Miljöteknisk markundersökning av f.d. kemtvätt

Transkript

1 Länsstyrelsen i Västmanlands län Bele 7, Köping kommun Miljöteknisk markundersökning av f.d. kemtvätt

2 Datum: Uppdragsansvarig: Helena Branzén Handläggare: Kristina Haglund Diarienr: (15)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING UPPDRAG OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING Allmänt Jordlagerföljd och topografi Hydrogeologi Markanvändning HISTORIK UTFÖRANDE Tidigare undersökningar Potentiella föroreningar och föroreningskällor Fältundersökning och metoder Allmänt Grundvatten Jord Luft Laboratorieanalyser Avvikelser från provtagningsplan RESULTAT Fältindikationer samt PID-mätning Analysresultat SAMLAD RISKBEDÖMNING Föroreningarnas karakteristik och farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar och spridning Känslighet och skyddsvärde Utvärdering och riskklassning FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE REFERENSER Bilagor 1. Situationsritning: 1a och 1b (inomhus) 2. Fältprotokoll 3. Analysprotokoll, inomhusmätning 3 (15)

4 1 SAMMANFATTNING En kompletterande undersökning har utförts på f.d. Köpings kemiska tvätt på fastigheten Bele 7 i Köping kommun. Sedan tidigare har fastigheten klassats i riskklass 2, stor risk, enligt MIFO-metodiken. År 2005 genomförde Sweco en miljöteknisk undersökning på mark, grundvatten, porluften under husgrunden samt inomhusluften på fastigheten. Resultaten från undersökningen visar på förhöjda halter i porluften under plattan i två punkter. Den kompletterande undersökningen syftar till att utföra en förnyad riskbedömning och riskklassning. Där kemtvätten hade sin verksamhet är det idag en cykelverkstad i centrala Köping. Cykelverkstaden ligger en halvtrappa ner i ett flerbostadshus. Fältundersökningen utfördes på jord och inomhusluft. Ett grundvattenrör installerades men gav inget vatten. Både den tidigare undersökningen och den nu genomförda undersökningen vittnar om dåligt tillgång till ytligt grundvatten. Antagligen finns grundvatten djupare ner i berg. Bedömningen är att objektet kan klassas i risklass 2-3, måttlig till stor risk. Osäkerheter råder fortfarande om omfattning och avgränsning av föroreningssituationen. Den största exponeringsrisken bedöms vara inandning av ångor för de människor som vistas och bor i huset. Inomhusmätningar i cykelverkstaden har visat att halterna av klorerade lösningsmedel är låga och är riskerna för människors hälsa och miljö bedöms som små. Med avseende på de hälsobaserade riskerna är vår bedömning är att ingen ytterligare undersökning eller efterbehandling med avseende på klorerade lösningsmedel är nödvändig på objektet. För att kontrollera spridningsbilden i grundvattnet krävs bergborrade grundvattenrör. 4 (15)

5 2 UPPDRAG OCH SYFTE SGI har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län att utföra en kompletterande undersökning på en f.d. kemtvätt på Bele 7 i Köping kommun. I uppdraget ingick även att undersöka fyra f.d. kemtvättar i Arboga och dessa undersökningar redovisas i en separat rapport (SGI, 2011). Sedan tidigare har fastigheten klassats i riskklass 2, stor risk, enligt MIFO-metodiken. Omfattning, avgränsning och eventuell spridning av den konstaterade föroreningsförekomsten är osäker och därför bedömde länsstyrelsen att ytterligare undersökningar behövde genomföras. Undersökningen syftar till att utföra en förnyad riskbedömning och riskklassning av objektet. Undersökningen syftar till att klarlägga: Föroreningsnivå i grundvatten och inomhusluft Spridningsförutsättningar Risken för negativa effekter för människor som bor, arbetar på eller besöker området Riskklass enligt MIFO-metodiken Behov av eventuella kompletterande undersökningar Översiktligt behov av åtgärder 3 OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 Allmänt F.d. Köpings kemiska tvätt låg på Scheelegatan 8, centralt belägen i Köping (se Figur 1). Där kemtvätten hade sin verksamhet är det idag en cykelverkstad. Cykelverkstaden ligger en halvtrappa ner i ett flerbostadshus. Stora delar av ytan kring bostadshuset är asfalterad och används som parkeringsyta. Närområdet består av bostadshus. 5 (15)

6 50 m N Figur 1 Den f.d. kemtvätten låg på Scheelegatan 8 och är inringad i figuren. Köpingån är belägen nordöst om objektet. (källa: Jordlagerföljd och topografi En geokarta över det aktuella området har tidigare upprättats (Sweco Viak, 2006) och redovisas i Figur 2. Enligt geokartan består de naturliga jordarterna av lera vid Bele 7. Vid den nu utförda markundersökningen och den tidigare fältundersökningen (Sweco Viak, 2006) noterades att marken bestod av 0,5-1 m grusig sandig fyllning följt av torrskorpelera/lera ner till ca 4-5 m under markytan. I nedersta nivån noterades siltiga lager. Sweco uppgav att leran underlagrades av hård packad morän i två av tre provtagningspunkter. Vid den nu utförda undersökningen bedömdes det underliggande lagret till block eller berg vid ca 4,1-4,4 m under markytan. Jordlagerföljden redovisas i bilaga 2. Vid en energibrunn ca 600 m sydväst om objektet var djup till berg är ca 5 m (SGU, 2010). Topografin indikerar att det lutar mot nordost, mot Köpingån. 6 (15)

7 Figur Geokarta över det aktuella området, upprättad av Sweco Viak, F.d. Köpings kemtvätt syns i mitten av bilden. På kartan syns ytterligare en kemtvätt, Tvätt Elegans, samt fem grundvattenrör längs med Köpingsåsen (GV8-GV16). Hydrogeologi Vid den nu genomförda undersökningen sattes ett grundvattenrör ner till berg/block, men inget vattenförande jordlager fanns i denna punkt. Information om den hydrologiska situationen på området har hämtats ifrån Swecos rapport. Köpingsåsen löper från nordväst mot sydost genom Köping och grundvattenströmningen i åsen sker i åsens riktning. Dricksvattenuttaget för Köping görs ca 800 m nordväst om objektet. Ett flöde skapas sannolikt mot uttagsbrunnarna vid vattenverket. Den f.d. kemtvätten ligger utanför vattenskyddsområdet för vattentäkten. Sedan tidigare finns det kommunala grundvattenrör (GV8-GV16) installerade längs med åsen, se Figur 2. Vid den tidigare undersökningen (Sweco Viak, 2006) installerades tre grundvattenrör men vid provtagningstillfället fanns det vatten i endast ett av rören. Nivåmätningen i röret indikerade att grundvattnet här inte har någon kontakt med grundvattnet i Köpingåsen. Grundvattennivån låg betydligt högre på Bele 7 än vid Köpingsåsen. Det är oklart om grundvattenströmningen på objektet sker mot åsen i syd-sydost eller mot Köpingån i nordost. De tre grundvattenrören är överasfalterade och går inte att provta ytterligare. Både den tidigare undersökningen och den nu genomförda undersökningen vittnar om dåligt tillgång till ytligt grundvatten. Antagligen finns grundvatten djupare ner i berg. 7 (15) köping\rapport_köping_ doc Utskrivet:

8 3.4 Markanvändning Fastigheten används som bostadshus och markanvändningen klassas som KM, känslig markanvändning. 4 HISTORIK Enligt MIFO fas 1 inventeringen (F ) var kemtvätten verksam i över 25 år, från 1940-talet fram till ca år Troligtvis var det endast ett inlämningsställe på slutet av verksamhetsperioden. Enligt inventeringen har trikloreten använts som tvättvätska men den tidigare undersökningen (Sweco Viak, 2006) indikerade att tetrakloreten användes i verksamheten. Kemtvättens tvättmaskin stod troligtvis i östra hörnet av cykelverkstaden, se Figur 3. Den äldre vatten- och avloppsritningen visar att avloppet mynnade ut i en brunn på husets kortsida. Denna brunn är överasfalterad idag. Trolig placering av f.d. tvättmaskiner Figur 3 Ritning över vatten- och avloppsnätet, år Tvättmaskinen var troligen placerad i den östra delen av lokalen. 8 (15)

9 5 UTFÖRANDE 5.1 Tidigare undersökningar MIFO-undersökning fas 1 utfördes av Västmanlands länsstyrelse 2004 (F ). Fastigheten klassades då i riskklass 2, stor risk. Under 2005 utförde Sweco en undersökning med avseende på föroreningar i mark, grundvatten och porluften under husgrunden samt inomhusluft. Vid undersökningen genomfördes tre skruvborrprovtagningar utomhus samt provtagning av porluft under husplattan i nio punkter. Dessutom utfördes en uppföljande analys av inomhusluften. Resultaten från undersökningen visar på förhöjda halter i porluften under plattan i två punkter. En av punkterna, belägen norr om cykelverkstaden, låg på ett förhållandevis stort avstånd från det förmodade kemtvättsutrymmena. Efterföljande kontrollmätning av inomhusluften visade på halter under lågrisknivåer. 5.2 Potentiella föroreningar och föroreningskällor Tetra och/eller trikloreten har använts som tvättvätska i kemtvätten. Detta föranleder till att tetrakloreten och dess nedbrytningsprodukter (trikloreten, dikloreten och vinylklorid) kan förekomma i mark och grundvatten. Potentiella föroreningskällor är spill och läckage av tetrakloreten och trikloreten vid användning av produkterna inne i byggnaden. Kemtvätten var belägen i en källare vilket ökar spridningsrisken av föroreningar till mark och grundvatten. Föroreningarna kan även ha ansamlats i äldre avloppsbrunnar. 5.3 Fältundersökning och metoder Allmänt Undersökningen fokuserade på att undersöka föroreningskällan kring Bele 7. Fältundersökningen utfördes den 8 november, En provtagningsplan skickades till Länsstyrelsen i Västmanlands län några veckor innan fältundersökningen. Fältarbetet utfördes av Urban Lord, WSP och Kristina Haglund, SGI. Provpunkterna finns redovisade i bilaga 1a och 1b. Fältundersökningen utfördes på jord och inomhusluft. Luftprovtagarna hängde uppe i 7 dagar och togs ner av Sari Välimaa från Västmanlands länsstyrelse. Inmätning och avvägning av provpunkterna utfördes med GPS-utrustning från WSP. Koordinaterna redovisas i bilaga 2 i koordinatsystem RT90 2,5 gonv. Vid Swecos tidigare undersökning etablerades nio slangar för provtagning av porluft bostadshusets källarplan. Dessa slangar tätades med silikon vid fältundersökningen. 9 (15)

10 5.3.2 Grundvatten Ett grundvattenrör (GV 1) installerades på fastigheten men gav inget vatten vid provtagningstillfället. Ytterligare ett grundvatten rör skulle ha installerats på norra långsidan, i närheten av den provpunkt där förhöjda halter i porluften hade påvisats. Två sonderingar (2a och 2b i Bilaga 1a) utfördes som visade att lera fanns hela vägen ner till berg/block, ca 4,1 m under markytan. Sonderingsstålet var torrt och det bedömdes inte som lämpligt att sätta ett grundvattenrör på detta område. Grundvattenröret, GV1, installerades ner till 4,4 m under markytan. Röret är ett stålrör med diametern 1 tum. Röret sitter i markhöjd under en däcksel. Filterlängden är 0,5 m. Filtersand lades kring filtret och hålet tätades med bentonit för att undvika nedträngning av ytvatten Jord Jordprovtagning utfördes i samband med installation av grundvattenröret. Samlingsprover togs ut på varje 0,5 m alternativt varje jordart. Jordlagerföljd noterades i fältprotokollet, se bilaga 2. Provtagning uttogs både i PID-påse och i glasburk. Jordproverna undersöktes med PID-instrument (MiniRae 2000) för att mäta förekomst av flyktiga föroreningar. PID-mätning utfördes i anslutning till jordprovtagningen och påsarna var rumstempererade Luft Tre passiva provtagare av märket Radiello sattes upp inne i cykelverkstaden, se bilaga 1b. Provtagarna hängde uppe i 7 dagar. 5.4 Laboratorieanalyser Analys av de passiva provtagarna utfördes av ALS Scandinavia AB, som är ett ackrediterat laboratorium. 5.5 Avvikelser från provtagningsplan Som tidigare nämnts hittades inget vattenförande jordlager ovanför det som bedömdes som berg eller block. Inga grundvattenprover kunde därför tas och endast ett grundvattenrör installerades. En skruvborrprovtagning var planerad att utföras utanför cykelverkstaden på den östra sidan. Skruvborrningen skulle ske strax intill en befintlig brunn. I samma område går vattenledningen in till bostadshuset. Kontakt togs med Köpings kommun och med fastighetsägaren men det exakta läget på vattenledningen kunde inte lokaliseras. För att inte skada några ledningar utfördes aldrig den provpunkten. 10 (15)

11 6 RESULTAT 6.1 Fältindikationer samt PID-mätning Resultaten från PID-mätningen finns i bilaga 2. De uppmätta PID-mätvärdena låg under 11 ppm vilket bedöms som låga värden. 6.2 Analysresultat I Tabell 1 nedan redovisas resultaten från inomhusmätningen i cykelverkstaden. Även resultaten från den inomhusmätning som gjordes 2005 (Sweco Viak, 2006) finns med i tabellen. Det finns olika jämförvärden att använda med olika utgångspunkter. Nivågränsvärde (NGV) och korttidsvärde (KTV) är hygieniska gränsvärden enligt AFS 2005:17. NGV anger högsta godtagbara genomsnittshalt under en arbetsdag och KTV är ett medelvärde för exponering under 15 minuter. Dessa gränsvärden är framtagna av Arbetsskyddsstyrelsen av arbetsmiljöskäl i industrier där man hanterar aktuella kemikalier. En annan utgångspunkt är att jämföra mot kroniskt lågriskvärde (RfC) eller cancerogent lågriskvärde (Risk inh ). Lågriskvärden är hämtade från NV 5976 eller från IMM rapport 1/98. Både hygieniska gränsvärden och lågriskvärden gäller för inandningsluft. Tabell 1 Redovisning av påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen i inomhusluften på Bele 7, Köping. Övriga klorerade produkter understeg detektionsgränsen. Halterna anges i µg/m3. Provpunkt L1 L2 L3 Placering Verkstad Kontor WC Klorerade alifater Vid disken Sweco, Diklormetan <0,2 0,3 <0,2 <0,2 1,1,1-trikloretan 0,9 0,6 0,6 <0,2 Trikloreten (TCE) Tetrakloreten (PCE) Finns ej jämförvärder Tetraklormetan 0,6 0,5 0,4 <0,2 Jämförelsevärden. Lågriskvärden har hämtats från NV 5976 om inget annat anges. Halter i µg/m 3. Ämne Lågriskvärde, RfC/Risk inh Nivågränsvärde (NGV) Korttidsvärde (KTV) Diklormetan Risk inh = Trikloreten (TCE) Risk inh = Tetrakloreten (PCE) RfC= Risk inh = ,1,1-trikloretan RfC= Hämtad från IMM (15)

12 En detektion av klorerade lösningsmedel påvisades i proverna men halterna var låga och understeg hygieniska gränsvärden och lågriskvärden. Halterna av tetra- och trikloreten är något lägre än resultaten från den tidigare mätningen. Resultaten kan variera beroende på väder och temperatur. Det finns även spår av 1,1,1-trikloretan, tetraklormetan och diklormetan i inomhusluften som inte påvisades i inomhusmätningen från SAMLAD RISKBEDÖMNING Inför en samlad riskbedömning ska aspekter såsom föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde vägas in. Riskbedömningen ska mynna ut i en riskklassning enligt MIFO-metodiken (NV 4918). Riskbedömningen bygger på nya resultat från inomhusmätningen och de tidigare resultaten från Swecos undersökning. 7.1 Föroreningarnas karakteristik och farlighet Klorerade lösningsmedel bedöms som en ämnesgrupp med mycket hög farlighet enligt NV Tetrakloreten (eller perkloreten, PCE) och trikloreten (TCE) har varit vanliga lösningsmedel inom kemtvättindustrin, men har även använts för avfettning av metaller. Dikloreten (DCE) och vinylklorid (VC) är nedbrytningsprodukter till PCE och TCE och kan hittas i mark och grundvatten där klorerade lösningsmedel har använts. I det sista nedbrytningssteget bryts vinylklorid ner till eten, koldioxid och vatten. Deras höga densitet gör att de sjunker nedåt i akvifären. De är lättflyktiga och förekommer ofta i porluften på områden som är förorenade av ämnena. Det fanns även spår av 1,1,1-trikloretan, tetraklormetan och diklormetan i inomhusmätningen. Dessa produkter har ingen koppling till tetrakloreten men kan förekomma i lösningsmedel. Generellt är klorerade lösningsmedel hälsoskadliga och är eller misstänks vara cancerogena. De är giftiga och skadliga för vattenlevande organismer och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. Vissa klorerade lösningsmedel bryter också ned ozonskiktet. Vinylklorid bedöms som den farligaste av de klorerade kolvätena på grund av att vinylklorid är cancerframkallande och mycket flyktigt. Exponering av klorerade kolväten som finns i jorden sker huvudsakligen via inandning av ångor eller vid intag av förorenat grundvatten. Exponering kan också ske genom kontakt med förorenad jord. 7.2 Föroreningsnivå Ett grundvattenprov har tidigare analyserats (GV C, Sweco Viak 2006). Halterna av klorerade lösningsmedel understeg detektionsgränsen. Inga fler grundvattenprover i närområdet har kunnat provtas då det har varit dålig tillgång till ytligt grundvatten. 12 (15)

13 Grundvattenprover från GV13 och GV14 i Köpingåsen analyserades Diklormetan, cis-1,2-dikloreten och tetrakloreten påvisades då. Grundvattenrören ligger ca m sydöst om Bele 7. Det är ett relativt stort avstånd från fastigheten och det kan tänkas att andra verksamheter har gett upphov till de uppmätta halterna. Fyra jordprover analyserades 2005 med avseende på klorerade lösningsmedel. Resultaten från laboratorieanalyserna visade inga halter över detektionsgränsen. Halterna i inomhusluften klassas som mindre allvarliga föroreningsnivåer eftersom de understiger hygieniska gränsvärden och lågriskvärden. Resultaten från porluftsmätningen under husgrunden (Sweco Viak, 2006) visade på halter över s.k. lågriskvärden av tetra- och trikloreten. Även cis-1,2-dikoreten detekterades. Lågriskvärdena gäller för inandningsluft. Porluften under betongplattan kommer att spädas genom luftomsättning i huset och en utspädningsfaktor används innan halterna kan jämföras med lågriskvärdena. Inomhusmätningar indikerar att utspädningsfaktorn mellan porluften under betongplattan och inomhusluften är i storleksordningen 1000 gånger. Med inräknad utspädningsfaktor så understiger halterna lågriskvärdena. Porluftsmätningen indikerar dock att en förorening kan finnas under byggnaden. 7.3 Spridningsförutsättningar och spridning Jordlagerföljden består av fyllning som underlagras av lera. Täta jordlager som lera hindrar spridningen av föroreningar. I tättbebyggda områden kan det finnas ledningsgravar som ökar spridningsförutsättningarna. Spridningsförutsättningar från byggnader till mark och grundvatten bedöms som stora eftersom kemtvätten har legat i källarplan och det har funnits golvbrunnar i lokalen. Spridningen till ytvatten bedöms som stora eftersom Köpingån ligger relativt nära (ca 120 m). Spridning av klorerade lösningsmedel styrs ofta av grundvattnets hastighet och riktning. Bedömningen är att grundvattnet finns djupare ner i berg på Bele 7. Det är oklart om grundvattnet rinner mot Köpingåsen i syd-sydost eller mot Köpingån i nordost. Sammantaget bedöms spridningsförutsättningarna som stora men den faktiska spridningen i grundvattnet har inte kunnat bedömas. En förorening har påvisats under husets grund men inomhusmätningar visar att spridningen från mark till byggnaden är låg. 7.4 Känslighet och skyddsvärde Den f.d. kemtvätten ligger i ett bostadshus. Boende bor dock en trappa upp vilket minskar risken för kontakt med föroreningar via gasinträngning. De som har största risk att utsättas för gasinträngning är yrkesverksamma i cykelverkstaden. Det finns risk att grundvattnet som tränger ner i berget har kontakt med Köpingsåsen. Köpings kommuns vattentäkt är placerad uppströms den f.d. kemtvätten och risken för att förorena vattentäkten är liten. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det endast energibrunnar nedströms. Känsligheten bedöms som stor till mycket stor. 13 (15)

14 Objektet ligger i tättbebyggt område och ingen särskilt skyddsvärd miljö är känt i när området. Skyddsvärdet bedöms därflir som måttlig. 7.5 Utvärdering och riskklassning Den genomförda undersökningen visar att det finns spår av klorerade lösningsmedel i inomhuslufien men haltema understiger hygieniska gränsvärden och lågriskvärden. Ing et grundvatten påträffades vid undersökningen och därft5r har inte fbroreningsnivån i grundvattnet kunnat utvärderas. Vid den tidigare undersökningar (Sweco Viak, 2006) bedömdes föroreningshalten i grundvatten (1 prov) och jord (4 prover) som mindre all varlig. Bedömningen är att objektet kan klassas i riskiass 2-3, måttlig till stor risk. Osäkerheter råder fortfarande om omfattning och avgränsning av föroreningssituationen. Den största exponeringsrisken bedöms vara inandnmg av ångor för de människor som vistas och bor i huset. Jnomhusmätningar i cykelverkstaden har dock visat att halterna av klorerade lösningsmedel är låga och är riskerna för människors hälsa och miljö bedöms som små. 8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Med avseende på de hälsobaserade riskerna är vår bedömning är att ingen ytterligare undersökning eller efterbehandling med avseende på klorerade lösningsmedel är nöd vändig på objektet. Det råder dock osäkerheter om grundvattnet är påverkat av klorerade lösningsmedel och om det sker någon spridning till Köpingsåsen. För att kontrollera spridningsbilden och undersöka om det halter som påvisades i GV 13 och GV 14 kan härledas till Bele 7 krävs fler provtagningar av grundvattnet. Vår bedömning är att det krävs bergborrade grund vattenrör för att nå grundvattnet. För att bedöma lämplig placering för bergborrade brunnar krävs först en kartläggning av bergets överyta och förekomst av sprickzoner. Statens geotekniska institut Markmiljö f ~ ~ Kristina Haglund Helena Branzén Ilandläggare Uppdragsledare 14(15) r.~i~e~bra\2o1 lviiksta ramavtal västinanlands län u dnr O7tförstudie kemtoöttar arboga och köping dnr \rapporteri,apport köpingtrapport_köping_ doc Utsiutvet

15 REFERENSER Arbetsmiljöverkets författningssamling (2005). Hygiensiska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. AFS 2005:17 Länsstyrelsen i Västmanlands län, MIFO fas 1 (2004 rev och 2007); F Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet (1998). Risk assessment of carcinogenic air pollutants. IMM-rapport 1/98 Naturvårdsverket (2008). Kvalitetsmanual arbetet med förorenade områden, flik 21 Förstudie Naturvårdsverket (2009). Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976 Naturvårdsverket (1999). Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Vägledning för insamling av underlagsdata. Rapport 4918 SGF (2004). Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar, rapport 1:2004, ISSN SGI (2011). Barnhuset 2, Sturestaden 3:1, Sturestaden 3:2 och Kapellet 1 & 2, Arboga kommun. Miljöteknisk markundersökning av f.d. kemtvättar. Daterad Dnr SGU. Brunnsarkivet, SWECO VIAK AB (2006), Köpings kemiska tvätt och tvättelegans i Köping, Förstudie med avseende på föroreningar i mark, grundvatten och porluft. Uppdragsnummer Daterad (15)