RAPPORT. Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola. Uppföljning och utvärdering 2009-2014



Relevanta dokument
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Hälsa och balans i arbetslivet

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kursutvärderingsformulär

Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola

Bilaga 1 Checklista för förberedelser

STUDENTER I JOBBKRISEN

UTVÄRDERING. Sammanställning av utvärderingsresultat. Historia /2015 S2ab. Utvärdering Hi2 2014/15" 1

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Evaluation Summary - CD5570 DoA, distans VT 2004 Dan Levin

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Hur upplevde eleverna sin Prao?

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping

Sammanställning av enkätundersökning

FÖRDJUPAD ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN VÅREN 2003

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

Elevdemokrati och inflytande

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

Enkät bemanning. juni 2014

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Kursrapport Bibliotek och användare 1, 7,5 hp, VT 2015, BIB14 (31BIA1)

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Uppföljning av ungdomstrainee 2013

Föräldraföreningen Botkyrka Musikklasser, medlemsenkät 2013

Nordiska språk i svenskundervisningen

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Humanas Barnbarometer

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Motivering och kommentarer till enkätfrågor

Norrköpings kommun Brukarundersökning April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Att överbrygga den digitala klyftan

Akademikerförbundet SSR Studenters ekonomi

Utvärdering APL frågor till handledare

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Tillbakablick Hur har året varit (bra/mindre bra, utvecklande, roligt, svårigheter, lärande mm)?

Standard, handläggare

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Medicinsk fotterapeut Redovisningsekonom Bygglovshandläggare Kvalificerad inköpare.

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

Egenföretagare om semester. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum:

Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Ekbackens Restaurang både vägkrog och hotell

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning Nyköping

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

LITEN HANDLEDNING TILL E-TJÄNSTER I BJUVS KOMMUN. Så här ser inloggningssidan ut. Börja med att skriva ditt användarnamn och lösenord i rutorna.

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Jämställdhet på KMH. Enkätresultat.

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Engelska skolan, Järfälla

Vi har trevliga och säkra shetlandsponnyer, gotlandsruss, varm- och kallblodstravare som deltagarna får lära sig tillsammans med.

2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det?

Lärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp

Asylboende Malmö Enkätnamn: Asylboende Malmö Antal respondenter: 66

Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd)

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

Medlemsenkät Bakgrund lyssna på medlemmarna

PRAO Årskurs 9 Björnekullaskolan, Åstorp Höstterminen 2011

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Identifiera dina kompetenser

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Transkript:

RAPPORT Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola Uppföljning och utvärdering 2009-2014 2015-10-21 Ulf Järphag

1. BAKGRUND Personlig Tränar (PT) -utbildningen på Katrinebergs folkhögskola har bedrivits sedan 2008, och omfattar en termins heltidsstudier, med plats för tolv deltagare. Mål för kuren är bl a att förbereda deltagarna för yrkesliv som personlig tränare, träningsrådgivare eller fystränare. Ambitionen är att gruppen ska vara blandad avseende bakgrund, erfarenheter, kön och ålder. Ett gemensamt förkunskapskrav är dock dokumenterade grundkunskaper i ämnena anatomi och fysiologi, samt vana och erfarenhet av olika typer av träning. Under de sju åren har utbildningen haft ett likartat upplägg, där små justeringar i form och innehåll dock gjorts löpande. För att få en uppfattning om utbildningens relevans och kvalitet samt effekter i form av anställningsbarhet och deltagarnas sysselsättning efter utbildningen görs uppföljningar av tidigare deltagare. En första sådan gjordes 2011, och omfattade åren 2008-2010. Föreliggande rapport avser åren 2009-2014, och kan således ge en mer omfattande bild av utbildningen. 2. SYFTE Syftet med uppföljningen är främst att kartlägga utbildningens relevans och kvalitet samt deltagarnas sysselsättning och verksamhet inom PT-/Fystränaryrket eller motsvarande. Specifikt efterfrågas: Deltagarnas sysselsättning efter utbildningen, huvudsaklig sysselsättning, verksamhet/ej verksamhet inom PT-/Fystränaryrket, form och omfattning av sådan verksamhet, eget företagande, etc. I vilken omfattning och inom vilka områden man vidareutbildar sig efter PT-utbildningen samt vilka eventuella behov av fortbildning man anger. Hur man ser på PT-utbildningens kvalitet och relevans, styrkor och svagheter, etc. 3. METOD Undersökningen omfattar åren 2009-2014, med en relativt jämnt svarsfördelning över de sex åren. Totalt omfattar de sex åren 67 deltagare. Till undersökningen har inkommit 53 svar vilket innebär en svarsfrekvens på 78%. Undersökningen har genomförts via en digital enkät (se bilaga 1). Deltagarna har i första hand kontaktats och tillfrågats om medverkan via Facebook. Därutöver har tidigare angivna e-postadresser samt mobiltelefonnummer använts för kontakt och inbjudan att delta. I enstaka fall har också uppgifter från Eniro använts för kontaktuppgifter till deltagare. Undersökningsgruppen består av 60% kvinnor och 40% män. Bland de 67 deltagare som genomfört utbildningen är fördelningen 57% kvinnor och 43% män, vilket innebär att könsfördelningen i undersökningen är representativ för utbildningen totalt. En bortfallsanalys kan konstatera att det inte finns något direkt mönster bland de 14 deltagare som inte besvarat undersökningen. Möjligen kan fem-sex av dessa deltagare sägas inte ha fullföljt kursen fullständigt. Dessa hade möjligen påverkat resultatet i någon omfattning. Därutöver finns inget som tyder på att resultatet inte är representativt för den totala gruppen deltagare.

4. RESULTAT Resultaten av kartläggningen redovisas nedan, strukturerat utifrån de frågor som ställts. De områden som främst berörs i resultatredovisningen är: -Huvudsaklig sysselsättning -Verksamhet som PT/Fystränare -PT-utbildningens kvalitet och relevans, styrkor och svagheter -Vidare utbildning/behov av fortbildning 4.1 HUVUDSAKLIG SYSSELSÄTTNING EFTER UTBILDNINGEN Nedan redovisas deltagarnas huvudsakliga sysselsättning vid undersökningstillfället. Tabell 1. Huvudsaklig sysselsättning idag Huvudsaklig sysselsättning Antal Andel Exempel Arbete inom Träning/Friskvård/Idrott/Hälsa 23 43% Personlig Tränare Friskvårdsansvarig på träningsanläggning Sjukgymnast Platschef Träningsanläggning Studier inom Träning/Friskvård/Idrott/Hälsa 3 6% Hälsopedagogik Annat 27 51% Maskinoperatör Butiksmedarbetare sportbutik Barnpedagog Studerande Med huvudsaklig sysselsättning avses här den sysselsättning där deltagaren får huvuddelen av sin försörjning/lägger huvuddelen av sin arbetstid. Ungefär hälften av deltagarna arbetar eller studerar i detta avseende inom området träning/friskvård/idrott/hälsa, och hälften i andra branscher. 4.2 VERKSAMHET SOM PT/FYSTRÄNARE I detta avsnitt redovisas om, och i vilken form och omfattning deltagarna är verksamma inom PT-/ Fystränaryrket, hur lång tid efter utbildningen det tog att etablera sig, samt anledningar till att man inte är verksam inom området. Tabell 2. Verksamhet som PT/Fystränare idag Är du idag verksam som Personlig Tränare/Fystränare i någon form? Andel Antal Ja 72% 38 Nej 28% 15 Tabell 2 visar att över 70% av deltagarna vid undersökningstillfället var verksamma som PT/Fystränare i någon form. Som komplement till huvudsaklig sysselsättning enligt tabell 1, finns alltså en del annan sysselsättning inom området i form av bisysslor.

Tabell 3. Verksamhet som PT/Fystränare tidigare, men ej idag. Har du tidigare under någon period efter din utbildning men inte idag - varit verksam som Personlig tränare/fystränare i någon form? Andel Antal Ja 13% 7 Nej 15% 8 Ytterligare 13% av deltagarna har tidigare, men inte idag, varit verksamma som PT/Fystränare i någon form. Tabell 4. Total andel deltagare som är eller har varit verksamma som PT/Fystränare efter utbildningen. Är du idag/har du tidigare varit verksam som Personlig Tränare/Fystränare i någon form? Andel Antal Ja 85% 45 Nej 15% 8 I tabell 4 framgår att 85% av deltagarna är eller har varit verksamma som PT/Fystränare i någon form efter utbildningen. En del av dem som ej varit verksamma har nyligen avslutat utbildningen och har ännu inte hunnit etablera sig, medan den andra delen inte velat eller kunnat etablera sig som PT/Fystränare. Nedan anges en sammanfattning av de skäl som nämns till att man inte är/varit verksam som PT- /Fystränare. Tabell 5. Anledningar till att man inte är verksam som PT/Fystränare idag Angivna orsaker Antal Ej prioriterat Tidsbrist/Annan 6 utbildning/annat jobb Tappat intresse 3 Inte fått jobb/dåligt 3 kundunderlag/ingen säljare För låg inkomst 2 Uppgift saknas 1 Tabell 5 visar vilka olika anledningar man uppgett till att man inte är verksam som PT/Fystränare idag. De svarskategorier som anges ovan är inte absoluta, utan svaren kan i flera fall hänföras till flera olika kategorier. Noteras kan också att en del av deltagarna nämner att man fortfarande har ambition att etablera sig som PT/Fystränare på sikt, medan andra valt andra banor. (Se bilaga 2) Tabell 5. Verksamhet som PT i vilken form? I vilken form är/var du huvudsakligen verksam som Personlig Tränare/Fystränare? Form Andel Antal Tillsvidareanställd 33% 15 Eget företag 35% 16 Timanställd/tidsbegränsat/ 31% 14 Arvoderat uppdrag Ideellt 15% 7 Då flera verksamhetsformer kan förekomma uppgår totalsumman till mer än 100% Drygt en tredjedel av deltagarna är i någon omfattning verksamma i eget företag.

Tabell 6. Verksamhet som PT i vilken omfattning? I vilken omfattning är/var du huvudsakligen verksam som Personlig Tränare/Fystränare? Omfattning Andel Antal Ca 25% (upp till 10 tim/vecka) 76% 34 Ca 50% (upp till 20 tim/vecka) 9% 4 Ca 75% (upp till 30 tim/vecka) 2% 1 Ca 100% 11% 5 Uppgift saknas 2% 1 Den största andelen av deltagarna är verksamma som PT/Fystränare på deltid, motsvarande 25-50% av heltidsarbete. I vissa fall i kombination med andra uppdrag på en träningsanläggning eller liknande, i andra fall i kombination med annat. (se bilaga 3) Tabell 7. Tid från utbildningen till verksamhet som PT/Fystränare Hur lång tid gick det efter att du avslutade PT-utbildningen tills du var verksam som PT/Fystränare? Tid Andel Antal 0-1 månad 49% 26 1-3 månader 19% 10 3-6 månader 6% 3 6-12 månader 5% 3 Mer än 12 månader 6% 3 Ej verksam som PT/Fystränare 15% 8 Majoriteten av deltagarna är/var verksamma som PT/Fystränare inom tre månader efter avslutad utbildning. 4.3 UTBILDNINGENS KVALITET Nedan redogörs för deltagarnas uppfattning av utbildningens kvalitet ut olika aspekter. Tabell 8. Upplevd kvalitet i förhållande till branschens krav Hur bedömer du innehållet - kvalitet och relevans - på Katrinebergs PTutbildning i förhållande till branschens krav? I högsta grad tillräckligt 53% Till stor del tillräckligt 36% Till viss del tillräckligt 9% Otillräckligt 2% Närmare 90% av deltagarna anger att man bedömer utbildningens kvalitet i högsta grad eller till stor del tillräcklig i förhållande till branschens krav.

Fördelar/styrkor som poängteras för PT-utbildningen på Katrineberg De styrkor som deltagarna främst identifierar i Katrinebergs PT-utbildning anges nedan i rangordning, tillsammans med exempel på citat som belyser svaren. Utbildningens längd och innehåll tid för lärande och reflektion Kursinnehållets djup och relevans gedigen grund Utbildningens bredd och praktiska inslag mångsidighet, och teori varvat med praktik Lärarnas kompetens Gemenskapen och samarbetet i klassen och på skolan Den är väldigt ingående. Jag upplever att jag har större kunskap än vad de som fått en licens någon annanstans har, plus att det var vansinnigt kul att läsa pt på Katrineberg Mångsidig, får chansen att praktisera kunskapen, lite annorlunda träningsformer, djup! Att man får tiden på sig att plugga ordentligt och att man får med ordentligt mycket innehåll, utan att det för den delen blir irrelevant. Samarbetet mellan elever som bor på skolan och kan lära sig mycket av varandra Nackdelar/svagheter som poängteras för PT-utbildningen på Katrineberg? De svagheter i Katrinebergs PT-utbildning som nämns berör främst nedanstående punkter. Exempel på citat som belyser svaren anges nedan. Efterlyses mer tid kring marknadsföring och försäljning, samt fördjupning i vissa kursmoment såsom kostrådgivning. Intensitet och tempo som periodvis kan bli för högt Att avsaknaden av licensutfärdande samt ett mindre etablerat namn än vissa andra utbildare gör att utbildningen inte får den status den förtjänar. Mer säljförberedande aktiviteter, eleven behöver gå från skolan med en egen personlig plan samt målsättningar. Ge möjligheten att få jobba på sitt personliga varumärke samt lyft in kunskap kring eget företagande, marknadsföring, sociala medier. "Jag hade nog i förväg velat få reda på att det krävs mycket tid utanför schemat för att klara av allting. Man blev "varnad" till viss del, men inte tillräckligt. Fördomarna om folkhögskola. Många gym och arbetsplatser (och framför allt kollegor) kan säkerligen se ner på det, tyvärr. "Att en så gedigen och bred utbildning inte har licens för lic.pt, då flera utbildningar som är 2-4 veckor har det. Synd, dåligt i branschen. Från Katrineberg har du en bättre utbildning

Synpunkter på PT-utbildning på Folkhögskola Deltagarnas synpunkter kring att PT-utbildningen genomförs på just folkhögskola är i huvudsak positiva. Det som framhålls är främst mångfalden, lärmiljön, att olika människor möts vilket leder till personlig utveckling och ett större lärande. Dessutom poängteras sammanhållning och bra kontakter med varandra och lärare. De negativa aspekter som nämns är dels att man upplever en viss okunskap och fördomar kring folkhögskola från omvärlden, dels att andra, skolgemensamma aktiviteter vid något tillfälle upplevs ta tid från PT-studierna. Exempel på citat som belyser svaren anges nedan. Jag som har gått många år på högskola såg det som en otrolig fördel när vi gått klart utbildningen. Bra miljö, bra kontakt med lärare och andra elever på andra program. Blandningen av människor gjorde att det även blev en personlig resa utöver studierna. Det kanske klingar lite flummigt i folks öron men jag tycker att jag får till det bra när jag berättar, att utbildningen antagligen är den bästa i landet och att samarbete med externa aktörer delvis förekommer. När folk frågar vart man har utbildat sig så får man ett tvekande när de hör folkhögskola. Licensiering Katrinebergs Folkhögskola har valt att inte använda sig av begreppet licens vid examinering av deltagarna i utbildningen. Detta beroende på att det fortfarande är oklart vad innebörden i en licensiering är, och att det skulle medföra i dagsläget omotiverade kostnader för deltagarna. Katrineberg ger i stället ett utbildningsbevis där det framgår vilka kursmoment som ingått i utbildningen, samt att deltagaren på ett godkänt sätt genomfört dessa kursmoment. Katrineberg följer också, och informerar sina deltagare om, de nationella riktlinjer för Personliga tränare/fystränare som tagits fram av Konsumentverket. Deltagarna uppmanades att ange huruvida de upplevt att avsaknaden av en licens utgjort något hinder gentemot arbetsgivare/uppdragsgivare när det gäller att arbeta som Personlig Tränare/Fystränare. Tabell 9. Avsaknad av licensbegreppet Katrineberg använder sig inte av begreppet ʺLicensʺ. Har du upplevt att detta utgjort något hinder gentemot arbetsgivare/uppdragstagare när det gäller att arbeta som Personlig Tränare/Fystränare? Svar Andel Antal Kommentarer - exempel Nej, inte alls Till liten del Till viss del 55% 29 Nej, inte alls, snarare en stor fördel i mitt fall, då mina dåvarande chefer kände till innehållet i utbildningen och ansåg det bättre än många andra kurser Certifiering eller licens har ej spelat roll, däremot jagar branschen ofta namn (typ "Pt-School/Actic, etc) 6% 3 Utåt sett ser det bättre ut då det står lic. 26% 14 Olyckligtvis så "driver" de större utbildningsföretagen inom hälsa på och marknadsför sin licens som "den bästa. Enligt min uppfattning finns en stor okunskap bland tränare och aktörer kring licens och inte. 4% 2 Till stor del Vet ej 9% 5

4.4 VIDARE UTBILDNING OCH FORTBILDNINGSBEHOV Deltagarna tillfrågades också om huruvida man utbildat sig vidare efter PT-utbildningen på Katrineberg. Dessutom angav deltagarna om man anser sig ha behov av fortbildning och i så fall inom vilka områden. Tabell 10. Genomfört ytterligare utbildning efter PT-utbildningen på Katrineberg Har du genomfört någon ytterligare utbildning/fortbildning efter PTutbildningen på Katrineberg? Svar Antal Andel Ja 27 51% Nej 25 47% Ej svar 1 2% Något fler än hälften av deltagarna har genomfört någon ytterligare utbildning/fortbildning efter PTutbildningen på Katrineberg. Tabell 11. Typ av utbildning/fortbildning Typ Antal Exempel Högskoleutbildning 4 Idrottsvetenskap, Sjukgymnast Kost/hälsa 4 Kostrådgivare, Kostkurs Internutbildning 6 Internutbildning SATS, Workshops, Säljutbildning Specialutbildningar 6 Löpcoach, Massör Träningsformer 4 Gruppträning, Kettlebells Ospecificerat 5 Deltagarnas vidare utbildning sträcker sig från högskoleutbildningar till diverse internutbildningar. Tabell 12. Önskemål/behov av fortbildning Svar Andel Antal Ja 55% 29 Nej 28% 15 Ej svar 17% 9 De kommentarer som ges i anslutning till frågan rör dels deltagarnas syn på behovet av fortbildning, dels vilka specifika områden som framhålls. Majoriteten av deltagarna uppger alltså att de har önskemål om/behov av fortbildning. Ett flertal av dessa framhåller att fortbildning, fördjupning och att uppdatera sig inom området, är en naturlig del av yrket. Här nämns också att fortbildningskurser/erfarenhetsutbyten skulle kunna förläggas till Katrineberg. De områden som specifikt nämns är främst: Generellt inom området, uppdatering, erfarenhetsutbyten etc. (13 st) Specifika områden (löpcoach, idrottspsykologi, grenspecifik träning, FaR, rörlighetsträning, etc) (11 st) Rehab/skador/massage (7 st) Kostrådgivning/nutrition (5 st) Marknadsföring/försäljning (3 st)

5. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER En kort sammanfattning av resultaten av kartläggningen, samt slutsatser av dessa, återges här i punktform. Ungefär hälften av deltagarna har sin huvudsakliga sysselsättning inom Träning/Friskvård/Idrott/Hälsa. 85% av deltagarna är eller har varit verksamma som PT/Fystränare efter utbildningen. Drygt en tredjedel av deltagarna är eller har varit verksamma som PT/Fystränare i eget företag. Den största andelen som är verksamma PT/Fystränare är detta på högst 50% av heltid. Närmare 90% av deltagarna bedömer utbildningens kvalitet i högsta grad eller till stor del tillräcklig i förhållande till branschens krav. Deltagarna poängterar utbildningens styrkor, främst i form av o Utbildningens längd och innehåll o Kursinnehållets djup och relevans o Utbildningens bredd och praktiska inslag o Lärarnas kompetens o Gemenskapen och samarbetet i klassen och på skolan De svagheter som i vissa fall noteras är främst att intensitet och tempo periodvis kan bli för högt, att man efterlyser mer inslag av marknadsföring och försäljning samt att avsaknad av licensutfärdande gör att utbildningen inte får den status den förtjänar. Att utbildningen bedrivs på folkhögskola upplevs i huvudsak som mycket positivt. Det som framhålls är främst mångfalden, lärmiljön, att olika människor möts vilket leder till personlig utveckling och ett större lärande. Den brist som främst nämns är från deltagare som upplever en viss okunskap och fördomar kring folkhögskola från omvärlden. Ungefär hälften av deltagarna har hittills genomfört någon ytterligare utbildning/fortbildning efter PT-utbildningen på Katrineberg. Majoriteten av deltagarna uppger att de har önskemål om/behov av fortbildning. Ett flertal av dessa framhåller att fortbildning, fördjupning och att uppdatera sig inom området, är en naturlig del av yrket. 85% av deltagarna är eller har varit verksamma som PT/Fystränare efter utbildningen. Ca 50% har sin huvudsakliga sysselsättning inom området Träning/Friskvård/Idrott/Hälsa. Ca 90% anser att utbildningens kvalitet i högsta grad eller till stor del svarar upp mot branschens krav. Sammantaget tyder detta på att PT-utbildningen på Katrineberg har den kvalitet och ger de kunskaper som krävs för att kunna arbeta som PT-/Fystränare. Den stora andelen deltagare lägger högst 50%, oftast 25%, av sin arbetstid som PT/Fystränare. Samtidigt är en klar majoritet ändå verksamma/har varit verksamma som PT/Fystränare, och man upplever i stor utsträckning att utbildningens kvalitet är hög. Detta tyder på att arbete som PT- /Fystränare oftast inte bedrivs som heltidsarbete, utan som en del av en tjänst, eller en bisyssla. Ca 15% uppger att man inte är eller har varit verksam som PT/Fystränare. Anledningarna till detta varierar och handlar i vissa fall om att man behöver tid för att etablera sig, i andra fall om att man inte lyckats försörja sig, och ibland om att man tappat intresset. Dock kan antas att utbildningen ändå kan värderas högt och ha en betydelse för deltagarna, att döma av de kommentarer som lämnats om t ex utbildningens styrkor. Fortbildning efterfrågas av flertalet, och anges av många som en naturlig del i yrket. Katrinebergs folkhögskola bör utifrån detta se över möjligheterna att erbjuda såväl generell som specifik fortbildning, i form av t ex workshops, kurser, konferenser etc.