KM. Någon trikloreten eller klorerade nedbrytningsprodukter har däremot inte påträffats i jord vid tidigare undersökningar. De tidigare undersökningarna har vidare visat på ställvis förorening av alifatiska och aromatiska kolväten samt, bensen, xylen och PAH. Den nu genomförda undersökningen har visat på kraftigt förhöjda halter av klorerade lösningsmedel i några punkter. Halterna indikerar att fri fas av tetrakloreten förekommer i marken. Högst halter har påträffats i punkt 1305 på djupen 3,0 och 5,0 meter där halten av tetrakloreten är nästan 600 gånger riktvärdet för KM. Kraftigt förhöjda halter förekom även på nivån 9,0 m (ungefär 130 gånger

24 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING KM) samt på nivån 11,0 m (35 gånger KM). Några nedbrytningsprodukter påträffades emellertid inte i jord i punkt 1305. Klorerade lösningsmedel påträffades dessutom i 1302. Tetrakloreten (per) påträffades i halter över KM från 2,0 meter till 10,0 meter. De högsta halterna påträffades på nivåerna 3,4, 5 och 6 meters djup med den allra högsta halten på 3,0 meter (knappt 70 gånger KM). Även trikloreten (tri) påträffades genom hela jordprofilen huvudsakligen över KM med den högsta halten på 3,0 meters djup (4 gånger KM). Halter strax över det holländska aktionsvärdet för cis-1,2-dikloreten har påträffats på nivåerna 3,0 meter och 8,0 meter. Även vinylklorid har påträffats i 1302, dock under det holländska aktionsvärdet. I 1302 har det dessutom påträffats triklormetan (kloroform) i halter över KM med högst halt på nivån 3,0 meter (10 gånger KM). På nivån 3,0 meter påträffades också koltetraklorid med halter motsvarande 70 gånger KM. I 1304 fanns tetrakloreten i halter över KM på 3- och 5-metersnivån. Högst var halterna på 3,0 meter där halten var 11 gånger KM-värdet. Även trikloreten påträffades i låga halter. Utöver klorerade lösningsmedel fanns halter över KM i punkt 1305 på nivån 3,0 meter vad gäller alifatiska kolväten C8-C10 (3 gånger KM). I denna punkt har även diverse bensen- och toluenföreningar hittats. Låga halter av alifatiska kolväten samt BTEX har även påträffats i punkt 1302. 5.4 Grundvatten Tidigare undersökningar har visat att det ställvis finns höga halter av klorerade alifater och deras nedbrytningsprodukter i grundvattnet inom fastigheterna. Även alifater, aromater, BTEX och andra organiska föroreningar har tidigare påträffats i höga till mycket höga halter. I den nu utförda grundvattenprovtagningen påträffades de högsta halterna i punkterna 1301 (nedre grundvatten), 1302 (nedre och övre grundvatten), 1303 (nedre grundvatten) samt 1305 (nedre och övre grundvatten). De allra högsta halterna tetrakloreten finns i det övre grundvattenmagasinet i punkterna 1302 och 1305. Där är halterna i storleksordningen 100 gånger det holländska aktionsvärdet. Även i det djupare liggande grundvattnet i dessa två punkter förekommer tetrakloreten strax över aktionsvärdet. I tidigare undersökningar har halter i samma storleksordning uppmätts i provpunkt Grytan C samt T501. Halterna i grundvatten tillsammans med påträffade halter i jord tyder på att fri fas av förorening kan förekomma. Halter över ca 1-5 % av de klorerade alifaternas vattenlöslighet indikerar att det med stor sannolikhet finns klorerade alifater i fri fas uppströms provtagningspunkten och halter i jord över ca 50 mg/kg tyder på detsamma 13. Lösligheten för flertalet klorerade alifater ligger mellan 1 000-10 000 mg/l (för tetrakloreten ca 150 mg/l). Halter mellan 1 och 10 mg/l (1,5 13 SGF Rapport 2:2011, Klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten.

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 25 mg/l för tetrakloreten) tyder alltså på att klorerade alifater förekommer i fri fas i närheten av grundvattenprovet. För trikloreten överskrids aktionsvärdet endast i det övre grundvattnet i 1302. I tidigare undersökningar är det precis som för tetrakloreten punkterna Grytan C samt T501 som har halter över aktionsvärdet. I 1301, 1302, 1303 och 1305 finns höga halter av nedbrytningsprodukter från tetraoch trikloreten. Det rör sig främst om 1,2-dikloreten (cis- och trans-) och vinylklorid. I tidigare undersökningar (T501 och Grytan C) har utöver nedbrytningsprodukterna även höga halter av oljeföroreningar och BTEX med mera påträffats. Förekomsten av den typen av föroreningar kan påskynda nedbrytningsprocessen av de klorerade alifaterna i och med att de bidrar till att skapa anaeroba (syrefria) och reduktiva förhållanden som är en förutsättning för nedbrytningen av tetrakloreten och andra högklorerade alifater. Utöver tetra- och trikloreten samt nedbrytningsprodukter har det i vissa rör, både i aktuell och tidigare undersökningar, påträffats ett stort antal övriga flyktiga organiska ämnen, vissa av dem klorerade. Det rör sig bland annat om tetraklormetan och triklormetan, trimetylbensener, butylbensener och liknande flyktiga aromatiska föroreningar. Tetra- och triklormetan påträffades främst i 1302 (övre grundvattnet) och har traditionellt sett inte använts för kemtvätt och ingår inte heller i nedbrytningskedjan för tetrakloreten. Förekomsten av dessa ämnen tyder på en annan föroreningskälla än kemtvätten. På fastigheten Grytan 1 har bland annat förekommit ytbehandlingsverksamhet samt verkstad, som kan ha hanterat dessa lösningsmedel. Trimetylbensen och liknande ingår bland annat i lacknafta och skulle dels kunna härröra från tidigare verkstads- eller skrotverksamhet och biluppställning på Grytan 1 men kan även ha sitt ursprung i kemtvätten eftersom man tidigare använde bland annat bensin och lacknafta vid tvätt. Varnolen som tidigare använts vid kemtvätt är en blandning av olika kolväten, däribland lacknafta. Det är också möjligt att även andra påvisade kolväten, t.ex klorbensener och iso-propyltoluener har sitt ursprung i kemtvättvätskor. På äldre VA-ritningar finns en del av byggnaden på Grytan 9 markerad som "bensintvätt". 5.5 Inomhusluft I de första luftmätningarna som utfördes av IMTEK (rapporter daterade 2013-01- 27, 2013-04-17 samt 2013-06-30) påvisas förhöjda halter av främst trikloreten och tetrakloreten i inomhusluften i ett flertal rum inom byggnad C och byggnad L. Värdena överskrider inga av de svenska jämförvärden som använts (humantoxikologiska lågriskvärden 14 ). 14 Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, Naturvårdsverket 2009. Risk assessment of carcinogenic air pollutants, IMM-rapport 1/98, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet 1998.

26 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Av försiktighetsskäl har en jämförelse gjorts även med nyare amerikanska 15 och danska 16 riktvärden respektive luftkvalitetskriterierna för inomhusluft. De mätningar som utförts i juli 2013 i byggnad C och byggnad L efter åtgärder med ventilationens tilluft visar på halter i inomhusluften som med marginal ligger under även de amerikanska och danska jämförvärdena. COWIs mätning i juli 2013 visar att halterna klorerade alifater inte heller vid avstängd ventilation i byggnad C överskrider några av de svenska, amerikanska eller danska rikt- eller jämförvärdena. Vid utvärdering av uppmätta halter i inomhusluft kan jämförelse, förutom med riktvärden, även göras med bakgrundshalter i europeisk stadsmiljö. Bakgrundshalterna varierar beroende på källa men i denna rapport har värden från WHO:s Air Quality Guidelines från år 2000 använts. I hemmiljö kan man även ha ett påslag på halterna i luft från t.ex. kemtvättade kläder. En studie 17 visar att halterna kan vara upp till 27 μg/m³ i över två veckor efter hämtning av ett nytvättat plagg. Detta gäller i en mindre lägenhet med dålig ventilation. Halten i rummet där plagget hänger kan vara ännu högre. De lukter som uppmärksammats av personal på skolan har sannolikt ett annat ursprung än de klorerade lösningsmedel som använts på kemtvätten och som finns i mark och grundvatten eftersom lösningsmedlen har lukttrösklar som vida överstiger de högsta halter som uppmätts i lokalerna (se tabell 1). Med lukttröskel avses den halt som krävs för att man ska kunna uppfatta lukten av ämnet och denna halt varierar stort på individnivå, därav haltangivelser i intervall. Tabell 1. Jämförelse av uppmätta halter med bakgrundshalter och lukttröskelvärden. Ämne Högsta uppmätta halt i lokalerna Bakgrundshalter 18 Lukttröskel Ref. Trikloreten 2,3 µg/m 3 0.8-18.5 μg/m 3 50 000 150 000 µg/m 3 C Tetrakloreten (perkloreten) 12,0 µg/m 3 0.7-1.4 μg/m 3 8 000 180 000 µg/m 3 C Tetraklormetan 0,5 µg/m 3 63 000 600 000 µg/m 3 A, C Kloroform <0,31 µg/m 3 > 400 000 µg/m 3 A, C 15 Riktvärde för inandning (icke carcinogen toxicitet) för tetrakloreten samt trikloreten. U.S. Environmental Protection Agency 2011 och 2012. 16 Afdampningskriterie (Danska luftkvalitetskriterier för inomhusluft). 17 Prioriteringsniveauer for indeklimasager på kortlagte ejendomme. Teknik og Administration Nr. 2 2010, Videncenter for Jordforurening. 18 WHO Air Quality Guidelines - Second Edition.

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 27 Cis-1,2- dikloreten 1,1 µg/m 3 > 300 68 000 µg/m 3 B, C Vinylklorid <0,17 µg/m 3 200 000 10 000 000 µg/m 3 C Referenser för lukttröskelvärden: A. U.S. EPA Air Toxics Web Site. http://www.epa.gov/ttn/atw/ B: U.S. National Library of Medicine occupational health database. http://hazmap.nlm.nih.gov C: Prioriteringsniveauer for indeklimasager på kortlagte ejendomme. Teknik og Administration Nr. 2 2010, Videncenter for Jordforurening. 5.6 Kranvatten Vid analys av kranvattnet kunde låga halter av vissa klorerade ämnen detekteras. Dessa ämnen tillhör gruppen trihalometaner och bildas i spårhalter vid desinfektion av vatten med halogener (klor, brom eller jod) 19,20. Tabell 2 visar endast de parametrar som kunde detekteras. Alla övriga analyserade ämnen låg under detektionsgräns och kunde inte påvisas i kranvattnet. Tabell 2. Uppmätta halter samt gränsvärden för dricksvatten. Ämne Gränsvärde tjänligt m. anm. B179 Kranvatten C117 Kranvatten Bromdiklormetan 5,7 µg/l 4,5 µg/l Dibromklormetan 50 µg/l (summa 1,5 µg/l 1,2 µg/l trihalometaner) Triklormetan (kloroform) 16 µg/l 13 µg/l Summan av trihalometaner ligger med god marginal under gränsvärdet för dricksvatten 21 och de uppmätta halterna av kloroform är i samma nivå som vid andra provtagningar från vattentäkter i Malmö utförda under perioden 1999-2004 22. Det är inte troligt att halterna av dessa ämnen i kranvattnet har sitt ursprung i föroreningarna på de undersökta fastigheterna. 19 Hälsoriskbedömning av trihalometaner i bassängbad. IMM-Rapport nr 2/2006. 20 Klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten. SGF rapport 2:2011. 21 Gränsvärden för dricksvatten. SLV FS 2001:30. 22 Hälsoriskbedömning av trihalometaner i bassängbad. IMM-Rapport nr 2/2006.

28 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 6 Sammanfattning av föroreningssituationen i mark och grundvatten Någon modellering av föroreningsutbredningen har inte utförts inom ramen för denna undersökning men en bedömning av ungefärlig föroreningsutbredning har gjorts utifrån de resultat som finns. 6.1 Porgas Porgasen inom stora delar av fastigheterna visar en påverkan från klorerade alifater i mark och grundvatten. Porgashalterna i sig utgör inte en hälsorisk så länge de inte leder till förhöjda föroreningshalter i inomhusluften. Högst porgashalter finns inom ett område som motsvarar läget för den före detta kemtvätten och färgeriet. Figur 4. Uppmätta porgashalter i aktuell undersökning.

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 29 6.2 Jord Proverna på jord inom området har visat att det förekommer klorerade lösningsmedel och andra flyktiga ämnen i några provpunkter. Klorerade lösningsmedel förekommer i halter över KM i den västligaste delen av fastigheten Grytan 9 i punkterna 1302, 1304, 1305 samt i punkt Bh 16 från tidigare markundersökningar. Huvudsaklig förorening på fastigheten är tetrakloreten där halterna är mycket höga i punkterna 1305 och 1302. Även trikloreten samt klorerade nedbrytningsprodukter förekommer i halter över gällande riktvärden och jämförvärden inom området. Däremot förekommer endast relativt sett låga halter av vinylklorid i jord. Vinylklorid är dock mycket flyktigt och därmed svårt att provta i jord. Även andra klorerade lösningsmedel såsom triklormetan (kloroform) samt tetraklormetan (koltetraklorid) förekom i punkt 1302 i höga halter. På grundval av hur klorerade lösningsmedel brukar uppträda i jord (se kapitel 6.2.1) kan det antas att dessa i de förorenade punkterna förekommer ända ned till kalkbergets överyta på 10-11 meters djup. När det gäller punkt Bh16 bedöms dock föroreningen endast förekomma ytligt då inga halter av denna påträffats på större djup. Föroreningar med ursprung i oljeprodukter förekom i samband med denna undersökning i halter över gällande riktvärde i punkt 1305. Vid tidigare undersökningar har dessa föroreningar påträffats i ett flertal punkter spritt inom området, men dessa föroreningar bedöms vara bortgrävda exempelvis i punkterna T511 (alifatiska och aromatiska kolväten) samt BH-I (PAH). En kraftig oljeförorening har dock tidigare påträffats i punkt T501 på nivån 2,5-3,0 meter samt i punkt Bh 16 genom hela markprofilen från ytan och ned mot 6,0 meters djup. I punkt Bh 16 var också PAH-halten på nivån 0,25-1,0 meter mycket hög. Figur 5. Föroreningshalter i jord.

30 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 6.3 Grundvatten Grundvattenproverna visar på förekomst av klorerade lösningsmedel och andra flyktiga kolväten i ett flertal provpunkter. Figur 6. Föroreningssituation i övre grundvattenmagasin. Figur 7. Föroreningssituation i undre grundvattenmagasin.

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 31 Tri- och tetrakloreten förekommer främst i den övre delen av grundvattnet (4-6 meter under markytan) där halterna är som högst i provpunkt 1302G och 1305G samt vid tidigare undersökningar i provpunkt Grytan C och T501 (nedre grundvattenmagasinet). 6.4 Avgränsning och spridning Avgränsningar av klorerade lösningsmedel i jord är svåra att göra, särskilt vid den typ av geologi som förekommer inom fastigheterna. Klorerade lösningsmedel fastläggs normalt dåligt i jord och tenderar att transporteras genom jordprofilen tills att de når grundvattnet med vilket ytterligare spridning kan ske. Om förorening skett på en specifik plats kan dock föroreningar "fastna" som s.k. residualer i vissa skikt i marken med särskilt god förmåga till fastläggning, t.ex. finkorniga jordarter. Då jordlagren genom nästan hela jordprofilen utgörs av lermorän finns förutsättningar för fastläggning. Dessa förutsättningar innebär dock att en förorening kan förekomma i höga halter på en viss nivå, i nästa nivå endast i låga halter och sedan återkomma i höga halter igen på större djup. Att föroreningarna är svåra att avgränsa i horisontalled beror på föroreningarnas delvis "sporadiska" uppträdande i jordprofilen samt ämnenas fysikaliska egenskaper. Den bedömda utbredningen på föroreningarna i jord och grundvatten kan ses i figur 8 samt i bilaga 5. Där framgår att föroreningar i jord i form av klorerade lösningsmedel främst bedöms finnas i den västra delen av Grytan 9, men förekomst av dessa föroreningar finns även i den östra delen. Klorerade lösningsmedel i den övre grundvattenakviferen bedöms ha en lite större utbredning än den för jord, främst i nordlig och sydlig riktning. När det gäller förekomsten av klorerade alifater i den undre grundvattenakviferen verkar de ha ännu större utbredning i samtliga riktningar och föroreningsutbredningen bedöms inte vara helt avgränsad. Mot bakgrund av de höga halterna i den västra delen av fastigheten samt det faktum att grundvattenströmriktningen i den djupa akviferen bedöms vara riktad mot väster kan det inte uteslutas att det har skett en spridning i västlig riktning utanför fastigheten. I porgasen har klorerade alifater samt nedbrytningsprodukter påträffats i majoriteten av provpunkterna. Någon definitiv avgränsning av föroreningar i porgasen går därför inte att göra, men som framgår av figur 4 minskar halterna ut mot fastighetsgränserna och de höga halterna är främst koncentrerade till området för den före detta kemtvätten och färgeriet. En stor del av detta område är lokaliserat under det parkeringsgarage som finns under jord.

32 KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Figur 8: Bedömd föroreningsutbredning för klorerade lösningsmedel i jord, ytligt grundvatten samt djupt liggande grundvatten. 6.4.1 Detaljerad avgränsning och spridning Föroreningarna av klorerade lösningsmedel i punkt 1302 har avgränsats i ostlig riktning i och med att inga förhöjda halter har påträffats i punkt 1303. Däremot har denna förorening inte kunnat avgränsas i västlig riktning då punkten ligger i fastighetsgränsen. En avgränsning av denna punkt skulle innebära att borrning/provtagning måste ske utanför kvarteret Grytan, i gatumark eller på angränsande fastigheter. Föroreningen i mark är avgränsad i djupled då kalkberggrunden antas vara en barriär för fortsatt spridning. Detta innebär att föroreningen inte förekommer på större djup i jord/bergmatrisen än 11 meter. Dock kan en spridning ske med grundvatten samt i eventuell fri fas i sprickor i berg. Punkt 1304 antas vara avgränsad avseende klorerade lösningsmedel i nordlig riktning då punkt 1303 inte befunnits vara förorenad. Avgränsning i ostlig riktning är svår att göra då detta kräver borrning under det befintliga parkeringsgaraget på tomten. När det gäller avgränsning i djupled kan nämnas att även om halter över KM inte påträffats på nivån 7,0 meter, som är den djupaste provtagningen i denna punkt, kan det inte uteslutas att föroreningen sträcker sig ned till kalkberggrunden på 11,0 meters djup. Punkt 1305 bedöms vara avgränsad i ostlig samt i västlig riktning. I sydlig riktning är föroreningen inte avgränsad men denna avgränsning är svår att göra då det skulle kräva en borrning in under byggnad E och byggnad F. Föroreningen är påträffad ned till kalkberget på 11 meters djup. Även här antas kalkberggrunden utgöra en barriär för fortsatt spridning i jord/bergmatrisen.

KV GRYTAN MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING 33 Punkt 16 är förorenad ytligt av tetrakloreten. Föroreningen antas vara avgränsad i nordlig och ostlig riktning. Däremot kräver avgränsning av föroreningen i västlig riktning att provtagning genomförs utanför kvarteret Grytan. Då föroreningen inte påträffats alls på större djup än 0,25 meter förmodas denna vara avgränsad på djupet. Det kan dock inte helt uteslutas att det kan finnas föroreningar på större djup även i denna punkt. I punkt 16 finns också en förorening i form av alifatiska och aromatiska kolväten, bensen och PAH. Vad gäller avgränsning i sidled gäller för dessa ämnen detsamma som för tetrakloreten. De flesta påträffade ämnen bedöms dock vara väl avgränsade mot djupet, för aromater C8-C10 är halterna dock strax över KM på nivån 5,0-6,0 meter. Föroreningen i punkt T501 (alifatiska kolväten och xylen) bedöms vara avgränsad i samtliga riktningar i sidled även om avståndet till närmaste "rena" punkter i 1306 (sydlig riktning), 1308 (ostlig riktning) och 1304 (västlig riktning punkten är inte förorenad med ovan nämnda föroreningar utan av klorerade lösningsmedel). Föroreningen är inte avgränsad på djupet i markprofilen. Då det rör sig om en förorening som är lättare än vatten kan det dock antas att föroreningen huvudsakligen förekommer i anslutning till grundvattenytan varför halterna åtminstone förväntas vara lägre än den förorening som påträffats på nivån 2,5-3,0 meters djup. Den PAH-förorening som påträffats i punkt T505 är inte avgränsad i ostlig eller västlig riktning. Föroreningen anses dock inte utgöra någon akut risk (se kapitel 7.1.2). De föroreningar (alifatiska kolväten) som påträffats i punkt T511 bedöms vara bortgrävda i samband med uppförandet av den nuvarande byggnaden. På motsvarande sätt bedöms de föroreningar i form av PAH som påträffades i punkt BH-I samt av alifatiska kolväten i punkt 11 vara bortgrävda i samband med uppförandet av byggnad L. I den övre delen av grundvattnet är föroreningsutbredningen relativt väl avgränsad inom fastigheterna Grytan 4 och 9 i och med aktuell undersökning. De frågetecken som kvarstår är främst utbredningen utanför fastigheterna västerut, mot Östra Farmvägen, samt hur långt in under byggnad B (Tripasins före detta lokaler) som föroreningen sträcker sig. I det undre grundvattnet har punkterna GV 2 (Grytan 1) och GV 3 (Grytan 4) tidigare provtagits utan tecken på förorening. I provpunkterna GV 1 (Grytan 1) samt Borra 1 och 2 (Grytan 9) finns halter av klorerade nedbrytningsprodukter över de holländska målvärdena, men ingen tri- eller tetrakloreten. En viss avgränsning finns därmed norrut samt österut, om än ej fullständig. Inmätning har gjorts av grundvattenytorna vid den aktuella provtagningen. Någon entydig slutsats går inte att dra kring grundvattnets strömningsriktning men det finns indikationer på att det djupare liggande grundvattnet har en västlig strömningsriktning. Det är svårare att avgöra en entydig strömningsriktning för det ytligare grundvattenmagasinet i och med att den troligen varierar och är påverkad av dränering kring byggnader och källare m.m. Möjligen har det övre grundvattnet