PM Analys av porluft i mark

Transkript

1 14U26422 PM Analys av porluft i mark Område A, Bolinder Strand Järfälla kommun Hornsgatan 174, Stockholm. Växel bjerking.se

2 Sida 1 (6) Uppdragsnamn Område A, Bolinder Strand Järfälla kommun Analys av porluft i mark JM AB Stockholm Uppdragsgivare Jeanette Dau, JM AB Vår handläggare Örjan Nilsson Datum Bakgrund, bakgrund och syfte har på uppdrag av JM AB utfört en miljöteknisk undersökning, med avseende på porluft i mark inom område A vid Bolinder Strand i Järfälla kommun. I området planerar JM att uppföra två flerfamiljshus i sex till sexton våningar med tillhörande förråd, garage och grönytor. Syftet med denna undersökning är att undersöka om det förekommer klorerade kolväten i marken inom det aktuella markområdet. 2 Områdesbeskrivning Bolinder Strand område A ligger i den nordöstra delen av Bolinderområdet. Det aktuella undersökningsområdet är ca m och avgränsas av Godsvägen i öster och Harry Bergstens väg i norr. Idag finns det på platsen en gammal brukslänga i tegel och i den finns bl a en bilverkstad och en smidesverkstad. Markytorna inom området utgörs till stor del av plana, grusade och delvis asfalterade parkeringsytor med en svag lutning uppåt i områdets östra del, se figur 1. Vid den planerade exploateringen ska två flerfamiljshus med underliggande förråd och garageplan uppföras. En del av den befintliga brukslängan kommer att rivas för att ge plats för parkmark och hus, se figur Markförhållanden Enligt tidigare utförda geotekniska undersökningar inom Bolinderområdet utgörs marken generellt av 0,5-1 m fyllnadsmassor som underlagras av naturlig lera med inslag av silt på berg. Hornsgatan 174 Stockholm Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 2 (6) Figur 1. Undersökningsområdet är skrafferat i rött. Bild från Figur 2. Planerad exploatering inom området. Illustration daterad , erhållen från JM. 3 Genomförande Nu genomförd undersökning omfattar provtagning av porluft vid läget runt de nya husen. Luftproverna undersöktes med avseende på klorerade kolväten och dess nedbrytningsprodukter. Två provpunkter, punkt P1 och P4 är utförd inomhus under en befintlig betongplatta, i övriga provpunkter utfördes provtagningen utomhus. I bilaga 1 redovisas provpunkternas placering i förhållande till planerad bebyggelse. Innan fältarbetet utfördes upprättade en provtagningsplan. Provtagningsplanen baserades på information om tidigare verksamhet i området. I bilaga 2 redovisas en ritning över tidigare verksamhet. Provtagningsplanen godkändes av Byggoch miljöförvaltningen i Järfälla kommun i juni Fältarbete Provtagning av luft utfördes och av Örjan Nilsson och Eleonore Lövgren,. Totalt utfördes sex mätningar med ett porgasspjut ca 0,7 m under markytan. Provpunkternas läge mättes in med måttband. P1 är placerad i en tom i byggnad. Provtagningen utfördes under grundplattan genom att det borrades ett hål, betongtjocklek ca 40 cm. P2, P3, P5 och P6 är placerade utomhus. P4 är placerad inne i en lokal med en bilverkstad. Provtagningen utfördes under grundplattan genom att det borrades ett hål, betongtjocklek ca 60 cm. Inte i någon provtagningspunkt noterades någon lukt eller annan indikation på förorening. Samtliga koladsorbentrör transporterades omgående i kylbox till externt laboratorium. Laboratorieanalyser avseende klorerade kolväten och dess nedbrytningsprodukter, genomfördes av det ackrediterade laboratoriet ALS Laboratories.

4 Sida 3 (6) Figur 3. Provpunkternas läge. 4 Bedömningsgrunder Det saknas nationella riktvärden för klorerades lösningsmedel i porluft i jord. Halterna i markens porluft jämförs därför med hälsobaserade riktvärden, se tabell 1. För många ämnen bedöms att hälsoeffekter bara uppkommer över en viss dos. Uppskattningar av en sådan lågrisknivå eller tolerabel dos bygger på data från djurförsök eller epidemiologiska undersökningar. Det finns lågrisknivåer i luft för icke gentoxiska ämnen, RfC, som avser den maximala koncentrationen i luft av ett ämne som personer ska kunna exponeras för under en hel livstid utan någon negativ hälsoeffekt. För gentoxiska ämnen finns en lågrisknivå, RISKinh, som anger en lågrisknivå, vilket i Sverige är satt till 1 extra cancerfall per personer exponerade under en hel livstid. Värden för RfC och RISKinh är hämtade från Naturvårdsverkets vägledning för riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, rapport 5976). Människor exponeras för föroreningar även på annat sätt än via förorenad mark, till exempel via livsmedel, dricksvatten och luft. Eftersom den totala exponeringen inte bör överstiga det tolerabla dagliga intaget anser Naturvårdsverket att ett förorenat markområde maximalt får bidra med 50 procent av lågriksnivån för luft, dvs. de lågrisknivåer som redovisas i tabell 1 bör enligt Naturvårdsverket reduceras med 50 %. För jämförelse används även Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden (AFS 2005:17) dels Nivågränsvarde (NGV) och korttidsvärde (KTV). NGV anger högsta godtagbara genomsnittshalt under en arbetsdag och KTV är ett medelvärde för exponering under 15 minuter. Dessa gränsvärden är framtagna av Arbetsskyddsstyrelsen av arbetsmiljöskäl i industrier där man hanterar aktuella kemikalier. De hygieniska gränsvärdena redovisas i tabell 1.

5 Sida 4 (6) 5 Resultat Inte i någon punkt detekterades en halt över tillämpade bedömningsgrunder. Endast i punkt 4, inne i bilverkstaden, uppmättes en halt över laboratoriets rapporteringsgräns, den halten är under lågrisknivån. Uppmätta halter av klorerade föreningar i luft och porluft redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Uppmätta halter av klorerade kolväten i luft och porluft i jämförelse med lågrisknivåer från Naturvårdsverket samt Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden. Samtliga halter i µg/m 3 luft. Ämne P1 P2 P3 P4 P5 P6 Lågrisknivå Hygieniskt gränsvärde RfC RISK inh NGV KTV Triklormetan (kloroform) <10 <20 <20 <10 <20 < ,1,1-Trikloretan <10 <20 <20 <10 <20 < Tetraklormetan <10 <20 <20 <10 <20 <20 6, Trikloreten <10 <20 <20 20 <20 < Tetrakloreten <10 <20 <20 <10 <20 < Vinylklorid <10 <20 <20 <10 <20 < ,1-Dikloreten <10 <20 <20 <10 <20 < trans-1,2-dikloreten <10 <20 <20 <10 <20 < cis-1,2-dikloreten <10 <20 <20 <10 <20 < ,2-Dikloretan <10 <20 <20 <10 <20 <20-3, Diklorpropan <10 <20 <20 <10 <20 < Diklormetan <10 <20 <20 <10 <20 < Utvärdering Inte i någon punkt detekterades en halt över tillämpade bedömningsgrunder. För Tetraklormetan och 1-2 dikloretan är laboratoriets rapporteringsgräns något högre än Naturvårdsverkets lågrisknivåer vilket betyder att i ett värsta scenario kan det i området förekomma halter av dessa ämnen i mark upp till ca 6 gånger lågrisknivån för inandningsluft (12 gånger om en reducering utförs med 50 %). Den analyserade porluften är en koncentrerad halt som indikerar vad som kan finnas i mark under en byggnad. Halten i inomhusluften kommer att bli betydligt lägre eftersom luften kommer att spädas ut genom luftomsättningen i huset. Utspädningsfaktorn mellan halten i porluften och halten i inomhusluften är därför en central del vid bedömningen. Utspädningsfaktorn påverkas av en mängd faktorer såsom advektion, diffusion, jordens täthet och fuktighet, avstånd till förorening, föroreningens egenskaper, byggnadens konstruktion, luftomsättning mm. 6.1 Utspädning porluft till inomhusluft Föroreningar från marken transporteras in i byggnader genom diffusion och konvektion. Diffusionen sker via porer i materialet i de byggnadsdelar som ansluter mot mark samt genom sprickor och otätheter i byggnadsdelarna. Konvektion sker via sprickor och otätheter. Diffusionen drivs av en koncentrationsgradient medan konvektionen drivs av en tryckgradient. I tabell 2 nedan redovisas data från modellering av föroreningstransport av

6 Sida 5 (6) flyktiga organiska föreningar från porluft och in i en byggnad som är byggd utan felaktigheter i grundplattan 1. Tabell 2. Modellerad utspädning mellan porluft och inomhusluft för olika jordar och djup (Leback, 2002). Jordart Djup till förorening (m) Platta på mark - diffusion Sand 0-0,7 1/ / ,7-2,0 1/ /1 600 >2,0 1/ /2 800 Morän 0-0,7 1/ / ,7-2,0 1/ / >2,0 1/ / Lera 0-0,7 1/ / ,7-2,0 1/ / >2,0 1/ / Platta på mark - konvektion På den aktuella platsen är jordarterna ca 0,5-1 m fyllning på lera. Under bostadshusen kommer det att byggas ett garageplan, se bilaga 1. Detta innebär att all fyllning schaktas bort och grundläggningen kommer att ske på lera. Utifrån detta samt de redovisade utspädningsfaktorerna i tabell 2 bedöms utspädningen mellan porluft och byggnad vara ca gånger. De halter som uppmätts i porluften under läget för planerad byggnad överstiger lågrisknivåerna i ett värsta scenario 12 gånger. Det krävs minst en utspädning mellan porluft och inomhusluft på 1/12 för att klara lågrisknivåerna inne i byggnaden. Sammantaget betyder det att om grundplattan konstrueras, och byggs, på rätt sätt så är utspädningen mellan porluft och inomhusluft ca gånger, dvs. det finns en stor säkerhetsmarginal ( / 12 = 1750 gånger). 7 Slutsats Provtagningen har indikerat att det inom planområdet inte finns några förhöjda halter av klorerade kolväten som skulle kunna påverka hälsa eller miljö. Endast i en provpunkt, under bottenplattan inne i bilverkstaden, uppmättes en detekterbar halt. I den punkten uppmättes trikloreten i en halt av precis över laboratoriets rapporteringsgräns, men under lågrisknivån. Denna del av brukslängan ska dock rivas och bli parkmark. I de punkter som var placerade vid läget för planerade byggnader uppmättes inga halter över laboratoriets rapporteringsgräns. Denna PM ska delges Bygg- och Miljöförvaltningen i Järfälla kommun. 1 Leback, Johanna. Hur grundkonstruktionen påverkar transport av flyktiga föroreningar från marken och in i en byggnad. KTH Examensarbete no 320. Stockholm oktober 2002.

7 Sida 6 (6) Bilagor Bilaga 1 - Provpunkternas placering i förhållande till planerade byggnader (inkl garageplan) Bilaga 2 - Tidigare verksamhet i området. Bilaga 3 - Protokoll från utförda laboratorieanalyser Örjan Nilsson Telefon orjan.nilsson@bjerking.se Eleonore Lövgren Granskning