Fysiska skillnader hos barn och ungdomar För att kunna vara en bra lärare i idrott och hälsa så är det viktigt att vara väl medveten om elevernas fysiska utveckling så att man utefter det kan dra kopplingar och skapa en undervisning som behagar alla typer av barn och ungdomar. För att förstå hur den fysiska aktiviteten kan påverka på den fysiska kapaciteten hos barn och ungdomar så är det viktigt att gå in på hur den fysiska statusen ser ut på deras kroppar. Jag tänker först och främst på längd, vikt, muskler och nervsystem. Dessa komponenter ser olika ut från individ till individ men det är framförallt skillnad på flickor och pojkar kring puberteten och detta kan ha en avgörande faktor kring den fysiska aktiviteten. Tonkonogi (2007) menar att det är viktigt att ha i åtanke att barn och ungdomsperioden är en viktig period för den växande människan för då är kroppen som mest mottaglig för träningsstimuli. Det är väldigt bra att uppmana barn och ungdomar till fysisk aktivitet i tidig ålder för sin framtida livsstil. Något som har tagits fram som en viktig och självklar del i fysisk träning och som främjar barns utveckling är styrketräning. Fysiologiskt & Anatomiskt Fysiologisk och anatomiskt skiljer sig flickor och pojkar åt väldigt mycket. Under de första levnadsåren är tillväxten stark och redan vid 2-3års ålder är hälften av vuxenlängden redan nådd. Därefter är tillväxtperioden lugn tills barnet kommer in i 6års-åldern som även kallas för den lilla puberteten. Här är barnet behov av extra mycket fysisk aktivitet eftersom den växer så mycket. Därefter är en lugn period och mellan 10-15år för flickorna och pojkar 12-16år sker en stor ökning i längd, könsmognad och första menstruation hos flickor. När flickorna når puberteten så växer de väldigt snabbt. Pojkarna når i sin tur sin största fysiska tillväxt mellan 12-16 år. Detta kan störa pojkarna och göra så att det som gick lätt att göra för en pojke när han var yngre blir nu svårare. Rörelserna kan lätt uppfattas som klumpiga eftersom proportionerna mellan kroppens olika delar och tyngdpunkten har förändras. Det blir ändrade hävstångsförhållanden och detta tillsammans med att hjärta, lungor och andra organ har ändrats i storlek så kan pojkarna uppnå bättre idrottsresultat. Det som är viktigt att ha i åtanke som lärare är att de elever som utvecklats tidigt har fördel i styrkeövningar och uthållighetsövningar (Engström LM, Fagrell B, Forsberg A, Nilsson P. 1996). Det finns inga studier på att det skulle finnas skillnader i flickors och pojkars kondition innan puberteten. Det är först in i puberteten som det händer en del både hos flickor och pojkar. Pojkar får oftast en ganska stor ökning på sin kondition och når sitt max vid 20-års ålder medans flickorna inte får någon ökning. Vad kan detta bero på? Studier säger att större delen av flickors kroppsfett fördelas ut på större delar som hjärta, lungor, kärlsystem och blodmängd. Hb-värdet som är det syrebindande ämnet är mindre hos flickor pga menstruationen och detta hindrar flickorna från att få en jätteökning i kondition just i puberteten (Sandberg ÅA, 1998:4). Skelettets uppbyggnad på längden är avslutad kring 16-18-års åldern men anpassar och utvecklar sig fram till den biologiska mognaden vid 20-års åldern. Det är i tillväxtzonerna nära benändarna ( epifyserna) som benens växande sker. På bredden sker tillväxten under benhinnan runt benet. För att få ett bra och starkt skelett så är fysisk aktivitet med allsidiga rörelser otroligt bra (Jagtöien, Hansen & Annerstedt 2002). När det gäller styrkan så skiljer sig flickor och pojkar åt. Hos pojkar ökar muskeltillväxten väldigt mycket i puberteten, mer än längdtillväxten. För flickor når muskelstyrkan sin högsta nivå vid 17-års ålder medans pojkarna har sin största tillväxt vid 20-års åldern. Det är viktigt att förstå att för att barn/ungdomar ska bli starka så måste nervsystemet ha hunnit växt klart. När styrketräning ska köras med barn/ungdomar så är det viktigt att inte köra för tungt så att det inte sker skador på muskelfästet för det påverkar i sin tur Fysiska skillnader hos barn och ungdomar 1
tillväxten i kroppen och kan då ställa till problem. Belastningen ska vara den egna kroppsvikten så att skelett, muskler och nervsystem blir färdigutvecklade (Raustorp, 2004). Styrketräning Det har länge pratats om styrketräning och dess effekter på barn och ungdomar. Blir barn starkare av styrketräning? Varför styrketräning? hur ska styrketräningen se ut för barn? Positiva/negativa effekter? Frågorna är många och därför känner jag att det kan vara viktigt att ta upp styrketräning och dess påverkan på barn och ungdomar. För att styrketräningens effekter ska ha en mening så måste man enas om vad man menar med styrka och styrketräning: "Förmågan att med hjälp av muskelkontraktion motstå eller övervinna yttre kraft. Styrketräning kan då inringas som Fysisk träning som är särskild designad för att öka styrkan" (Tonkonogi, 2007). Vetenskapliga studier visar på att styrketräning har en postiv verkan på uppbyggnad av skelett och leder och är skadeförebyggande. Ökad styrka ger en allsidig rörelsepotential och ger bättre förutsättningar för den motoriska inlärningen. Styrketräningen ska dock anpassas till varje individ där man tar ställning till tillväxt och mognadsprocess. När det gäller styrketräning för barn så ska det vara en belastning där kroppsvikten är belastningen. Det behöver inte vara vikter på ett gym utan styrketräning för barn kan genomföras i lekform där styrkeövningar med egen kroppsvikt läggs in i den fysiska aktiviteten. Detta skapar också en större rörelseglädje för barnen (Tonkonogi, 2009:1). Metaanalyser har gjorts på om styrketräning ger en utveckling av muskelstyrka hos barn. Metaanalys är: Ett sätt att statistiskt bearbeta data från flera olika studier för att kunna komma fram till en avgörande slutsats (Tonkonogi, 2009:1). En studie som (Payne mfl, 1997) gjorde visade på att barn kan uppnå väldigt stora förbättringar inom styrka med hjälp av styrketräningsprogram. Senare gjordes review- undersökningar (Malina 2006; matos & Winsley 2007) som visade på att de analyserade studierna vill trycka på att styrketräning 2-3ggr i veckan är bra för barn och ungdomar och leder till förbättrade styrkeökningar. Slutligen kan man konstatera att styrkeökning genom styrketräning kan skapa ett bättre samspel mellan nervsystemet och muskulaturen, alltså en bättre neuromuskulär anpassning (Blimkie, 1992; Rowland, 2005). Studier på fysisk aktivitet och dess påverkan hos barn och ungdomar, flickor och pojkar. En studie som gjorde på svenska skolbarn i 15-års åldern visar på att pojkarnas kondition har minskat med 10% mellan år 1987-2002 medans flickornas inte har förändrats (Ekelund U, Sjöström M, Yngve A, 2000:4). Det som är viktigt för de som arbetar med ungdomar och att främja fysisk aktivitet är att hitta metoder där man kan mäta ungdomars aktivitetsnivå och utifrån det kunna främja fysik aktivitet. Stegräknaren har blivit ett viktigt användbart instrument för att mäta fysisk aktivitet. Den anses vara ett mellanting mellan forskning och praktik vad gäller fysisk aktivitet (Raustorp, 2004). En undersökning gjord år 1974 med 16åringar jämfört med år 1995 visar på förändringar i den fysiska kapaciteten när det gäller kroppsvikt, benstyrka, kondition och armstyrka. Där kroppsvikten och benstyrkan har ökat medans konditionen och armstyrkan har minskat. Detta tyder på en minskad aktivitetsnivå bland ungdomar (Jansson E, Westerståhl M. 1998). Hur ser studier ut idag om man jämför flickor och pojkar och hur pass aktiva de är? Fysiska skillnader hos barn och ungdomar 2
Aerob förändring Örjan B Ekblom, Elin AM Ekblom Bak och Björn T Ekblom har i en tvärsnittsstudie jämfört ungdomars aeroba kapacitet från tre olika årtal, 1987, 2001 och 2007. I resultatet kommer de fram till att ungdomarnas aeroba kapacitet, både hos flickor och pojkar har minskat med åren. Värdena från 2001 var lägre än värdena från 1987 (med undantag för det absoluta värdet på syreupptagningsförmågan hos flickor) och värdena från 2007 var lägre än värdena från 2001. Den maximala syreupptagningsförmågan hos pojkarna och flickorna har ändrats från att 1987 visat 3,0 liter / minut (pojkar) respektive 2,5 liter / minut (flickor) till att 2007 visat 2,5 liter / minut (pojkar) respektive 2,2 liter / minut (flickor). Den maximala syreupptagningsförmågan i förhållande till ungdomarnas kroppsvikt har gått från 46,5 (pojkar) och 45,9 ml / min / kg (flickor) 1987 till 35,0 (pojkar) och 36,6 ml / min / kg (flickor) 2007. Se tabellerna nedan. I tvärsnittsstudiens slutsats har författarna kommit fram till att resultatet ger argument för att den framtida folkhälsan kommer påverkas negativt. (Ekblom B, Ekblom Bak E, Ekblom Örjan, 2010) 3
4
(Ekblom B, Ekblom Bak E, Ekblom Örjan, 2010) Förändringar i BMI Det finns studier som visar på att ökad idrottsundervisning skulle gynna de eleverna som har övervikt och fetma. Dels för att få dessa elever att börja röra på sig och att försöka på in dessa elever i ett hälsorelaterat tänk. (Seghers, Jan; de Martelaer, Kristine, Cardon, hälsar, idrott & Sport Pedagogik Oct2009, vol. 14 Nummer 4, P407) I vetskap av detta bör vi inte då som blivande idrottslärare ta ett hårt jobb i framtiden och försöka göra så att ämnet idrott och hälsa får en större plats på elevernas schema? 5
Detta kan kanske vara intressant att kolla lite mer på rörande övervikt bland barn och unga och hur de kan förhindras. Följande är ett utdrag av slutsatsen i undersökningen Does school-based physical activity decrease overweight and obesity in children aged 6 to 9 years? A two-year non-randomized longitudinal intervention study in the Czech Republic. Deras slutsatts är följande ; The findings suggest that school-based PA (Physical Education lessons, PA during short breaks and longer recesses, PA at after-school nursery) in compatible active environments (child-friendly gym and school playground, corridors with movement and playing around corners and for games) plays a vital role in obesity and overweight reduction among younger pupils. (Sigmund E, El Ansari W, Sigmundová D. 2012) Var det inte någon av oss som en annan studie som påvisade att skolgården utformning hade betydelse? En undersökning gjord år 1974 med 16åringar jämfört med år 1995 visar på förändringar i den fysiska kapaciteten när det gäller kroppsvikt, benstyrka, kondition och armstyrka. Där kroppsvikten och benstyrkan har ökat medans konditionen och armstyrkan har minskat. Detta tyder på en minskad aktivitetsnivå bland ungdomar (Jansson E, Westerståhl M. 1998). 6