Kvalitetsrapport Så här går det



Relevanta dokument
Kvalitetsrapport Så här går det

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsrapport Så här går det

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Lärande & utveckling.

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Kvalitetsrapport Så här går det

Lärande & utveckling.

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Systematiskt kvalitetsarbete

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lärande & utveckling.

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Lokala arbetsplan

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

FALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning Slättens förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Lärande & utveckling.

Systematiskt kvalitetsarbete

KVALITETSRAPPORT 2014

Kvalitetesutvärdering Droppen gul

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Avdelningen Blåbäret

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Innehållsförteckning

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

KVALITETSRAPPORT 2014

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Arbetsplan

Bedömningsunderlag förskola

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hösten 2010 och Våren 2011

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Arbetsplan Stockby Förskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Kvalitetsdokument 2013/2014

Transkript:

Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Klinte/Sanda förskoleområde Förskolan Holken Verksamhetsåret 2014/2015

Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Under året har Holkens avdelningar arbetat med olika teman men med gemensamt fokus på målen i läroplanen och likabehandlingsplanen. Det har skapats positiva lärotillfällen där barnen fått bekanta sig med ämnen som matematik, teknik, naturvetenskap, musik, känslor, sinnen och värdegrund. Lotus har använts för att förenkla och förbättra det pedagogiska arbetet med barnen. 1 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 1 Mål och resultat, angivna förbättringsområden. A: Främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt lust att lära och särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat: Vi behöver arbeta med pojkars språkliga träning B: Språk. Rörelse C: Matematik - Utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring D: Naturen - Utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: I det vardagliga arbetet har vi tänkt på att bemöte barnen, oavsett kön, på ett sätt som gör att alla får samma förutsättningar Främjat barnens utveckling och lust att lära genom att fånga deras nyfikenhet i nuet. Vi väcker sedan deras intresse för att lära sig mer genom att tillhandahålla material och letar fakta på olika vis. Delat grupperna i mindre grupp så att alla får möjlighet att bättre komma till sin rätt. Alla barn vågar be om och tar för sig av det som finns på avdelningen. Det har infunnit sig en trygghet och lugn i gruppen vilket främjar barnens utveckling. Forsätta jobba i små grupper och ge barnen nya utmaningar. Utvärdera med barnen och låta dem visa sina arbeten för de andra. B: Språk Språk Arbeta medvetet med Före Bornholm Genom att medvetet ge barnen mer talutrymme och uppmuntrat berättandet Forsätta arbeta med dagliga språkstunder och utveckla dem utifrån

Daglig språkträning vid matsituationen Språksamlingar med rim och ramsor Bilder och fotoram Lånat språklådor Låsa bäcker på vilan samt när barnen är lässugna Besök på biblioteket Samtala med barnen och uppmuntra samtal mellan barnen Rim och ramsor Sång både i grupperna och på samlingen så har barnen själva börjat ta initiativ till och hittat på egna berättelser. Rim, ramsor och sång dagligen i samligen och vid andra tillfällen har inspirerat barnen att hitta på egna rimord och leka med språket. Bilder och fotaram har givit flera billfällen till reflektion och diskussion mellan barnen. Barnen har bivit sugna på de styrda aktiviteterna och frågar efter dem. vår dokumentation och utvärdering. Efter en kompetensutvecklingsdag på PMC ser vi att vi kan låna mer material från Språkoteket och PMC för att utveckla språkarbetet. Eftersom vi ser att barnen ständigt rör sig ute på gården med olika aktiviteter så kommer vi att fortsätta att jobba med rörelseglädje under hösten. Lyssna mer på barnens önskemål så de känner att de är delaktiga och kan påverka. Ta upp gympan till hösten när lekhallen är färdigrenoverad. Besök på biblioteket och möjligheten för barnen att få välja böcker har lett till att barnens lust att läsa böcker har ökat. Rörelse Rörelse Dans Lekar (ofta på barnens initiativ) Promenader, på gator och i skogen Gympa Utevistelse Miniröris Röris Sporter som bandy och fotboll ute Klättrat i träd När vi tränat kontinuerligt på att gå prommenader och barnen har fått vara med och välja mål så blir de mer motiverade. De olika sportaktiviteterna har ökat samspelet, motoriken och speltekniken. Fler barn har lärt sig att följa instruktioner. Lusten att röra sig har ökat. Barnen har vågat prova nya saker och litar mer på sin egen förmåga. Barnen tar egna initiativ och hittar på aktiviteter själva på gården.

C: Övningar utifrån matematiklyftet Synliggjort matematiken i vardagen Mäta längt, mängd, rymd Hittat matematik i miljön omkring oss Pratat hela och delar på fruktstunderna Öppnat affär Ramsräkna Antalsräkna Begreppsträna, t.ex. större mindre, längre kortare, lättare - tyngre Personalen har blivit mer medveten om all matematik i vardagen och hittat andra ändamål för material som tidigare inte setts om matematiska. Barnen benämner inte det vi synliggjort med begreppet matematik men kan ändå anväda det på ett adekvat sätt. De gör matematik. Fler barn kan nu se antal även direkt i mönstret på en tärning. Återuppta matemetiklyftet på ett strukturerat sätt så att vi kan tillvarata det vi påbörjat. Hitta fler aktiviteter och material som främjar barnens lust att upptäcka matematik. Barnen har börjat bygga efter egna ritningar. D: Temaarbete Följt ett träds årstidsväxlingar Gjort saft Genomfört Ebba kretslopp Gått till bäcken under hela året Tittat på insekter, växter och fisk Flyta sjunka experiment, ute och inne Ytspänningsexperiment Haft Vinbärssnäckor i terrarium för observationer Matat fåglar När vi fångat barnens intressen i idéer och tagit reda på vilka frågeställningar de har är de verkligen med på tåget. Vi ser att när pedagogerna verkligen är engagerade och tycker det är roligt smittar det av sig på barnen, alla vill vara med. Barnen pratar med varandra om sådant de lärt sig när de hamnar i situationer som är relaterade till djur och natur. Barnen funderar på och är intresserade av t.ex. recept för att kunna utveckla det de lärt sig om att ta vara på naturens resurser. Den aktuella barngruppen får styra hur arbetet i naturen utvecklar sig. När vi är i naturen, ge barnen olika uppgifter, stanna upp och reflektera. Ta god tid på oss när vi är ute, uppmärksamma barnen på det vi ser och undersöka/utforska med barnen. Planera utflykterna bättre. Hitta modeller och metoder för att göra experiment på barnens villkor och efter deras intresse. Ta del av andras erfarenheter och t.ex. se vad som finns på nätet. Visa film om naturen och naturfenomen.

Genom Ebba har barnen fått kunskaper om olika kretslopp t.ex. kalender (år, månad, dagar) och återvinning. De reflekterar och använder det de lärt sig i vardagliga situationer. Arbeta i tvärgrupper mellan avdelningarna för att öka barnens möjligheter att gå till skogen. Ordna temaveckor med experiment. Målet att gå till samma plats vid bäcken under hela året och ha en naturruta för att följa naturens växling blev inte helt genomförbart p.g.a. personalförändringar. Vi lyckades att gå dit men vi har inte dokumenterat och reflekterat i den omfattning vi velat. Experimenten har varit för småskaliga och inte så mycket på barnens villkor. Det väckte ett visst intresse men inte så mycket som vi trott. Ska man skapa ett intresse måste man jobba mer med det och oftare samt hitta det som fascinerar och väcker nyfikenhet hos både barn och vuxna. Arbetet med djur och natur har gjort barnen nyfikna och de har en varsamhet för de små djuren.

2 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 2 Värdegrund och trivsel, angivna förbättringsområden A: Holken & Vildrosen: Barns sociala förmåga B: Holken & Vildrosen: Kommunikationen mellan förskolan och föräldrarna C: Sanda: Hur vi pratar om och med barn och föräldrar i barngruppen D: Sanda: Förbättra de negativa konsekvenserna av den förändrade organisationen, från åldersblandade grupper till småbarns- och storbarnsgrupper. De äldre barnen har förlorat i hänsyn och respekt för de yngre och de yngre förlorat äldre förebilder. Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A De vuxna har deltagit och funnits nära i den fria leken. Vi har visat barnen olika strategier för att lösa konflikter Vi har pratat om och uppmärksammat olika känslor med barnen. Vi har läst litteratur och material med koppling till känslor och samspel för barnen. Vi har gjort samarbetsövningar och regellekar. Tränat turtagning, vänta och lyssna. Kompisböcker och kompiskort Barnen har utvecklat sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. De är även mer hjälpsamma mot varandra. De använder olika strategier för hur man löser konflikter. De har lärt sig säga stopp och förklara hur det känns om någon säger eller gör något dumt. När barnen har delats in i mindre grupper har t.ex. nya lekkonstellationer bildats och ingen har protesterat mot gruppindelningen. Kontinuerligt föra samtal med barnen om känslor. Återkoppla till använd litteratur för att hålle det påbörjade arbetet vid liv, t.ex. Tilde med is och sol. Ge barnen mer ansvar att försöka lösa konflikter.

B: Möter föräldrar i hallen vid lämning och hämtning. Använder whiteboardtavlan dagligen för aktuell information. Skriver infobrev, sätter ett i hallen och lägger ut till alla på schoolsoft. Skickar sms om viktiga händelser till alla samt enskilt vid behov. Haft Lucia-firande, hamtfika och utställning Föräldrapärm Barn och föräldrar har fortroende för oss och vågar prata med oss. Vi märker att en del inte tar del av informationen lika mycket som när de fick ett brev. Föräldrarna säger att de uppskattar sms mycket. Föräldrarna deltar i allt som vi erbjuder och yttrycker att de tycker att det är viktigt att komma. Utveckla arbetet med Schoolsoft så att fler/alla tar del av informationen och vi inte behöver dela ut papper som komplement utom i undantagsfall. Utbildning i schoolsoft riktad till föräldrarna. Eget föräldramöte på varje avdelning. I värdegrundsarbetet ingår arbetet med Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vilket årligen skall uppdateras tillsammans med personal och barn/elever. Aktuell Likabehandlingsplan bifogas som eget dokument eller länk!

Ytterligare prioriterade förbättringsområden i verksamheten A: Formalisera våra APT och avdelningsmöten så att alla får möjlighet att ta del av och delge kompetensutveckling. Läroplanasarbete, likabehandlingsarbete och pågående arbete inom den pedagogiska arbetsgruppen. B: Göra en Q-pärm C: Matematiklyftet D: Arbeta med före Bornholmsmodellen och TRAS E: Språksamlingarna Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: Arbetet har påbörjats och olika mötestider har haft olika innehåll under året. Bl.a. genom chefsbyte har arbetet inte kommit så långt som man kan önska och arbetet måste fortsätta för att tid och kompetens ska utnyttjas på bästa sätt Struktur med vilka frågor som ska tas upp på varje specifikt möte, dagordning skickas i förväg och minnesanteckningar skrivs så att alla kan ta del av vad som diskuterats. B: Q-pärm är gjord Q-pärmens innehåll och användning är ännu inte helt spridd i hela förskoleområdet. De som använder Q-pärmen på ett bra sätt kan delge kollegor i området sina erfarenheter. C: - D: Se redovisning under 1b, B och C