MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR ARBETSPLAN Väg 222 Dalkrokstigen - Strömma ny gång- och cykelväg Värmdö kommun, Stockholms län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR ARBETSPLAN Väg 222 Dalkrokstigen - Strömma ny gång- och cykelväg Värmdö kommun, Stockholms län Uppdragsnummer: 10 71 71 Godkänd handling 2012-04-16

Titel: Miljökonsekvensbeskrivning för arbetsplan Väg 222 Dalkrokstigen - Strömma, ny gång- och cykelväg Uppdragsnummer: 10 71 71 Utgivningsdatum: Godkänd handling 2012-04-16 Utgivare: Trafikverket Region Stockholm Kontaktperson: Karin Stadler Uppdragsansvarig: Andreas Magnusson, MKB: Caroline Dieker, VAP VA-projekt AB Distributör: Trafikverket Region Stockholm, 172 90 Sundbyberg Telefon 0771-921 921, telefax 08-627 09 23, e-post: trafikverket@trafikverket.se

Innehåll Sammanfattning...4 1 Bakgrund och syfte... 5 2 Föreslagen åtgärd... 6 3 Alternativ...8 4 Miljöförutsättningar och intressen...8 Naturmiljö och vägrummets gestaltning Boendemiljö, säkerhet och trygghet 5 Avgränsning... 10 6 Miljöeffekter och miljökonsekvenser...12 Boendemiljö och fastighetsintrång Landskapsbild/gestaltning av vägrummet Strandskydd Avvattning Människors hälsa Störningar under byggtiden 7 Skyddsåtgärder... 14 Åtgärder och anpassning av projektet 8 Samlad bedömning...15 9 Samråd...15 10 Fortsatt arbete...15 Underlags- och referensmaterial...16

Sammanfattning Gång- och cykeltrafik är utpekat som viktiga pelare i det framtida transportsystemet i Sverige. Trafikverket har i en förstudie studerat hur man ska kunna skapa sammanhängande cykelstråk i Nacka och Värmdö. En arbetsplan har upprättats för åtgärder på en av de förslagna cykelstråken, i Värmdö kommun, mellan Dalkrokstigen och Strömma kanal. Arbete sker i samband med att Värmdö kommun bygger ut VA-nätet och projekten samordas där så är möjligt. En 2,5-3 meter bred gång- och cykelväg föreslås anläggas på i huvudsak norra sidan av väg 222. En busshållplats flyttas och ytterligare ett hållplatsläge tas bort för att kunna åstadkomma bra tekniska lösningar och minimera intrång i omkringliggande fastigheter. Ett nytt övergångsställe anläggs vid en busshållplats i den västra delen av området. Åtgärder som påverkar busstrafiken har skett i samråd med SL. Väg 222 leder längs den aktuella sträckningen genom ett skärgårdslandskap, relativt tätt bebyggt med villabebyggelse. Vägen har två körfält och i den kuperade terrängen med delvis mycket branta sluttningar mot vattnet, förekommer flera bergskärningar. Huvuddelen av bebyggelsen ligger på vägens norra sida. Det finns inga specifikt utpekade natur- och kulturvärden men huvuddelen av sträckan omfattas av strandskydd. Miljön för oskyddade trafikanter är i dagsläget undermålig. Projektets relevanta miljökonsekvenser är inom områdena boendemiljö och fastighetsintrång, landskapsbild/gestaltning av vägrummet, strandskydd, naturvärden, avvattning, människors hälsa samt störningar under byggtiden. Avgränsning av inriktning på MKB-arbetet har gjorts i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län. Den samlade bedömningen är att negativa konsekvenser kommer drabba framförallt enskilda fastighetsägare på grund av markintrång och ökade störningar från trafik och förbipasserande. Projektets måluppfyllelse är högt med i sammanhanget begränsade miljökonsekvenser inom övriga områden. Ett samrådsmöte genomfördes den 22/2 2012 med berörda sakägare och övriga intressenter. 4

1 Bakgrund och syfte I de transportpolitiska målen är gång- och cykeltrafik utpekat som viktiga pelare i det framtida transportsystemet i Sverige. Förutsättningarna för att kunna gå eller cykla i stället för att åka bil ska förbättras. Trafikverket upprättar en arbetsplan för att bygga ut väg 222 med en parallell gång- och cykelväg mellan Dalkrokstigen och Strömma kanal i Värmdö kommun. I nuläget har fotgängare och cyklister inget eget utrymme på det aktuella vägstycket. Oskyddade trafikanter tvingas ut i blandtrafik vilket leder till otrygghet och bristande trafiksäkerhet. Den aktuella sträckan är ca 1,1 km lång och är av stor betydelse för att kunna skapa ett sammanhängande gång- och cykelstråk som sträcker sig från Stavsnäs till Ålstäket och vidare mot Gustavsberg, Nacka och i förlängningen även mot Slussen. Projektet beräknas genomföras med byggstart 2013. Trafikverket har tidigare genomfört en förstudie som studerat möjligheterna att skapa tre sammanhängande cykelstråk genom Nacka och Värmdö. Den aktuella arbetsplanen ingår i en av sträckorna, Skurubron - Stavsnäs utmed väg 222. Projektet har av Länsstyrelsen inte bedömts medföra betydande miljöpåverkan. Skurubron väg 222 Gustavsberg Ålstäket Hemmesta väg 222 Strömma Stavsnäs väg 222 Figur 1. Översiktlig karta. Åtgärder i Strömma är en del som är viktig för att göra cykelstråket mellan Skurubron och Stavsnäs komplett. Målet med projektet är att: Andelen cykelresor ska öka Utbyggda cykelstråk ska möjliggöra vardagscykling, d v s resor mellan hem, arbete och skola samt knutpunkter i kollektivtrafiken Flera utbyggda cykelstråk ska länkas samman till ett sammanhängande cykelvägnät Åstadkomma en tekniskt bra lösning som möjliggör gång- och cykelkommunikationer på ett trafiksäkert sätt Göra det möjligt att cykla säkert till frilufts- och rekreationsområden Projektets målsättningar ska bidra till att det nationella miljömålet, begränsad klimatpåverkan, uppfylls genom att begränsa beroendet av färdmedel som är beroende av fossila drivmedel. Även Värmdö kommuns målsättning är att ha ett gång- och cykelvägnät som binder samman centrumområden, bostadsområden, skolor och servicefunktioner samt knutpunkter med skärgården. Värmdö kommun har där det är möjligt, kombinerat pågående VA-utbyggnad och detaljplaneläggning med en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. En 2,5 meter bred, belyst gång- och cykelväg finns idag utbyggd fram till Dalkrokstigen västerifrån. Sedan tidigare finns gångbanor, avskilda med kantsten mellan Dalkrokstigen och Strömmadalsvägen samt mellan Ripvägen och Strömma kanal. Bredden på dessa varierar. Se karta på s. 6-7. Sträckan Dalkrokstigen - Ripvägen följer det område där Värmdö kommun planerar VA-utbyggnad. För att ta till vara på de samordningsvinster som finns, samarbetar Trafikverket och Värmdö kommun om pågående VA-arbete, detaljplaneläggning och utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet. Trafikverkets arbetsplan omfattar även delen Ripvägen - Strömma kanal. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ska utgöra underlag för Trafikverkets utformning av arbetsplanen. MKB:n är ett stöd för beslutsfattarna i bedömningen av om tillräcklig hänsyn tagits till förekommande miljöintressen. Trafikverket kan här ange eventuella miljökrav och särskilda villkor som skall genomföras i anläggningsskedet. 5

2 Föreslagen åtgärd väg 222 Dalkrokstigen Befintlig gång- och cykelväg Busshållplats flyttas Nytt övergångsställe Strömmadalsvägen Busshållplats Lärkstigen Figur 2. Illustration över föreslagen gång- och cykelbana. Den nya gång- och cykelvägen ligger på huvuddelen av sträckan norr om väg 222. Den byter till södra sidan om vägen strax innan bron över Strömma kanal. Hela sträckan belyses och där gång- och cykelvägen anläggs mot vägen belyses även vägbanan. Alla vägar som ansluter mot väg 222 kommer att behållas med samma funktion som idag. Vägarna som avses är Dalkrokstigen, Strömmadalsvägen, Lärkstigen och Ripvägen. Ett par direktutfarter stängs med hänvisning till den detaljplan som är under framtagande av Värmdö kommun. På sträckan mellan Dalkrokstigen och Ripvägen (800 meter) anläggs en 3 meter bred gång- och cykelväg. På de inledande 150 meterna ligger gång- och cykelvägen skild från väg 222 (figur 3) för att ge plats åt ett nytt läge för busshållplats Strömmadal in mot Stockholm. Den anpassas till anslutningen av den gång- och cykelväg som kommunen byggt väster om Dalkrokstigen. Busshållplatsen på norra sidan vägen flyttas från sitt ursprungsläge för att minska intrånget på fastigheternas tomter. Ett övergångsställe anläggs vid busshållplatsen på den södra sidan för att öka tillgängligheten till den nya gång- och cykelvägen. Vägbanan smalnas av till 5,5 meters bredd för att förenkla gångpassage. Figur 3. Typsektion, gång- och cykelväg skild från vägen. Efter busshållplatsen följer gång- och cykelvägen väg 222 och skiljs från vägen med en kantsten av granit. Den följer vägen fram till Ripvägen med varierande sidoområde i form av jordslänt, stödmur av gabioner (figur 4) eller bergslänt (figur 5). Längs en kortare sträcka, görs gångoch cykelvägen 2,5 meter bred för att minimera fastighetsintrånget i en trång passage med Figur 4. Typsektion, stödmur av gabioner. en kraftig bergskärning. 6

Nytt övergångsställe Ripvägen Busshållplats Busshållplats Övergångsställe Busshållplats tas bort Busshållplats tas bort Ny refug vid övergångsställe Svanvägen väg 222 Figur 5. Typsektion, 3 meter bred gång- och cykelväg vid bergskärning. På sträckan mellan Ripvägen och Strömma kanal anläggs en 2,5 meter bred gång- och cykelväg där man genom anpassningar till den redan utbyggda gångbanan får plats med en gång- och cykelväg fram till kanalen (figur 6). På de första ca 50 meterna byggs gång- och cykelvägen mellan en befintlig busshållplats och en infartsväg till en fastighet. Viss anpassning av busshållplatsen görs. På efterföljande sträcka på ca 60 meter utförs inga åtgärder utöver byte av kantsten. Därefter följer en sträcka där en befintlig träkonstruktion rivs och en ny stödmur byggs för att möjliggöra en breddning av gångbanan. Längs sista sträckan norr om vägen byggs ny gång- och cykelväg med stödmur för att minska intrånget i slänten. En ny kantsten i granit skiljer gång- och cykelvägen mot väg 222. Befintliga busshållplatser vid Strömma kanal utgår och en ny passage med refug föreslås. Gång- och cykelvägen byter sida och ansluter sedan till befintlig gångoch cykelväg vid bron över Strömma kanal. Figur 6. Typsektion, stödmur av prefabricerad betong 7

3 Alternativ Nollalternativ Med nollalternativ avses den mest sannolika händelseutvecklingen om projektet inte genomförs och endast normalt underhåll utförs på sträckan. Detta ska används som referensalternativ för att bedöma effekter och konsekvenser av föreslagna lösningar. Värmdö kommuns planerade utbyggnad av VA-nätet medför dock till stor del samma intrång i fastigheterna som enbart byggnation av gång- och cykelvägen medför. Intrånget längs de sträckor som inte omfattar VA-utbyggnad uppgår till ca 700 m 2. Värmdö kommun växer snabbt och pågående detaljplanering syftar till att skapa möjligheter för exploatering. Totalt beräknas Värmdö kommun växa med drygt 20 000 invånare fram till år 2030. I takt med att även resten av Stockholmregionen växer antas trafiken växa i motsvarande takt. Den kraftiga trafikökningen sommartid kan även förväntas öka då fler människor använder sig av Stockholms skärgård i rekreationssyfte och för semester. Nollalternativet innebär att utan utbyggnad av gång- och cykelvägen kommer möjligheterna att röra sig till fots eller cykla fortsatt vara dåliga eller försämras. Detta leder till ökad belastning på miljön då alternativa färdmedel får sämre förutsättningar och till ökad otrygghet för oskyddade trafikanter på grund av ökade trafikmängder. År 2030 beräknas årsdygnstrafiken uppgå till ca 11000 fordon med en topp i juli på 16300 fordon/dygn. Alternativa utformningar, omfattning och lokalisering Under arbetet med arbetsplanen har bredden på gång- och cykelvägen diskuterats. Enligt GCM-handboken bör bredden på en gång- och cykelväg av den här typen uppgå till minst 3 meters bredd. Den befintliga gång- och cykelvägen som ansluter vid Ripvägen är 2,5 meter bred, belyst och ligger friliggande från vägen. Det är egentligen något smalt men kan accepteras då den ligger avskild från vägen. Vägsektionen mellan Dalkrokstigen och Strömma är smal, kuperad och tillåter inte att gång- och cykelvägen anläggs friliggande varför beslut togs om att gång- och cykelvägen skulle utföras 3 meter bred och belyst. Detta på grund av att en gång- och cykelväg intill en bilväg kan kännas smalare och mer utsatt. För att minimera intrång i fastigheter används stödmurar för att ta upp höjdskillnader. I arbetet med arbetsplanen har på lämpliga ställen föreslagits att dessa utförs som gabioner eller betongelement, dels för att minska fysiskt intrång och dels för att bättre anpassa anläggningarna till omgivningen. För att minska schakt i en hög bergskärning utreddes möjligheten att bredda väg 222 söderut. För att bibehålla en godkänd geometri för vägen krävdes kostsamma och tekniskt komplicerade förstärkningar av bankslänten mot vattnet. Därför valdes detta alternativ bort. Alternativ lokalisering av gång- och cykelvägen är inte aktuellt. 4 Miljöförutsättningar och intressen Naturmiljö och vägrummets gestaltning Väg 222 leder längs den aktuella sträckningen genom ett skärgårdslandskap, relativt tätt bebyggt med villabebyggelse. Vägen har två körfält och i den kuperade terrängen med delvis mycket branta sluttningar mot vattnet, förekommer flera bergskärningar. Huvuddelen av bebyggelsen ligger på vägens norra sida. På den västra delen av sträckningen leder vägen genom ett område med tallskog (figur 7 och 8). Österut Figur 7. Väg 222 vid Lärkstigen. 8

övergår vegetationen till att bestå av lövträd, bl a ek och vid tomtmark är växtligheten av mer hortikulturellt slag (figur 9 och 10). Inga specifikt utpekade naturvärden finns i direkt anslutning till vägen men i den östra delen strax innan Strömma kanal, på vägens norra sida, finns ett större utpekat område med skyddsvärda trädmiljöer (figur 15, s. 15). Mot vägen i det området finns storblockig terräng här och var med tunnare mosstäcke bevuxet med tallblandskog med inslag av gräs, blåbär och ormbunkar. Ett naturminne i form av en stor ek finns en bit in i området (figur 11, s. 11). Figur 8. Befintlig gångbana mellan Dalkrokstigen och Strömmadalsvägen. Området omfattas till stor del av generellt strandskydd. Vägen är redan i dag en barriär för djur- och växtliv. Den befintliga vägen avvattnas indirekt mot Tranaröfjärden som gränsar mot Strömma kanal. Allt vägdagvatten är en potentiell källa till förorening även om den aktuella delen av vägen sannolikt ger mycket liten total påverkan på vattenförekomsten. Den ekologiska statusen i Tranaröfjärden har klassificerats till måttlig, god ekologisk status ska var uppfylld 2021. Vattendirektivet anger dock att statusen för vattenförekomster inte får försämras vilket måste beaktas i arbetet med gångoch cykelvägen. Inga kända fornlämningar finns i anslutning till vägen. Figur 9. Några gångförbindelser ansluter direkt mot väg 222. Figur 10. Träkonstruktion döljer en förstärkt slänt vid gångbana strax innan Strömma kanal. Boendemiljö, säkerhet och trygghet Längs större delen av sträckningen ligger tomtmark i direkt anslutning mot vägområdet. Marken lutar mot vägen och husen ligger en bit ovanför vägen. Det förekommer direktutfarter, en parkering för bil och även trappor och andra gångförbindelser som ansluter mot vägen (figur 9). Den befintliga vegetationen utgör ett visuellt skydd mot vägen men skyddar inte mot buller. Vägen är sommartid mycket starkt trafikerad och är då barriärskapande samt medför ökat buller. Närboende upplever problem att korsa vägen t ex då de kliver av bussen på väg hem från arbete eller skola. Vägen är inte lämplig för oskyddade trafikanter då den är relativt smal och delvis saknar gångbana och helt saknar cykelväg. 9

5 Avgränsning En avgränsning av MKB-arbetet har gjorts i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län i januari 2012. MKB:n ska fokusera på de miljöaspekter som är av vikt i projektet och som kan påverkas till följd av projektets genomförande. De miljöaspekter som berörs av projektet och har betydelse kommer beskrivas i MKB:n är: Boendemiljö och fastighetsintrång. Väg 222 leder genom ett bebott område och vägen ligger under större delen av sträckningen intill fastigheter. Intrång i dessa kommer ske i varierande grad pga gångoch cykelvägens utbredning. Landskapsbild/gestaltning av vägrummet. Vägen leder idag genom kuperad terräng. För att gångoch cykelvägen ska få plats krävs en utökning av de bergskärningar som finns idag. Nedtagning av vegetation kan medföra att vägrummet upplevs som bredare. Även där vägen kan breddas utan bergskärningar, kommer intrycket förändras dels genom att stödmurar anläggs och dels genom att mängden belagd yta blir större. Belysning ändrar vägrummets karaktär. Strandskydd. MKB:n beskriver hur strandnära naturmiljö och allmänhetens tillgänglighet till stranden påverkas. Naturvärden. Ett område med skyddsvärda trädmiljöer berörs av gång- och cykelvägen. I övrigt finns inga specifika utpekade naturvärden enligt Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Artportalen mm. Det intrång som sker allmänt i naturmiljö och vegetation beskrivs i avseende på strandskydd och fastighetsintrång. Avvattning. Nya belagda ytor kommer kopplas till befintlig avvattning. Vattendirektivet anger att statusen för recipienter inte får försämras. Människors hälsa. Några olyckor har inträffat längs sträckan, gång- och cykelvägen innebär att säkerheten för oskyddade trafikanter ökar. Störningar under byggtiden. Buller och vibrationer kan uppstå. Väg 222 är smal på den aktuella sträckan och det är begränsat med plats runt vägen. Vägbanan kommer delvis tas i anspråk under arbetet genom att ett körfält stängs av på en kortare sträcka. Påverkan på omkringboende studeras för att minimera störningseffekter. Övriga miljöaspekter, som vanligen behandlas i miljökonsekvensbeskrivningar men som avgränsats i detta projekt, redovisas nedan. I kolumnen Bedömning anges varför miljöaspekten avgränsats. Aspekt Nuläge Bedömning Riksintresse Den aktuella sträckningen ligger intill Bestämmelserna för riksintresset avser 4 kap. 1, 2, 4 ett större område där begränsningar i särskilda bestämmelser för hushållning Miljöbalken. exploatering finns för att skydda natur- med mark och vatten för vissa områden och kulturvärden. i landet. Dessa bedöms inte påverkas av åtgärden Fornlämningar Buller Inga kända fornlämningar finns registrerade inom det aktuella området. Trafikmängden uppgår till 7700 fordon per årsmedeldygn varav ca 7 % är tung trafik (2009). Under juli ökar biltrafiken till ca 12900 fordon/dygn. Inga bullerberäkningar är utförda. Ingen dokumentation eller några tecken tyder på att oupptäckta fornlämningar finns där gång- och cykelvägen ska byggas. Anläggande av cykelbanor är en riktad ombyggnadsåtgärd som syftar till att uppfylla specifika transportpolitiska mål. Utbyggnaden av gång- och cykelväg medför inget ökat buller och kommer därför inte att behandlas i detta projekt. Influensområdet är det område inom vilket åtgärderna inte nödvändigtvis ger direkt intrång men som ändå kan komma att påverkas positivt eller negativt. I det här fallet bedöms influensområdet omfatta hela Strömma med omgivningar då de boende med en ny gång- och cykelväg får ökade möjligheter att röra sig från och till sin bostad (se Strömmas utbredning på figur 1 s. 5). Utredningsområdet omfattar de fastigheter som ligger i direkt anslutning till den planerade gång- och cykelvägen (figur 11). 10

^_ ± Naturminne -ek Område med skyddsvärda trädmiljöer Strömma kanal Ripvägen Strömmadalsvägen UTREDNINGSOMRÅDE Lärkstigen Figur 11. Utredningsområde samt miljöintressen. Dalkrokstigen Väg 222 Tranaröfjärden måttlig ekologisk status 0 100 200 300 M 11

6 Miljöeffekter och miljökonsekvenser I MKB:n ska projektets effekter samt konsekvenser för människors hälsa, miljö och hushållningen med mark och vatten beskrivas. Såväl negativa som positiva konsekvenser beskrivs. Rubrikerna är framtagna efter den avgränsning av MKB:n som är gjord i samråd med Länsstyrelsen. Under varje rubrik beskrivs effekter och konsekvenser samt tänkbara åtgärder för att anpassa projektet för att minimera negativa konsekvenser. Kapitlets innehåll sammanfattas i kapitel 7, samlad bedömning. Boendemiljö och fastighetsintrång Den föreslagna gång- och cykelvägens bredd varierar mellan 2,5-3 meter. Beroende på terrängens form kommer olika typer av intrång ske i några av de angränsande fastigheterna. Intrånget är som mest ca 6 meter. Åtgärder för att det fysiska intrånget i fastigheterna ska göras så litet som möjligt har diskuterats i arbetet med arbetsplanen. Att göra stödmurar av gabioner i stället för av L-stöd i betong gör t ex att man kan bygga högre murar med mindre slänt efter murkrönet. Gång- och cykelvägens bredd har även minskats i en smal passage där en fastighet ligger mycket nära en hög bergskärning (figur 12). En direkt effekt är att de påverkade fastigheternas yta minskar. Beroende på hur tomten ser ut kan det medföra att vegetation tas ned med minskat skydd mot insyn samt minskad eller borttagen visuell skärm mot trafiken. En del vegetation i form av större träd kommer inte att kunna återställas. Konsekvenser av detta kan vara att de boende upplever ökad störning från förbipasserande och från trafiken. Träd kan även vara av emotionellt värde. Boende har framfört oro över att den belysning som planeras även kommer belysa fastigheterna. Belysningen innebär även att utsikten från fastigheterna förändras nattetid. Detta innebär att de boende kan uppleva belysningen som störande. Figur 12. Smal passage med en fastighet mycket nära en bergskärning. Figur 13. Borttagning av små och stora träd och buskar. Garaget rives. Under byggtiden kommer en del tomtmark och hagmark att behöva tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Tomtmarken och hagmarken ska återställas efter att anläggningsåtgärderna är färdiga. Landskapsbild/gestaltning av vägrummet Väg 222 leder genom ett vackert och varierande skärgårdslandskap. Den aktuella delen av väg 222 har anlagts på skrå med fastigheter tätt runtomkring. De omkringliggande fastigheterna bidrar till variationsrik omgivning med olika utformning på murar, plank, staket och grindar. Det nuvarande vägrummet är smalt och bidrar på så sätt till att det, trots låg standard ur trafikantperspektiv, upplevs väl anpassat till omgivningen och det begränsade utrymmet. 12

Byggnation av gång- och cykelväg innebär att vägens andel av det totala utrymmet kommer att öka. Nya bergskärningar kommer under en tid framöver att upplevas som just nya, men i takt med att lavar åter börja växa på de nya bergsidorna är denna effekt övergående. Även nedtagning av vegetation kommer bidra till att vägrummets bredd ökar. Effekten minskar något i takt med att vegetationen återställs. Strandskydd Generellt strandskydd gäller inom 100 meter från stranden på land och i vatten och inkluderar även undervattensmiljön. Strandskyddet avser att bevara människors tillgång till stränderna samt bevara landoch vattenområden för att de är biologiskt värdefulla. Inga åtgärder kommer att utföras på vägens södra sida, närmast vattnet. Anläggning av gång- och cykelvägen kommer öka den hårdgjorda barriären mot vattnet för djur och växter. Ökningen har sannolikt lite betydelse för djur och natur i området då i princip all mark i området är tomtmark och redan påverkad av människor. För människor kommer gång- och cykelvägen medföra ökade möjligheter att röra sig till och från strandområdena. Enligt 7 kap 16 punkt 3 och 4 miljöbalken, föreligger ett undantag från strandskyddet för byggande av allmän väg eller järnväg enligt fastställd arbetsplan. Om vägen omfattas av en fastställd arbetsplan behöver således inte strandskyddet upphävas. Naturvärden Södra delen av ett större område med skyddsvärda trädmiljöer påverkas av gång- och cykelvägen. En remsa på ca 4 meter av naturmarkens södra del kommer att tas i anspråk för anläggning av stödmur. Detta innebär att bl a tallar och ekbuskage av varierande storlek kommer behöva tas ned samt även stående död träd och ved på marken avlägsnas. För att anlägga stödmuren krävs intrång i området utöver stödmurens utbredning. Återfyllning sker till viss del men området kommer naggas i kanten. Avvattning Den totala andelen dagvatten ökar i och med att mängden hårdgjord yta ökar. Allt dagvatten från gångoch cykelvägen leds mot diken eller till dagvattenledningar. Tillskottet av dagvatten är marginellt och det är inte förorenat. Gång- och cykelvägen i sig innebär alltså ingen ökad förorening av recipienten. Befintliga diken längs vägen avvattnar i dagsläget delar av vägytan och även den naturmark som finns vid sidan av diket. Dikena är i dag anslutna till ledningar under vägen. Troligtvis har ledningarna diffusa utlopp mot Tranaröfjärden. På de sträckor där väg 222 byggs om med kantsten och avvattnas till brunnar istället för öppna diken kommer dagvattnet ledas direkt till utloppsstället utan att som tidigare renas i öppna diken. I dagsläget är det oklart hur utloppet från dagvattenledningarna är utformade och exakt var utloppen finns. I det fall då utloppet sker direkt i Tranaröfjärden kan det innebära att anläggning av gång- och cykelvägen medför ökad förorening av recipienten. Ökningen är försumbar då mängden dagvatten inte är stor. Värmdö kommuns dagvattenpolicy anger att föroreningsmängden är låg till måttlig på vägsträckan och att ingen rening till viss rening krävs. Hur utloppet av dagvattnet mot recipienten sker bör beaktas i det kommande arbetet. Människors hälsa På den aktuella vägsträckan har sedan 2002 sex stycken olyckor inrapporterats till STRADA. STRADA är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet från polis och sjukvård. Fem olyckor var singelolyckor med motorfordon och en olycka var mellan två personbilar. Inga viltolyckor är inrapporterade. Inga oskyddade trafikanter har varit inblandade i de olyckor som inträffat. I dagsläget är det inte ett lämpligt ställe att röra sig på för dessa trafikanter. Gång- och cykelvägen möjliggör för människor att transportera sig till fots och med cykel, vilket är bra för miljön och bra för människors hälsa. Många närboende upplever det som mycket positivt med en gång- och cykelväg då det kommer öka möjligheten till miljövänliga resor och även minskad olycksrisk. Ett busshållplatsläge tas bort i båda riktningarna strax väster om Strömma kanal. Ett okänt antal bussresenärer kommer få ett större avstånd till bussförbindelser. Åtgärderna har föreslagits i samråd med SL vars riktilinjer för avstånd till hållplatser kommer att uppfyllas. Även den flyttade hållplatsen medför längre avstånd. 13

Det nya övergångsstället och det övergångsställe som byggs om med refug kommer öka säkerheten för oskyddade trafikanter. Trafik Där det nya övergångsstället anläggs kommer vägbanan smalnas av till 5,5 meter. Det innebär att två tunga fordon inte kan mötas. Utrymmet är nog för att en personbil och ett tungt fordon ska kunna mötas. Andelen tung trafik är inte anmärkningsvärt hög så bedömningen är att detta inte kommer ge upphov till några större framkomlighetsproblem. Störningar under byggtiden Under byggtiden måste ett av väg 222:s körfält tas i anspråk för byggtrafik mm. Det återstående körfältet regleras med exempelvis signalreglering. Köer kommer sannolikt att uppstå periodvis. Vid sprängning av berg kommer väg 222 stängas av helt och hållet under kortare perioder. För att minimera påverkan på trafiken är det viktigt att gå ut med information i god tid innan arbetet påbörjas. Innan och efter sprängningar, besiktas närliggande hus samt enskilda brunnar för att kontrollera att sprängningen inte ger upphov till sprickbildning, försämring eller förändring av grundvattentillgången eller andra olägenheter. Risken för vibrationsstörningar under byggtiden är liten. Begränsningar i framkomlighet kan förekomma på utfarter och anslutande vägar under byggtiden. Risk finns för PAH i gammal vägbeläggning. Detta hanteras under byggtiden. 7 Skyddsåtgärder Åtgärder och anpassning av projektet Boendemiljö och fastighetsintrång Det är viktigt att skyddande vegetation som tas bort ersätts i den mån det är möjligt. För att minimera påverkan bör en belysning väljas som endast belyser vägområdet och avskärmas mot fastigheterna. Belysningen bör vara diskret i sin formgivning så att den inte upplevs som främmande i omgivningen. Belysningen bör även harmoniera mot befintlig belysning vid Strömma kanal samt mot den nyare belysningen vid anslutande gång- och cykelväg. Landskapsbild/gestaltning av vägrummet Området kring vägen bör utformas med omsorg för att byggnation av gång- och cykelvägen ska ses som en helhet tillsammans med vägen och omgivningen. Växter och träd bör återplanteras, i så stor del som möjligt lika de borttagna. Eftersom en stor del av intrånget görs på tomtmark är det viktigt att vara lyhörd för fastighetsägarnas synpunkter angående vegetation. Staket, grindar mm bör behålla den variationsrikedom som syns idag. Stödmurar kan anläggas med gabioner som kan upplevas mer naturliga på landsbygden än stödmurar av betong. I anslutning mot Strömma kanal har vägrummet tidigare byggts om med bl a en stödmur av betong. I området kring vägen ligger verksamheter blandat med bostäder och det har inte en lika naturlik karaktär som övriga sträckan. Nya stödmurar bör anpassas mot utformningen på bron över Strömma kanal och befintlig stödmur (figur 14). Negativa konsekvenser på landskapsbilden och vägrummets gestaltning kan undvikas med omsorgsfull Figur 14. Området vid Strömma kanal med en befintlig blockmur. 14

utformning och ett väl anpassat materialval. Då hela den nya sträckan utförs med kantsten av granit som skiljer vägen från gång- och cykelvägen bör den befintliga betongkantstenen på den sträcka där inga åtgärder utförs, bytas ut mot granitkantsten för att skapa en sammanhängande utformning. Naturvärden Vid återfyllning mot den stödmur som anläggs i södra delen av ett område med skyddsvärda trädmiljöer (figur 15) kan befintlig förna och material användas för att ge goda förutsättningar för att naturmiljön ska återskapas. Död ved kan flyttas längre in i området. Stödmuren ska anläggas med så lite markintrång som möjligt och det åligger entreprenören att under byggtiden skydda området från mer skada än absolut nödvändigt och se till att skador minimeras, genom att följa de kontraktsenliga miljökraven som anges i miljökrav för entreprenadens genomförande, MEG. Figur 15. Område med skyddsvärda trädmiljöer. 15

8 Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att negativa konsekvenser kommer drabba framförallt enskilda fastighetsägare. Projektets måluppfyllelse är högt med i sammanhanget begränsade miljökonsekvenser. Miljöaspekter Konsekvenser Motivering Förslag på skyddsåtgärder Boendemiljö och fastighetsintrång Landskapsbild och gestaltning av vägrummet Liten - stor negativ påverkan. För enskilda fastighetsägare i varierande grad - minskad fastighetsyta, ökad störning från trafik och förbipasserande, ändrad belysning. Liten negativ och positiv påverkan. Vägrummet utökas. Inte nödvändigtvis negativt, beroende av om vägrummets gestaltning görs med hänsyn till omgivande landskap. Större ingrepp hos enskilda fastighetsägare med markintrång och borttagning av skyddande vegetation. En väl gestaltad väg är en del av landskapet och möjliggör upplevelse av omgivningen. Naturen läker med tiden många sår. Om möjligt minimera intrång med tekniska lösningar. Återplantering av så mycket vegetation som möjligt. Förutsätter att ingreppen i naturen och omgivningen görs med försiktighet samt att återplantering av vegetation görs och att grindar, staket mm behåller sitt unika uttryck. Strandskydd Liten negativ påverkan. Stor positiv påverkan. Ökade barriärer för djur och växter. Ökad tillgänglighet för människor. Ökar hårdgjord barriär för djur och natur men minskar den bilbestående barriären för människor. Naturvärden Måttlig negativ påverkan. Mindre delar av naturmark Ytan minskar på område med med naturvärden tas i skyddsvärda trädmiljöer. anspråk då stödmur byggs. Avvattning Ingen - liten påverkan. Osäkert om tillförseln Ökad risk för förorening av av orenat dagvatten till Tranaröfjärden. recipienten ökar. Människors hälsa Stor positiv påverkan. Skapar förutsättningar för Möjligheten att röra sig oskyddat oskyddade trafikanter att längs och tvärs vägen på ett säkert vistas längs vägarna sätt ökar. Störning under byggtiden Stor negativ påverkan. Minskad framkomlighet. Ett körfält stängs av under byggtiden. Vägen stängs av helt under sprängning. Död ved och förna återförs till marken efter återfyllning. Omgivning skyddas i MEG. Hur utloppet av avvattningen sker behöver beaktas i kommande arbete. Inga ombyggnadsåtgärder under sommartid då trafiken ökar kraftigt. Tydlig information i god tid. MKB-arbetet har skett i samband med vägutformning i arbetsplanen. Frågor om gestaltning och miljö har diskuterats kontinuerligt och bidragit till att utformning av gång- och cykelvägen har gjorts med så lite negativ påverkan som möjligt. Miljöbalkens andra kapitel beskriver krav på hänsyn som ska tas när ett projekt påverkar omgivningarna. Hänsynsreglerna har tillämpats i projektet genom att i varje steg i projekteringen diskutera alternativ och åtgärder för att minimera påverkan och skada samt ge förslag till skyddsåtgärder. Kunskap har inhämtats från Länsstyrelsen m fl, samt genom samråd och fältbesök. Gång- och cykelvägen placeras i möjligaste mån inom befintligt vägområde vilket ger så lite negativ påverkan på hushållning med mark- och vattenområden. Samordning med Värmdö kommuns VA-utbyggnad bidrar till detta. Utöver det som beskrivs under skyddsåtgärder bedöms inget behov av kontroll och uppföljning finnas. 16

9 Samråd Ett sakägarsammanträde genomfördes den 22/2 2012 i Strömma hembygdsgård. På möte framkom bl a farhågor att det ökade intrånget skulle medföra minskat skydd för insyn och trafik då åtgärden innebär att en del vegetation tas bort på tomtmark. Vidare var några personer oroliga över att den belysning som föreslås skulle lysa in på fastigheterna och uppfattas störande. Önskemål framfördes om ett övergångsställe i anslutning till den västliga busshållplatsen, Strömmadal. Boende var oroliga att det ökade intrånget skulle medföra att tomten inte skulle kunna användas på samma sätt som tidigare. Under arbetet med arbetsplanen har samråd hållits med SL samt Värmdö kommun som deltagit på flertalet projektmöten. Samråd har även genomförts med räddningstjänst, polis och försvarsmakten. Samråd har skett med Länsstyrelsen i samband med att MKB-arbetet avgränsades. Alla genomförda samråd och inkomna synpunkter i arbetsplaneskedet dokumenteras i en samrådsredogörelse som bifogas den färdiga arbetsplanen. 10 Fortsatt arbete Det fortsatta arbetet bör belysa hur avvattningen av den befintliga vägen är utformad så att en bedömning kan göras om ytterligare skyddsåtgärder är nödvändiga för att undvika negativ påverkan på recipienten. Anläggning av gång- och cykelbanan i sig ger inte upphov till några djupa schakter. Frågan om grundvattenkvalitet och tillgång till grundvatten förutsätts behandlas i MKB-arbetet för Värmdö kommuns aktuella detaljplan. Dispens enligt annan lagstiftning beräknas inte behöva sökas för byggande av gång- och cykelvägen. Underlags- och referensmaterial Länsstyrelsernas gistjänster, www.lst.gis.se Riksantikvarieämbetet fornsök, www.raä.se Artportalen, www.artportalen.se Skogens källa, Skogsstyrelsens databas STRADA www.strada.se SGU:s brunnsarkiv, www.sgu.se Strandskydd, Naturvårdsverket och Boverket, 2009. Förstudie Cykel i Ostsektorn, Förslagshandling 2011-05-23 Samrådsyttrande för Ripvägen m fl i Strömma, delområde S4B i Värmdö kommun, Länsstyrelsen i Stockholms län 2011-05-31 Trafikutredning väg 222 Ålstäket - Stavsnäs vinterhamn, granskningsversion maj 2011, Trivector Traffic AB Förslag till ny dagvattenpolicy för Värmdö kommun, 2011-11-21 Handböcker för miljökonsekvensbeskrivningar för vägar och järnvägar. Trafikverket, 2002-2011 17

Trafikverket Region Stockholm, 172 90 Sundbyberg. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se