Översiktlig Miljöteknisk undersökning på del av fastigheten Mölnlycke 1:1 (Mölnlycke Fabriker) m.fl., samt Massetjärnen

Transkript

1 RAPPORT 1 (35) Handläggare Lars Gidlund Tel Mobil Fax lars.o.gidlund@afconsult.com Datum Uppdragsnr Härryda kommun, Sektorn för Samhällsbyggnad, Planenheten Översiktlig Miljöteknisk undersökning på del av fastigheten Mölnlycke 1:1 (Mölnlycke Fabriker) m.fl., samt Massetjärnen ÅF-Infrastructure AB Miljö Lars Gidlund Tobias Kahnberg ÅF Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551 SE Göteborg Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

2 RAPPORT (35) Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING Allmänt Bebyggelse på området Geologi Hydrogeologi BEFINTLIG VERKSAMHET HISTORIK Tidigare verksamheter Tidigare miljötekniska undersökningar GENOMFÖRANDE Jord Grundvatten Sediment MARKANVÄNDNING OCH JÄMFÖRVÄRDEN RESULTAT Jord Sediment Grundvatten SLUTSATSER Jord och sediment Grundvatten Sammanfattning föroreningssituation REKOMMENDATIONER Inom fabriksområdet Utanför fabriksområdet Övriga rekommendationer...34 KÄLLFÖRTECKNING...35 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Planritning med inmätta provtagningspunkter Fältanalysprotokoll Jämförelsetabell analysresultat, jord Laboratorieanalysprotokoll Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

3 RAPPORT (35) Sammanfattning Härryda kommun har tagit fram ett planprogram för Norra Mölnlycke. Programmet pekar bland annat ut området kring Mölnlycke fabriker som ett utvecklingsområde där befintliga verksamheter ska kunna utvecklas och kompletteras med ytterligare kontor, verksamheter och bostäder. Planprogrammet har godkänts av kommunstyrelsen och nu pågår arbetet med att ta fram detaljplaner för berörda områden. Fabriksområdet planeras för en förtätning av cirka 600 nya bostäder, kontor, hotell- och konferensverksamhet samt en ny sporthall. Det aktuella undersökningsområdet är beläget i Härryda kommun, öster om Mölnlycke centrum. Söder om området löper järnvägen och norr återfinns grönområden och en del bostäder. Nuvarande bebyggelse på området består av fabriksbyggnaderna på östra delarna av undersökningsområdet. Den västra delen utgörs till största delen av Massetjärnen och dess strandområden. Undersökningsområdets södra del består idag av en parkeringsplats. Mölnlycke fabriker har varit under ständig utveckling sedan år 1849 då en renodlad textilindustri grundades på platsen. Även ett bomullsspinneri, blekeri samt färgeri återfanns på området, år 1853 stod även ett väveri klart. Vid ca 1950-talet började textilindustrin avvecklas och 1975 köps Mölnlycke upp av SCA och den industriella verksamheten inom fabriksområdet fokuserar på sjukvårdsprodukter vilket den gör än idag. Tjärnens västra, östra samt södra strandområden var mellan åren en deponi för både hushållsavfall och industriavfall. Föroreningssituationen i jord och grundvatten inom fabriksområdet verkar utifrån nu genomförd översiktlig undersökning vara av mindre förorenad karaktär, dock så påträffas halter över känslig markanvändning, KM. Detta gäller för provpunkterna 15ÅF Gällande området utanför fabriksområdet, förekommer det bland annat mycket höga halter (över riktvärdet för farligt avfall) av metaller på tjärnens västra strand, provpunkt 15ÅF16. PAH kan påvisas i relativt höga halter (över mindre känslig markanvändning, MKM) i provpunkt 15ÅF09. I övriga provpunkter har enstaka föroreningar påträffats. Förorening uppmättes över aktuellt riktvärde (KM) vid området där eventuell bostadsmark planeras (området för provpunkterna 15ÅF06-08). Även vid provpunkt 15ÅF01 och 15ÅF02 uppmättes förorening över aktuellt riktvärde (MKM), vid detta område planeras dock en etablering av teknisk anläggning. Vid det framtida parkeringsområdet (15ÅF13) uppmättes halter (vanadin) strax över aktuellt riktvärde (MKM) Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

4 RAPPORT (35) Även i sedimenten påträffades mycket höga halterna gällande metaller och även PAH vid jämförelse med aktuella rikt- och gränsvärden. Även relativt höga halter av petroleumämnen kunde påvisas i sedimenten. Planerad markanvändning för större delen av det planerade planområdet bedöms motsvara MKM men där bostadsmark planeras (området för provpunkterna 15ÅF06-08) bedöms motsvara riktvärdet KM. Föreliggande undersökning har dock varit av översiktlig karaktär och det går därmed inte utesluta att ytterligare förorening kan förekomma i området, särskilt inte med tanke på att industriell verksamhet pågått under många år samt att en tidigare deponi återfunnits i området där både industriellt och hushållsavfalls deponerats. ÅF bedömer i nuläget att inga fler undersökningar är nödvändiga inom fabriksområdet vid nuvarande användning.. Om byggnader skall rivas och/eller byggas om bör kompletterande undersökningar genomföras i samband med det arbetet. Förorening (PAH) påträffades (över aktuellt riktvärde, KM) i ett område som planeras att användas som bostadsmark (vid provpunkt 15ÅF07), dock så påträffades den på djupet och endast marginellt över riktvärdet (KM) samt att den är partikelbunden och anses ej löslig i grundvattnet. Påträffad förorening av fenol (15ÅF06) anses vara mobil med grundvattnet, dock så är uppmätt halt marginellt över riktvärdet MKM men långt under det holländska riktvärdet intervention value. Noteras bör att det svenska riktvärdet är framtaget för summan av fenol och kresoler. Beslut avseende eventuellt ytterligare undersökning gällande dessa föroreningar får fattas av tillsynsmyndigheten. Även vid provpunkt 15ÅF01 och 15ÅF02 påträffades förorening över aktuellt riktvärde (MKM. Beslut avseende eventuellt ytterligare undersökning gällande dessa föroreningar får fattas av tillsynsmyndigheten, dock så planeras endast tekniska installationer i detta område och nuvarande användning/yta är asfaltsbelagd. Föroreningen vilken är PAH är partikelbunden och anses ej mobil i grundvattnet. Vid ombyggnationer inom fabriksområdet, rekommenderas dock att man är uppmärksam vid markarbeten och vid föroreningsmisstanke tillkallar miljökontrollant för vidare provtagning och bedömning. ÅF rekommenderar dock att man genomför ytterligare undersökningar utanför fabriksområdet, vid tjärnens västra, södra och östra strand där den tidigare tippen var belägen. Området som bör omfattas inom ramen för den eventuella miljötekniska markundersökningen sträcker sig från provpunkt 15ÅF17 förbi 15ÅF16 (där mycket höga halter av metaller uppmätt relativt ytligt) ner runt södra delen av tjärnen och upp till provpunkt 15ÅF09 där höga halter av PAH (över mindre känslig markanvändning, MKM)uppmättes på djupet. Provgropsgrävning är den undersökningsmetod som rekommenderas, då den ger en bra bild av geologin samt att det är möjligt att se eventuella deponirester. I en provgrop (15ÅFPG) som var grävd vid undersökningstillfället av en annan entreprenad, kunde en del deponirester ses såsom tegel och plast m.m. Vidare så rekommenderas att installation av grundvattenrör genomförs på västra och södra delen av tjärnstranden och att grundvattenprover även uttas ur redan installerade grundvattenrör (15ÅF09 och 15ÅF11) då den eventuella framtida miljötekniska undersökningen genomförs. Även vid provpunkt 15ÅF13 påträffades förorening över aktuellt riktvärde (MKM). Beslut avseende eventuellt ytterligare undersökning gällande denna förorening får Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

5 RAPPORT (35) fattas av tillsynsmyndigheten, mycket tyder dock på att föroreningen är av liten karaktär och det tyder inte på någon större utbredning samt att vid detta område planeras endast parkeringsdäck/ytor. Föroreningen vilken är vanadin är partikelbunden och inte direkt mobil i grundvattnet. Vid markarbeten i detta område, rekommenderas att entreprenör är uppmärksam på föroreningar och vid föroreningsmisstanke tillkallar miljökontrollant för provtagning och bedömning. Om muddring skall ske i tjärnen bör ytterligare undersökningar ske för att klargöra föroreningsbilden ytterligare. Där bör man koncentrera sig på området som kan vara aktuellt för muddring. I övrigt bör inte sedimenten röras på grund av risken att man rör upp eventuella föroreningar så att de sprids nedströms mot Rådasjön, där även naturreservatet återfinns. Vid jämförelse med riktvärden, överskrider halten av zink riktvärdet för farligt avfall i provpunkt 15ÅF22. Eventuell schakt och grävning i förorenad jord är anmälningspliktig. Anmälan skall lämnas in till den lokala tillsynsmyndigheten i detta fall Miljö- och hälsoskydd på Härryda kommun i god tid innan arbeten skall påbörjas. Normalt bifogas kontrollplan, hälso- och säkerhetsplan med anmälan om efterbehandlingsåtgärd. I enlighet med Miljöbalkens upplysningsplikt skall denna rapport delges tillsynsmyndigheten vilket i det här fallet är Miljö- och hälsoskydd, Härryda kommun Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

6 RAPPORT (35) 1 Inledning ÅF Infrastructure AB (ÅF) har på uppdrag av Härryda kommun utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning inom fastigheten Mölnlycke 1:1 (Mölnlycke Fabriker) m.fl. samt Massetjärnen. ÅF:s organisation för detta projekt har varit följande: Uppdragsledare: Handläggare: Fältingenjör: Kvalitetsgranskning: Lars Gidlund Lars Gidlund Lars Gidlund, Olof Johansson Ström, Tobias Kahnberg Tobias Kahnberg 2 Bakgrund och syfte Härryda kommun har tagit fram ett planprogram för Norra Mölnlycke. Programmet pekar bland annat ut området kring Mölnlycke fabriker som ett utvecklingsområde där befintliga verksamheter ska kunna utvecklas och kompletteras med ytterligare kontor, verksamheter och bostäder. Planprogrammet har godkänts av kommunstyrelsen och nu pågår arbetet med att ta fram detaljplaner för berörda områden. Fabriksområdet planeras för en förtätning av cirka 600 nya bostäder, kontor, hotell- och konferensverksamhet samt en ny sporthall. Mölnlycke fabriker har varit under ständig utveckling sedan år 1849 då en renodlad textilindustri grundades på platsen. År 1853 stod även ett väveri klart. COWI AB har tagit fram ett geotekniskt PM för området (maj 2014). I detta PM ingår även en arkivinventering av förorenad mark. Fabriksområdet och den tidigare tjärnetippen (Massetjärn) finns med som separata objekt i Länsstyrelsens databas över förorenade områden. Båda objekten har riskklassats enligt MIFO 2 till riskklass 2, Stor risk. COWI AB rekommenderar i deras PM att miljötekniska undersökningar bör utföras inom planområdet vid tjärnens östra strand och vid de delar av fabriksområdet där misstankar om föroreningar kan föreligga. Provtagningsplanen för detta uppdrag är dels baserad på COWI:s PM samt SWECOS:s PM från 2008 vilken omfattade provgropar samt sedimentprovtagning vid en del av den tidigare Tjärnetippen. Även området på tjärnens västra strand dit Tjärnetippen sträckte sig och tjärnens sediment är aktuellt inom ramen för detta uppdrag. Undersökningen sträcker sig även norr om tjärnen där kommunen planerar att anlägga dagvattendammar samt söder om tjärnen där ett nytt parkeringsdäck planeras. Även på norra delen av fabriksområdet vilket bostäder planeras, ingår i undersökningen. Ett antal provpunkter är placerade där ÅF Infrastructure identifierat t.ex. äldre cisterner m.m. från historiska flygfoton. Syftet är att utreda risker för hälsa och miljö vid nuvarande användning samt inför ett eventuellt anläggningsskede för ovannämnda områden, se Bilaga Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

7 RAPPORT (35) 3 Områdesbeskrivning 3.1 Allmänt Det aktuella undersökningsområdet är beläget i Härryda kommun, öster om Mölnlycke centrum. Söder om området löper järnvägen och norr återfinns grönområden och en del bostäder. Genom området och under fabriksbyggnaderna rinner Mölndalsån. I figur 1 och 2 kan en kartbild respektive flygfoto över närområdet ses. Figur 1. Karta. Aktuellt undersökningsområde är inringad i rött. Lantmäteriet Medgivande R _ Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

8 RAPPORT (35) Figur 2. Flygfoto. Aktuellt undersökningsområde är inringad i rött. Lantmäteriet Medgivande R _ Bebyggelse på området Nuvarande bebyggelse på området består av fabriksbyggnaderna i östra delarna av undersökningsområdet. Den västra delen utgörs till största del av Massetjärnen och dess strandområden. Undersökningsområdets södra del består idag av en parkeringsplats. 3.3 Geologi Enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning), består jordarten inom området för fabriksområdet av svallsediment/grus och området runt tjärnen och södra delarna av planområdet av kärrtorv och glacial lera. COWI upprättade ett geotekniskt PM 2014 och i detta dokument beskrivs geologin enligt följande: Organisk jord såsom gyttja, dy med underliggande siltig lera återfinns närmast tjärnen och i södra delarna av planområdet. Fyllnadsmaterialet ovan de organiska jordarna utgörs av en sammansättning av sand, silt, grus, sågspån, asfalt och tegelrester. Fyllnadsmaterialet mäktighet har uppmätts till ca 0,5-3 m. I de östra delarna av fabriksområdet består geologin av mulljord vilken överlagrar friktionsmaterial bestående av sand med inslag av silt och grus. Mulljordens mäktighet varierar mellan 0,2-0,5 meter Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

9 RAPPORT (35) Figur 3. Jordartskarta från SGU. Området är markerat i svart. Källa: Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, 2010a Den nu utförda miljötekniska markundersökningen visade att fyllnadsmassorna vid området för provpunkterna 15ÅF01-03 har en mäktighet mellan 3-4 meter och består av grusig sand med inslag av lite tegelrester m.m. på några ställen. Vid området för provpunkterna 15ÅF04-05 har fyllnadsmassorna bestående av stenig grusig sand en mäktighet på mellan 1-1,5 m. Den naturliga jordarten består av siltig sand alt. lerig silt. Fyllnadsmassorna vid området för provpunkterna 15ÅF06-08 består av grusig sand med inslag av sten och även på vissa ställen torv. Mäktigheten varierar mellan 1 m vid provpunkt 15ÅF08 till 4 m vid provpunkt 15ÅF06. På den nuvarande parkeringsytan vid vilken provpunkterna 15ÅF13-14 är belägna består fyllnadsmassorna av grusig sand med inslag av tegel samt ett svart material på några ställen vilken troligtvis från härrör från rivningsmaterial. Fyllnadsmassornas mäktighet varierade mellan 1,5 m till 2,2 m. Den efterföljande naturliga jordarten består av lerig silt eller lerig sand. I området söder om Massetjärnen (15ÅF10-12) består fyllnadsmassorna av grusig sand, på några ställen återfinns mullhaltig torv som delvis är svart till färgen. Även gyttjig siltig sand förekommer. Mäktigheten för fyllnadsmassorna varierar mellan 1-3 m. Den naturliga jordarten består av framförallt torv som är brun till färgen Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

10 RAPPORT (35) Öster och nordost om tjärnen (15ÅF09 och 15ÅF18) återfinns grusig sand och siltig sandig lera i fyllnadsmassorna som har en mäktighet mellan 1,4-2 m. Därefter följer den naturliga jordarten som består av siltig sand eller torv. Vid den västra delen av tjärnen består fyllnadsmassorna av grusig siltig sand eller grusig sand och/eller enbart sand och har en mäktighet mellan 1-2 m. Den naturliga jordarten består av torv eller gyttjig silt. För mer detaljerad jordlagerföljd se Bilaga Hydrogeologi Området är runt tjärnen har översvämmats tidigare. Även fabriksområdet har översvämmats vid tidigare tillfällen. Massetjärnen och fabriksområdet ligger inom ett vattenskyddsområde. Vidare så återfinns Rådasjöns naturreservat ca 1 km sydväst om aktuellt område (VISS, 2011). Enligt den geotekniska markundersökningen (COWI, 2014) visade den på en fri grundvattenyta vid ca 1,5-2,5 m.u.my. (meter under markytan) vid området närmast tjärnen och områdets södra delar. Vid områdets östra delar kunde en fri grundvattenyta ses på 2,8 m.u.my. (COWI, 2014). Vid den nu utförda miljötekniska markundersökningen påträffades grundvattenytan vid ca 2,41 m. u. my. i fabriksområdets nordöstra del (15ÅF02). Vid fabriksområdet sydvästra del (15ÅF04) lodades grundvattenytan i det installerade grundvattenröret till 1,45 m. u. my. Närmast Massetjärnen lodades grundvattenytan i de två installerade grundvattenrören (15ÅF09 och 15ÅF11) till 0,5 m.u.my. Grundvattnets strömningsriktning antas vara i riktning mot Massetjärnen, dock kan lokal variation förekomma t.ex. i området närmast ån kan strömningsriktningen vara i riktning mot ån. Även vid ledningsgravar kan strömningsriktningen vara avvikande. Enligt SGU:s brunnsarkiv (Figur 4) finns två brunnar inom Mölnlycke fabrikers område, deras användning är enligt SGU: Enskild vattentäkt. Troligtvis används dessa inte idag, då fabriksverksamheten omfattning är decimerad sedan de installerades på 1970-talet. I övrigt återfinns en del energibrunnar i närområdet (SGU, 2010b). Det går dock inte att utesluta att ytterligare brunnar som inte finns registrerade i brunnsarkivet, såsom äldre grävda brunnar kan finnas i närområdet Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

11 RAPPORT (35) Figur 4. Brunnar i området. Källa: Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, 2010b 4 Befintlig verksamhet Inom Mölnlycke Fabrikers område återfinns idag butiker, träningsanläggning, kontor och diverse mindre industriverksamheter. Runt tjärnen återfinns grönområden med cykel- och gångväg. Södra delarna av planområdet består av en parkeringsyta. 5 Historik 5.1 Tidigare verksamheter Mölnlycke fabriker har varit under ständig utveckling sedan år 1849 då en renodlad textilindustri grundades på platsen. Även ett bomullsspinneri, blekeri samt färgeri återfanns på området, år 1853 stod även ett väveri klart. Vid ca 1950-talet började textilindustrin avvecklas och 1975 köps Mölnlycke upp av SCA och den industriella verksamheten inom fabriksområdet fokuserar på sjukvårdsprodukter vilket den gör än idag. Tjärnens västra, östra samt södra strandområden var mellan åren en deponi för både hushållsavfall och industriavfall (i huvudsak kolstybb, en produkt från Mölnlycke fabrikers ångcentral vilken kan innehålla arsenik). Enligt erhållet material från Länsstyrelsen och COWI:s PM så består täckskiktet för deponin av sand eller grus, jord och trärester, vidare så kan täckskiktet saknas eller så finns det bara på begränsade ytor. De föroreningar vilka kan påträffas inom aktuellt område är enligt COWI:s PM: Petroleumprodukter (eldningsolj, metaller, diverse kemikalierester såsom färgrester, lösningsmedel inklusive klorerade lösningsmedel etc. Då fabriksområdet varit drabbat Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

12 RAPPORT (35) av bränder under vissa omgångar kan brandrester innehållande polycykliska aromatiska kolväten (PAH) misstänkas. Andra branschtypiska föroreningar för textilindustrier som kan påträffas är fenoler samt cyanid. Enligt äldre handlingar så har kemikalier i huvudsak hanterats i slutna system i rum utan golvbrunnar (COWI 2014). I figur 5 och 6 återfinns historiska flygbilder från 1967 respektive 1980, i dessa har några intressanta delar identifierats såsom äldre cisterner och fabriksbyggnader etc. En del information är även hämtad ur COWI:s tidigare nämnda PM Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

13 N RAPPORT 13 (35) 1967 F.d. verkstad F.d. cistern Massetjärn F.d. Tjärnetippen F.d. cisterner F.d. lastgård? F.d. förråd och varulager F.d. ångcentral, nedlagd 1945 F.d. Fabriksbyggnader?, cistern och möjligt upplag Figur 5. Historiskt flygfoto från år Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

14 N RAPPORT (35) 1980 F.d. ångcentral inkl. f.d. cisterner Massetjärn F.d. Tjärnetippen F.d. lastgård Figur 6. Historiskt flygfoto från år Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

15 RAPPORT 15 (35) 5.2 Tidigare miljötekniska undersökningar En tidigare undersökning har utförts i området av SWECO (SWECO, PM 2008). Denna undersökning innehöll jordprovtagning ur fem provgropar (ca 0,5 meter under markytan) samt strandnära sedimentprovtagning från två provtagningspunkter (ca 0,3 meter djupt ner i sedimenten). Prover analyserades med avseende på metaller och organiska ämnen. I jordproverna kunde cancerogena PAH påvisas över naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). Även spår av lösningsmedel inklusive klorerade lösningsmedel samt BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylen) kunde påvisas. I sedimenten påträffades förhöjda PAH-halter samt vissa metaller. Figur 7. Figuren visar lokaliseringen av SWECO:s undersökning Lantmäteriet Medgivande R _ Genomförande Den miljötekniska undersökningen genomfördes den april 2015 av Lars Gidlund (ÅF Infrastructure AB) och innefattade skruvborrning med hjälp av konventionell borrbandvagn. Grundvattenprover uttogs med peristaltisk pump dagen efter installation och omsättning. Sedimentprovtagning genomfördes den 15 april av Olof Johansson Ström och Tobias Kahnberg. Samtliga fält- och provtagningsarbeten utfördes i enlighet med Svenska Geotekniska Föreningen (SGF):s rekommendationer (SGF, 2004). Inmätning av provpunkter utfördes med GPS (ej sedimentprovpunkter). I Tabell 1 kan sammanställning ses över provtagna områden, för placering på ritning/karta se Bilaga 1 eller Figur Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

16 RAPPORT (35) Tabell 1. Sammanställning av områden gällande provtagningsplanen. Delområde Provpunkt Misstänkta föroreningar och syfte 1. Ångcentral 15ÅF01, 15ÅF02 GV Olja, PAH. Leverans och förvaring av eldningsolja har troligtvis skett här. På flygfoto från talet syns cisterner. 2. Verkstad 15ÅF03 Olja, PAH, metaller, lösningsmedel 3. Förråd och råvarulager Ej möjligt att utföra provtagning p.g.a. ledningar m.m. (inkl. trikloretylen). Diverse kemikalieanvändning har troligtvis skett här. På flygfoto från talet syns cisterner. Olja, PAH, metaller, lösningsmedel? Spill kan ha skett här i samband med förvaring. 4. Lastgården 15ÅF04 GV, 15ÅF05 Olja, PAH, metaller, lösningsmedel? Tjärnetippen Östra och västra stranden 5. Område för planerad bostadsmark 15ÅF09 GV, 15ÅF08, 15ÅF10, 15ÅF11 GV, 15ÅF12, 15ÅF15, 15ÅF16, 15ÅFPG 15ÅF06, 15ÅF07, 15ÅF08 Mottagning och lossning utfördes här vilket kan ha orsakat spill. På flygfoto från 1960-talet syns cistern. PAH, BTEX, metaller, lösningsmedel (inkl. trikloretylen) m.m. Detta område var tidigare deponi för kommunens hushållsavfall och industriavfall mellan åren PAH, BTEX, metaller, lösningsmedel (inkl. trikloretylen) m.m. Inom detta område återfanns fabriksbyggnader tidigare. 6. Nytt parkeringsdäck 15ÅF13, 15ÅF14 PAH, BTEX, metaller, lösningsmedel (inkl. trikloretylen) m.m. Inom detta område återfanns fabriksbyggnad, cistern och upplag tidigare (flygfoto 1960-tal). Park och natur 15ÅF17, 15ÅF18 PAH, BTEX, metaller. Framtida Generellt över fabriksområdet dagvattendammar Förutom ovannämnda misstänkta föroreningar inom området kan även fenoler och cyanid påträffas. Sedimentprovtagning 15ÅF19, 15ÅF20, 15ÅF21, 15ÅF22 PAH, BTEX, metaller, lösningsmedel (inkl. trikloretylen) m.m. Tjärnen återfinns vid en tidigare deponi för kommunens hushållsavfall och industriavfall mellan åren Tjärnen ligger även nedströms fabriksområdet. Även utsläpp från fabriksområdet med div. föroreningar kan misstänkas i sedimenten Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

17 RAPPORT (35) 6.1 Jord Jordprover uttogs genom skruvborrning i 18 provtagningspunkter och genom provgropsgrävning i en provgrop. Proverna uttogs varje halvmeter alternativt enligt jordlagerföljder och/eller andra fältindikationer. Figur 8. Fotot visar skruvborrning med konventionell geoteknisk borrbandvagn vid provpunkt 15ÅF04. Foto: ÅF 2015 Figur 8 ovan visar skruvborrning med konventionell geoteknisk borrbandvagn. Samtliga jordprover analyserades med PID-instrument (fotojonisationsdetektor) av märket MiniRAE. Analysen med PID-instrumentet är en relativanalys som indikerar om lättflyktiga kolväten förekommer i jordprovet eller inte. Resultatet återfinns i Bilaga Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

18 RAPPORT (35) Tegelrester Grusig sand Siltig lera Figur 9. Fotot visar fyllnadsmassorna, grusig sand vid provtagningspunkt 15ÅF01. Foto: ÅF 2015 Figur 10. Fotot visar den naturliga jordarten vid provpunkt 15ÅF05, siltig lera. Foto: ÅF 2015 Ett urval av jord skickades till ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment AB) för analyser med avseende på urval av parametrar enligt tabell 2. Tabell 2. Sammanställning av analyserade parametrar i jord. Analyserade parametrar Petroleumämnen (Bensen, toluen, etylbensen, xylen (BTEX), alifater, aromater), Polycykliska aromatiska kolväten, metaller Polycykliska aromatiska kolväten låg, medelhög och hög molekylvikt (PAH-L, -M, -H) Cyanid Metaller Fenoler Lättflyktiga organiska ämnen (bl.a. klorerade alifater och dess nedbrytningsprodukter (VOC) 6.2 Grundvatten Provtagningspunkt 15ÅFPG, 15ÅF06, 15ÅF07, 15ÅF13, 15ÅF02, 15ÅF03, 15ÅF05, 15ÅF13, 15ÅF14, 15ÅF11, 15ÅF09 15ÅF01, 15ÅF04, 15ÅF07, 15ÅF16, 15ÅF17, 15ÅF18 15ÅF08, 15ÅF16, 15ÅF09, 15ÅF13, 15ÅF03, 15ÅF05, 15ÅF07, 15ÅF11 15ÅF01, 15ÅF04, 15ÅF07, 15ÅF16, 15ÅF17, 15ÅF18 15ÅF12, 15ÅF13, 15ÅF15, 15ÅF10, 15ÅF14, 15ÅF03, 15ÅF04, 15ÅF06, 15ÅF08 15ÅF03, 15ÅF05, 15ÅF11, 15ÅF09, 15ÅF18, 15ÅF07, 15ÅF12, 15ÅF16 Fyra grundvattenprover uttogs antingen med peristaltisk pump eller bailer (utifrån syfte och analysparameter) ur installerade grundvattenrör i provpunkterna 14ÅF02, 14ÅF04, 15ÅF09 och 15ÅF11 direkt till erforderliga provkärl för vidare laboratorieanalys på ackrediterat laboratorium (Eurofins Environment AB). Provtagningen föregicks av att vattnet i grundvattenrören omsattes. Grundvattenproverna analyserades med avseende Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

19 RAPPORT (35) på petroleumämnen (Bensen, toluen, etylbensen, xylen (BTEX), alifater, aromater), Polycykliska aromatiska kolväten, metaller, fenoler, cyanid och Lättflyktiga organiska ämnen (bl.a. klorerade alifater och dess nedbrytningsprodukter (VOC). Figur 11. Installation av grundvattenrör i provpunkt 15ÅF02. Foto: ÅF Sediment Sedimentprovtagning genomfördes i fem provpunkter i intilliggande Massetjärnen. Provtagningen genomfördes från en båt tillhandahållen av Härryda kommun, sedimentproverna (nio prover från fem provpunkter) uttogs med hjälp av en multiprovtagare vilken möjliggör att sedimenten kan uttas i skikt. Sedimentproverna analyserades med avseende på petroleumämnen (Bensen, toluen, etylbensen, xylen (BTEX), alifater, aromater), Polycykliska aromatiska kolväten, metaller, fenoler, cyanid och Lättflyktiga organiska ämnen (bl.a. klorerade alifater och dess nedbrytningsprodukter (VOC). 7 Markanvändning och jämförvärden Ett områdes markanvändning speglar de aktiviteter som antas förekomma inom aktuellt område och därmed vilka grupper som exponeras och i vilken omfattning exponeringen förväntas ske. Markanvändningen påverkar även de krav som kan ställas på skydd av naturresurser (markmiljö, grundvatten, ytvatten) inom området Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

20 RAPPORT (35) Naturvårdsverkets generella riktvärden anger föroreningshalter i mark under vilka risken för negativa effekter på människor, miljö och naturresurser normalt är acceptabel. I riktvärdesmodellen används två olika typer av markanvändning för beräkning av Naturvårdsverkets generella riktvärden: Känslig Markanvändning, KM, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. KM gäller generellt för bostadsmark. Mindre Känslig Markanvändning, MKM, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t ex kontor, vägar eller industrier. Exponerade grupper antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid. Barn och äldre antas vistas tillfälligt inom området. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning. Grundvatten (på ett avstånd om 200 m) samt ytvatten skyddas (NV, 5976, 2009). Analyserade halter i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Planerad markanvändning för aktuellt område bedöms främst motsvara MKM. Dock så planeras bostäder att byggas inom aktuellt planområde, detta vid provpunkterna 15ÅF06-08 och där bör riktvärdet KM användas. Även jämförelse med Avfalls Sveriges haltkriterier för farligt avfall har genomförts där dessa varit applicerbara. För vissa ämnen (bl.a. fenoler) har även holländska riktvärden använts. Gällande grundvatten har analyserade halter jämförts med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (metaller), SPBI:s branschspecifika riktvärden (petroleumämnen och PAH:er) och för ämnen där svenska riktvärden saknats så har holländska riktvärden använts vid jämförelse. För sediment har norska rikt- och gränsvärden använts vid jämförelse med analyserade och uppmätta halter, detta då det till stor del saknas svenska rikt- gränsvärden för sediment. För ämnen där även norska rikt- och gränsvärden saknats har Naturvårdsverkets generella riktvärden för jord använts för att få ett perspektiv på uppmätta halter. 8 Resultat I Figur 12 nedan redovisas kortfattat och översiktlig beskrivning av fyllnadsmassornas karaktär samt påträffade föroreningar i respektive område vilka ingick i denna översiktliga undersökning. Därefter följer en mer detaljerad resultatdel med tabeller och förklarade text för analysresultaten gällande jord, sediment och grundvatten Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

21 Provpunkter, Sediment 15ÅF21-22 RAPPORT 21 (35) Geologi: Består av sand av olika kornstorlekar eller silt/lera Påträffade föroreningar: Petroleumämnen (>MKM), PAH (klass IV norska gränsvärden), metaller (>MKM, FA), spår av VOC Provpunkter 15ÅF09 Geologi: Fyllnadsmaterial, grusig sand el. siltig sand el. mullhalt. lera ca 1,4-2 m mäktighet. Påträffade föroreningar: PAH (>MKM), petroleumämnen (>KM), spår av VOC Provpunkter 15ÅF06-07 Geologi: Fyllnadsmaterial, stenig grusig sand eller torv, ca 1-4 m mäktighet. Påträffade föroreningar: PAH (>KM), Spår av petroleumämnen, fenol (>KM) Provpunkter 15ÅF01-03 Geologi: Fyllnadsmaterial, grusig sand troligtvis ned till fast grund. Påträffade föroreningar: PAH (>MKM) och metaller (>MKM) Provpunkter 15ÅF15-17, 15ÅFPG Geologi: Fyllnadsmaterial, sand el. grusig siltig sand, ca 1-2 m mäktighet. Påträffade föroreningar: PAH (>KM), metaller (FA), spår av VOC, fenol (>KM) Provpunkter 15ÅF04-05 Geologi: Fyllnadsmaterial, grusig sand inslag av sten, ca 1-1,5 m mäktighet. Påträffade föroreningar: Spår av cyanid och VOC Provpunkter 15ÅF11 Geologi: Fyllnadsmaterial, grusig sand el. torv el. gyttja, ca 1-3 m mäktighet. Påträffade föroreningar: Metaller (>KM) Provpunkter 15ÅF13 Geologi: Fyllnadsmaterial, grusig sand inslag av tegel, ca 1,5-2,2 m mäktighet. Påträffade föroreningar: Petroleumämnen (>KM), PAH (>KM) och Metaller (>MKM) Figur 12. Figuren visar samtliga provtagningspunkter. Skalenlig provtagningsplan återfinns i Bilaga Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

22 RAPPORT (35) 8.1 Jord Sammanställning av resultat från laboratorieanalyser med avseende på petroleumämnen, metaller och PAH:er redovisas tillsammans med Naturvårdsverkets riktvärden för MKM och KM i Bilaga 3. I tabellen redovisas också Avfall Sveriges haltkriterier för farligt avfall (FA) där dessa har varit applicerbara. Laboratorieanalysrapporter från Eurofins Environment AB återfinns i Bilaga 4. I Bilaga 2 återfinns dokumentation angående jordlagerföljd samt eventuella visuella iakttagelser och luktintryck. Tegelrester Även plast m.m. förekommer Figur 13. Fotot visar jordmassor (siltig grusig sand) från provgrop, 15ÅFPG. Foto: ÅF 2015 PAH:er I provpunkt 14ÅF01 (0,1-0,6 m.u.my.) överkrider PAH-M riktvärdet för KM och PAH-H överskrider riktvärdet MKM. Gällande uppmätta halter i provpunkt 15ÅF17 (0-0,5 m u my.) överskrider PAH-H riktvärdet KM. I provpunkt 15ÅFPG (0,5-1,5 m.u.my.) överskrider uppmätt halt PAH-H riktvärdet KM. PAH-H och PAH-M överskrider riktvärdet KM i provpunkt 15ÅF07 på nivån 2,2-2,5 m.u. my. I provpunkt 15ÅF03 (1,5-2 m.u.my.) överskrider den uppmätta halten av PAH-H riktvärdet KM. Samma gäller för uppmätt halt av PAH-H i provpunkt 15ÅF13 (0,5-1 m.u.my.) Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

23 RAPPORT (35) Uppmätta halter av PAH-M och PAH-H i provpunkt 15ÅF09 (2-2,5 m.u.my.) överskrider riktvärdet för MKM. Svart mulljord och troligtvis torv Torv Figur 14. Fotot visar svart mulljord och troligtvis torv vid provtagningspunkt 15ÅF11. Foto: ÅF 2015 Figur 15. Fotot visar den naturliga jordarten vid provpunkt 15ÅF11, torv. Foto: ÅF 2015 Petroleumämnen I jordprovet från 15ÅF07 (2,2-2,5 m.u.my.) kunde spår av alifater >C16-C35 och aromater >C16-C35 påvisas dock var dessa halter under aktuella riktvärden. I provpunkt 15ÅF13 (0,5-1 m.u.my.) överskrider halten alifater >C16-C35 riktvärdet för KM. Även spår av alifater >C12-C16, alifater >C5-C16, aromater >C10-C16 och aromater >C16-C35 kunde påvisas. I ett underliggande jordprov (1,5-2,2 m.u.my.) från samma provpunkt påvisas alifater >C16-C35 över riktvärdet KM samt spår av alifater >C12-C16. Uppmätta halter av aromater >C10-C16 i provpunkt 15ÅF09 på nivån 2-2,5 m u my. överskrider riktvärdet för KM. Gällande uppmätta halter av aromater >C16-C35 och alifater >C16-C35 så underskrider dessa aktuella riktvärden. Metaller I provpunkt 15ÅF01 (0,1-0,6 m u my.) överskrider bly och kvicksilver riktvärdet för KM. Uppmätt halt av zink (2600 mg/kg TS) i provpunkt 15ÅF16 (0,5-0,8 m.u.my.) överskrider riktvärdet för farligt avfall. I samma provpunkt överskrider uppmätt halt för barium (1300 mg/kg TS) riktvärdet för MKM. Kadmium och bly överskrider riktvärdet KM i samma provpunkt. I provpunkt 15ÅF17 (0-0,5 m.u.my. överskrider barium, bly, kadmium, koppar, kvicksilver och zink riktvärdet för KM Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

24 RAPPORT (35) Uppmätt halt av koppar (300 mg/kg TS) i provpunkt 15ÅF02 (1-1,5 m.u.my.) överskrider riktvärdet MKM. I jordprovet från 15ÅF13 (0,5-1 m.u.my.) överskrider halten för halten för bly riktvärdet KM och uppmätt halt av vanadin (230 mg/kg TS) överskrider riktvärdet MKM. I provpunkt 15ÅF11 (0,6-1 m.u.my.) överskrider halten av barium riktvärdet KM. Lättflyktiga organiska ämnen, VOC Svenska rikt- och jämförvärden saknas för vissa ämnen vilka ingår inom gruppen för VOC i jord. Istället har holländska intervention values använts vid jämförelse. Intervention value är en indikativ nivå för ett kraftig förorenad jord. Där svenska riktvärden har varit applicerbara har dock dessa använts. I jordprovet från provpunkt 15ÅF03 (2-2,7 m.u.my.) påträffas spår av 1,1,2-trikloreten (klorerade lösningsmedel), 0,0068 mg/kg TS vilket är under Naturvårdsverkets generella riktvärde. I samma prov påträffas även spår av m/p-xylen (0,0063 mg/kg TS). I provpunkt 15ÅF05 (2,5-3 m u my.) påträffas spår av VOC-ämnena bensen, m/p-xylen, etylbensen och toluen dock under aktuella riktvärden. Spår av m/p-xylen påträffades i provpunkt 15ÅF09 (3,8-4 m.u.my.) under aktuella riktvärden. I provpunkt 15ÅF16 (1,2-2 mg/kg TS) påträffades spår av 1,1,2-trikloreten (klorerade lösningsmedel), 0,0058 mg/kg TS. Även spår nedbrytningsprodukter av trikloreten påträffades såsom cis-1,2-dikloreten, dikloretan samt vinylklorid. Samtliga under aktuella riktvärden Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

25 RAPPORT (35) Tegelrester Grusig sand Siltig lera Figur 16. Fotot visar fyllnadsmassorna, grusig sand (inslag av tegel) vid provtagningspunkt 15ÅF01. Foto: ÅF 2015 Figur 17. Fotot visar den naturliga jordarten vid provpunkt 15ÅF05, siltig lera. Foto: ÅF 2015 Fenoler I provtagningspunkt 15ÅF15 (1-1,5 m u my.) överskrider uppmätt halt (5,7 mg/kg TS) av fenol riktvärdet för MKM (5 mg/kg TS). Noteras bör att detta riktvärde gäller för summa av fenol och kresoler. Uppmätt halt understiger det holländska riktvärdet intervention value (14 mg/kg TS). Även i provpunkt 15ÅF06 (1,4-1,6 m.u.my.) överstiger uppmätt halt (5,4 mg/kg) riktvärdet för MKM (summa fenol och kreosoler) men inte det holländska intervention value (14 mg/kg TS). Cyanid Samtliga analyserade jordprover med avseende på cyanid var under laboratoriets rapporteringsgräns. 8.2 Sediment Fyra sedimentprover analyserades med avseende på metaller, PAH, petroleumämnen, fenoler, cyanid och lättflyktiga organiska ämnen, VOC. För sediment har norska riktoch gränsvärden använts vid jämförelse med analyserade och uppmätta halter, detta då det till stor del saknas svenska riktvärden för sediment. För ämnen där även norska riktvärden saknats har Naturvårdsverkets generella riktvärden för jord använts för att få ett perspektiv på uppmätta halter. En sammanställning av alla analyser tillsammans med riktvärden redovisas i Bilaga 3. Laboratorieanalysrapporter från Eurofins Environment AB återfinns i Bilaga 4. I Bilaga 2 återfinns dokumentation angående jordlagerföljd samt eventuella visuella iakttagelser och luktintryck Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

26 RAPPORT (35) Petroleumämnen Spår av alifater >C16-C35 kunde påvisas i sedimentproven från provpunkt 15ÅF21. I provpunkt 15ÅF22 (0-0,2) överskrider halten av alifater >C16-C35 Naturvårdsverkets riktvärde för känslig mark (KM). Uppmätta halter av alifater >C16-C35 från det undre sedimentskiktet (0,2-0,5) överskrider Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig mark (MKM), alifater >C5-C16 och aromater >C10-16 överskrider halten för känslig mark (KM). Även spår av några övriga fraktioner av alifater och aromater kunde påvisas från både undre och övre sedimentskiktet. Metaller I det övre sedimentskiktet från provpunkt 15ÅF21 (0-3) är halten för kvicksilver i nivå med bakgrundsnivån vid jämförelse med norska gränsvärden. Halten av bly är något förhöjd detsamma gäller för uppmätt halt av kobolt. Uppmätta halter av barium i provpunkt 15ÅF22 från både undre och övre sedimentskiktskikt överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). Gällande uppmätta halter av koppar och kvicksilver, är dessa i nivå med Omfattande akuttoxiska effekter enligt norska gränsvärden. För bly och zink, är dessa i nivå med akuta toxiska effekter vid korttidsexponering. Uppmätt halt kadmium är i nivå med Kroniska effekter vid långtidsexponering. Även förhöjda halter av kobolt, krom och nickel kunde påvisas. Silt och lera med org. material Figur 18. Fotot visar fyllnadsmassorna, grusig sand vid provtagningspunkt 15ÅF01. Foto: ÅF Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

27 RAPPORT (35) Fenoler I det övre sedimentskiktet från provpunkt 15ÅF22 överskrider uppmätt halt (2 mg/kg TS) av fenol riktvärdet för KM (1,5 mg/kg TS). Noteras bör att detta riktvärde gäller för summa av fenol och kresoler. I övriga sedimentprov kunde endast spår av fenol påvisas. Cyanid Samtliga analyserade sedimentprover med avseende på cyanid var under laboratoriets rapporteringsgräns. Lättflyktiga organiska ämnen, VOC I sedimentproven från provpunkterna 15ÅF21-22 kan spår av olika VOC-ämnen påvisas. Se Bilaga 3 för sammanställning. Se bilaga 4 för laboratorieanalysrapporter. 8.3 Grundvatten Vid provtagningen var tillrinningen i samtliga grundvattenrören god. För ytterligare information om grundvattenrörens placeringar se Bilaga 1. För uppmätta grundvattennivåer och övrig info, se Tabell 3. Samtliga laboratorieanalysrapporter återfinns i Bilaga 4. Tabell 3. Information angående de fyra grundvattenrören. Provtagningspunkt Placering av filtrets spets (m.u.my.) Filterlängd (m) Grundvattennivå (m.u.my.) 15ÅF02 3,3 2 2,41 15ÅF ,45 15ÅF ,5 15ÅF , Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

28 RAPPORT (35) Nedsänkt grundvattenrör under dexel. Peristaltisk pump Figur 19. Omsättning av grundvatten i grundvattenrör. Foto: ÅF 2015 I Tabell 4 nedan redovisas påvisade halter av metaller i jämförelse med SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013). En hög halt av bly har påvisats i provpunkt 15ÅF02. Måttlig halt av zink uppmättes i provpunkterna 15ÅF04, 15ÅF09 och 15ÅF11. Gällande andra metaller så uppmättes endast låga eller mycket låga halter. Observera att laboratoriets rapporteringsgräns för kvicksilver är i nivå med hög/mycket hög halt vilket innebär att halten endast kan avgöras som underskridande laboratoriets rapporteringsgräns. Inget grundvattenprov överskred dock rapporteringsgränsen gällande kvicksilver. Det kan tilläggas att gränsvärdet för kvicksilver i dricksvatten är 1 mikrogram/liter vilket är högre än tidigare nämnd rapporteringsgräns Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

29 RAPPORT (35) Tabell 4. Analysresultat av metaller i grundvattenprov och SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten. Samtliga halter anges i mg/l. Ämnen/ Klass Mycket låg halt Arsenik <0,001 Låg halt 0,001-0,002 Måttlig halt 0,002-0,005 Hög halt 0,005-0,01 Mycket hög halt 15ÅF02 15ÅF04 15ÅF09 15ÅF11 0,01 0, , , ,00026 Barium ,013 0,025 0,091 0,21 Bly <0,0005 Kadmium <0,0001 0,0005-0,001 0,0001-0,0005 0,001-0,002 0,0005-0,001 0,002-0,01 0,001-0,005 0,01 0,003 <0, ,00058 <0, ,005 <0, , , <0,00002 Kobolt , ,0031 0,0029 0,001 Koppar <0,02 0,02-0,2 0,2-1,0 1,0-2,0 2,0 0,012 0, ,0011 0,00033 Krom <0,0005 Kvicksilver <0, Nickel <0,0005 0,0005-0,005 0, , ,0005-0,002 0,005-0,01 0, , ,002-0,01 0,01-0,05 0, ,0001 0,01-0,02 0,05 0,00027 <0,0002 0,00061 <0,0002 0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 0,02 0,0015 0,0016 0,0013 0,00088 Vanadin ,0058 <0,0002 0, ,00027 Zink <0,005 0,005-0,01 0,01-0,1 0,1-1,0 1,0 0,0052 0,018 0,012 0,024 Petroleumämnen, PAH:er I Tabell 5 redovisas analysresultat av grundvattenprover med avseende på petroleumämnen och PAH:er och SPBI:s branschspecifika riktvärden. Uppmätta halter av PAH-M i grundvattenprovet uttaget i provpunkt 15ÅF02 överskrider riktvärdet för dricksvatten. Detta riktvärde gäller dock uttag av dricksvatten där halten är uppmätt, är det ett avstånd till närmaste uttagsbrunn för dricksvatten sker en utspädning. Inga halter uppmättes över laboratoriets rapporteringsgräns för fraktionerade alifater, aromater eller BTEX (Bensen, Toulen, Etylbensen och Xylen) Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

30 RAPPORT (35) Tabell 5. Analysresultat av petroleumämnen och PAH:er i grundvattenprov och SPBI:s branschspecifika riktvärden. Samtliga halter anges i mg/l. Halter överskridande aktuella riktvärden är fetmarkerade. Ämne / Ämnesgrupp, Riktvärde Provtagningsdatum/ Stabiliserad grundvattennivå (m.u.my.) Petroleumkolväten (mg/l) Riktvärde Dricksvatten Riktvärde Ångor i byggnader Riktvärde Miljörisker Ytvatten ,41 15ÅF02 15ÅF04 14ÅF09 14ÅF , , ,5 Alifater Σ >C5-C8 0,1 3 0,3 < 0,020 < 0,020 < 0,020 < 0,020 Alifater Σ >C8-C10 0,1 0,1 0,15 < 0,020 < 0,020 < 0,020 < 0,020 Alifater Σ >C10-C12 0,1 0,025 0,3 < 0,020 < 0,020 < 0,020 < 0,020 Alifater Σ >C12-C16 0,1-3 < 0,020 < 0,020 < 0,020 < 0,020 Alifater Σ >C16-C35 0,21-3 < 0,050 < 0,050 < 0,050 < 0,050 Bensen 0,0005 0,05 0,5 < 0,00050 < 0,00050 < 0,00050 < 0,00050 Toluen 0,04 7 0,5 < 0,0010 < 0,0010 < 0,0010 < 0,0010 Etylbensen 0,03 6 0,5 < 0,0010 < 0,0010 < 0,0010 < 0,0010 Xylen 0,25 3 0,5 < 0,0010 < 0,0010 < 0,0010 < 0,0010 Aromater Σ >C8-C10 0,07 0,8 0,5 < 0,070 < 0,070 < 0,070 < 0,070 Aromater Σ >C10- C16 0, ,12 < 0,010 < 0,010 < 0,010 < 0,010 Aromater Σ >C , ,005 < 0,0050 < 0,0050 < 0,0050 < 0,0050 Oljetyp Ej påvisad Ej påvisad Ej påvisad Ej påvisad Polycykliska aromatiska kolväten (mg/l) PAH-L 0,01 2 0,12 <0,0002 <0,0002 <0,0002 <0,0002 PAH-M 0,002 0,01 0,005 0,0025 0, ,0016 <0,0003 PAH-H 0, ,3 0,0005 0,0025 0, ,0018 <0,0003 Fenoler Svenska rikt- och jämförvärden saknas för fenoler i grundvatten. Istället har holländska target- och intervention values använts vid jämförelse. De holländska riktvärdena utgår från ett målsättningsvärde, Target value, som är ett slags riktvärde för god status på grundvattnet baserat på bakgrundshalter. Intervention value är en indikativ nivå för ett kraftigt förorenat grundvatten då utredning och åtgärd bör genomföras. Gällande uppmätt halt (7,7 µg/l) av fenol i grundvattenprovet från provpunkt 15ÅF09, överskrider halten det holländska målsättningsvärdet Target value (0,2 µg/l) men under intervention value. Cyanid Holländska target- och intervention values har använts vid jämförelse med uppmätta halter av cyanid. Gällande uppmätt halt (1,9 µg/l) av cyanid i grundvattenprovet från Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

31 RAPPORT (35) provpunkt 15ÅF04 och 1,4 µg/l i 15ÅF09, underskrider dessa det holländska målsättningsvärdet Target value (10 µg/l). Lättflyktiga organiska ämnen, VOC Samtliga parametrar underskrider laboratoriets rapporteringsgräns för alla grundvattenprover, se bilaga 4. 9 Slutsatser Nedan följer en sammanfattning över de föroreningar vilka påträffades i respektive medium. 9.1 Jord och sediment PAH:er I provpunkt 15ÅF01 har halter av PAH-H över riktvärdet MKM påvisats vilket är över för områdets bedömda riktvärde, dock endast marginellt. I provpunkt 15ÅF09 är uppmätta halter av PAH-M och PAH-H att betraktas som relativt höga, mellan gånger över bedömt gällande riktvärde (MKM). Dessa påträffas dock på nivån 2-2,5 m.u.my. vilket inte antas vara lättillgängligt. I provpunkt 15ÅF07 överskrider den uppmätta halten det bedömda riktvärdet (KM) marginellt samt så återfinns föroreningen på djupet, 2,2-2,5 m.u.my. I övriga provpunkter där PAH påvisats har dessa endast överskridit riktvärdet KM. I sedimenten påträffas höga halter av PAH vid jämförelse med norska gränsvärden för sediment. Troligtvis har dessa föroreningar vilka är partikelbundna och svårlösliga i vatten sedimenterat på tjärnens botten under årens gång. Petroleumämnen Gällande uppmätta halter av petroleumämnen i jord, påträffades halter över riktvärdet KM i provpunkterna 15ÅF09 och 15ÅF13, bedömt riktvärde för placeringarna för dessa provpunkter är dock MKM. I övrigt har endast spår av petroleumämnen påträffats. I sedimenten påträffades petroleumämnen i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM), gällande jord. Metaller Mycket höga halter av zink och barium påträffades i provpunkt 15ÅF16 vilken är belägen på tjärnens västra strand dit den tidigare tippen sträckte sig. Uppmätta halten zink överskrider riktvärdet för farligt avfall. Det bör även tilläggas att dessa halter påträffas relativt ytligt ca 0,5-0,8 m.u.my. Troligtvis härrör dessa föroreningar från när tippen fortfarande var i bruk. Även i sedimenten påträffades höga halter av metaller, uppmätta halter av zink i provpunkt 15ÅF22 överskrider riktvärdet för farligt avfall Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

32 RAPPORT (35) Cyanid Ingen förorening avseende cyanid har påvisats i analyserade jord- och sedimentprover. Lättflyktiga organiska ämnen, VOC Spår av klorerade lösningsmedel har påträffats i provpunkterna 15ÅF03 och 15ÅF16. Det är inte ovanligt att man hittar spår efter klorerade lösningsmedel där dessa hanterats. Enligt uppgift så har det inte hanterats i några större mängder vid de tidigare verksamheterna. I övrigt detekterades endast spår av andra VOC-ämnen. Fenoler Fenoler har påträffats i två provpunkter 15ÅF06 respektive 15ÅF15. Båda halterna överskrider riktvärdet MKM. Noteras bör att detta riktvärde gäller för summa av fenol och kresoler samt att uppmätta halter endast överstiger riktvärdet marginellt. Uppmätt halt understiger dock det holländska riktvärdet, intervention value. Även i sedimentproverna kunde fenoler påvisas dock i lägre halter vid jämförelse med halter uppmätta i jordprover. 9.2 Grundvatten Petroleumämnen kunde inte påvisas i något grundvattenprov. Endast PAH-M kunde påvisas över riktvärdet för dricksvatten i grundvattenprovet från provpunkt 15ÅF02. Endast blyhalten i provpunkt 15ÅF02 kunde påvisas i en hög halt vid jämförelse med SGU:s bedömningsgrunder. Övriga uppmätta halter av metaller i resterande provpunkter var måttliga, låga eller mycket låga halter. Detta kan antyda att grundvattnet inom fabriksområdet samt intill tjärnens östra strand ej är förorenat i någon större utsträckning. Osäkerheter föreligger dock, då undersökningen är av översiktlig karaktär. 9.3 Sammanfattning föroreningssituation Föroreningssituationen i jord och grundvatten inom fabriksområdet verkar utifrån nu genomförd översiktlig undersökning vara av mindre förorenad karaktär, detta gäller för provpunkterna 15ÅF Poängteras bör dock att inga undersökningar är utförda i/under byggnader eller i direkt anslutning till dessa. Gällande området utanför fabriksområdet, förekommer det bland annat mycket höga halter (över riktvärdet för farligt avfall) av metaller på tjärnens västra strand, provpunkt 15ÅF16. PAH kan påvisas i relativt höga halter (över MKM) i provpunkt 15ÅF09. I övriga provpunkter har enstaka föroreningar påträffats. Förorening uppmättes över aktuellt riktvärde (KM) vid området där eventuell bostadsmark planeras (området för provpunkterna 15ÅF06-08). Även vid provpunkt 15ÅF01 och 15ÅF02 uppmättes förorening över aktuellt riktvärde (MKM), vid detta område planeras dock en etablering av teknisk anläggning. Vid det framtida parkeringsområdet (15ÅF13) uppmättes halter över aktuellt riktvärde (MKM) Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

33 RAPPORT (35) Även i sedimenten påträffades mycket höga halter gällande metaller (barium, bly, zink) och även PAH vid jämförelse med aktuella rikt- och gränsvärden. Även petroleumämnen kunde påvisas i sedimenten. Planerad markanvändning för större delen av det planerade planområdet bedöms motsvara MKM men där bostadsmark planeras (området för provpunkterna 15ÅF06-08) bedöms motsvara riktvärdet KM. Föreliggande undersökning har dock varit av översiktlig karaktär och det går därmed inte utesluta att ytterligare förorening kan förekomma i området, särskilt inte med tanke på att industriell verksamhet pågått under många år samt att en tidigare deponi återfunnits i området där både industriellt och hushållsavfalls deponerats. 10 Rekommendationer 10.1 Inom fabriksområdet ÅF bedömer utifrån nu erhållna resultat att inga fler undersökningar i nuläget är nödvändiga inom fabriksområdet vid nuvarande användning. Om byggnader skall rivas och/eller byggas om bör däremot kompletterande undersökningar genomföras i samband med det arbetet. Förorening (PAH) påträffades dock(över aktuellt riktvärde, KM) i ett område som planeras att användas som bostadsmark (vid provpunkt 15ÅF07), dock så påträffades den på djupet och endast marginellt över riktvärdet (KM) samt att den är partikelbunden och anses ej löslig i grundvattnet. Den andra påträffade föroreningen är fenol (15ÅF06) och anses vara mobil med grundvattnet, dock så är uppmätt halt marginellt över riktvärdet MKM men långt under det holländska riktvärdet intervention value. Noteras bör att det svenska riktvärdet är för summan av fenol och kresoler. Beslut avseende eventuellt ytterligare undersökning gällande dessa föroreningar får fattas av tillsynsmyndigheten. Även vid provpunkt 15ÅF01 och 15ÅF02 påträffades förorening över aktuellt riktvärde (MKM). Beslut avseende eventuellt ytterligare undersökning gällande dessa föroreningar får fattas av tillsynsmyndigheten, dock så planeras endast tekniska installationer i detta område och att nuvarande användning/yta är asfaltsbelagd. Föroreningen vilken är PAH är partikelbunden och anses ej mobil i grundvattnet. Vid eventuella framtida schaktarbeten i området bör dock entreprenör vara observant på föroreningsindikation och tillkalla miljökontroll om föroreningsmisstanke uppstår. Detsamma gäller om arbeten planeras att utföras i närmare anslutning till byggnader och/eller identifierade hot spots, då föreliggande undersökning har varit av översiktlig karaktär. I dessa fall kan det vara motiverat med kompletterande undersökning för att därmed utesluta högre föroreningshalter närmare byggnader och övriga hot spots områden Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

34 RAPPORT (35) 10.2 Utanför fabriksområdet ÅF rekommenderar att man genomför ytterligare undersökningar utanför fabriksområdet, vid tjärnens västra, södra och östra strand där den tidigare tippen var belägen. Området som bör omfattas inom ramen för en utvidgad miljöteknisk undersökning sträcker sig från provpunkt 15ÅF17 förbi 15ÅF16 (där mycket höga halter av metaller uppmätts relativt ytligt) ner runt södra delen av tjärnen och upp till provpunkt 15ÅF09 där höga halter av PAH uppmättes på djupet. Provgropsgrävning är den undersökningsmetod som rekommenderas, då den ger en bra bild över hur geologin ser ut samt att det är möjligt att se eventuella deponirester. I en provgrop (15ÅFPG) som var grävd vid undersökningstillfället av en annan entreprenad, kunde en del deponirester ses såsom tegel och plast m.m (se figur 13). Vidare så rekommenderas att installation av grundvattenrör genomförs på västra och södra delen av tjärnstranden och att grundvattenprover även uttas ur redan installerade grundvattenrör (15ÅF09 och 15ÅF11) i samband med eventuell utvidgad miljöteknisk undersökning. Även vid provpunkt 15ÅF13 påträffades förorening (vanadin) över aktuellt riktvärde (MKM). Beslut avseende eventuellt ytterligare undersökning gällande denna förorening får fattas av tillsynsmyndigheten, dock så planeras endast parkeringsdäck/ytor vid detta område. Föroreningen vilken är vanadin är partikelbunden och inte direkt mobil i grundvattnet. Vid markarbeten i detta område, rekommenderas att man är uppmärksam på föroreningar (lukt eller synliga inslag i fyllnadsmassor mm) och vid föroreningsmisstanke tillkallar miljökontrollant för vidare provtagning och bedömning Övriga rekommendationer Om muddring skall ske i tjärnen bör ytterligare undersökningar ske för att klargöra föroreningsbilden ytterligare. Där bör man koncentrera sig på området som kan vara aktuellt för muddring. I övrigt bör inte sedimenten röras på grund av risken att man rör upp eventuella föroreningar, så att de sprids nedströms mot Rådasjön, där även naturreservatet återfinns. Vid jämförelse med riktvärden, överskrider halten av zink riktvärdet för farligt avfall i provpunkt 15ÅF22. Eventuell schakt och grävning i förorenad jord är anmälningspliktig. Anmälan skall lämnas in till den lokala tillsynsmyndigheten i detta fall Miljö- och hälsoskydd på Härryda kommun i god tid innan arbeten skall påbörjas. Normalt bifogas kontrollplan, hälso- och säkerhetsplan med anmälan om efterbehandlingsåtgärd. Uppgrävda massor måste hanteras på ett miljömässigt korrekt sätt och omhändertas på godkänd deponi utifrån föroreningshalter. I enlighet med Miljöbalkens upplysningsplikt skall denna rapport delges tillsynsmyndigheten vilket i det här fallet är Miljö- och hälsoskydd, Härryda kommun. Sändlista: Härryda kommun ÅF Infrastructure AB 2 ex + 3 utskrivna exemplar 1 ex + original Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

35 RAPPORT (35) Källförteckning Avfall Sverige Utveckling (2007) Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Rapport 2007:01. ISSN: Circulation on target values and intervention values for soil remediation. Directorate- General for Environmental Protection (2000): DBO/ COWI PM Geoteknik (2014) Detaljplan för del av Mölnlycke 1:1 m.fl. Mölnlycke Fabriker Information erhållen från Sektorn för samhällsbyggnad och Miljö- och hälsoskydd (2014) Livsmedelsverket (2001) Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30 Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Naturvårdsverket september Naturvårdsverket, NV (2009) Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Rapport SGF, 2004: Fälthandbok miljötekniska markundersökningar. SGF-rapport 2:2004 SGU, 2010a: SGU:s jordartskarta ( ). Elektronisk. Tillgänglig: SGU, 2010b: SGU:s brunnsarkiv. ( ). Elektronisk. Tillgänglig: SGU (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:1. Statens forurensningstilsyn, Norwegian Pollution Control Authority. Veileder for klassifisering av miljøkvalitet i vann og sedimenter, Statens forurensningstilsyn, rapport SPBI, 2011: Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. SPI Rekommendation. Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet SWECO PM (2008) Provtagning av jord och sediment vid Massetjärn i Mölnlycke, Härryda kommun Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning

36 ± Fd. cisterner talet 15ÅF ÅF21 Sediment 15ÅF22 Sediment 15ÅF15 15ÅF23 Sediment F.d Tjärnetippen 15ÅF20 Sediment 15ÅF19 Sediment Provtagningsområde SWECO ÅF10 15ÅF11 GV 15ÅFPG 15ÅF03 15ÅF06 3 Fd. cistern 1960-talet 4 15ÅF14 15ÅF02 GV Beteckningar: Skruvborrprovtagning/ Sedimentprovtagning 15ÅF05 sv ä en g n Lå Skruvborrprovtagning Grundvattenprovtagning Provgrop en g ä Tidigare planerat provtagningsområde. Ej möjligt att genomföra skruvborrning p.g.a. för smalt utrymme samt ledningar. > KM (Känslig Markandvändning) > MKM (Mindre Känslig Markandvändning) 15ÅF04 GV > FA (Farligt avfall) Meters Fd. cistern och fabriksbyggnad 1960-talet Fd. upplag? 1960-talet 15ÅF01 Fd. fabriksbyggnader 1960-talet 15ÅF13 15ÅF ÅF08 15ÅF09 GV en Fabriksväg 15ÅF16 15ÅF ÅF18 ± OBJEKT: Mölnlycke Fabriker Översiktlig miljöteknisk markundersökning DATUM: Bilaga 1 SKALA: 1:2000 (A3) PROJEKTNUMMER