Årsbudget 2010 Verksamhetsplan 2011-2012 Fastställd av kommunfullmäktige 2009-11-23 ( 188)
Foto: Gotlandfärjan i Oskarshamns hamn Fotograf: Lars Olofsson
OSKARSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID DEL 1: KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT INLEDNING... 1 ORGANISATION... 4 VISION OCH MÅL... 5 BUDGETPROCESS... 7 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 TAXOR OCH AVGIFTER... 13 UTDEBITERING... 14 FINANSIELL ANALYS... 15 RÄKENSKAPSRAPPORTER... 19 RESULTATBUDGET... 19 FINANSIELLA MÅL... 21 DRIFTBUDGET... 22 BALANSBUDGET... 23 KASSAFLÖDESBUDGET... 24 INVESTERINGSBUDGET... 25 DEL 2: INFORMATION FRÅN STYRELSE OCH NÄMNDER 26 KOMMUNSTYRELSEN... 27 KOMMUNKONTORET... 27 SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETER... 27 AVGIFTSFINANSIERADE VERKSAMHETER... 32 STRATEGIENHETEN...33 RÄDDNINGSTJÄNSTEN... 37 SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETER... 37 AVGIFTSFINANSIERADE VERKSAMHETER... 40 TEKNISKA NÄMNDEN... 42 SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETER... 42 AVGIFTSFINANSIERADE VERKSAMHETER... 53 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN... 57 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 61 KULTURNÄMNDEN... 66 SOCIALNÄMNDEN... 72 VALNÄMNDEN... 80 REVISIONEN... 81
INLEDNING VAD REDOVISAS I DENNA HANDLING? Del 1 Beslutsdel Kommunstyrelsens förslag till budget 2010 och verksamhetsplan 2011-2012, investeringsbudget 2010 2016, tillkommande förändringar taxor och avgifter samt kommunalskatt. Hänvisningar till del 2 ingår i beslutet. Del 2 Informationsdel Information från styrelse och nämnder. ÅRETS BUDGETPROCESS I KORTHET Årets budgetprocess inleddes av budgetberedningen i slutet av januari månad med en utvärdering och återblick av föregående års bokslutssiffror och budgetprocess samt de kommande årens budgetförutsättningar. Budgetberedningen enades om att budgeten återigen ska behandlas av kommunfullmäktige i november istället för i juni. Skälet var bl.a. att budgetprocessen upplevdes som alltför tidspressad av både politiker och tjänstemän när kommunfullmäktige beslutade om definitiva ramar redan i juni månad. För fjärde året i rad hölls ett budgetforum där budgetberedning, nämndspresidier, ordförande och VD i majoritetsägda bolag samt företrädare för de större fackliga organisationerna deltog för att diskutera den kommunala verksamheten i ett helhetsperspektiv. På budgetforum presenterades budgetrapporten innehållande benchmarking, tidserieanalyser, befolkningsprognos och demografieffekter. Budgetrapporten utarbetades av en sk budgetgrupp bestående av kommundirektören, ekonomi- och personalchefen, och cheferna för tekniska kontoret, socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Förvaltningarna presenterade sin ekonomi och sina verksamheter för det gångna året, innevarande året samt den kommande planeringsperioden. Efter budgetforum utarbetade budgetberedningen ett förslag på preliminära budgetramar som kommunstyrelsen beslutade om i början av april. De preliminära ramarna inkluderade ett sparbeting på ca 36 mkr som baserades på en 3%-ig ramminskning av verksamheternas nettokostnader inklusive kapitalkostnader. Kommunstyrelsen beslutade även att alla nämnder skulle eftersträva att under 2009 skapa en verksamhetsbuffert som motsvarar 1 % av verksamheternas nettokostnader. Verksamhetsbufferten kan överföras till kommande budgetår efter beslut i kommunfullmäktige. Strax därefter skickades direktiv och anvisningar ut till nämnder och förvaltningar. Nytt för årets budgetprocess var att investeringsbudgeten beslutades i juni. Budgetgruppen startade arbetet med investeringarna i mars och april månad i syfte att fortsätta minska investeringsvolymen innevarande år samt för de sju kommande verksamhets- Kommunstyrelsen beslutade sedan om förslag åren. till investeringsbudget 2009-2016 i maj och i juni beslutade kommunfullmäktige om investeringsbudget 2009-2016. I slutet av augusti lämnade nämnder och förvaltningar in sina förslag till ramar och preliminär budget samt konsekvensbeskrivningar. Budgetberedningen arbetade med budgetmaterialet under september månad och lämnade ett förslag på definitiva ramar till kommunstyrelsen i början av oktober. På sitt sammanträde den 27 oktober fattade kommun- 2011-2012, förändring av taxor och avgifter samt styrelsen beslut om budget 2010 och verksamhetsplan beslut om nästa års utdebitering. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 om nya finansiella mål för den kommunala verksamheten. Anledningen till detta var den av regeringen framlagda propositionen kring God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2003/04:105). Samtidigt beslutade kommunfull- högt över det finansiella mäktige att from 2007 revidera det befintliga finansiella målet gällande nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag samt lägga till två nya mål. Det första finansiella målet som nämnts ovan definierar förhållandet mellan verksamheternas nettokostnader och kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Enligt målet ska nettokostnaderna uppgå till max 105 % av skatteintäkter och statsbidrag. Att Oskarshamns kommuns nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag har kunnat ligga på en nivå om 105 % beror på kommunens stora finansiella tillgångar. Till skillnad från andra kommuner i Sverige har Oskarshamns kommun kunnat använda en stor del av det positiva finansnettot till att finansiera sina verksamheter. Detta har lett till att kommunen kontinuerligt ökat sitt beroende av finansiella intäkter. Det innebär att Oskarshamns kommun under perioder med en svag finansmarknad, haft svårigheter att få intäkterna att täcka kostnaderna trots att de finansiella intäkterna har varit relativt stora. Den finansiella krisen som rådde under föregående år resulterade i en nedskrivning av värdet på kommunens medelsplaceringar på sammanlagt 303,2 mkr och ett negativt resultat på -360,7 mkr. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag låg målet och nyckeltalet uppgick till 108,6 %. Räknar 1
man in nedskrivningar av värdet på aktiekapitalet i Byggebo och UTAB med 14,2 mkr uppgick nyckeltalet till 109,9 %. Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ligger betydligt över målsättningen även i år. För perioden januari-augusti ligger nyckeltalet på 110,5 % och helårsprognosen pekar på ett utfall om 107,1 %. Kommunens höga nettokostnadsnivå har diskuterats under både föregående och innevarande års budgetprocess och det finns en bred uppfattning om att verksamheternas nettokostnader på lång sikt bör sänkas till en nivå som ligger i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag. På sitt sammanträde i april beslutade kommunstyrelsen att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 102,5 vid slutet av mandatperioden 2011-2014. Det andra finansiella målet handlar om att inflationsskydda kommunens förmögenhet. I november 2004 beslutade kommunfullmäktige att fr.o.m. 2007 ska kommunen under varje mandatperiod se till att förmögenheten inte urholkas vilket innebär att den kommunala ekonomin varje år ska generera ett positivt resultat som motsvarar en inflationsuppräkning av kommunens förmögenhet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige är att målet om att inflationsskydda kommunens egna kapital tas bort fr.o.m. 2011. Anledningen till att målet utgår är att i nuvarande situation med en långvarig lågkonjunktur och vikande skatteintäkter är det mycket svårt att uppnå detta mål utan ännu större verk- utöver de som redan föreslagits. samhetsförändringar Det tredje finansiella målet definierar investerings- för skattefinansierade investeringar. volymer Dessa ska enligt målet uppgå till max 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Finansiella mål 2010 2011 2012 Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag ack måldiff (mkr) -149,3-151,6-153,6 Inflationsskydd av eget kapital (res.nivåkrav) ack måldiff (mkr) -524,8 Investeringsvolym 4 % av skatter och bidrag ack måldiff (mkr) -58,5-73,6-77,0 Kommunstyrelsens förslag senast år 2014: Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag 102,5 % Enligt föreliggande förslag uppnås inte det finansiella målet om nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Den ackumulerade måldifferensen uppgår till 149,3 mkr år 2010. Även de resterande två finansiella målen uppnås inte under mandatperioden. Balanskravet Ingående balanskravsresultat Utgående balanskravsresultat Årets Realis.v År resultat inster 2004-357,0 20,2-6,5-343,3 2005-343,3 44,6-8,2-306,9 2006-306,9 77,2-2,4-232,0 2007-232,0-22,0-5,8-259,8 2008* -259,8-360,7-4,0-321,2 2009** -321,2 5,2-1,3-317,3 2010*** -317,3 6,5 0,0-310,8 2011*** -310,8 4,2 0,0-306,6 2012*** -306,6 3,3 0,0-303,3 * Inklusive synnerliga skäl 303,3 mkr ** Prognos *** Budget Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav fr.o.m. verksamhetsåret 2000. Innebörden av detta är att kommunen ej får redovisa negativa resultat i resultaträkning i ett tre års perspektiv. Kommunen klarade inte balanskravet för åren 2000 till 2003 samt 2007-2008. Det negativa resultatet 2003 återställdes genom 2004 års positiva resultat. Kommunfullmäktige har inte åberopat synnerliga skäl vid de stora negativa resultaten under 2000 till 2002, även om dessa berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar. Precis som åren 2001-2002 redovisade Oskarshamns kommun ett stort negativt resultat 2008 som till största delen berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar (-303, 2 mkr). Till skillnad från tidigare år åberopade kommunen synnerliga skäl vid balanskravsutredningen. Prognosen för innevarande år pekar på ett resultat om +5,2 mkr vilket innebär att det kvarstår 317 mkr att återställa. De budgeterade positiva resultaten för år 2010-2012 är så pass låga att de inte räcker till för att kunna återställa det stora ackumulerade negativa resultatet. För att kunna åstadkomma detta fordras det ett resultat om minst 80 mkr per år under en mandatperiod och en nettokostnadsnivå som ligger under 100 % av skatteintäkter och statsbidrag. Under nuvarande omständigheter är detta något som är nästintill omöjligt att uppnå i det korta perspektivet. Om Oskarshamns kommun ska kunna återställa det ackumulerade negativa resultatet på längre sikt, bör långsiktig målsättning vara att verksamheternas nettokostnader inte ska uppgå till mer än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Som tidigare nämnts har frågan diskuteras under 2008 och 2009 års budgetprocess och uppfattningen är att detta kan åstadkommas genom en gradvis sänkning av verksamheternas nettokostnader och att resan dit är lång och utmanande. Kommunen är fortfarande beroende av finansnettots utveckling eftersom avkastningen på kommunens finansiella tillgångar delfinansierar verksamheterna. Det beroendet måste på sikt minskas och i ett längre perspektiv upphöra helt. Oskarshamns kommun har finansiella tillgångar som per oktober månad 2009 uppgick till 1136 mkr. De 2
finansiella tillgångarna överstiger med bred marginal kommunens totala pensionsförpliktelser på 780 mkr vilket är något som tillhör ovanligheterna inom den kommunala sektorn. Tack vare de stora finansiella tillgångarna har kommunen en god betalningsförmåga på både kort och lång sikt och kan bl a egenfinansiera sina investeringar. Detta är något som är värt att beakta när balanskravsproblematiken diskuteras. Oskarshamns kommun vidhåller fortfarande att återställandetiden på tre år är för kort när kommuner, som Oskarshamn, har möjlighet att avsätta medel för långsiktig placering i volatila högavkastande finansiella tillgångar. FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT driftbudget 2010 och verksamhetsplan 2011-2012 resultatbudget 2010-2012 balansbudget 2010-2012 kassaflödesbudget 2010-2012 investeringsbudget för 2010-2016 finansiella mål 2010-2012 förslag till nya taxor Utdebitering för 2010 3
OSKARSHAMNS KOMMUN Organisation ORGANISATION NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen och de fattar alla viktigare principbeslut. Ordförande i är Yvonne Bergwall. Kommunstyrelsen, kommunens motsvarighet till regeringens, utses av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens förvaltning. Ordförande är kommunalrådet Peter Wretlund. Socialförvaltning Kommunkontor Strategienhet Revision 5 ledamöter Socialnämnd 11 ledamöter Kommunfullmäktige 49 ledamöter Kommunstyrelse 15 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Räddningstjänst Oskarshamns Energi AB (50 %) Oskarshamns Energi AB levererar el, värme, datakommunikation samt tjänster och entreprenader inom Oskarshamns kommun. För 2008 uppgick omsättningen till 224,0 mkr, resultat efter finansiella poster 20,3 mkr och soliditeten uppgick till 61,0 %. Oskarshamns Hamn AB (96 %) Oskarshamns Hamn bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet. Omsättningen 2008 var 83,9 mkr, resultat efter finansiella poster 8,2 mkr och soliditeten uppgick till 41,0 %. Oskarshamns Utvecklings AB (100 %) Oskarshamns Utvecklings AB som bedriver markverksamhet vid flygplatsen i Virkvarn, Oskarshamn. För 2008 uppgick omsättningen till 4,7 mkr, resultat efter finansiella poster 2,3 mkr och soliditeten uppgick till 37,0 %. Stiftelsen Forum (100 %) Stiftelsen Forum bedriver konferensverksamhet och rumsuthyrningsverksamhet. För 2008 uppgick omsättningen till 14,4 mkr, resultat efter finansiella poster uppgår till 0,2 mkr och soliditeten uppgick till 4,2 %. Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell (50 %) Verksamheten består av hotellrörelse tillhörande hotellkedjan Best Western Hotels. För 2008 uppgick omsättningen till 4,7 mkr, resultat efter finansiella poster 0,4 mkr, soliditeten uppgick till 62,7 %. Oskarshamns Hamngods och Terminal AB (100 %) Bolaget bedriver ingen verksamhet utan är vilande. Omsättningen för 2008 uppgick till 0,0 mkr, resultat efter finansiella poster -0,08 mkr, soliditeten är 100 %. Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Kulturnämnd 7 ledamöter Kulturförvaltning Oskarshamns kommun Nämnderna anpassar kommunfullmäktiges beslut och riktlinjer till sina verksamheter. Till de flesta nämnder finns en förvaltning. Förvaltningarna och dess anställda verkställer besluten. Under kommunstyrelsen lyder kommunkontoret, kommundirektörens funktion och räddningstjänsten. Fr.o.m. 2009 är kommundirektör Ann-Christine Vösu högste tjänsteman i förvaltningsorganisationen. Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Byggebo i Oskarshamn AB 100% MANDATFÖRDELNING Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2009-2011: Parti S V M Kd C Fp Mp SD Totalt Ledamöter 18 10 9 4 3 2 1 2 49 KOMMUNKONCERNEN Byggebo i Oskarshamn AB (100 %) Byggebo är ett bostadsföretag som äger, förvaltar och hyr ut hyresrätter. För 2008 uppgick omsättningen till 172,2 mkr, resultat efter finansiella poster 11,2 mkr och soliditeten uppgick till 6,2 %. Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utveckling AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% 4
OSKARSHAMNS KOMMUN Vision och mål VISION OCH MÅL VÅR VISION Under hösten 2009 beslutade kommunfullmäktige om det reviderade utvecklingsprogrammet tillsammans med en ny vision för Oskarshamns kommun. Den nya visionen lyder: Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. VÅRA MÅL God ekonomisk hushållning Att kommuner har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. 1 Då många kommuner har svårt att nå upp till en god ekonomisk hushållning tillkom en ändring i kommunallagens ekonomikapitel och i lagen om kommunal redovisning med tillämpning fr o m räkenskapsåret 2005. Dessa ändringar ställer krav på hur kommunerna ska arbeta med planeringen av sin ekonomi och med sin verksamhet. Det krävs t ex att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten fastställs och efterlevs samt följs upp och utvärderas. Det finns även ett balanskrav som ställer krav på den ekonomiska planeringen. Balanskravet har funnits sedan 2000 och innebär att om en kommun redovisar ett bokslut med negativt resultat ska kommunfullmäktige även besluta om en åtgärdsplan för att återställa underskottet om det inte finns synnerliga skäl till underskottet. En åtgärdsplan ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. I samband med kravet på god ekonomisk hushållning beslutade kommunfullmäktige i november 2004 att förvaltningarna/nämnderna skulle intensifiera sitt arbete med att utveckla sina verksamhetsmål och riktlinjer. Detta arbete pågick en tid och började följas upp under 2006 och det kunde konstateras att förvaltningarna/nämnderna hade kommit olika långt i detta arbete. Pågående arbete med våra mål 1 Hushållning i lagens namn att sköta ekonomin med mål, uppföljning och åtgärder, Sveriges Kommuner och Landsting, 2005, sid 1. Under 2007 pågick en organisationsöversyn där fastställdes att verksamhetsmålen ska utvecklas vidare. I slutet av 2008 startade projekt verksamhetsmål och arbetet kring detta har pågått sedan dess och ska vara klart inför budget 2011. Första delen med att se över de övergripande målen och göra dem mätbara är genomförd och ett beslut väntas av kommunfullmäktige i januari 2010. Projektarbetet har vid ett tillfälle involverat kommunens alla chefer, tre seminarier genomförts med politikerna där de arbetat fram nya övergripande och mätbara mål inom det balanserade styrkortet ramar och avstämningar har gjorts med förvaltningscheferna. Efter beslutet i kommunfullmäktige ska andra delen av projekt verksamhetsmål påbörjas och innebär att förvaltningarna/nämnderna ska bryta ner de nya målen till mätbara verksamhetsmål. Beslut kring nya mätbara verksamhetsmål väntas av kommunfullmäktige i november 2010 och ska gälla fr o m budget 2011. Den modell som kommer att användas för de mätbara övergripande målen och mätbara verksamhetsmålen är ett balanserat styrkort som har fyra perspektiv som fokuserar på områden som är viktiga för att få balans i verksamheterna. Modellen ska kunna användas på alla nivåer i organisationen och kommer att få en central roll både i budgeten och boksluten för att få en tydlig röd tråd mellan övergripande mål och verksamhetsmål. Det balanserade styrkortet kommer att bestå av följande: Perspektiv - Ekonomi, Medborgare, Medarbetare, Utveckling Mål - Vad vill vi uppnå? Framgångsfaktorer - Vad ska göras för att uppfylla målet? Nyckelmått - Hur ska vi mäta? Måltal - Vilka måltal ska vi uppnå? Mätperioder - När ska vi mäta? Tidsättning - När ska målet vara uppfyllt? Övergripande mål De befintliga övergripande målen gäller tills nya är beslutade. Målen är samma som föregående år och består dels av mål som är hämtade ur det gamla utvecklingsprogrammet, dels andra mål med direkt koppling till våra kärnverksamheter. Enligt utvecklingsprogrammet är kommunens övergripande mål: - ett starkt varumärke - en stabil befolkningstillväxt - ett bättre företagsklimat - ett ökat nyföretagande - en levande landsbygd För våra kärnverksamheter är de övergripande målen att Oskarshamns kommun ska ge: 5
OSKARSHAMNS KOMMUN Vision och mål - Barnen en god omvårdnad i form av barnomsorg och utbildning i kreativa miljöer, - De äldre en god omsorg i form av tryggt boende samt bra tillsyn och sjukvård i och utanför hemmet. - I kommunen ska finnas möjlighet till ett rikt utbud av kultur och fritidsaktiviteter, tillskapat i samverkan med föreningsliv och organisationer. Verksamhetsmål Förvaltningarnas/nämndernas verksamhetsmål framgår av del 2 i denna budgethandling och är kopplade till de befintliga övergripande målen. Inför budget 2011 kommer förvaltningarna/nämnderna att bryta ned kommunfullmäktiges nya övergripande mål (se ovanstående stycke kring pågående arbete med våra mål). svårt att uppnå under flera år och föreslås därför utgå fr o m 2011. Volym för skattefinansierade investeringar Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar får inte överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag vilket motsvarar ca 47 mkr per år. Att målet beräknas mot skatteintäkter och statsbidrag gör att man får en följsamhet mot inflationsutvecklingen. Kommunen har tidigare haft stora investeringsvolymer vilket har fått till följd att man idag lägger en klart större andel av sina resurser på lokaler än vad andra kommuner gör. För att komma tillrätta med denna problematik måste kommunen antingen avyttra fastigheter eller minska de framtida investeringarna så att de understiger avskrivningsvolymerna. Målavvikelsen för 2010 uppgår till ca -6 mkr, för 2011 ca -15 mkr och för 2012 ca -3 mkr. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 om nya finansiella mål för den kommunala verksamheten. Anledningen till detta var den av regeringen framlagda propositionen, senare beslutad av riksdagen, kring God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2003/04:105). Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 105 % enligt tidigare beslut. Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar har för Oskarshamns kommun varit möjligt genom de stora finansiella nettointäkterna. Med hjälp av regeringens tillfälliga konjunkturstöd under 2010 och förvaltningarnas besparingar uppnås 105 %-målet. För 2011 resp 2012 återstår besparingar på 43 mkr resp 57 mkr för att nå 105 %-målet. Måltalet föreslås sänkas till 102,5 % som ska vara uppnått senast 2014. Inflationsskydd av förmögenhet (krav på resultatnivå) För att inte tära på kommunens förmögenhet ska vår kommun generera resultatnivåer som inflationsskyddar kommunens egna kapital (förmögenhet). Med en inflationsprognos på 2 % innebär detta att kommunen måste generera ett årsresultat på ca 41 mkr. Riksbankens långsiktiga inflationsmål uppgår till 2 % med en toleransnivå på +/- 1 %. Målavvikelsen uppgår till ca -14 mkr för 2010, -23 mkr för 2011 och -34 mkr för 2012. Detta mål har varit 6
OSKARSHAMNS KOMMUN Budgetprocess BUDGETPROCESS Enligt kommunallagen ska alla kommuner upprätta en verksamhetsplan för de kommande tre åren varav det första året utgör budgetåret. Syftet är att ange och beskriva de övergripande målen för kommunens verksamhetsområden och hur dessa mål ska uppnås och finansieras. Planen ska i förstahand ses som vägledande och styrande i såväl fråga om formulerade mål och verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Det förutsätts att verksamheten bedrivs inom de i planen angivna ekonomiska ramarna. I årets budgetprocess behandlade återigen kommunfullmäktige budgeten i november istället för i juni. Budgetprocessen upplevdes som alltför tidspressad av både politiker och tjänstemän när kommunfullmäktige beslutade om definitiva ramar redan i juni månad. Hänsyn har även tagits till regeringens intentioner att i fortsättningen presentera väsentliga nyheter i höstpropositionen istället som tidigare i vårpropositionen. Nedan beskrivs årets budgetprocess: I november, ett år före budgetåret, upprättades en preliminär tidplan av den kommande budgetprocessen. I januari utvärderades föregående års budgetprocess. I mars hölls, för fjärde året i rad, ett budgetforum där budgetberedning, nämndspresidier, ordförande och VD i majoritetsägda bolag samt företrädare för de större fackliga organisationerna deltog för att diskutera den kommunala verksamheten i ett helhetsperspektiv. På budgetforum presenterades budgetrapporten innehållande benchmarking, tidserieanalyser, befolkningsprognos och demografieffekter. Förvaltningarna presenterade sin ekonomi och sina verksamheter för det gångna året, innevarande året samt den kommande planeringsperioden. I september arbetade budgetberedningen med budgetmaterialet och lämnade ett budgetförslag till kommunstyrelsen. I oktober beslutade kommunstyrelsen om förslag till budget och verksamhetsplan 2010 och verksamhetsplan 2011-2012, taxor och avgifter samt kommunal skattesats. I november fastställer kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag till definitiv budget 2010 och verksamhetsplan 2011-2012, taxor och avgifter för 2010 samt kommunal skattesats för 2010. I december registreras detaljbudgeten i ekonomisystemet. nov jan mars april maj juni I aug sep okt nov dec jan preliminär tidplan utvärdering fg års budgetprocess budgetforum kommunstyrelsens preliminära budgetramar kommunstyrelsens förslag till investeringsbudget, nämndernas budgetarbete kommunfullmäktiges beslut till investeringsbudget Inlämning av nämndernas budgetpaket budgetberedningens arbete med def budget budgetberednings till förslag driftbudget samt taxor och avgifter kommunstyrelsens förslag till driftbudget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats kommunfullmäktige beslut till driftbudget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats detaljbudget registreras i ekonomisystem budgetåret börjar I april beslutade kommunstyrelsen om preliminära resultat- och driftsramar. Från april till augusti arbetade nämnderna fram konsekvensbeskrivningar, förslag till budget utifrån de direktiv ekonomiavdelningen skickat ut. Nytt för årets budgetprocess var att kommunfullmäktige beslutade om investeringsbudgeten beslutades redan i juni. Intentionerna med detta var att tidigt börja arbetet med att minska den höga investeringsvolymen samt att ge framförhållning till tjänstemännen för planering för kommande projekt. I augusti lämnade nämnder och förvaltningar in sina förslag till ramar och preliminär budget samt konsekvensbeskrivningar. 7
OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLDSFAKTORER Omvärlden Världsekonomin är på väg ur den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Under det senaste halvåret har det kommit allt fler tecken på att det kraftiga fallet i tillväxten i världen har avstannat samtidigt som finansmarknaderna börjat fungera bättre. Idag är det främst USA tillika världsekonomins stora aktör som har problem med obalanser såväl i statens finanser som i hushållssektorn. Men i likhet med USA präglas även flera europeiska länder av skuldsatta hushåll och bostadsbubblor. Dessa obalanser i världsekonomin gör att återhämtningen förmodligen tar tid. De sammantagna förlusterna i det finansiella systemet uppskattas till ofattbara 3 400 miljarder dollar varav merparten av de prognostiserade nedskrivningarna finns hos bankerna. Den ekonomiska politiken har, totalt sett, varit kraftfull under krisen. Stora penningoch finanspolitiska stimulanser har gjorts världen över för att hejda finanskrisen och för att få fart på ekonomin. Världens stora länder har lyckats samla sig till ett gemensamt agerande för att förhindra en kollaps på de finansiella marknaderna. Det finns dock fortfarande kvar en oro över det finansiella systemet och dess förmåga att tillhandahålla tillräckligt med kapital vilket begränsar tillväxten globalt. När finansmarknaderna varit en bidragande orsak till nedgången i ekonomin visar tidigare erfarenheter på att nedgången tenderar att pågå längre. En förutsättning för återhämtningen i världsekonomin är att ordningen och funktionen på de finansiella marknaderna återställs. Den svenska ekonomin Sverige som är ett exportberoende land är hårt drabbat av lågkonjunkturen. Exporten kommer dock dra upp Sverige ur lågkonjunkturen men då tillväxten på våra exportmarknader är svag blir uppgången försiktig. Regeringen bedömer även den inhemska efterfrågan som svag. Hushållens konsumtion begränsas av den djupa nedgången på arbetsmarknaden och den svaga inkomstutvecklingen. Tillväxten bedöms efter ett fall på 4 % i år öka med ca 2,5 % i genomsnitt åren 2010 och 2011. Läget på arbetsmarknaden försämras snabbt och sysselsättningen fortsätter att falla till årsskiftet 2010/2011. Arbetslösheten uppgår till över 10 procent år 2010 och 2011. Att tillväxten i produktion och efterfrågan inte förmår stoppa en fortsatt försvagning av arbetsmarknaden beror på att det tidigare produktionsbortfallet var så stort. Det låga resursutnyttjandet i många företag kommer inte att återställas enbart genom bättre efterfrågan, utan måste också mer aktivt avhjälpas genom en minskad produktionskapacitet. Det senare innebär fortsatta neddragningar och friställd arbetskraft. Så trots en genomsnittlig ökning av tillväxten med ca 2,5 % så kommer sysselsättningen att vara lägre 2011 än den är idag samtidigt som arbetslösheten stiger. Sysselsättningen, antalet arbetade timmar i Sverige, minskar med 3,6 % i år och med 2,7 % 2010 för att öka svaga 0,7 % 2011. Den låga sysselsättningen och den långsammare löneutvecklingen innebär att skatteunderlaget utvecklas mycket svagt under 2009 och 2010. Regeringen har föreslagit tillfälligt höjda statsbidrag nästa år för att kommunerna ska få ett visst andrum 2010. Intentionerna är att fallet i sysselsättningen då mildras, att skattehöjningar i de flesta fall kommer att ställas in och att de ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd kan täckas utan att tränga undan annan verksamhet. Statsbidraget minskar dock redan 2011 och därmed försämras de ekonomiska förutsättningarna påtagligt. Det krävs åtgärder motsvarande i genomsnitt 43 öre, som för Oskarshamns kommun innebär ca 20 mkr, i skattehöjning om man ska kunna bibehålla en oförändrad kostnadsbild i kommunen och samtidigt bibehålla ett nollresultat. Arbetet med att rationalisera och effektivisera verksamheterna måste således fortsätta i kommunerna. Budgetpropositionen Regeringens budgetproposition som presenterades den 21 september innehåller satsningar på nya jobb, välfärd och ytterligare tillskott till kommuner och landsting i form av tillfälligt konjunkturstöd för att motverka en nedgång i sysselsättningen i kommunsektorn. Tillskottet innebär för Oskarshamns kommun ytterligare ca 19,8 miljoner kronor utöver det konjunkturstöd som kom i vårpropositionen på 13,9 miljoner kronor. Ekonomiska regleringar enligt finansieringsprincipen Anslaget till skolgång för barn som avvisas eller utvisas kommer 2010 för fjärde året i rad att tillfälligt ökas med 50 miljoner kronor. Tillskott görs för obligatorisk rektorsutbildning för alla nya rektorer med 7 miljoner kronor per år från 2010. Till följd av att barnvaccinationsprogrammet från 1 januari 2010 utvidgas med vaccination mot humant papillomvirus så ökas anslaget med 22 miljoner kronor. Fr om 2011 anslås 300 miljoner kronor för stöd till anhöriga inom verksamhet för äldre och funktionshindrade. 8
OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar Övriga ekonomiska regleringar Kommunerna tillförs 30 miljoner kronor 2011 och 60 miljoner kronor 2012 i kompensation för de ekonomiska konsekvenser som den nya skollagen medför. Kompensationen avser bland annat kostnadsökningar för förstärkt elevhälsa och för ökad rätt till skolbibliotek. Regeringen bedömer en effektivisering för kommunsektorn till följd av förslagen i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan vilket gör att anslagen till kommunerna att minskas med 675 miljoner kronor 2012. Det särskilt förhöjda grundavdraget för de sämst ställda pensionärerna medför en ökning av det kommunala skatteunderlaget med 2 300 miljoner kronor. De svenska skatteintäkterna minskar till följd av arbetspendlingen till Öresund som medför att regeringen ökar anslaget med 185 miljoner kronor. Till vuxenutbildningen införs ett riktat statsbidrag på 500 miljoner kronor beräknat för ytterligare extra platser. Satsningen Skapande skola utvidgas att omfatta även årskurs 4 6 (i nuläget är det årskurs 7 9). Anslaget förstärks därför så att det uppgår till 112 miljoner kronor för 2010. Den 1 juli 2010 införs allmän förskola för treåringar som innebär att alla barn ska erbjudas minst 525 avgiftsfria timmar om året i förskola fr o m höstterminen det år de fyller tre år. Regeringen fattade beslut om allmän förskola för barn från tre års ålder i april 2009. Kommunernas utökade åtagande kompenseras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Kostnaden beräknas för 2010 uppgå till 220 miljoner kronor och därefter 440 miljoner årligen och ingår i det generella statsbidraget till kommunerna. För år 2010 beräknar regeringen anslå närmare 982 miljoner kronor för stimulansbidrag till kommuner och landsting för att utveckla vård och omsorg för de äldre. Bidraget har fr o m år 2007 utgått med ca 1,4 miljarder kronor årligen till kommuner och landsting. Regeringen föreslår att investeringsstödet för särskilt boende på 500 miljoner kronor per år förlängs till år 2012 och att det även ska omfatta trygghetsbostäder. De som väljer att bo i trygghetsbostäder ska ha tillgång till gemensamhetslokal, personal och möjlighet till gemensamma måltider. För 2010 utgår närmare 300 miljoner kronor till kommunerna för vidareutveckling av stödet till dem som hjälper och vårdar närstående i enlighet med den proposition som beslutades i våras. Medlen kommer fr o m år 2011 att ingå i det generella statsbidraget. Regeringen avser att satsa 90 miljoner kronor på stärkt värdegrund 2010 och sedan 80 miljoner kronor 2011 och 2012. Till program för en god äldreomsorg anslår regeringen 50 mkr 2010. Regeringen avser införa en ny insats, Lyft inom statlig och kommunal verksamhet. Bedömningen regeringen gör är att aktiveringsinsatsen kommer att omfatta cirka 40 000 årsplatser under 2010. Insatsen är tänkt att göras både i och utanför jobb- och utvecklingsgarantin. Inriktningen på aktiveringsinsatsen ska vara sysselsättning inom miljö, skogsvård, kulturarv, omsorg och skola. Fr.o.m. år 2008 har fastighetsskatten ersatts med en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften är knuten till inkomstbasbeloppet och indexuppräknas. Fastighetsavgiften innebär inte något reellt resurstillskott till kommunen eftersom statsbidragens regleringspost minskar, och blir negativ, genom en motsvarande sänkning av ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning. Anslaget minskas med 130 miljoner kronor som en följd av systemet för kommunal fastighetsavgift kommer att utvidgas och omfatta även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark för småhus på ofri grund. Detta medför att kommunernas intäkter ökar med 130 miljoner kronor 2010. Oskarshamns kommuns fastighetsavgift uppgår i budget 2010 och verksamhetsplan 2011-2012 till 40,2 mkr. De sociala avgifterna sänks med 0,32 procentenheter vilket bedöms ge Oskarshamns kommun lägre kostnader med ca 2,5 miljoner kronor. Hela sänkningen återfinns inom avtalsförsäkringarna. De sociala avgifterna i kommunerna uppgår till 40,13 % 2010 jämfört med 40,45 % 2009. Skatteintäkter Under några år har skatteunderlagstillväxten varit god. I år avtar ökningstakten dramatiskt. Det är en effekt av konjunkturfallet, med snabbt vikande sysselsättning och lägre löneökningar. Lönesummans svaga utveckling motverkas endast delvis av växande pensionsinkomster och arbetslöshetsunderstöd. Även nästa år blir skatteunderlagstillväxten ytterst svag. Det beror både på en fortsatt minskad sysselsättning och på en lägre löneökningstakt. Realt sett krymper skatteunderlaget 2009 och 2010. Det innebär att skatteunderlaget inte räcker till att finansiera lika mycket verksamhet som tidigare. Antalet arbetade timmar börjar öka igen 2011 vilket gör att skatteunderlaget växer lite snabbare. Det genererar dock bara en marginellt större ökning av skatteintäkterna än vad som krävs för att balansera effekten av att det tillfälliga konjunkturstödet upphör. När väl läget på arbetsmarknaden börjar normaliseras kommer skatteunderlaget att förstärkas. År 2012 är skatteunderlaget, i reala termer, uppe i samma nivå som 2008. Över perioden 2008-2013 ökar skatteunderlaget i genomsnitt med 2,2 % och i reala termer är ökningen svaga 0,4 %. 9
OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar En fortsatt återhämtning i ekonomin, med stigande sysselsättning och större löneökningar, ger på sikt skatteunderlagstillväxten bättre fart. Men det är först år 2013 som skatteunderlaget beräknas växa lika snabbt som genomsnittet för åren 2001 2008. Kommunala utjämningssystemet Budgetpropositionen innehåller ett antal regleringar enligt finansieringsprincipen och regleringar som följd av ändringar i skattesystemet. Anslaget för kommunalekonomisk utjämning tillförs 2010 tillfälligt 2,8 miljarder kronor till kommunerna. Regeringen skjuter därutöver till ytterligare 4,2 miljarder kronor till kommunerna som ett tillfälligt konjunkturstöd. För Oskarshamns kommun innebär tillskotten totalt 33,7 miljoner kronor 2010 varav 13,9 miljoner kronor kom i vårpropositionen och 19,8 miljoner kronor kom i höstpropositionen. Av de 19,8 miljoner kronor som regeringen skjuter till i höstpropositionen är 11,9 miljoner kronor tillfälligt konjunkturstöd och 7,9 miljoner kronor en ökning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Regeringen har beaktat förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer i sin prognos. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 0,7 procent 2010 och regleras genom att bidraget kommunal utjämning höjs med ett belopp som motsvarar skattebortfallet. Regeringens ökade bidrag till kommunsektorn genom riktade och villkorade bidrag strider helt mot regeringens huvudprincip att prioritera generella statsbidrag framför specialdestinerade. LSS-utjämningen Ett nytt system för LSS-utjämning infördes och tillämpades för första gången bidrags- och avgiftsåret 2004. Utjämningssystemet baseras på att en standardkostnad beräknas för varje kommun som relateras till den genomsnittliga standardkostnaden för landet. Beräkningen baseras på verksamhetsstatistik (Socialstyrelsen) och verksamhetskostnader (SCB:s räkenskapssammandrag) två år innan avgifts- och bidragsåret. I beräkningarna har även ett koncentrationsindex (K-IX) och personalkostnadsindex (PK-IX) använts. K-IX baseras på hur mycket genomsnittskostnaden per insats påverkas av andelen personer med funktionshinder inom en kommun. PK-IX mäter behovet av stöd hos de personer som har insatser enligt LSS. Regeringen tar i dagsläget inte ställning till LSSkommitténs förslag på den översyn som nyligen gjorts. Statsbidraget till personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning höjs med 10 miljoner kronor fr o m 2010. Schablonersättningen förr LASS fastställs till 252 kr/tim. I propositionen föreslås förändringar i kostnadsutjämningen för LSS-insatser kopplade till boendet. Regeringens bedömning är att även andra justeringar och uppdateringar bör göras för att höja träffsäkerheten. Koncentrationsindexet, som tillkommit för att justera för tidigare antagna stordriftsfördelar, slopas då sådana fördelar inte har kunnat beläggas i den utredning som har gjorts. Förändringarna träder i kraft den 1 januari 2009. Oskarshamns kommun betalar en LSS-avgift som har varierat kraftigt sedan 2004. För 2004 var avgiften 6,6 mkr, för 2005 var avgiften 1,4 mkr, 2006 7,0 mkr kronor, 2007 ca 11,5 mkr, 2008 11,5 mkr, ca 11,9 mkr 2009 och 2010 beräknas avgiften att uppgå till 14,4 mkr kronor. BUDGETRAPPORTEN Redan i början av året gör ekonomiavdelningen en budgetrapport som är en förberedande analys som särskilt upprättas inför ramsättningen. Budgetrapporten består av ett huvuddokument och ett antal bilagor och innehåller följande: Ekonomisk omvärldsanalys för Oskarshamns kommun. Innehåller jämförelser med andra jämförbara kommuner samt rikssnitt gällande kostnader på verksamhetsnivå och kontonivå. Tidserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd för åren 1997-2008. Befolkningsförändringar och demografi samt dess effekter på den kommunala verksamheten. Uppdaterad resultatbudget, ramar samt den av KF i nov-08 fastslagna investeringsbudgeten. Tidplan för det fortsatta budgetarbetet. EKONOMISTYRREGLER De anvisningar som skickas ut inför nämndernas budgetarbete finns i dokumentet Förutsättningar och anvisningar för budget och verksamhetsplan 2010-2012. En övergripande beskrivning av anvisningarnas innehåll följer nedan. Skatteintäkter och statsbidrag Oskarshamns kommun hämtar delar av prognoserna för skatteintäkter och det kommunala utjämningssystemet från Sveriges kommuner och landsting. Utdebiteringen höjdes med 75 öre fr.o.m. 2004 och sedan 2005 ersätter ett nytt kommunalt utjämningssystem de generella statsbidragen. Utöver detta finns ett särskilt LSSutjämningssystem (Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). En nyhet from år 2008 är införandet av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften kommer att utbetalas till kommunerna utifrån kronor per invånare 2009 och kommer att indexeras genom att 10
OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar knytas till inkomstbasbeloppets förändring. För åren 2010-2012 utbetalas samma nominella belopp som för år 2009. Intäkter från den kommunala fastighetsavgiften regleras mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning som minskar i motsvarande grad. Uppräkning av ramar Ramarna har räknats upp för verksamhetsplan 2011 och 2012 utifrån föregående års verksamhetsplan 2010. Intäkter, lokalkostnader samt övriga kostnader är uppräknade med 2 % (2 % resp 2 %) Personalkostnadsökningen 2009 är uppräknad med i genomsnitt 3,78 % och ligger i en central löneökningspott. År 2010 finns det medel avsatta för löneöversyn och omställningsåtgärder på drygt 30,6 miljoner kronor. Nämndernas ramar inklusive kapitalkostnader reducerades med 3 %. Undantag gjordes dock för de avgiftsfinansierade verksamheterna, fastighetsavdelningen och städ- och måltidsservice En del av ramminskningen återfördes till nämnderna. Utöver detta har vissa manuella justeringar av ramarna skett, t ex demografieffekter, överföring av budgetansvar m.m. Internhyressystemet Hyreskostnaderna regleras i särskilda avtal mellan tekniska kontoret och berörd förvaltning. Grundprincipen är att tekniska kontoret ska ha full kostnadstäckning för uthyrda lokaler. Ett reviderat internhyressystem har införts fr o m 2005. Beräkningar av hyresnivåer 2010 erhålls av fastighetsavdelningen på tekniska kontoret. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna består av internränta och avskrivningar. Internräntan ska motsvara den intäktsränta kommunen går miste om genom att investera medel i materiella anläggningstillgångar istället för finansiella tillgångar. Tidigare år har nivån på internräntan följt SKL: s rekommendation men sedan 2006 har ekonomiavdelningen egna prognoser på internräntan. Nu följer internräntan åter SKL:s rekommendation. Beräkning av kapitalkostnader görs av ekonomiavdelningen efter inrapportering av investeringar. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Internränta 4,3% 4,3% 4,3% 4,3% 4,0% 4,0% 4,0% Befolkningsprognos och demografiförändringar Oskarshamns kommuns befolkningsprognos och demografiförändringar grundas på siffror framtagna av SCB. Befolkningsprognosen omfattar perioden 2008-2035 och baseras på invånarantal den 1 november 2008. De kommande åren prognostiseras inte någon större befolkningsökning jämfört med åren innan. Invånarantal 2010 prognostiseras uppgå till 26 305 invånare, 2011 26 311 invånare och 2012 26 308 invånare. Befolkningsprognosen är till för att dels räkna fram skatteintäkter och statsbidrag, dels för att räkna fram resursfördelningsjusteringar mellan skolverksamheten och äldreomsorgen. Vår kommun, precis som alla andra kommuner, står inför stora demografiska förändringar varför ramarna justeras varje år för barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Förändringarna inom de olika åldersklasserna är justerade utifrån andel som nyttjar verksamheterna och hur stor andel av kostnaderna som är rörliga kontra fasta. Investeringar Investeringsbudgeten är 7-årig och omfattar åren 2010-2016. Investeringsnivån är sedan 2002 höjd från 5 000 kr till ett prisbasbelopp. För 2010 uppgår prisbasbeloppet till 42 400 kr vilket är en minskning med 400 kr jämfört med beloppet för år 2009. Sedan 2005 tilldelas nämnderna en särskild budget för maskiner och inventarier, s.k. löpande investeringar/reinvesteringar. Denna s.k. investeringspåse uppgår till 30 % av de totala skattefinansierade investeringar som i sin tur styrs av det finansiella målet. Tekniska kontoret samordnar och ansvarar för att investeringar i ny- eller ombyggnationer ska avse hela investeringsutgiften inklusive lösa inventarier. Tekniska nämndens äskanden ska således innefatta alla kommunens byggnationer och därtill hörande lösa inventarier vid om- och nybyggnationer. Enligt kommunstyrelsens IT/IS-strategi från 1996 ska IT-chefen ha en samordnande funktion beträffande förvaltningarnas budgetäskanden inom IT-området. Detta innebär att budgetförslag som rör större investeringar i IT-lösningar och förslag som berör kommunförvaltningens gemensamma system ska översändas till kommunens IT-chef. En dialog ska tidigt tas upp kring de IT-lösningar som kan vara aktuella och som berör kommunförvaltningens infrastruktur och/eller datakommunikation. Lönsamma investeringar ska specificeras bland de skattefinansierade investeringarna. Innebörden av en lönsam investering är att nämnden själv finansierar hyreskostnaderna inom befintlig ram. Definition och hantering av en lönsam investering finns i Ks 77/2004. När det gäller kommande års investeringar beslutade en enig kommunstyrelse på sitt sammanträde den 28 oktober 2008 att föreslå kommunfullmäktige följande: Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att inför 2010 års budgetarbete upprätta verksamhetsplan, konsekvensbeskrivning, driftsbudget och projektplan för varje enskilt investeringsprojekt. 11
OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar 2010 års investeringsbudget fastställdes i juni 2009. Investeringsbudgeten därefter fastställs med ett års framförhållning. Taxor och avgifter Fr.o.m. 2006 samordnas förslagen till förändringar av taxor och avgifter med budgetarbetet. 12
OSKARSHAMNS KOMMUN Taxor och avgifter TAXOR OCH AVGIFTER Räddningstjänsten Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kulturnämnden Socialnämnden enligt bilaga enligt bilaga enligt bilaga enligt bilaga enligt bilaga enligt bilaga 13
OSKARSHAMNS KOMMUN Utdebitering UTDEBITERING (kr) Församling Oskarshamn Församling Misterhult Församling Kristdala Församling Döderhult Inkomstår Kommunalskatt Landstingsskatt Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgif Kyrkoavgift Totalt Oskarshamn Totalt Misterhult Totalt Kristdala Totalt Döderhult 2010 21,92 2009 21,92 10,21 0,20 0,75 0,33 1,13 0,40 1,40 0,22 1,23 33,08 33,59 33,93 33,58 2008 21,92 10,21 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33,58 2007 21,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33,58 2006 21,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33,58 2005 21,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,23 1,22 33,08 33,59 33,78 33,58 2004 21,66 10,47 0,21 0,79 0,33 1,13 0,37 1,28 0,25 1,20 33,13 33,59 33,78 33,58 2003 20,91 10,47 0,21 0,79 0,33 1,13 0,35 1,30 0,25 1,20 32,38 32,84 33,03 32,83 2002 20,91 10,47 0,24 0,94 0,32 1,13 0,35 1,20 0,30 1,15 32,56 32,83 32,93 32,83 2001 20,91 10,17 0,27 0,94 0,32 1,13 0,40 1,15 0,30 1,15 32,29 32,53 32,63 32,53 2000 20,91 10,17 0,27 0,94 0,32 1,03 0,40 1,05 0,30 1,13 32,29 32,43 32,53 32,51 1999 20,91 10,17 1,21 1,40 1,50 1,58 32,29 32,48 32,58 32,66 14
OSKARSHAMNS KOMMUN Finansiell analys FINANSIELL ANALYS Den finansiella analysen har för avsikt att ge en sammanfattande bild av budget och verksamhetsplan för 2010-2012 och dess inverkan på kommunens ekonomiska förutsättningar. ÅRETS RESULTAT Kommunen har haft en historik med negativa resultat (exkl realisationsvinsterna från försäljningen av Sydkraftsaktier) under större delen av 90-talet. Resultatutvecklingen i början på 2000-talet har varit extremt ansträngd på grund av det stora beroendet av en god avkastning på kommunens finansiella tillgångar. Den negativa trenden vändes 2004 då kommunen uppvisade ett positivt resultat om 20 mkr. Den positiva resultatutvecklingen fortsatte de påföljande åren men har mattas av avsevärt under 2007 och framförallt 2008. Prognosen för 2009 pekar på ett resultat om +5,2 mkr, vilket är 11,0 mkr sämre än det budgeterade årsresultatet. Resultat före finansnetto Finansnetto Årets resultat 2000-68,9 11,4-57,5 2001-102,2 6,4-95,8 2002-114,1-71,9-186,0 2003-102,7 85,7-17,0 2004-90,9 111,2 20,3 2005-45,4 90,0 44,6 2006-43,0 120,3 77,2 2007-123,3 101,3-22,0 2008-111,4-249,3-360,7 2009 p -81,5 86,7 5,2 Totalt -883,4 291,8-591,6 Av ovanstående tabell framgår att verksamheterna, under perioden 2000 t o m prognosen för 2009, har kostat 883,4 mkr mer än vad kommunens skatteintäkter och statsbidrag har genererat. I det beloppet ingår även en nedskrivning av aktiekapitalet i Byggebo AB och UTAB med 56,8 mkr. Det finansiella kapitalet har under samma period genererat intäkter på 291,8 mkr. Kommunens finansiella kapital har med andra ord inte kunnat generera en avkastning som fullt ut har finansierat den höga ambitionsnivå som har funnits i de kommunala verksamheterna. Detta har fått till följd att kommunen har ett ackumulerat negativt resultat om 591,6 mkr. Den största anledningen till att avkastningen inte varit större är framförallt den negativa utveckling av aktiemarknaden som skedde under åren 2000 till 2003 samt under år 2008. Enligt det lagstadgade balanskravet, som infördes 2000, måste en kommun som redovisar negativa resultat återställa dessa. Precis som åren 2001-2002 redovisade Oskarshamns kommun återigen ett stort negativt resultat 2008 som till största delen berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar (-303,2 mkr). Till skillnad från tidigare år åberopade kommunen synnerliga skäl vid balanskravsutredningen. Oskarshamns kommun skulle behöva återställa 318 mkr för att över tid upprätthålla det lagstadgade balanskravet. Det budgeterade resultatet för åren 2010-2012 uppgår till 6,5 mkr, 4,2 mkr respektive 3,3 mkr vilket innebär att Oskarshamns kommun återställer enbart 14 mkr av de stora ackumulerade negativa resultaten under den kommande 3-årsperioden. Under hösten 2007 genomförde två konsulter från Motivationshuset ett stort antal intervjuer med personal i de olika förvaltningarna som en del av verksamhetsgenomgången av den kommunala organisationen. Verksamhetsgenomgången resulterade i ett 9-punktsprogram som skulle utgöra utgångspunkten för det framtida förändringsarbetet. I en åtgärdsstege med nio punkter redovisade Motivationshuset, vilka förändringar som behöver göras inom den kommunala organisationen. De åtgärder som gavs högsta prioritet var att skapa en bättre och mer accepterad form av politisk styrning av kommunen, skapa en ny kommundirektörsroll, utveckla det ekonomiska styrsystemet, stärka kommunledningskontoret och ge det en tydligare roll. Arbetet med förändringsprocessen har pågått under 2008-2009 där bl a socialnämnden har genomfört ett antal kraftiga förändringar inom sina olika verksamheter i syfte att minska nettokostnaderna. Resultatet har börjat skönjas under tredje kvartalet 2009 med bl a lägre personalkostnader som följd. Övertids- och mertidsersättning samt sjukfrånvaro har betydligt minskat under perioden januari-augusti. Även Individ- och familjeomsorgens långsiktiga förändringsarbete har gett resultat, där nettokostnader per invånare minskar två år i rad. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Oskarshamns kommun har stora finansiella tillgångar som för kommunala mått mätt är av betydande storlek. Dessa tillgångar genererar stora finansiella intäkter som, vid sidan om skatteintäkter och statsbidrag, delfinansierar kommunal verksamhet. Den finansiella krisen som rådde under 2008 resulterade i en nedskrivning av värdet på kommunens medelsplaceringar på sammanlagt 303,2 mkr. Efter en inledande nedgång i början av året vände börsen i slutet av mars månad 2009, vilket ledde till en uppskrivning av det finansiella innehavet med sammanlagt 52,7 mkr baserat på marknadsvärdet per 2009-08-31. Kommunens finansiella tillgångar uppgår per augusti månad 2009 till 1 117 mkr. Nämnas bör att kommunens finansiella portfölj innehåller fortfarande ett antal strukturerade produkter med hög riskprofil och långa löptider där regelbundna värderingar av en eventuell försäljning pågår. Produkternas komplicerade struktur är kopplad till ett stort antal företag där deras eventuella betalningsinställelser kan resultera i förlust av hela det kvarvarande kapitalet (130 mkr). Detta är beaktat i 15
OSKARSHAMNS KOMMUN Finansiell analys kommunens budget 2010 och det budgeterade finansnettot är ca 30 mkr lägre än tidigare år. Ytterligare korrigeringar av de budgeterade beloppen för åren 2011 och 2012 kan vara aktuella om kommunen under 2010 avyttrar några av de strukturerade produkter vars marknadsvärde idag ligger långt under det bokförda värdet. Även den pågående ägardialogen mellan kommunen och bostadsbolaget kan komma att ha inverkan på kommunens finansnetto 2011-2012 om ägaren, Oskarshamns kommun, beslutar om ytterligare kapitaltillskott till bolaget. Kommunens finansnetto budgeteras med ett överskott om 65 mkr för 2009, 2010 och 2011. Detta bygger på ett finansiellt kapital om ca 1140 mkr och med en genomsnittlig real avkastning på 4,0 % årligen och en nominell avkastning på 5,5 %. Kommunens finansiella kostnader är obetydliga på grund av att kommunen inte har några egna långfristiga skulder. Oskarshamns kommun agerar dock internbank åt sina koncernbolag vilket innebär att kommunen lånar av extern finansiär och koncernbolagen lånar av kommunen. Detta innebär att de finansiella intäkterna och kostnaderna samt långfristiga fordringar och långfristiga skulder blåser upp resultat- och balansräkningen. Kommunen har sedan ett antal år tillbaka egenfinansierat utlåning till de kommunala bolagen och då framförallt Byggebo. Enligt kommunfullmäktiges beslut kan 800 mkr egenfinansieras till det kommunala bostadsbolaget. Vid dags dato är denna volym drygt 584 mkr. Kommunens finansnetto påverkas av stora investeringsvolymer. När investeringsvolymerna är större än vad kassaflödet kan finansiera måste medel hämtas från det finansiella kapitalet, vilket får till följd att avkastningen sjunker. En känslighetsanalys på förändrade avkastningsräntor jämfört med ovanstående avkastningsnivå ger följande ekonomiska effekter. Årlig procentuell avkastning Resultateffekt Räntepapper Aktier mkr 6% 10% 20 5% 7% 1 5% 6% -2 5% 5% -6 4% 6% -10 4% 5% -14 4% -5% -49 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG befolkningsutveckling, men folkmängden beräknas öka något under den närmaste 3-års perioden. För att se de ekonomiska effekterna av befolkningsförändringar och förändringar av utdebiteringen redovisas nedan en känslighetsanalys. (mkr) 2010 2011 2012 Befolkningsförändringar + 100 invånare/år 4,0 8,1 12,3-100 invånare/år -4,0-8,1-12,3-200 invånare/år -8,1-16,2-24,6 Utdebitering -10 öre/år -4,6-9,4-14,3-25 öre/år -11,6-23,5-35,7-50 öre/år -23,2-46,9-71,4 I Sverige finns ett kommunalt utjämningssystem mellan kommunerna. I detta system ingår inkomstutjäming, kostnadsutjämning och regleringsbidrag/ - avgift. I dagligt tal kallas detta även för generella statsbidrag. En nyhet from år 2008 var att den statliga fastighetsskatten avskaffades och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Avgiften utbetalas till kommunerna utifrån kronor per invånare 2008 och kommer att indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppets förändring. Denna reform är helt neutral för kommunerna eftersom ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning minskar i motsvarande grad. För åren 2009 och 2010 utbetalas samma nominella belopp som för år 2008. AVSKRIVNINGAR Kommunens avskrivningar samt finansnetto påverkas av kommunens investeringsvolymer. Investerar kommunen så att anläggningstillgångarna ökar, dvs investeringsvolymen överstiger avskrivningsvolymen, i bokfört värde, innebär det högre avskrivningskostnader samt mindre finansiella intäkter. Oskarshamn har i jämförelse med rikssnittet klart högre avskrivningsvolymer som i sin tur innebär att kommunen har haft historiska investeringsvolymer som har överstigit rikssnittet. Följande redovisning visar vilka ekonomiska effekter olika investeringsvolymer får. Känslighetsanalysen bygger på en räntesats om 4,0 % samt en genomsnittlig avskrivningstid om 20 år. Skatteintäkterna och statsbidragen prognostiseras till 1174 mkr år 2010, 1169 mkr 2011 och 1195 mkr 2012. Beräkningen av skatteintäkter och statsbidrag bygger dels på prognoser från SKL (Sverige Kommuner och Landsting), dels på en egen befolkningsprognos. Oskarshamns kommun har för närvarande en konstant 16