Enstaberga 1:2, Nyköping

Transkript

1 Janssons Bygg i Bettna AB Linköping

2 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Lina Sultan Sara Söderlund Ebba Sellén Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Westmansgatan Linköping Telefon Organisationsnummer

3 1. Bakgrund och syfte Inför ny detaljplan på fastigheten, ska marken på fastigheten undersökas med avseende på föroreningar. Planläggningen för fastigheten ska möjliggöra exploatering och upprättande av nya bostäder. Denna provtagningsplan syftar till att beskriva provtagningsmetodik för att undersöka föroreningssituationen på fastigheten Enstaberga 1: Områdesbeskrivning Området är beläget i sydöstra Enstaberga, Nyköpings kommun. Detaljplaneområdet utgörs av ett ca 1 ha stort område och består till stor del av en åker. Området gränsas öster och söderut av åkermark, väster och norrut är småskalig industriverksamhet samt småhus belägna (figur 1). Figur 1. Flygbild över området. Aktuell fastighet är skuggad med lila rektangel ( kartor.nykoping.se). 1 av 8

4 1.2 Tidigare kända verksamheter Enligt länsstyrelsens EBH-databas har det ca m nordväst om planområdet funnits en bensinstation, placerad i riskklass 4 (liten risk). Väster om planområdet har det enligt EBH-databasen förekommit verkstadsindustri utan halogenerade lösningsmedel, samt bilvårdsanläggning, bilverkstad och åkerier (ej riskklassade). Dessa har dels bedrivits i byggnaden precis väst om planområdet. Vid tillsynsbesök på fastigheten Enstaberga 4:1 (ca 80 m väst om fastigheten Enstaberga 1:2), av SHB Miljöenheten, Nyköpingskommun (diarienummer ), noterar tillsynsmyndigheten kemikalier som de misstänker innehåller TCE (trikloretylen). Det ska enligt EBH-databasen inte ha förekommit halogenerade lösningsmedel i verkstadsindustrin, dock framkommer det inte om det använts inom bilvårdsanläggningen. Lösningsmedel (bl.a. TCE) är en branschtypisk förorening vid tidigare bilvårdsanläggningar. Branschtypiska föroreningar vid områden där bekämpningsmedel använts, som inom åkermark, är vissa metaller, PCB, samt bekämpningsmedel (Miljösamverkan, 2017). 1.3 MIFO fas 1 Ramböll har upprättat en MIFO fas 1 studie av den fastighet som ligger väster om Enstaberga 1:2 (Ramböll, 2017; blanketter A-B och E). Enstaberga 3:1 ligger i direkt anslutning till nya detaljplanen. I MIFO1 framkommer att utifrån de verksamheter som identifierats på fastigheten hamnar fastigheten inom riskklass 3, måttlig risk. Bedömningen utgår ifrån att fastigheteten används som industriområde. 1.4 Geologi och hydrogeologi Områdets naturliga jordlager består enligt SGU:s jordartskarta av glacial silt. Väster och norr om undersökningsområdet, där det förekommit potentiellt förorenande verksamheter enligt ovan, utgörs jordarten enligt SGU:s jordartskarta av morän (SGU, 2017). Enligt SGU:s kartvisare finns inget identifierat grundvattenmagasin i direkt anslutning till området men ca 2 km norr om undersökningsområdet ligger Larslundsmalmen, från vilken Nyköpings kommun tar ut dricksvatten. Grundvattenflödesriktningen bedöms utifrån topografin, samt omkringliggande vattendrag och flödesriktningen i dessa, vara sydlig till sydöstlig i riktning mot Råsbäcken ca 400 m söder om området. Inget grundvatten påträffades vid tidigare provgropsgrävning ned till ett djup om ca 1 m av Ramböll (Ramböll, 2017). 1.5 Skydds- och bevarandeintressen Inom planområdet finns en åkerholme, vilken beskrivs i framtagen behovsbedömning för fastigheten (Nyköping, 2016). 2 av 8

5 1.6 Tidigare undersökningar Tidigare markundersökning har utförts i tre provgropar till ett djup om ca 1 meter. Provgroparna grävdes med hjälp av grävmaskin i gränsen mellan industritomten och åkermarken. Samlingsprov för hela djupet sändes för analys, varpå barium och koppar uppmättes i halter över riktvärdet för MKM i provgrop R3. I samma provgrop uppmättes halter av kadmium, zink och tunga PAH över riktvärdet för KM (figur 2). Figur 2. Placering av tidigare provgropar (Ramböll, 2017). I undersökningspunkterna R1 och R2 påvisades däremot inga föroreningshalter överskridande KM vid analys av samlingsproverna med avseende på metaller och petroleumrelaterade föroreningar. 2. Miljöteknisk undersökning 2.1 Misstänkta föroreningar Med hänsyn till tidigare verksamheter misstänks föroreningar så som tungmetaller och petroleumrelaterade föroreningar. Det kan även förekomma klorerade lösningsmedel, PCB och bekämpningsmedel. 3 av 8

6 2.2 Provtagning Mark Provtagning bör ske runt R3 för att se om föroreningen verkar vara en punktförorening som därmed går att avgränsa, eller om den är utspridd. Om förorening påvisas i området runt punkt R3 kan föreliggande undersökning förhoppningsvis avgränsa denna i djupled. Provtagningspunkter bör även placeras på fler delar av planområdet, på åkern (figur 3). Figur 3. Förslag på placering av provtagningspunkter. Provtagning sker förslagsvis med jordskruv monterad på borrbandvagn, alternativt foderrörsborrning för installation av djupare grundvattenrör. Prov tas ut på ytjorden, de översta ca 0,2 m, där det bedöms mest sannolikt att de högsta halterna tungmetaller, PCB och bekämpningsmedel kan förväntas förekomma. Därefter tas prov ut halvmetersvis, alternativt baserat på jordlagerföljd om förekommande jordartsskikt kan hållas separerade. Provtagning föreslås ske i ca 3 punkter runt tidigare provpunkt R3, samt i ca 6 ytterligare provpunkter (figur 3). På åkern uttas prov ned till ca 1 m, alternativt djupare om det bedöms lämpligt i fält. I punkterna i väster uttas prov ned till naturlig mark, alternativt berg (bedömt djup ca 8 m), med hänsyn till eventuella klorerade föroreningar. Markprover tas dels ut i av laboratoriet tillhandhållna analyskärl, samt i diffusionstäta påsar för fältmätning med fotojonisationsdetektor (PID) 24 h efter provuttag. Förslagsvis analyseras ca 2 jordprover per provpunkt, där provurvalet 4 av 8

7 görs utifrån noterade föroreningsindikationer vid provuttag, PID-mätresultat, samt med syfte att representera hela undersökningsområdet i plan- och djupled. Jordprover analyseras med avseende på tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX, PCB och bekämpningsmedel. Observera att det bör stämmas av med lantbrukaren vilka typer av bekämpningsmedel som använts på platsen, för att analysera rätt typ. Grundvatten Grundvattenrör installeras i ca 3-5 punkter för kontroll av klorerade lösningsmedel samt petroleumrelaterade föroreningar, då risken finns att dessa föroreningsämnen kan ha transporterats via grundvattnet från omkringliggande fastigheter. Samt för kontroll av eventuell förekomst av bekämpningsmedel i grundvattnet som följd av användning inom åkermarken. Grundvattenrör för undersökning av klorerade lösningsmedel installeras helst mot ett tätt lager, så som lera eller fast berg, som begränsar vidare vertikal transport av föroreningen. Filtersättning för undersökning av petroleumrelaterade föroreningar bör däremot helst ske så att grundvattenytan är placerad med en halvmeters marginal till filtrets överkant för att fånga upp denna typ av föroreningar då de är lättare än vatten och därmed generellt påträffas på grundvattenytan. Grundvattenrörens placering avgörs i fält, men med fokus på sträckan längs fastighetsgränsen i väst. Grundvatten analyseras med avseende på tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX, bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel samt dess nedbrytningsprodukter. Eventuellt analyseras även grundvattnet för PCB beroende på vad markproverna visar. Installation av grundvattenrören utförs med foderrörsborrning för att säkerställa att grundvattenfiltren installeras på rätt nivå med god filtersättning. I vilken nivå filtrena installeras avgörs utifrån iakttagelser vid skruvborrning för jordprovuttag, där föroreningsindikationer, jordlagerföljd, grundvattenytenivån samt djup till berg är avgörande. Ambitionen för filtersättningen är att den görs så att eventuell föroreningstransport till undersökningsområdet via grundvattnet detekteras. Porluft Då det eventuellt förekommit klorerade lösningsmedel rekommenderas även provtagning av porluft. Förslagsvis drivs ca 8-10 st porgasspetsar ned längs gränsen mellan industrin och åkern. Med gasmätare testas att porluft och inte atmosfärsluft provtas. Porluften mäts sedan med PID, varpå ett kolrör monteras. Kolröret sänds sedan till laboratorium för analys med avseende på klorerade lösningsmedel och dess nedbrytningsprodukter. 5 av 8

8 3. Föreslagna riktvärden Mark Till grund för riskbedömningen används naturvårdsverkets (NV) rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2016). I NV:s rapport redovisas generella riktvärden för förorenade områden för olika markanvändningar: Känslig markanvändning (KM) Med denna markanvändning ska föroreningshalter ej förorsaka oacceptabla risker för hälsa eller miljö för exempelvis boende på platsen Mindre känslig markanvändning (MKM) Denna markanvändning är tänkt som en arbetsplats exempelvis med kortare exponeringstider och andra begränsningar (dvs utan boende på platsen). För föroreningsnivåer över farligt avfall (FA) används framtagna nivåer (Avfall Sverige, 2007). Då massor kan komma att schaktas jämförs även analysresultat mot nivån för ringa risk (Naturvårdsverket, 2010). Området klassas främst mot riktvärdet för KM då platsen ska bebyggas med bostäder. Grundvatten Grundvattnet klassas mot Naturvårdsverkets haltkriterium C crit-gw. Haltkriteriet är hämtat från Naturvårdsverkets beräkningsark version (Naturvårdsverket, 2016). Beräkningsarket beskriver den nivå av föroreningar i grundvattnet som ej ska överskridas från lakande föroreningar, vilket generellt är satt som halva dricksvattennormen för de olika ämnena. För KM gäller att grundvatten inom och intill området skyddas, medan det för MKM gäller att grundvatten 200 m nedströms området skyddas. För bedömning av grundvatten används även SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten, för de ämnen som där finns framtagna. Holländska riktvärden kompletterar för de ämnen där svenska riktvärden inte finns framtagna. Porgas Det finns inga svenska riktvärden framtagna för porluft. För inomhusluft används toxikologiska referensvärden som beskriver vilka koncentrationer av föroreningar som kan andas in i inomhusluft under en hel livstid utan att det får allvarliga konsekvenser. Dessa värden används i Naturvårdverkets riskbedömningsmodell för förorenad mark, där RfC [mg/m 3 ] är den toxikologiska referenskoncentrationen för icke genotoxiska ämnen och RISK inh [mg/m 3 ] den riskbaserade koncentrationen för genotoxiska ämnen (Tabell 1). För PCE finns ett RfC-värde och för TCE finns ett RISKinh. För övriga klorerade alifater finns inga värden angivna. För cis-1,2-dikloreten, trans-1,2-dikloreten och VC används Rfc-värden från US EPA:s beräkningsmodell, som är framtagen av Johnson och Ettinger (J & E) (Tabell 1). I US EPA:s beräkningsmodell förutsätts att föroreningen i 6 av 8

9 grundvattnet står i direkt kontakt med grundvattenytan. Föroreningen i grundvattnet förångas och föroreningsångorna passerar först ett kapillärt skikt, som är olika mäktigt beroende på jordart. Därefter antas föroreningen i gasfas passera den omättade zon som ligger mellan kapillärskiktet och byggnad. Byggnaden antas antingen ha ett källarplan eller en betongplatta direkt på mark. Det är främst diffusionsprocesser som styr ångtranssporten från grundvattenytan till undersidan av byggnaden och därefter sker en ångtransport baserat på konvektion genom sprickor i betonggolvet och in i byggnaden. Luftomsättningen inne i byggnaden avgör sedan vilka föroreningshalter som uppkommer i inomhusluften. I J & E-modellen kan man även basera beräkningen på föroreningshalter i porluften direkt under golv. I detta fall har ingen beräkning utförts utan bakomliggande toxikologiska referensvärden används som jämförelse med uppmätta halter. Tabell 1. Referensvärden porluft. Enhet: mg/m 3 Ämne NV RfC NV Risk Inh US EPA RfC TCE (trikloreten) 0, PCE (tetrakloreten) - 0,2 - VC (vinylklorid) - - 0,100 cdce (cis- 1,2-dikloreten) - - 0,035 tdce (trans-1,2-dikloreten) - - 0, Referenser Avfall Sverige, Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Rapport 2007:01. ISSN: Länsstyrelsens WebbGIS, Länsstyrelserna Miljösamverkan, Nedläggning av verksamheter Branschlista. av verksamheter Naturvårdsverket, Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Utgåva 1, februari Naturvårdsverket, Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport Ramböll, Markundersökning. Janssons Bygg i Bettna AB. Enstaberga 1:2, Nyköping. Linköping av 8

10 Ramböll, MIFO fas 1, Enstaberga 3:1, Nyköpings kommun. Blankett A-B och E SGU, Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. SGU, SGU Kartvisare av 8