Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009



Relevanta dokument
Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Planera och organisera för Matematiklyftet

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 ideella föreningar

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Beslut för grundsärskola

Frågor i anmälan till handledarutbildningen för matematiklärare

Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor

Beslut för grundskola

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Skolverket Dnr 2010:21. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2010

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Ansökan nr 2 om statsbidrag för Komvux, bidragsåret 2016.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Beslut för förskoleklass och grundskola

Förskola, före skola - lärande och bärande

Beslut för vuxenutbildningen

Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen

Beslut för grundskola

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Samhälle, samverkan & övergång

KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Beslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Digital IUP med Skriftliga omdömen. Guide för Vh

Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014

Skola för hållbar utveckling

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret

SKL:s arbete med skolan

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Beslut för fristående grundskola

Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Arbetsplan för Gräfsnäs förskola Läsåret 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Skolans kvalitetsredovisning

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Beslut för gymnasiesärskola

Hur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet. Sara Knöfel, undervisningsråd

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Skolbeslut för grundskola

Matematiksatsningen 2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Individuella utvecklingsplaner IUP

Information om ansökan 2015

Beslut för vuxenutbildning

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Munkfors kommun Skolplan

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Den individuella utvecklingsplanen

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Beslut för gymnasieskola

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Beslut för grundskola

BUN - Uppföljning - Delårsrapport

Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

Vuxenutbildning i anstalt

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Beslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut Dnr :1248.

KVALITETSREDOVISNING 2007

Kvalitetsredovisning Lingårdens förskola

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Jämställt bemötande i Mölndals stad

PROJEKTVERKSAMHET. Arbetslags- utveckling i förskolan LEDARSKAP KOMMUNIKATION. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Beslut för förskoleklass och grundskola

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :41 1

Transkript:

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom ramen för Matematiksatsningen 2009

Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik, Skolverkets Dnr 2009:406 Matematiksatsningen 2009 Bakgrund För att nå framgång måste ett utvecklingsarbete ta sikte på långsiktig och varaktig förbättring. Oavsett vilka områden utvecklingsinsatserna i en kommun eller skola inriktas mot så måste utvecklingsarbetet ta sin utgångspunkt i kunskap om hur systematiskt gransknings- och förbättringsarbete kan bedrivas. Skolutveckling innebär att förändringar ska införlivas i den enskilda skolans kultur och bli en naturlig del i vardagsarbetet. Detta är en process som kräver uthållighet och tålamod. Att granska och förbättra är delar i ett kvalitetssäkringssystem. För att kunna utveckla en verksamhet och förbättra resultaten i den, är det nödvändigt att känna till vad det är som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Allt utvecklingsarbete måste därför starta i en granskning och kartläggning av nuläget, en så kallad nulägesbeskrivning. Om det inte görs riskerar föreslagna insatser att bli chansartade och det tänkta förbättringsarbetet kan rinna ut i sanden. Det utvecklingsarbete som sätts igång bör ha en systematisk uppläggning och byggas upp inifrån, gärna med utifrån kommande stöd och stimulans. Det innebär krav på tydliga samband och god kommunikation mellan olika nivåer (politiker, förvaltningsledning, skolledning, arbetslag). Det kräver också en hög delaktighet av dem som är närmast den verksamhet som ska utvecklas och att de har ett reellt inflytande på utvecklingsarbetet. Tydlighet i fråga om hur utvecklingsarbetet styrs och leds, vilka resurser som finns avsatta, hur utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas och inte minst vilka långsiktiga mål och syften som finns, är nödvändiga förutsättningar för att önskade effekter ska uppnås. Syftet med formuläret Detta formulär har framför allt två syften Utdrag ur Att granska och förbättra kvalitet. (Myndigheten för Skolutveckling, 2003) Det kan utgöra ett stöd i det lokala utvecklingsarbetet Det kommer att utgöra ett underlag för Skolverkets stora utvärdering av hela Matematiksatsningen Formuläret ska inte uppfattas som en kontroll av att det genomförda utvecklingsprojektet lyckats. Det är viktigt att belysa flera olika aspekter av ett utvecklingsarbete och att då lyfta fram både bra och mindre bra resultat av arbetet, vilket blir viktiga pusselbitar till framtida nulägesbeskrivningar och ställningstaganden. Att tänka på då du fyller i formuläret Detta formulär ska användas för att redovisa de genomförda utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen 2009. Varje utvecklingsprojekt ska beskrivas och redovisas separat, vilket innebär att den huvudman som genomfört flera projekt ska redovisa dessa var för sig, och alltså lämna in flera redovisningar. Formuläret ska sparas ner till den egna datorn innan det fylls i. Några tips då du fyller i formuläret är

Skriv text i de grå fälten, de expanderar när de fylls med text. Kryssmarkera genom att klicka i aktuell ruta Datum för redovisning Projektredovisningen ska fyllas i digitalt och skickas in digitalt via e-post till Skolverket. Den fullständigt ifyllda projektredovisningen ska döpas enligt [Kommunnamn, projektnummer], exempelvis Ale Kommun,. Skicka redovisningen via e-post till matematiksatsningen.2009@skolverket.se Senast den september 200 ska redovisningen vara Skolverket tillhanda, men det går utmärkt att skicka in den tidigare. Frågor? Om det dyker upp frågor eller funderingar kring redovisningen är du välkommen att vända dig till Louise Furness Tel: 08 527 334 34 E-post: louise.furness@skolverket.se

Bakgrundsinformation. Uppgifter om skolhuvudmannen Skolhuvudmannens namn Hultsfreds kommun 5 Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande) Anders nsson Telefon (dagtid) E-postadress 0495-24 00 anders.jansson@hultsfred.se Befattning Projektnummer 2. Berörda skolor och elever 2. Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt? Grundskola Antal skolor: Specialskola Antal skolor: Obligatorisk särskola Antal skolor: Sameskola Antal skolor: 2.2 Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt? Årskurs Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs 0 3 2 Antal flickor 3 2.3 Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning? 0 3. Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt Namn Majvor Thörn Telefon (dagtid) E-postadress 0495-2802 majvor.thorn@edu.hultsfred.se Befattning Specialpedagog

4. Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning 4. Hade ni gjort en nulägesbeskrivning innan ni påbörjade detta utvecklingsprojekt? Om JA, har denna nulägesbeskrivning utgjort ett stöd för genomförandet av utvecklingsprojektet? Beskriv Kartläggning gjordes i början av projektet och individuella mål har formulerats utifrån denna Om JA, anser ni att nulägesbeskrivningen var tillräckligt utförlig, eller skulle ni vilja förbättra något? Kartläggningen har genomförts genom iakttagelser. Test eller prov kan inte användas för den här målgruppen av elever. Mer tid och flera olika metoder för bedömning och dokumentation skulle förbättra nulägesbeskrivningen. Om NEJ, kommentera varför en nulägesbeskrivning inte gjordes 4.2 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på utveckling av matematikundervisningen? Om JA, beskriv kort erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer från det tidigare genomförda utvecklingsarbetet

Syfte och mål 5. Mål 5. Vilka mål för matematikundervisningen och er verksamhet har ni prioriterat vid genomförandet av utvecklingsprojektet? Ange maximalt tre mål här. Individuella mål vilket innebar ett mål/elev inom områden som exemplifieras enligt följande: - sortering efter form och färg - hantera siffror från -20 - grundläggande rörelse, kroppens läge i rummet 5.2 Överensstämmer dessa mål med de ni angav i er ansökan? Om NEJ, kommentera kort 5.3 Om det skett förändringar i målbeskrivningarna av utvecklingsprojektet, beskriv och kommentera dessa kort. -

Genomförande 6. Genomförda insatser 6. Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? (Ex: studiecirklar, kompetensutveckling, handledning, auskultationer etc.) Studiebesök, litteraturstudier i personalgruppen, träffar i olika grupper för att planera och följa upp processen samt handledning av förvaltningens utvecklingsledare. 6.2 I er ansökan har ni angivit hur många lärare ni bedömde skulle komma att beröras av utvecklingsprojektet. Hur många medverkade aktivt i utvecklingsprojektet? 4 Kommentera eventuella avvikelser 6.3 Hur mycket tid har ni lagt ner på utvecklingsprojektet? Specificera och beskriv tiden för olika typer av deltagare separat - projektledare (om en sådan funnits) - deltagande lärare 2 timmar varannan vecka samt 3 studiedagar - elever - - övriga personalgrupper (ange i så fall också vilka dessa är) 8 assistenter har deltagit på 2 studiedagar (studiebesök) samt 2 timmar/månad 7. Förändringar under projektets/arbetets gång 7. Har det skett några förändringar mot den ursprungliga planen under arbetets gång? Beskriv i så fall på vilka sätt och varför. 7.2 Ange de viktigaste händelserna för arbetet, både positiva och negativa Positivt: Kartläggningen innebar att vi upptäckte förmågor och oförmågor tydligare, vi inspirerades också att testa nya idéer för att utveckla elevernas förståelse och förmågor. Studiebesöket på träningsskolan Regnbågen i Falköping inklusive föreläsning gav oss en vidare förståelse för vad matematik är för träningsskolan. 7.3 Beskriv eventuella hinder som uppstått under arbetet Den tidigar vintern innebar svårigheter att få utematerial uppsatta. Lång leveranstid på beställningar var också ett hinder. 7.4 Hur har dessa hinder lösts/tacklats under arbetets gång? Med tålamod och väntan på våren. 7.5 Vilka möjligheter har skapats i samband med projektet? Vi har haft ett gemensamt fokus i alla klasser vilket har varit positivt. Temadagar med matematiskt material har genomförts på skolan. 8. Undervisningen och elevaktiviteter 8. Vilket matematiskt innehåll har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? Grundläggande matematisk förståelse 8.2 Vilka strävansmål har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? Hantera tid och rum, kommunicera genom språk, symboler och tecken. 8.3 Har eleverna haft inflytande och varit delaktiga i utvecklingsprojektet?

Om JA, beskriv på vilka sätt eleverna varit delaktiga Vi har byggt undervisningen utifrån elevernas intresse och utvecklingsmöjligheter. Elevernas intresse har styrt innehållet. 9. Externa kontakter 9. Har utvecklingsprojektet - inneburit ett samarbete med andra skolor? Kommentera - inneburit ett ökat samarbete inom kommunen (med t ex kommunens övriga verksamheter eller den centrala skolförvaltningen)? Kommentera, genom att utvecklingsledaren regelbundet har deltagit i projektmöten och även engagerats i handledning kring uppföljning. - uppmärksammats i media? Kommentera Reportage i Vimmerby -Tidningen - uppmärksammats av den politiska nivån i kommunen? Kommentera - inneburit ett samarbete med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande? Kommentera

Uppföljning och utvärdering 0. Uppföljning och utvärdering 0. Hur har ni samlat in information om resultatet av utvecklingsprojektet? Regelbunden kartläggning av elevernas kunskapsutveckling samt en lärarutvärdering i januari 200 0.2 Vilka resultat har ni funnit? Individuella resultat exempelvis: inom målområdet "hantera siffror från - 20": eleven "klev över" målet och hanterar nu siffrorna - 29 inom målområdet "sortering efter form och färg": framsteg kan konstateras genom att eleverna oftare gör rätt än fel (gäller autistklass) inom målområdet "kroppsuppfattning": ökad kroppsuppfattning vilket innebär att eleven kan röra sig bättre, kan sitta ner på marken och kan plocka upp saker från golvet (här har skottkärran med saker att plocka ur och i denna varit ett bra hjälpmedel) 0.3 Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet Det behövs ibland väldigt lång tid för att se resultat.. Resultat och erfarenheter. I vilken utsträckning har ni nått målen för utvecklingsprojektet (se de mål ni angivit under Fråga 5.) Det har skett en utveckling. Alla elever har tagit ett "kliv" framåt..2 På vilket sätt har er syn på matematikundervisning förändrats under utvecklingsprojektet? Ge exempel Ökad insikt i vad grundläggande matematik är, vikten av att kommunicera matematiska/språkliga begrepp och att ge eleverna förståelse för dessa vilket har stor betydelse..3 Ange, och kommentera, de mest positiva erfarenheterna av utvecklingsprojektet Att eleverna genom förståelse av begreppen bakom, framför bättre klarar sociala situationer exempelvis i matkön. De bråkar mindre för att de har förståelse för vad bakom och framför innebär..4 Ange, och kommentera, någon eller några problematiska erfarenheter av utvecklingsprojektet Att få tillräckligt med tid för planering och reflektion 2. Fortlevnad 2. Planerar ni en fortsättning av utvecklingsarbetet, eller av vissa insatser i detta? Om JA, beskriv dessa Fördjupning och förståelse av varje elevs utveckling med utgångspunkt från kartläggningen Fortsatt utveckling av lärmiljön Samtalsgrupp i studiecirkelform Seminarier för gemensam reflektion och analys 2.2 Finns det beslut och resurser avsatta till detta? Om JA, beskriv dessa 2.3 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med under det kommande läsåret (200/20)? Kartläggning av elevernas lärande och arbetet mot individuella mål

2.4 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med på längre sikt (cirka 3-5 år)? Utveckla lärmiljöerna 3. Erfarenhetsspridning 3. Vilka planer har ni på att sprida resultaten och erfarenheterna från utvecklingsprojektet till andra (lärare, skolor, kommuner)? Samverka med gymnasiesärskolans individuella program 4. Lärdomar och slutsatser 4. Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för liknande insatser och framtida utvecklingsarbeten i matematik Att vid utvecklingprojekt noga avgränsa området och målsättningen Avsätta tid för planering och reflektion Göra studiebesök vilket är viktigt för att lära av andra.