Kv Unionen, fastigheterna Tierp 87:3 och 87:5 samt Tierp 85:8, Tierp

Transkript

1 Tierps kommun Kv Unionen, fastigheterna Tierp 87:3 och 87:5 samt Tierp 85:8, Tierp Linköping

2 Kv Unionen, fastigheterna Tierp 87:3 och 87:5 samt Tierp 85:8, Tierp Datum Uppdragsnummer Sara Söderlund Sara Söderlund Helen Svedberg Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Westmansgatan Linköping Telefon Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Områdesbeskrivning Tidigare undersökningar Tidigare kända verksamheter Geologi och hydrogeologi Skydds- och bevarandeintressen Metod för riskbedömning Konceptuell modell Spridnings- och exponeringsvägar Indelning i egenskapsområden Bedömningsgrunder jord Bedömningsgrunder grundvatten Bedömningsgrunder porluft Representativa halter Metod för undersökning Jord Grundvatten Porgas Resultat Fältobservationer Jord Grundvatten Porluft Diskussion, översiktlig riskbedömning Rekommendationer Referenser Bilagor Bilaga 1 Fältanteckningar Bilaga 2 Samtliga analysprotokoll Bilaga 3 Situationsplan med provpunkter 1 av 18

4 Kv Unionen, fastigheterna Tierp 87:3 och 87:5 samt Tierp 85:8, Tierp 1. Bakgrund och syfte Kv. Unionen i Tierp planeras att omvandlas från nuvarande markanvändning. Delvis planeras området bebyggas med bostäder. För området pågår detaljplanearbete. Under tidigare samråd erhölls synpunkter på från länsstyrelsen på detaljplaneförslaget, bland annat avseende potentiellt förorenade områden. Länsstyrelsen förde bland annat fram att eventuellt förekommande föroreningar inom området borde undersökas ytterligare i den fortsatta planprocessen. På uppdrag av Samhällsbyggnadsenheten, Tierps kommun, har Ramböll Sverige AB utfört en miljöteknisk undersökning för aktuellt område. Beställarens kontaktperson är Kristoffer Blomfeldt. Utförd undersökning syftar till att komplettera tidigare utförd miljöteknisk undersökning utförd på området, för att ge underlag för att bedöma status avseende föroreningssituation och miljö- och hälsorisker (WSP, 2016b), samt bedöma eventuellt behov av efterbehandling samt eventuell risk för spridning av föroreningar vid efterbehandling. 1.1 Områdesbeskrivning Området ligger i centrala Tierp (figur 1). I norr gränsas området av Nämndemansgatan och i väst av N. Esplanaden. I öster löper Kilgatan. Området delas av Grevegatan, och söder om detaljplaneområdet går Bangårdsgatan. Fastigheter som ingår i detaljplaneområdet är Tierp 85:7, Tierp 87:5, Tierp 87:1, Tierp 87:3, Tierp 87:2, Tierp 85:8. På fastigheterna Tierp 87:5, 87:3 och 85:8 har undersökningspunkter placerats (bilaga 3 situationsplan med provpunkter). Provpunkter har inte placerats på samtliga fastigheter. Dels riktades provtagningen mot den fastighet där historiskt en bilskrot legat. Övriga fastigheter är bebyggda med bl.a. bostäder, bankhus osv. Av den anledningen beslutades att i detta skede inte provta på dessa fastigheter. 2 av 18

5 Figur 1. Lokaliseringskarta för kv Unionen. Röd cirkel markerar området ( Lantmäteriet). 1.2 Tidigare undersökningar På fastigheten Tierp 87:5 har tidigare en miljöteknisk mark- och grundvattenundersökning utförts (WSP, 2016b). Vid provtagningen påträffades i jorden bly, zink, koppar, medeltunga PAH i halter över KM. Kadmium och tunga PAH påträffades i halter över MKM. Även dioxiner identifierades i jordproverna (WSP, 2016b). Ramböll har inte haft tillgång till resultaten från grundvattenprovtagningen utförd av WSP. 1.3 Tidigare kända verksamheter Området är potentiellt förorenat. Tidigare verksamheter som identifierats på området är följande: - Tierp 87:5. Skrothandel (Gösta Eriksson, Skrot), ca Hägerströms vulk, ca Tierp 85:8. Plåtslageri, bleckslageri. Ungefärlig verksamhetstid: Tierp 85:7. Bilvårdsanläggning, verksamhetsindustri (bilreparationer, mekanisk verkstad). Nedlagd ca 1958, inga uppgifter på driftstart. - Tierp 87:1. Bilvårdsanläggning, lastbilscentral/åkeri. Ca På intilliggande fastighet Tierp 85:6 har ytbehandling av trä utförts, vilket enligt uppgifter från EBH-databasen verkar ha upphört ca Fastigheten Tierp 4:41 har en notering om bilvårdsanläggning/åkeri. Här är numera bostadshus. 3 av 18

6 1.4 Geologi och hydrogeologi Området består till största delen av postglacial finsand. Nordöstra delen består av isälvssediment. Jorddjupet varierar mellan ca 3-10 m på området, med minst mäktighet på västra delarna (SGU, 2017). Enligt tidigare undersökning består stora delar av fastigheten Tierp 87:5 av ca 1 meter fyllning bestående av grus, sand, silt och mulljord. Under fyllnadsmaterialet återfanns finkornig jord ovan friktionsjord. Grundvatten har tidigare påträffats på ett djup om 4,5 m under markytan (WSP, 2016a). Föreliggande undersökning har även den visat på fyllning bestående av grus, sand, silt och mulljord ovan sandig silt (ställvis lera). Grundvattenytan påträffades ca 3 meter under markytan i de grundvattenrör som installerades. Till Tämnarån, som ligger öster om detaljplaneområdet är det ca 750 m. Ett mindre vattendrag/dike återfinns ca 1 km söder om detaljplaneområdet, ytterligare söderut går Kallåsbäcken. Dessa strömmar mot Tämnarån som i sin tur bedöms ha en strömningsriktning åt norr (VISS, 2017). Området sluttar något åt syd/sydöst och bedöms därför översiktligt ha en ytavrinning mot Tämnarån. Av topografin att döma bedöms även grundvattnets strömningsriktning vara syd/sydöst. Ett kommunalt dagvattennät med brunnar finns längs med Norra Esplanaden. Tämnarån är recipient för dagvattnet. 1.5 Skydds- och bevarandeintressen Området ligger inom vattenskyddsområdet Västland. Västland är indelat i brunnsområden, inre skyddszoner och yttre skyddszon, och detaljplaneområdet ligger inom yttre vattenskyddsområdet. 2. Metod för riskbedömning 2.1 Konceptuell modell Till grund för vidare bedömningar av risker och åtgärdsbehov används den generella konceptuella modellen som tagits fram av Naturvårdsverket, 2009 för mindre känslig markanvändning. Den konceptuella modellen utgör en enkel kvalitativ framställning av exponeringssituationen, den ligger till grund för val av lämpliga markanvändningsscenarior och i förlängningen det fortsatta kvantitativa riskbedömningsarbetet. I den konceptuella modellen identifieras bl a: Föroreningskällor och aktuella media (t ex jord, grundvatten och sediment) Spridnings- och exponeringsvägar Skyddsobjekt för vilka riskerna skall bedömas 2.2 Spridnings- och exponeringsvägar För de generella riktvärdena antas marken ha normal genomsläpplighet i marken (Naturvårdsverket, 2016). Genomsläppligheten på området bedöms enligt SGU:s kartvisare vara hög, vilket kan innebära större risker för spridning. Detta avgörs 4 av 18

7 dock även av andra faktorer, bland annat grundvattenströmning i området och typ av förorening. Figur 2. Genomsläpplighet på Dp Unionen. Rosa: Hög genomsläpplighet, Grön: Normal genomsläpplighet (SGU Kartvisare, 2017). 2.3 Indelning i egenskapsområden Undersökningsområdet har delats upp i två stycken egenskapsområden, där provtagningspunkten (17R07) söder om Grevegatan är ett egenskapsområde (A), och övriga provtagningspunkter ingår i ett egenskapsområde (B). Indelningen gjordes då fastigheterna delas av Grevegatan. Det har delvis varit olika typer av verksamheter på de olika sidorna av vägen, och en initial bedömning gjordes att föroreningsrisken inte var densamma. Fastigheten söder om Grevegatan ingår inte heller i de direkta planerna på omvandling, varför den provpunkten bedömdes för sig. 2.4 Bedömningsgrunder jord Till grund för riskbedömningen används Naturvårdsverkets (NV) rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2016). I NV:s rapport redovisas generella riktvärden för förorenade områden för olika markanvändningar: - Känslig markanvändning (KM). För KM gäller att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och de flesta markekosystem samt 5 av 18

8 grundvatten och ytvatten skyddas. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid, till exempel genom boende på platsen. - Mindre känslig markanvändning (MKM). För MKM gäller att markkvaliteten begränsar val av markanvändningen. Marken kan exempelvis utnyttjas för kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området tillfälligt, det vill säga utan boende på platsen. Dioxiner och furaner består av polyklorerade dibensodioxiner och dibensofuraner, för vilka halterna av de olika föreningarna har viktats beroende på deras toxicitet mot föreningen 2,3,7,8-TCDD. För dessa har sedan ett nedre och ett övre värde beräknats av laboratoriet, vilka benämns lowerbound och upperbound. Dessa har sedan jämförts mot de generella riktvärdena för KM och MKM. Området klassas främst mot riktvärdet för KM då platsen ska bebyggas med bostäder, med anpassning för de olika fastigheterna och deras planerade markanvändning. Delvis planeras området för att bebyggas med bostäder och vårdboende. Området bedöms därför behöva klara riktvärdet för KM. 2.5 Bedömningsgrunder grundvatten SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten har använts (SGU, 2013) för att jämföra resultatet av grundvattenanalyserna. SGU har tagit fram 5 tillståndsklasser, vilka utgår från bakgrundsvärden, livsmedelverkets gränsvärden för dricksvatten, socialstyrelsens riktvärden för dricksvatten, tidigare bedömningsgrunder och riktvärde för grundvatten & utgångspunkt för att vända trend (SGU, 2013). Livsmedelsverkets gränsvärde för dricksvatten sammanfaller med SGU:s klass 4 (SLVFS, 2001:30). Därför kommer vikt läggas vid ämnen som överstiger klass 4. Då bedömningsgrunder för samtliga analyserade ämnen inte finns framtagna hos SGU har resultatet från grundvattenundersökningen även jämförts med Naturvårdsverkets haltkriterium (C crit-gw ). Detta är hämtat ur Naturvårdsverkets beräkningsark version (Naturvårdsverket, 2016). Haltkriterier beskriver den nivå av föroreningar i grundvattnet som ej ska överskridas från lakande föroreningar. Dessa haltkriterier är generellt halva dricksvattennormen. För KM gäller att grundvatten inom och intill området skyddas, medan det för MKM gäller att grundvatten 200 m nedströms området skyddas. För petroleumrelaterade föroreningar har även SPBI:s branschspecifika riktvärden använts som jämförelse. Dessa är framtagna för bensinstationer och dess specifika förutsättningar. I föreliggande undersökning används dessa därför som 6 av 18

9 jämförelse, för att kunna bedöma var oacceptabla risker kan föreligga, det bör dock observeras att området inte uppfyller förutsättningarna som gäller på drivmedelsanläggningar. 2.6 Bedömningsgrunder porluft Det finns inga svenska riktvärden framtagna för porluft. För inomhusluft används toxikologiska referensvärden som beskriver vilka koncentrationer av föroreningar man kan andas in i inomhusluft under en hel livstid utan att det får allvarliga konsekvenser. Dessa värden används i Naturvårdverkets riskbedömningsmodell för förorenad mark, där RfC [mg/m 3 ] är den toxikologiska referenskoncentrationen för icke genotoxiska ämnen och RISK inh [mg/m 3 ] den riskbaserade koncentrationen för genotoxiska ämnen (Tabell 1). För PCE finns ett RfC-värde och för TCE finns ett RISK inh. För övriga klorerade alifater finns inga värden angivna. För cis-1,2-dikloreten, trans-1,2-dikloreten och VC används Rfc-värden från US EPA:s beräkningsmodell, som är framtagen av Johnson och Ettinger (J & E) (Tabell 1). I US EPA:s beräkningsmodell förutsätts att föroreningen i grundvattnet står i direkt kontakt med grundvattenytan. Föroreningen i grundvattnet förångas och föroreningsångorna passerar först ett kapillärt skikt, som är olika mäktigt beroende på jordart. Därefter antas föroreningen i gasfas passera den omättade zon som ligger mellan kapillärskiktet och byggnad. Byggnaden antas antingen ha ett källarplan eller en betongplatta direkt på mark. Det är främst diffusionsprocesser som styr ångtranssporten från grundvattenytan till undersidan av byggnaden och därefter sker en ångtransport baserat på konvektion genom sprickor i betonggolvet och in i byggnaden. Luftomsättningen inne i byggnaden avgör sedan vilka föroreningshalter som uppkommer i inomhusluften. I J & E-modellen kan man även basera beräkningen på föroreningshalter i porluften direkt under golv. I detta fall har ingen beräkning utförts utan bakomliggande toxikologiska referensvärden används som jämförelse med uppmätta halter. Tabell 1. Referensvärden porluft. Enhet: mg/m 3 Ämne NV RfC NV Risk Inh US EPA RfC TCE (trikloreten) 0, PCE (tetrakloreten) - 0,2 - VC (vinylklorid) - - 0,100 cdce (cis- 1,2-dikloreten) - - 0,035 tdce (trans-1,2-dikloreten) - - 0, Representativa halter För att bedöma en risk av föroreningar inom ett område är det viktigt att bestämma hur uppmätta halter ska bedömas. Utifrån en miljöprovtagning ges ett svar på föroreningssituationen. Några punkter har exempelvis hög halt andra låg. Det förekommer alltså en variation av halter inom området. Då provtagningar vanligtvis är glesa är det svårt att med säkerhet säga att uppmätt maxhalt är områdets verkliga maxhalt och omvänt att det kanske finns fler punkter med lägre 7 av 18

10 halter. För att beakta dessa osäkerheter används vanligen representativa halter för områden. Ett områdes representativa halt är enligt Naturvårdsverket (2016) den halt som bäst representerar risksituationen i kontakt- och spridningsmedier utan att risken underskattas. Den representativa halten kan exempelvis uttryckas som en skattad medelhalt (med eller utan gardering för osäkerheter), 90- percentilen, uppmätt maximalhalt eller som UCLM (övre konfidensgräns för medelhalten) (Naturvårdsverket, 2016). UCLM 95 -halter tar hänsyn till antalet prov, deras standardavvikelse samt medelhalter och är områdets representativa halt av en förorening som områdets verkliga medelhalt med 95 % sannolikhet understiger. Detta är alltså ett konservativt mått på om området skulle kunna utgöra en oacceptabel risk eller inte. Beroende på valet av metod för uträkning av representativ halt ovan kommer ett områdes framräknade medelhalt att variera. Exempelvis är UCLM 95 -halter alltid (när det finns en variation) högre än medelvärdet. Beroende på val av beräknad representativ halt bör även begreppet felklassning förklaras. När ett förorenat område ska klassas som (1) i behov av åtgärder eller (2) ej i behov av åtgärder, så kan två typer av fel begås vid klassningen: 1. Ett område som i verkligheten är i behov av åtgärder klassas som att åtgärder inte krävs. Detta kan leda till kvarstående hälso- och miljörisker. 2. Ett område som i verkligheten inte kräver åtgärder klassas som att åtgärder krävs. Detta kan leda till extra åtgärdskostnader. Dessa felbeslut kan inträffa på grund av att alla undersökningar är behäftade med osäkerheter, bl.a. orsakade av det begränsade antalet undersökningspunkter i en utredning. I miljösammanhang betraktas oftast fel av typ 1 som mer allvarliga än fel av typ 2 eftersom fel av typ 1 kan leda till kvarstående hälso- och miljörisker som man inte är medveten om. Fel av typ 2 leder däremot till ökade kostnader och miljöpåverkan. Om medelvärdet av stickproverna används som representativ halt så blir sannolikheten för fel av typ 1 och 2 ungefär lika stora. För bedömning av risker för markmiljö och spridning till ytvatten bedöms medelhalten vara en rimlig representativ halt. Vid bedömning av hälsorisker vill man hellre undvika typ 1-fel. I dessa fall kan man istället välja att använda UCLM 95 -halter som representativ halt eftersom UCLM 95 -halten minskar sannolikheten för typ 1-fel (men på bekostnad av ökad sannolikhet för typ 2-fel). UCLM 95 -halter har för detta område valts som representativ halt vilket innebär en gardering mot osäkerheterna så att hälso- och miljöriskerna inte underskattas. UCLM 95 -halter och medelvärdet kan jämföras på följande sätt: Sannolikheten är 95 % att den verkliga medelhalten för ett område är lägre än UCLM 95. Sannolikheten för ett typ 1-fel är då 5 %. För medelvärdet är motsvarande sannolikhet 50 % (man skulle kunna beteckna medelvärdet som UCLM 50 ). 8 av 18

11 Skillnaden illustrerar hur mycket säkrare UCLM-halter är än medelvärdet då man vill undvika typ 1-fel. Det innebär således att för UCLM 90 och UCLM 80 är sannolikheten för ett typ 1-fel är då 10 % respektive 20 %. 3. Metod för undersökning 3.1 Jord Fältarbetet för provtagning av jord utfördes Provtagning utfördes med hjälp av skruvborr monterad på borrbandvagn. På området provtogs 7 stycken provpunkter. Placering av dessa valdes del utifrån tidigare utförd provtagning av WSP, och dels efter kända historiska verksamheter. Provpunkter placerades även i syfte att avgöra om spridning av förorening skett mot intilliggande bostadshus. Prov uttogs halvmetervis den översta metern, därefter metervis ned till naturlig mark. Anpassning gjordes till jordlagerföljder. Prov för laboratorieanalys har valts ut efter intryck i fält, samt för att få en spridning på djupled samt plan. Analyser har utförts enligt tabell 2. Tabell 2. Analyser för jordprov Provpunkt jordprov Analyserade parametrar 17R01:1 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX, PCB, TOC (beräknad) 17R02:1 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX, PCB, TOC (beräknad), dioxiner och furaner 17R02:2 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX 17R03:1 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX, PCB, TOC (beräknad), dioxiner och furaner 17R03:2 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX 17R03:5 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX 17R04:1 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX, PCB, TOC (beräknad), dioxiner och furaner 17R04:2 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX 17R05:1 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX, PCB, TOC (beräknad), dioxiner och furaner 17R05:2 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX 17R06:1 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX, PCB 17R06:2 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX 17R07:1 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX, PCB 17R07:2 Metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, BTEX 9 av 18

12 3.2 Grundvatten Grundvattenrör av PEH-plast med slitsad filterspets (rördiameter 50 mm) installerades i samband med provtagning av jord. Tre stycken grundvattenrör installerades inom området. Grundvattenrören funktionstestades i samband med installation. Rörlängd och filterlängd finns specificerat i bilaga 1 fältprotokoll. Innan provtagning nivåmättes grundvattenytan och rören omsattes. Då tillrinningen av vatten i rören var sämre tömdes rören en gång varpå prov uttogs på inkommande vatten. Ett av grundvattenrören var torrt vid provtagning (innan omsättning), provtagning kunde därför endast ske i två stycken rör. Då tillrinningen var långsam och vattenmängden i rören liten uttogs prov enligt tabell 3. Provmängden i 17R03GV var inte tillräcklig för att kunna utföra analys med avseende på klorerade lösningsmedel eller dioxiner. Tabell 3. Analyser för grundvatten Provpunkt Analyserade parametrar grundvatten 17R03GV Metaller (inkl kvicksilver), alifatiska- och aromatiska kolväten, PAH, BTEX 17R07GV Metaller (inkl kvicksilver), alifatiska- och aromatiska kolväten, PAH, BTEX, Dioxiner och furaner samt klorerade flyktiga ämnen 3.3 Porgas Porgasmätningen utfördes i fyra punkter med hjälp av utrustning från Eurofins Pegasuslab. Porgasspjut slogs ned till ett djup av ca 0,5 m under markytan. Provtagning utfördes genom att porgas pumpades genom ett absorbentrör (kolrör) med ett absorbensmedium i kol som binder ämnen i gasfas. Porgas pumpades under en tid av ca 100 min och ett förinställt pumpflöde av 0,1 l/min, kalibrerat av laboratoriet. Total provtagningsvolym beräknades till 9 (två provpunkter) respektive 10 liter (två provpunkter). Analys utfördes med avseende på klorerade lösningsmedel samt klorerade nedbrytningsprodukter av Eurofins Pegasuslab. 4. Resultat 4.1 Fältobservationer Vid provtagningen noterades att marken bestod av fyllnadsmaterial, delvis mull, sand och grus, vilket överlagrade finare sand/silt/lera. I provpunkt 17R03 noterades en petroleumliknande doft på djupet ca 3,2 m under markytan, i den förmodade naturliga jorden. Även vid grundvattenprovtagningen noterades petroleumlukt av vattnet. 10 av 18

13 4.2 Jord Egenskapsområde A I egenskapsområde A, provpunkt 17R07 uppmättes i översta halvmetern halter av kadmium och koppar över Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM, samt halter av bly och zink över riktvärdet för MKM. På djupet 0,5-1 m under markytan uppmättes halter av bly över riktvärdet för KM (tabell 4). Tabell 4. Sammanställning analysresultat (metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH och PCB), egenskapsområde A. Enhet: mg/kg TS 17R07:1 17R07:2 PARAMETER KM MKM As ,81 3,79 Ba Cd 0,8 12 1,04 0,162 Co ,26 12,2 Cr ,2 38 Cu ,7 Hg 0,25 2,5 0,1 0,1 Ni ,8 26,3 Pb ,4 V ,1 34,1 Zn Alifater >C5-C Alifater >C8-C Alifater >C10-C Alifater >C12-C Alifater >C16-C Alifater >C5-C Aromater >C8-C ,24 0,24 Aromater >C10-C ,62 0,62 Aromater >C16-C ,5 0,5 PAH, summa canc. 0,14 0,14 PAH, summa övriga 0,22 0,22 PAH, summa 16 0,36 0,36 Summa PAH L ,075 0,075 Summa PAH M 3,5 20 0,125 0,125 Summa PAH H ,16 0,16 bensen 0,012 0,04 0,005 0,005 toluen ,025 0,025 etylbensen ,025 0,025 xylener, summa ,025 0,025 PCB, summa 7 0,008 0,2 0, av 18

14 Egenskapsområde B I egenskapsområde B uppmättes halter över tillämpliga riktvärden. UCLM 95 - halterna för den översta halvmetern för kadmium, kvicksilver, nickel, alifatiska kolväten (>C16-C35), aromatiska kolväten (>C10-C16) och summan PCB7 överstiger riktvärdet för KM. UCLM 95 -halterna av arsenik, koppar, bly, zink, medeltunga samt tunga PAH överstiger riktvärdet för MKM (tabell 5). Tabell 5. Sammanställning analysresultat ytliga jordlager (metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH och PCB), egenskapsområde B. Enhet: mg/kg TS 17R01:1 17R02:1 17R03:1 17R04:1 17R05:1 17R06:1 Medel UCLM95 PARAMETER KM MKM TOC 2,1 6,8 2,6 1,3 2,4 3,04 7,25 As ,8 10,7 2,32 1,36 1,79 2,42 9,065 33,20 Ba , ,4 61,2 66,4 52,1 76,22 138,57 Cd 0,8 12 0,348 2,52 0,538 0,176 0,177 0,219 0,663 2,30 Co ,9 8,64 10,4 5,13 4,48 4,34 6,315 10,87 Cr ,4 29,3 32,8 23,9 16,6 13,8 21,63 36,37 Cu , ,1 20,9 21,9 17,6 126,2 575,06 Hg 0,25 2,5 0,1 0,772 0,1 0,1 0,1 0,1 0,212 0,70 Ni , ,3 9,59 10,1 8,97 24,06 81,17 Pb ,3 36, ,1 941,10 V ,8 18,4 29,9 16,4 15,8 13,4 17,95 28,86 Zn , ,38 Alifater >C5-C ,00 Alifater >C8-C ,00 Alifater >C10-C ,00 Alifater >C12-C ,00 Alifater >C16-C ,5 131,13 Alifater >C5-C ,00 Aromater >C8-C ,24 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24 Aromater >C10-C ,62 4,88 0,62 0,62 0,62 0,62 1,33 4,42 Aromater >C16-C ,5 9,7 0,5 0,5 0,5 0,5 2,033 8,72 PAH, summa canc. 0, ,92 0,64 0,094 0,14 7,354 37,56 PAH, summa övriga 0,3 73 0,69 0,45 0,1 0,22 12,46 65,24 PAH, summa 16 0, ,6 1,1 0,2 0,36 18,98 98,33 Summa PAH L ,075 1,2 0,075 0,075 0,075 0,075 0,263 1,08 Summa PAH M 3,5 20 0, ,55 0,37 0,1 0,125 11,56 60,76 Summa PAH H , ,1 0,72 0,094 0,16 8,081 41,14 bensen 0,012 0,04 0,005 0,012 0,005 0,005 0,005 0,005 0,006 0,01 toluen ,025 0,025 0,025 0,053 0,025 0,025 0,03 0,05 etylbensen ,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,03 xylener, summa ,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,03 PCB, summa 7 0,008 0,2 0,0035 0,033 0,0053 0,0035 0,0035 0,0035 0,009 0,03 glödförlust 3,57 11,7 4,52 2,23 4,21 5,246 12,48 12 av 18

15 I de djupare jordlagren uppmättes UCLM 95 -halter av bly, medeltunga och tunga PAH över riktvärdet för KM (tabell 6). Tabell 6. Sammanställning analysresultat djupa jordlager (metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH och PCB), egenskapsområde B. Enhet: mg/kg TS 17R02:2 17R03:2 17R03:5 17R04:2 17R05:2 17R06:2 Medel UCLM95 PARAMETER KM MKM TOC As ,24 1,04 2,45 1,34 2,73 1,71 1,918 3,10 Ba ,7 34,2 53,5 80, ,4 62,4 111,86 Cd 0,8 12 0,197 0,137 0,05 0,159 0,106 0,05 0,117 0,22 Co ,75 6,59 4,34 11,4 5,02 7,017 11,49 Cr ,8 26, ,4 37,7 14,8 22,9 38,31 Cu ,7 16,1 15,6 21,3 23,6 11,4 23,62 50,96 Hg 0,25 2,5 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,10 Ni ,9 9 14,6 7,31 27, ,15 26,84 Pb ,9 16,2 11,5 26,1 14,7 8,85 22,21 53,40 V ,4 26, ,2 29,8 14,6 20,68 32,11 Zn , ,4 80,8 72,6 35,1 76,85 143,94 Alifater >C5-C ,00 Alifater >C8-C ,00 Alifater >C10-C ,00 Alifater >C12-C ,44 Alifater >C16-C ,83 19,82 Alifater >C5-C ,67 31,65 Aromater >C8-C ,24 0,24 0,097 0,24 0,24 0,24 0,216 0,32 Aromater >C10-C ,557 0,62 0,263 0,62 0,62 0,62 0,55 0,80 Aromater >C16-C ,1 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 1,04 PAH, summa canc. 5,6 0,14 0,14 0,2 0,14 0,14 1,06 5,02 PAH, summa övriga 9,9 0,22 0,22 0,22 0,22 0,22 1,833 8,87 PAH, summa ,36 0,36 0,2 0,36 0,36 2,773 13,43 Summa PAH L ,11 0,075 0,075 0,075 0,075 0,075 0,081 0,11 Summa PAH M 3,5 20 9,1 0,125 0,125 0,125 0,125 0,125 1,621 8,14 Summa PAH H ,2 0,16 0,16 0,2 0,16 0,16 1,173 5,56 bensen 0,012 0,04 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,01 toluen ,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,03 etylbensen ,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,03 xylener, summa ,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,03 Halter av dioxiner över riktvärdet för KM påträffades i provpunkt 17R02, i översta halvmetern. Tabell 7. Sammanställning analysresultat dioxiner, egenskapsområde B. Enhet: mg/kg TS PARAMETER KM MKM 17R02:1 17R03:1 17R04:1 17R05:1 2,3,7,8-tetraCDD <0, <0, <0, <0, ,2,3,7,8-pentaCDD <0, <0, <0, <0, ,2,3,4,7,8-hexaCDD <0, <0, <0, <0, ,2,3,6,7,8-hexaCDD <0, <0, <0, <0, ,2,3,7,8,9-hexaCDD <0, <0, <0, <0, ,2,3,4,6,7,8-heptaCDD 0, , <0, <0, oktaklordibensodioxin 0, ,00026 <0, <0, ,3,7,8-tetraCDF 0, <0, <0, <0, ,2,3,7,8-pentaCDF <0, <0, <0, <0, ,3,4,7,8-pentaCDF <0, <0, <0, <0, ,2,3,4,7,8-hexaCDF 0, <0, <0, <0, ,2,3,6,7,8-hexaCDF 0, <0, <0, <0, ,2,3,7,8,9-hexaCDF <0, <0, <0, <0, ,3,4,6,7,8-hexaCDF 0, <0, <0, <0, ,2,3,4,6,7,8-heptaCDF 0,0033 0, <0, <0, ,2,3,4,7,8,9-heptaCDF 0, <0, <0, <0, oktaklordibensofuran 0,029 0,00019 <0, <0, sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound 0, ,0002 0, , sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound 0, ,0002 0, , , , av 18

16 4.3 Grundvatten Inga metaller påträffades i halter över tillämpliga riktvärden (tabell 8). Tabell 8. Sammanställning analysresultat metaller. Enhet: µg/l SGU C crit-gw 17R03GV 17R07GV As >10 5 1,7 0,509 Ba ,1 Cd 0,1 0,5 1 5 >5 2,5 0,0684 0,0619 Co 5 1,54 1,54 Cr 0, > ,12 1,86 Cu > ,87 2,71 Mo 35 5,57 1 Ni 0, > ,23 1,75 Pb 0, >10 5 3,51 3,64 Zn > ,22 5,4 V 30 2,51 2,31 Hg 0,5 <0.002 <0.002 I grundvattnet vid provpunkt 17R03GV uppmättes halter av alifatiska kolväten (>C10-C12, >C12-C16, >C5-C16, >C16-C35) och aromatiska kolväten (>C10- C16) över tillämpliga riktvärden (tabell 9). Tabell 9. Sammanställning analysresultat petroleumrelaterade föroreningar. Enhet: µg/l SPBI C crit-gw 17R03GV 17R07GV Dricksvatten Ångor i byggnader Ytvatten Våtmark alifater >C5-C <10 <10 alifater >C8-C <10 alifater >C10-C <10 alifater >C12-C <10 alifater >C5-C <20 alifater >C16-C <30 aromater >C8-C ,5 <0.32 aromater >C10-C ,5 <0.775 aromater >C16-C <1.0 <1.0 bensen 0, ,5 <0.20 <0.20 toluen ,24 0,23 etylbensen ,54 <0.20 xylener, summa ,31 <0.20 PAH, summa 16 1,6 <0.14 PAH, summa cancerogena <0.035 <0.035 PAH, summa övriga 1,6 <0.11 PAH, summa L ,88 <0.060 PAH, summa M ,71 <0.040 PAH, summa H 0, ,5 3 0,05 <0.040 <0.040 Inga klorerade lösningsmedel påvisades i halter över laboratoriets rapporteringsgräns. M,p-xylen identifierades i 17R07GV, men i halter (mer än 1000 ggr) under C crit-gw. För dioxiner och furaner har ett lowerbound och ett upperbound beräknats. Framräknade halter för upperbound överstiger C crit-gw, medan värdet för lowerbound är 0. Inga halter av enskilda dioxiner eller furaner överstiger laboratoriets rapporteringsgräns. Framräknat upperbound för dioxiner och furaner i grundvattnet överstiger dock C crit-gw, vilket beror på att det framräknade värdet är en form av värsta scenario rapporterat av laboratoriet, där samtliga rapporteringsgränser är summerade (bilaga 2 samtliga analysprotokoll). 14 av 18

17 4.4 Porluft Inga klorerade lösningsmedel med tillhörande nedbrytningsprodukter påvisades över laboratoriets rapporteringsgräns (bilaga 2 samtliga analysprotokoll). 5. Diskussion, översiktlig riskbedömning Egenskapsområde A Provtagningen i egenskapsområde A syftade till att ge underlag avseende eventuell förekomst av föroreningar inför eventuellt framtida förändringar i markanvändningen. Höga halter av bly och zink uppmättes vid provtagningen i den översta halvmetern (halterna har avtagit betydligt i det undre jordlagret). Provpunkten är belägen på en innergård, där en blandning av grönytor med lekplats samt parkeringsplatser finns. Uppmätt halt av bly överstiger det hälsoriskbaserade riktvärdet 18 gånger, och halterna kadmium överstiger marginellt det hälsoriskbaserade riktvärdet. Med hänsyn till människors hälsa bedöms halterna koppar och zink inte utgöra oacceptabla risker. Enligt underlag från EBH-databasen har det tidigare funnits plåtslageri/bleckslageri på platsen. Det är okänt om verksamheten orsakat föroreningen. Exponeringsvägen som främst beaktas för bly är intag av jord via t.ex. munnen. Föroreningen har påträffats i direkt anslutning till en lekplats där barn vistas. Det bedöms därför föreligga oacceptabla risker med avseende på människors hälsa vad gäller särskilt halterna av bly. Ramböll rekommenderar att föroreningen avgränsas och därefter åtgärdas. Grundvattnet har inte påvisats vara påverkat av de föroreningar som provtagits. Inga klorerade lösningsmedel påvisades i halter över laboratoriets rapporteringsgräns. För dessa bör dock observeras att ämnena är extremt flyktiga, och förångning kan se dels vid provtagning, transport av prover samt när prover öppnas och analyseras på laboratoriet. Vid provtagning av dessa ämnen kan därför analyssvar visa på lägre halter än vad de faktiska halterna är. Inga klorerade lösningsmedel påvisades i porluftsmätningarna, vilket styrker analyssvaren från grundvattnet. Egenskapsområde B I översta halvmetern i egenskapsområde B överstiger framräknade UCLM 95 -halter riktvärdet för KM och MKM för flertalet av analyserade föroreningar. Föroreningarna har uppmätts i provpunkterna där det tidigare legat en bilskrot (17R01, 17R02 och 17R03). I Provpunkt 17R02 har fortsatt förhöjda halter (bly, medeltunga och tunga PAH över riktvärdet för KM) uppmätts på djupet 0,5-1 m. I övriga provpunkter där prov från djupare lager har analyserats understiger uppmätta halter tillämpliga riktvärden. I provpunkt 17R01 har inte prov från djupare lager analyserats, dock erhölls stopp under provtagningen vid ca 1 m djup, troligtvis mot berg. Föroreningar uppmätta i provpunkt 17R01 och 17R02 är därför inte avgränsade i djupled. 15 av 18

18 Dioxiner och furaner har uppmätts i halter över KM. Halterna har uppmätts på platsen där bilskroten tidigare har funnits, i samma provpunkt som högst halter uppmätts av övriga föroreningar. Vid egenskapsområde B har grundvatten provtagits i provpunkt 17R03. I denna provpunkt noterades en petroleumlukt vid både jordprovtagning och grundvattenprovtagning. Analys av jordproverna påvisade inga föroreningar i halter över tillämpliga riktvärden, dock uppmättes höga halter av petroleumrelaterade föroreningar i grundvattenprovet. Halterna som mätts upp i grundvattnet kan innebära oacceptabla risker med avseende på att använda vattnet som dricksvatten, miljörisker för ytvatten, ångor i byggnader och risker för våtmarker. Om området någon gång har fyllts upp med fyllnadsmassor finns även en risk att dessa kan ha fört med sig föroreningen. Förorenings ursprung är inte säkerställt. Petroleumföroreningen som påträffades i grundvatten i 17R03 fanns i djupare jordlager, under den förmodade naturliga jorden. Vanligtvis avslutas provtagning när bedömt naturliga jordlager har påträffats, men då grundvattenrör installerades i provpunkten borrades det djupare. Det är inte tidigare provtaget på det djupet på området, och det går därför inte att avgöra om föroreningen är en punktförorening, eller om den finns utspridd på en större yta i de djupare jordlagren. Trots att analyssvaren för jord inte visade på förekomst av petroleumföroreningarna bedömer Ramböll det som sannolikt att jorden är påverkad, även om laboratoriets analysmetoder inte upptäckte det som genom lukt- och synintryck noterades i fält. 6. Rekommendationer Egenskapsområde A Ramböll rekommenderar att utbredningen av blyföroreningen avgränsas, för att sedan åtgärda denna. Föroreningen har påträffats i direkt anslutning till en lekplats, och halterna är så pass höga att de kan innebära oacceptabla risker för människors hälsa, både på kort sikt och på längre sikt. Den främsta exponeringsvägen bedöms vara intag av jord, vilket innebär extra stor risk då barn vistas på området och kan få i sig jord via munnen. Avgränsning kan ske genom att tätare provtagning sker runt om den påträffade föroreningen, där området stegvis kan utökas om halterna inte avtar. Grundvattnet på område A har inte påvisats vara påverkat av föroreningar och ytterligare åtgärder bedöms därför för grundvattnet inte vara nödvändigt i dagsläget. 16 av 18

19 Egenskapsområde B Ett åtgärdsbehov föreligger för område B. Utifrån analysresultaten bedöms området främst påverkat av föroreningar där det tidigare legat en bilskrot (fastighet 87:5). Åtgärdsbehovet kan därför skilja sig inom området, och förekommande förorening rekommenderas att avgränsas ytterligare, för att inte hela området ska bedömas på samma sätt. Uppmätta halter i provtagningspunkt 17R04, 17R05 och 17R06 understiger de generella riktvärdena för KM, varpå det bedöms finnas delar av område B där det inte bedöms föreligga någon oacceptabel risk med avseende på människors hälsa eller miljön. Zink har identifierats i marken i halter som kan innebära risker för grundvattnet. I grundvattenproverna uppmättes dock inte halter som indikerar att det skulle bedömas medföra en oacceptabel risk. Vid provtagning av jorden påträffades inte mycket grundvatten, och tillrinningen var långsam vid grundvattenprovtagningen. En viktig spridningsväg för föroreningar är just genom transport med vatten, vilket gör att spridningsriskerna ut från området blir mindre om inte grundvatten finns. Det bör dock tilläggas att grundvattennivåerna generellt har varit låga under 2017, och under år med större nederbördsmängder då grundvattenståndet är högre kan riskerna för spridning denna väg öka. Den förorening som påträffats i provpunkt 17R03 (som inte uppmättes för analyserna av jord, men som uppmättes för grundvatten), bedöms vara belägen nere i naturligt jordlager. Materialet bedömdes vara en siltig lera, vilket generellt är en tät jordart. Dock har även materialet ovan påträffad förorening varit tät, och Ramböll har inte kunnat avgöra var föroreningen kommer ifrån om detta är källområdet eller om föroreningen är utbredd. Vid eventuell sanering bedöms största spridningsrisk av föroreningarna i ytlig jord vara genom att jorden sprids via t.ex. damning, smutsiga redskap, eller att den av annan anledning kontaminerar annan mark. Grundvattnet är beläget djupare, de ytliga föroreningarna bedöms därför inte spridas med detta. Om jordmassor läggs upp på mark utan att täckas kan eventuellt regn föra med sig föroreningar med lakvatten. Petroleumföroreningarna som påträffats grundvatten djupare ner i naturligt jordlager bör avgränsas ytterligare för att kunna bedöma om spridning av dessa sker ut från området, samt för att identifiera källområdet. Information till tillsynsmyndigheten Enligt Miljöbalken skall den som äger eller brukar en fastighet genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och denna kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö, oavsett om området tidigare ansetts förorenat ( Underrättelse om upptäckt förorening enligt 10 kap 11 MB ). Ramböll rekommenderar därför att exempelvis denna PM delges tillsynsmyndigheten. Innan arbeten inom förorenat område påbörjas ska en anmälan i god tid (minst sex veckor innan) inlämnas till tillsynsmyndigheten ( Anmälan om efterbehandling 17 av 18

20 av förorenat område enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ). 7. Referenser Naturvårdsverket, Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport SGU, Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. SGU Kartgeneratorn, Svenska Petroleum Institutet (SPBI), Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. SPI rekommendation. April US EPA (2016). EPA On-line Tools for Site Assessment Calculation. Screening Level Implementation of the Johnson and Ettinger Vapor Intrusion Model. [ VISS, WSP, 2016a. DP 1054-Unionen, Geo- och Miljöutredning. Markteknisk undersökningsrapport (MUR) WSP, 2016b. DP 1054-Unionen, Geo- och Miljöutredning. Sammanställning av analysresultat. 18 av 18

21 Meters