ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

Relevanta dokument
Julklappspengarna 2015

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord Metodsammanställning...3

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Vad tycker du om sfi?

Skånepanelen Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna?

E-handeln 2014 SILENTIUM AB COPYRIGHT

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

BRUKARUPPFÖLJNING ÄLDREOMSORG 2010

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Engelska skolan, Järfälla

Vetenskap & Allmänhet undersökning bland allmänheten

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp,

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

Manpower Work Life. Mat på jobbet. Oktober 2012

Skolplaneenkät 2015 Vårdnadshavare förskola

Brukarundersökning 2010 Särvux

Föräldrar & medier 2012/13

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

Vem kan man lita på? - resultat från telefonintervjuer med 1000 tonåringar. Anna Raninen, informationschef

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009

Skolelevers drogvanor 2007

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

Våga Visa kultur- och musikskolor

Kvinnor är våra favoriter

Politikers syn på säkerhetskameror

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Kort om resvanor i Luleå kommun

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Det gäller att kunna en hel del Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen - Daniel Larsson -

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Undersökning om fastigheter

Barnsäkerhet 2015 Volvia 7 maj 2015 BARN SÄKERHETENS DAG

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx,

Nordiska språk i svenskundervisningen

Ung ekonomi boende, ekonomi och framtidsdrömmar

Statens Folkhälsoinstitut

I Linköpings inriktningsdokument för IKT-utveckling i grundskola anges följande mål för pedagogerna: 3

De viktigaste valen 2010

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Låneläget belåning och boendeekonomi. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 30 mars 2010

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

HSB - Panelundersökning 5

Mötesplats för skolledare på sfi

LUPP-undersökning hösten 2008

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Framtidstro bland unga i Linköping

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten Antal svar: 51

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Medlem i en gymnastikförening utifrån svensk respektive utländsk bakgrund

Om vikten av ljus under vintern. Elmätaren nr 10, december 2015

Analys och rapport. Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010

16 JANUARI Psykisk hälsa

Analys av kompetensutvecklingen

STUDENTRAPPORTEN 2013

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Motion, utbildningsutskottet

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Transkript:

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON

Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010 har skett i en av Norstats Internetpaneler. Resultatet har sammanfattats och analyserats av Attityd i Karlstad AB. Syftet med undersökningen är att kartlägga lärares kunskaper om Internet, sociala medier, mobiltelefoni samt medieutvecklingen generellt. Bakgrund om respondenterna Nedan presenteras fördelningen mellan bakgrundsvariablerna i form av tabeller. I tabellerna framkommer procentuell fördelning på svarsalternativen, summerad procent och summerat antal personer som svarat. Kön Procent Ålder Procent Man 34 Kvinna 66 Summa procent 100 Summa antal 300 Frekvens av frågan Är du? Under 25 0 26-44 år 47 45-54 år 24 55-59 år 12 60 år eller mer 17 Summa procent 100 Summa antal 300 Frekvens av frågan Hur gammal är du? Geografi Procent Stockholm 18 Göteborg 16 Malmö 11 Södra Sverige 12 Mellansverige 34 Norra Sverige 9 Summa procent 100 Summa antal 300 Frekvens av frågan Vilket län bor du i? Arbetar på Procent Låg- och mellanstadiet 0 Högstadiet 39 Gymnasiet 47 Eftergymnasial utbildningsinstans Arbetar inte som lärare/annan 14 Summa procent 100 Summa antal 300 Frekvens av frågan Jag arbetar som lärare på? 0 Nästan hälften av respondenterna arbetar som lärare på gymnasiet. Det är något fler män på gymnasiet och något fler kvinnor på högstadiet, men skillnaden är inte signifikant. 2

Internet Nio av tio lärare upplever sig som kunniga Undersökningen visar att 87 procent av lärarna använder Internet dagligen, detta oavsett kön eller ålder. När lärarna får bedöma sin egen kunnighet gällande Internet svarar 87 procent att de upplever sig som mycket eller ganska kunniga. Männen svarar i högre grad att de är mycket kunniga, medan kvinnorna svarar att de är ganska kunniga, ett svarsmönster mellan män och kvinnor som är normalt sett till andra undersökningar. Skillnaden är inte signifikant när vi jämför resultatet utifrån ålder, men vi ser en viss tendens att det är lärare i åldern 55-59 år som upplever sin kompetens som mindre bra, en femtedel av lärarna i detta åldersintervall upplever sin kompetens som mindre bra, vilket ska jämföras med 8 procent bland lärare i åldern 25-44 år. Frekvens av frågan Betygssätt din Internetkompetens? uppdelat geografiskt. n=300 Skillnaden mellan olika geografiska platser är inte heller signifikant, men vi ser en tendens till att lärare i norra Sverige upplever sig som mindre kunniga. Det är 21 procent av lärarna i norra Sverige som svarar att de inte är kunniga, vilket ska jämföras med 13 procent totalt sett. 3

Lärarna bedömer att eleverna är mycket eller ganska kunniga när det gäller Internet, om än i något lägre utsträckning än den egna kompetensen. Lärarna bedömer att 79 procent av eleverna är ganska eller mycket kunniga. Ju yngre lärarna är desto större andel upplever att eleverna inte är så kunniga när det gäller Internet. 1 av 5 lärare i åldern 25-44 år svarar att eleverna inte är så kunniga. Vi ser inga signifikanta skillnader i hur lärarna bedömer elevernas kunskaper utifrån bedömningen av den egna kunnigheten. 8 av 10 lärare använder Internet i undervisningen Undersökningen visar att åtta av tio lärare använder sig av Internet i undervisningen. Det är ingen skillnad mellan män och kvinnor, däremot ser vi att det framförallt är de yngre lärarna som använder sig av Internet i undervisningen. Av lärare i åldern 25-44 år använder närmare 9 av 10 lärare Internet i undervisningen. Sämst på att använda Internet i undervisningen är lärare i åldern 45-59 år, där knappt 7 av 10 lärare uppger att de använder Internet i undervisningen. Hälften har verktyg för att lära om integritet och säkerhet Hälften av lärarna upplever att de har verktyg för att undervisa i integritet och säkerhet på Internet. Det är framförallt männen som upplever att de har den kunskapen, medan kvinnorna i högre utsträckning inte anser att de har denna kunskap. 4

Frekvens av frågorna Upplever du att du har verktyg för att lära eleverna om integritet och säkerhet på Internet? Samt Anser du att skolledningen gett dig stöd för att kunna hantera integritets- och säkerhetsfrågor på Internet? uppdelat geografiskt. n=300 I ett geografiskt perspektiv ser vi en skillnad, dock ej signifikant. Det är framförallt lärare i Malmö och södra Sverige som upplever sig ha kunskapen, medan lärare i Stockholm och i norra Sverige inte upplever sig ha kunskapen. Knappt hälften av lärarna upplever att de har fått stöd från skolledningen för att hantera integritets- och säkerhetsfrågor på Internet. Det är framförallt lärare som inte upplever att de har verktyg för att undervisa i integritet och säkerhet på Internet som även upplever att de inte har skolledningens stöd i frågan. Skillnaden mellan män och kvinnors uppfattning är inte signifikant, men vi ser en tendens till att männen upplever sig ha fått detta stöd från skolledningen i större utsträckning än kvinnorna. Även geografiskt ser vi en skillnad, dock ej signifikant. Det är lärare i Stockholm och norra Sverige som inte anser sig ha fått detta stöd från skolledningen. 7 av 10 har verktyg för att lära eleverna om källkritik Det är 7 av 10 lärare som anser att de har verktyg för att lära eleverna källkritik på Internet. Det är en signifikant skillnad beroende på var lärarna finns rent geografiskt. 5

Frekvens av frågorna Upplever du att du har verktyg för att lära eleverna om källkritik på Internet? Samt Anser du att skolledningen gett dig stöd för att kunna hantera frågor kring källkritik på Internet? uppdelat geografiskt. n=300 Det är framförallt lärare i Malmö och södra Sverige som anser att de har verktyg för att lära eleverna källkritik, medan lärare i Stockholm och norra Sverige inte anser sig ha dessa verktyg. Däremot är det färre, 44 procent, som anser att de får stöd från skolledningen för att hantera frågor kring källkritik på Internet. Det är framförallt lärare som inte upplever att de har verktyg för att lära eleverna i källkritik som också upplever att de inte har skolledningens stöd i frågan. Även här ser vi en tendens, dock ej signifikant, till att framförallt männen upplever sig ha verktygen för att lära eleverna om källkritik, samt att männen upplever sig få stöd från skolledningen. Det är lärare i norra Sverige och i Stockholm som framförallt inte upplever sig få stödet från skolledningen för att lära eleverna källkritik. 7 av 10 har behov av fortbildning 7 av 10 lärare har behov av fortbildning för att hantera frågor om integritet, säkerhet och källkritik. Behovet är större bland kvinnor och bland lärare som är över 60 år. Däremot är behovet mindre för lärare i åldern 55-59 år. Frekvens av frågan Anser du att du behöver fortbildning för att kunna hantera frågor som integritet, säkerhet och källkritik på Internet? uppdelat geografiskt. n=300 6

Behovet av fortbildning är något lägre i Malmö och i södra Sverige, även om skillnaden inte är signifikant. Analysen visar också att det är lärare som upplever att de idag inte har verktygen för att hantera frågor om integritet, säkerhet och källkritik som i större utsträckning känner behov av fortbildning. Detsamma gäller för de lärare som känner att de idag inte har skolledningens stöd i dessa frågor. 3 av 4 lärare arbetar på en läroinstans med Internetpolicy Tre fjärdedelar av lärarna uppger att läroinstansen har en policy när det gäller användandet av Internet. Frekvens av frågan Har din läroinstans en policy för användande av Internet? uppdelat geografiskt. n=300 Skillnaden är inte signifikant, men vi ser en tendens till att andelen lärare som arbetar på en läroinstans utan Internetpolicy är större i norra Sverige, 32 procent jämfört med 24 procent. 7

Frekvens av frågan Anser du att det finns tillräckligt med resurser för att alla elever ska ha tillgång till Internet på skolan? uppdelat geografiskt. n=300 Däremot är det färre än hälften av lärarna som upplever att det finns tillräckligt med resurser för att alla elever ska ha tillgång till Internet på skolan. Det är framförallt kvinnorna som anser att tillgången inte är bra, vilket 62 procent svarar, att jämföra med 42 procent av männen. Geografiskt ser vi en tendens till att det framförallt är lärarna i Stockholm som anser att det inte finns resurser för att alla elever ska ha tillgång till Internet på skolan. Det är 68 procent av lärarna i Stockholm som anser att resurserna inte räcker, jämfört med 55 procent i genomsnitt. På frågan om lärarna vet vad eleverna gör på Internet svarar vardera hälften att de vet vad eleverna gör, respektive inte gör. Sociala medier 7 av 10 lärare vet vad sociala medier är Undersökningen visar att 7 av 10 lärare vet vad sociala medier är, men kännedomen om olika typer av sociala medier varierar. Bäst kännedom har de yngre lärarna, medan kännedomen är lägre bland de allra äldsta lärarna. Värt att notera är att undersökningen är genomförd i en panel på Internet och frågan är om inte dessa respondenter har en större IT-mognad än den genomsnittliga läraren? 8

Frekvens av frågan Känner du till följande begrepp?. n=300 Kännedomen om specifika sociala medier och begrepp varierar. Samtliga lärare känner till bloggar, och kännedomen är också god när det gäller sociala nätverk, Internetforum och Wiki. Däremot är kännedomen mycket låg när det gäller begrepp som sociala nätverksaggregatorer, sociala bokmärken och RSS. För flera av de sociala mediebegreppen ser vi att det är de yngre lärarna (upp till 44 år) som har bäst kännedom och att kännedomen minskar med stigande ålder. På några av begreppen ser vi även att kännedomen är bättre bland männen jämfört med bland kvinnorna. Det är intressant att fundera på vad respondenterna egentligen lägger in i begreppen? Har de rätt innebörd av begreppen och svarar de mer utifrån känslan att de bör känna till begreppen? Ser vi till svarsstilen generellt för män och kvinnor, är det vanligt att kvinnor svarar nej eller vet ej i högre grad än män. Detta trots att de kanske egentligen har samma kunskap som männen, vilka tenderar att svara ja även då de är osäkra. 9

Sociala medier - både utvecklande, tidskrävande och tar fokus Frekvens av frågorna Anser du att sociala medier som exempelvis Facebook, Lunarstorm, bloggar och podcast är utvecklande för eleverna? Samt Anser du att skolledningen gett dig stöd för att kunna hantera och förstå sociala medier? uppdelat geografiskt. n=300 Lärarnas inställning till sociala medier som Facebook, Lunarstorm, bloggar och podcast är både positiv och negativ. 6 av 10 lärare anser att de sociala medierna är utvecklande, medan 9 av 10 anser att de är tidskrävande och lika många att de tar elevernas fokus. Geografiskt ser vi att lärare i norra Sverige i störst utsträckning anser att sociala medier är utvecklande. 3 av 10 lärare anser att sociala medier bör förbjudas på läroinstanser. 8 av 10 lärare anser att de inte får det stöd de behöver från skolledningen för att kunna hantera och förstå sociala medier. Vi ser att de lärare som anser att de får stöd i att hantera sociala medier också anser sig få stöd vad gäller integritets- och säkerhetsfrågor, samt frågor gällande källkritik. Det är framförallt de äldsta lärarna som inte upplever sig ha fått stöd gällande att hantera och förstå sociala medier. Skillnaden utifrån var lärarna finns geografiskt är inte signifikant, men en tendens är att det framförallt är lärare i norra Sverige som anser att de inte upplever sig få skolledningens stöd för att kunna hantera och förstå sociala medier. 10

Mobiltelefoner Mobiltelefon en möjlighet Undersökningen visar på att 7 av 10 lärare arbetar på en läroinstans där det finns en policy för mobiltelefonanvändningen. Det är framför allt lärare på högstadiet som uppger att de har en policy för mobiltelefonanvändning. Andelen sjunker sedan ju högre utbildningsinstans lärarna representerar, vilket känns högst naturligt. 27 procent anser att mobiltelefoner är ett hot och 73 procent att mobiltelefoner är en möjlighet. 3 av 10 lärare anser att mobiltelefoner bör förbjudas på läroinstansen. Vi ser en tendens till att ju högre utbildningsinstans lärarna representerar, desto färre är det som vill förbjuda mobiltelefoner. Samma lärare som vill förbjuda mobiltelefoner vill även förbjuda sociala medier. Det föreligger inga skillnader mellan kön och ålder. Medieutvecklingen i samhället 8 av 10 vill ha fortbildning för att hantera medieutvecklingen Lärarna fick även ge sin syn på medieutvecklingen i samhället. Majoriteten, 55 procent, bedömer medieutvecklingen som inspirerande, medan en fjärdedel anser att medieutvecklingen är stressande. Det är framförallt männen som svarar att medieutvecklingen är inspirerande, medan kvinnorna i högre utsträckning anser att den är stressande. Enligt Telias senaste trendrapport är det kvinnorna som tar över nätet och drar nytta av dagens kommunikationsteknik på så gott som alla områden, både jobb, nöje och socialt liv. Fler kvinnor än män kräver tillgång till Internet för att sköta sitt jobb och kvinnor är mer aktiva på sociala sajter. Detta kan vara en bidragande orsak till att kvinnor upplever medieutvecklingen som mer stressande än männen. 11

Frekvens av frågorna Anser du att medieutvecklingen är inspirerande/stressande? Samt Anser du att skolledningen gett dig stöd för att kunna hantera medieutvecklingen? uppdelat geografiskt. n=300 Ser vi till lärarnas ålder ser vi att det är något fler 55-59-åringar som anser att medieutvecklingen är inspirerande. Stödet från skolledningen verkar vara svalt, det är mindre än en tredjedel som upplever sig få stöd när det gäller medieutvecklingen, medan närmare 8 av 10 anser sig ha behov av fortbildning inom området. Av de som har behov av fortbildning är det fler som upplever att medieutvecklingen är stressande. Däremot anser både de som har behov av fortbildning och de som inte har behov av fortbildning, att medieutvecklingen är inspirerande. Fortbildning med fokus på medieutveckling torde kunna bidra till minskad stress för lärarna. Att höja kompetensnivån hos lärarna leder till ökad trygghet, jämnare kunskapsbalans mellan lärare och elever och bidrar troligen till ökade möjligheter till användning av medierna i undervisningen. Geografiskt ser vi en tendens, dock ej signifikant skillnad, och det är lärare i norra Sverige som inte upplever att de får stöd från skolledningen när det gäller medieutvecklingen. 12

16 % anser att digital kompetens inte är en nyckelkompetens Från och med 2011 ska varje EU-land rapportera sin Media Literacy (mediekompetens) till EU-kommissionen. Dessutom listar EU digital kompetens som en utav åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Majoriteten av lärarna anser att digital kompetens är en nyckelkompetens för elevens livslånga lärande. Fortfarande är det dock 16 procent som inte anser att det är en nyckelkompetens. Det är framförallt lärare i åldern 55-59 år som anser att det är en nyckelkompetens, medan yngre svarar att det inte är det. 13