Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O Connor et al 2002, N Talge 2007, Schneider 2002 Hjärnans utveckling Känslomässig reglering mjuk hård Hjärnan påverkas av tidiga erfarenheter Tidiga samspelserfarenheter formar senare relationer anknytningsstil

ANKNYTNINGSTEORI Cassidy 2008, Broberg et al 2006 *Evolutionsbiologisk bas *Beskriver inre arbetsmodeller hos barnet *Beskriver föräldern som trygg bas och säker hamn som underlättar barnets utforskande av världen En teori med ovanligt stark förankring i empirisk forskning

Anknytning Bowlby 1969, Ainsworth 1989, Main 1990, van Ijzendoorn 2004 Anknytning är det känslomässiga band som knyts till omsorgspersonen Anknytningsbeteendet syftar till att säkerställa närhet till anknytningspersonen Organiserad anknytning: -Trygg 60-70 % - Undvikande 15-25 % -Ambivalent 5-15% Desorganiserad 15-20% ( i högriskfamiljer 80 % ) Avsaknad av anknytning

RISKFAKTORER FÖR OTRYGG ANKNYTNING, den vuxnes bidrag Jude Cassidy et al 2008 Psykisk insufficiens Brister i personligheten Neuropsykiatriska svårigheter Krisförlopp Missbruk Utvecklingsstörning Socialt belastad situation

Allmänna tecken hos barn till deprimerade mödrar Marcus 2009, Brennan 2008, Murray et al 2011, Goodman 2011, Låg födelsevikt, lägre APGAR Stresskänsliga- sårbara för övriga belastningsfaktorer Mat- och sömnproblem Vokaliserar och jollrar mindre Färre positiva ansiktsuttryck Missnöjda eller undvikande deprimerade Sämre kognitivutveckling, främst hos pojkar Förhöjd risk att själv utveckla depression i tonåren

RISKFAKTORER FÖR OTRYGG ANKNYTNIG, barnets bidrag J Cassidy 1999 Prematuritet Sjukdom Lätt för tiden SGA Utvecklingsstörning Sensorisk överkänslighet

Forskningsresultat Sroufe et al 2005, Cassidy 2008, Zeanah 2003 Forskning i högrisk familjer Otrygg anknytning korrelerar med dåliga kamratrelationer, lynniga känslouttryck, depressionssymtom och aggressionsutbrott. Ambivalent mönster ångestsjukdom Undvikande och desorganiserat mönster kliniska nivåer av dissociation Forskning i medelklass familjer 15% desorganiserad anknytning korrelerar med risk att utveckla utagerande beteende.

CCC 2000- Epidemiologisk studie från Köpenhamn N=6090 AM Skovgaard 2010 Frågeställningar -Undersöka förekomst av psykisk ohälsa i normalpopulation -Prevalensen hos barn vid 1,5 år -Vilka riskfaktorer för psykiskohälsa kan identifieras under barnets första levnadsår? Resultat Prevalensen av något barnpsykiatriskt syndrom var 16 % (ICD-10), 18 % (DC:0-3) Relationsstörning förälder/barn är den vanligaste diagnosen 8,5%, regleringsstörning 7%, inga könsskillnader Neuropsykiatriska problem kunde identifieras tidigt språk o kommunikationsstörningar Tydligaste riskfaktorn vid beteendestörning, känslomässig störning eller mat och sömnproblem var dysfunktionell förälder/barn relation

Risktecken hos spädbarn *Mat o sömnproblem *Motorisk oro eller spänning *Skrikighet *Inåtvändhet, ovanligt snällt, sover mycket *Uppgivenhet, undviker blickkontakt *Tycks föredra andra framför föräldern

250-280 remisser/år till Viktoriagåren 60 50 40 30 20 10 Gravida Spädbarn Koltbarn 0

Utvärdering - Viktoriagården 2008 50 % av spädbarnsmödrarna hade vuxit upp i hem med missbruk Mödrarna behandlades oftare för depression Deras barn hade fler symtom vid behandlingsstart Svårare att engagera fäderna i behandlingen 400 000 barn i Sverige växer upp med missbrukande föräldrar

Faktorer av betydelse för föräldraskap doktorandprojekt Psykolog Eva Tedgård Frågeställningar -Hur många av barnen i behandling har föräldrar som vuxit upp i hem med missbruk? -Är dessa familjer en riskgrupp? -Påverkas det egna föräldraskapet av erfarenheten av att ha varit ett missbrukarbarn? Preliminära resultat -35 % av barnen har en eller båda föräldrar som vuxit upp i hem med missbruk -Ja, föräldrarna har oftare symtom av hyperaktivitet, ångest och egna drogproblem. Har mycket oftare upplevt trauma. -Beskriver att det egna föräldraskapet påverkas mycket negativt av uppväxten. Hög andel som levt med omsorgssvikt.