Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse - 2015 Röda Korsets Ungdomsförbund, Linköping 1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Medlemmar... 3 3. Styrelsen... 3 3.1 Arbetssätt... 4 3.2 Mål... 4 3.2.1 Första mål... 4 3.2.2 Andra mål... 4 3.2.3 Tredje mål... 4 3.2.4 Fjärde mål... 4 3.3 Utbildning... 5 3.4 RÅM... 5 3.5 Evenemang & samarbeten... 5 3.6 Medlemsvård... 6 4. Kommunikation...6 4.1 Nyhetsbrev..7 4.2 Sociala medier 7 5. Våra verksamheter..7 5.1 Kompisgruppen Kosmos 8 5.2 Läxläsning..8 5.3 Språkverkstan.9 6. Ekonomisk redovisning..10 2

1. Sammanfattning Under det gångna året har föreningen fått utstå både toppar och dalar. Det hela började med en nyinvald och något oerfaren styrelse där en tydligare överlämning från tidigare styrelse varit önskvärd, något vi vill jobba på inför det kommande verksamhetsåret 2016. Detta följdes upp av tidiga avhopp på två viktiga platser (vice ordf och sekreterare). Efter ett kort extrainsatt årsmöte valdes dock två nya ledamöter in på just de positionerna och först nu var den riktiga styrelsen igång. Under våren hade vi även svårt att etablera kontakten med verksamheter och medlemmar och även där fick vi några avhopp. När styrelsen var åter fulltalig gjordes kraftansträngningar på verksamhetssidan och under hösten har föreningen expanderat, nya verksamhetsledare har tillkommit och likaså nya projekt. 2. Medlemmar Vi har under 2015 haft totalt 134 medlemmar, varav 46 stycken rörelsemedlemmar. 3. Styrelsen Under året har styrelsen bestått av: Ordförande - Maria Adell Vice ordförande - Amor Ceranovic (avhopp) Rebecka Moyo (nyval) Kassör - Frida Sköld Johnsson Ledamot - Lovisa Talp Ledamot- Elsa Pihlgren Ledamot- Nathalie Negrete Cortés Ledamot- Mona Ansari Bäcklund Ledamot- Tijana Zelic Ledamot- Ida Green (avhopp) 3

3.1 Arbetssätt Vi valde tidigt att välja olika roller inom styrelsen. Förutom ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör så valde vi att ledamöterna tog på sig ansvaret för en post, dessa poster är: medlemsansvar, verksamhetsansvar, kommunikation, och event. Dessa roller har följt oss under verksamhetsåret och dess betydelse har diskuterats och utvecklats. Tanken är att den som är ansvarig ska se till att uppdraget fullföljs men att denne har mandat att delegera. 3.2 Mål Inför verksamhetsåret 2015 hade vi några visioner för RKUF-styrelsens samt föreningens utveckling. Vi har i vår verksamhetsplan utformat vissa visioner samt delmål. 3.2.1 Första mål Vårt första mål har ledorden demokrati & hierarki där vi vill verka för en plattare organisation. Vi har jobbat med detta genom att verka för att styrelsen skall synas mer inom verksamheterna och då tydligt lyfta fram att alla är välkomna. 3.2.2 Andra mål Ett andra mål var samarbete och integration inom Röda Korset, där vi önskat söka mer kontakt med de andra grupperna och verksamheterna inom RK som håller till i samma lokaler. Vi har under året samarbetat med Stora Röda Korset under 150 års jubileum och på så vis byggt upp en bättre kontakt. 3.2.3 Tredje mål Ett tredje mål för verksamhetsåret 2015 var i linje med den centrala medlemsvärvningen. Vi har under året diskuterat vår vision om att växa gentemot värdet i medlemmarna. Kvalité före kvantitet har etablerats inom styrelsen och vi har satsat på medlemsvård. Under året har dock en ansträngning för rekrytering vid olika event och liknande gjorts. Detta blev mer aktuellt då vi hade avhopp både inom styrelsen men också i verksamheterna. 3.2.4 Fjärde mål Ett fjärde mål är att vi vill satsa på att hålla våra verksamheter igång och se till att dem fungerar så bra som möjligt. För att fullfölja detta mål har vår prioritet inte legat på att starta upp något nytt utan istället stabilisera de verksamheter som redan finns. Ett stort ökat intresse utifrån har gjort att vi kunnat stabilisera redan etablerade verksamheter samt utveckla och expandera det som redan finns. 4

3.3 Utbildning Stora delar av styrelsen åkte tidigt på året på den styrelseledarutbildning som hölls i Stockholm. Eftersom vi hade två avhopp och ännu inte valt in våra nya ledamöter så blev det 6 starka kandidater som deltog. Vi fann utbildningen värdefull både kunskapsmässigt men också för att komma varandra nära och sammansvetsa lokalföreningens styrelse. Hösten 2015 deltog stora delar av styrelsen i en ideologiutbildning. Detta skedde i samråd med Norrköpings lokalförening den 28 november i Norrköping. Vi var då några från styrelsen som genomgick ideologiutbildning för att själva bli utbildare för att som mål under 2016 kunna arrangera denna utbildning själva inom föreningen. 3.4 RÅM RÅM besöktes av tre styrelsemedlemmar från RKUF Linköping. Det var en välordnad och rolig helg i Växjö där vi fick möjligheten att lära känna RKUF som helhetsorganisation. Vi hade inför RÅM svårt att få in motioner och hade inte heller någon direkt kommunikation med medlemmar gällande deras åsikter om föreningens fortsatta utveckling, då både lokalt och nationellt. Önskvärt vore om vi under året 2016 kunde få en bättre kontakt ut till föreningens medlemmar gällande just föreningen, likt den förbättrade kontakt vi under 2015 utvecklat mellan styrelse, verksamheter, ledare och aktiva. 3.5 Evenemang & samarbeten Under året har vi deltagit på flertalet evenemang dels för att värva medlemmar men främst för att sprida vårt budskap, öka medvetenheten och visa att vi finns lokalt och för ungdomar. Vi har inte enbart gått ut för att värva medlemmar utan gjort detta i samband med något annat. Detta har varit ett aktivt valt från oss i styrelsen då vi som tidigare nämnt valt att satsa på kvalité framför kvantitet och då vi också beslutat att försöka synas mer. i och med detta har vi också försökt öka vår externa kommunikation genom att samarbeta med andra grupper i Linköpings kommun bland andra Linköpings universitet, Linköpings kommun, Juristgruppen mfl. Styrelsen har till stor del bestått av studenter med koppling till LiU. Detta har möjliggjort att vi medverkat vi olika studentevent tex arbetsmarknadsdagarna. Vi har även valt att delta vid Linköpings stadsfest genom att ha ett eget bord med ansiktsmålning, pärlande och på så sätt sprida information om föreningen samt informerat som vi anordnat event för barn och unga i Linköping. Vi har gjort oss synliga genom att uppmärksamma roliga kalenderdagar likt chokladbollens-dag, lucia mm. Vi har också under året knutit band med RKUF Norrköping och skapat en FB-grupp och att ni hoppas på mer samverkan under 2016. 5

3.6 Medlemsvård För medlemsvård har vi anordnat vissa träffar. Vi hade en medlemsträff under våren samt en introduktion/medlemsträff under höstterminen. Inför sommaruppehållet bjöds medlemmarna in till en picknick som avslutning på terminen. Inför julen och verksamhetsårets slut anordnades också ett julfirande. Till detta firande bjöds verksamhetsledare, medlemmar samt deltagare in för att alla gemensamt träffas och fira in julen tillsammans. Under året har vi även inlett vissa samarbeten bland annat med juristgruppen i Linköping. Ett annat samarbete som är värt att nämna var med en grupp gällande en insamling för människor på flykt. Detta insamlingsevent som vi deltog vid ägde rum i medborgarskolans lokaler i Linköping och vid eventet fick vi möjlighet att presentera föreningen samt nämna den kommande rekryteringen av ny styrelse. Vi tog tillfället i akt och sålde flertalet armband där pengarna gått oavkortat till föreningen och dess arbete. 4. Kommunikation Något som vi betonade i vår verksamhetsplan inför året 2015 var att vi ville satsa på att synas och göra folk mer medvetna om RKUF Linköping. Vi kände alla att det var viktigt att verksamhetsledare, aktiva och medlemmar känner till vilka vi är, att vi finns som stöd och att de kan kontakta oss. Vi har under året jobbat med att bygga upp kommunikationscentraler eftersom det vid överlämningen inte fanns någon bra kanal till våra medlemmar. Facebook har varit ett bra sätt för oss att nå ut då vi dels använder oss av en grupp för enbart styrelsens ärenden samt där varje verksamhet har sin egen grupp (som administreras av verksamhetsledarna själva men där vi är deltagande). Vi har också jobbat på att bjuda in nya medlemmar till vår Facebook sida och där varit noga med att publicera information, eventinbjudningar och liknande. Vi har också pratat om att ha en grupp enbart för styrelse och verksamhetsledare, dels för att lättare nå ut till dem och för dem att nå oss men också för att etablera en kontakt dem emellan. Denna grupp har dröjt i och med att verksamhetsledare hoppat av och nya tillkommit. Kommunikationen mellan verksamheter och styrelsen har dock förbättrats mycket och vi hoppas kunna jobba vidare på liknande sätt då det känns fortsatt viktigt och där förbättringar kan göras. 6

4.1 Nyhetsbrev En del i vår kommunikationsplan under året 2015 var att utforma ett månatligt nyhetsbrev där höjdpunkter från föregående månad omnämns samtidigt som en update om vad som komma skall presenteras. Detta för att möjliggöra medlemmarnas insyn i styrelsens tankar och beslut. I början på året gick detta ut men under sommaruppehållet så föll det bort då vi istället behövde flytta fokus till verksamheterna. Under hösten omvärderades nyhetsbrevets relevans och styrelsen beslutade istället att fokusera mer på att uppdatera sociala medier och inte ha ett månatligt nyhetsbrev utan istället fokusera på att uppdatera medlemmarna ofta genom sociala medier samt genom större informationsutbyten mer sällan. 4.2 Sociala medier Under året vill vi i linje med våra mål satsa på att synas. Utöver Facebook hade vi en förhoppning om att göra detta genom vår hemsida och vårt Instagramkonto. Detta för att hålla medlemmar uppdaterade om vad som pågår i föreningen, alltså intern kommunikation, samt synas utåt, alltså extern kommunikation. Under våren jobbade vår kommunikatör Nathalie med hemsidan och med att sprida informationen där till exempel inför vårt extrainsatta årsmöte. Vi har dock märkt av att hemsidan inte gynnat oss till så stor del utan vi har mer haft utbyte genom Facebook. Instagram har vi blivit bättre på under senare delar av året då vi diskuterat att alla i styrelsen måste uppdatera och använda våra sociala medier inte bara kommunikatören. 5. Våra Verksamheter Vi var från början eniga om att vi ville att våra nuvarande verksamheter (Språkverkstan, Läxhjälpen, Kompisgruppen Kosmos) skall vara kvar. Även den uppstartade armbandsverksamheten skall vara kvar. Under vårterminen stötte vi på en del motstånd då verksamhetsledaren för både språkverkstan och kosmos valde att avgå. Det fanns dock fortfarande aktiva och efter satsningar från styrelsen lyckades vi finna nya verksamhetsledare utan att verksamheterna blev lidande under längre perioder. De nya verksamhetsledarna har gjort ett strålande jobb med att stabilisera, utveckla och expandera verksamheten vilket bland annat möjliggjorts av ett lyckat samarbete mellan styrelse och verksamheter där stödet från styrelsen varit tydligt. 7

5.1 Kompisgruppen Kosmos Verksamheten riktar in sig på ensamkommande flyktingbarn som bor i Linköping och omgivande orter och där syftet är att vara ett stöd och en extra kompis för ungdomar som ännu inte har byggt upp sitt kontaktnät i Sverige. Gruppen har under året träffats en gång i veckan för att hitta på en rolig aktivitet tillsammans. Tiden för verksamheten har varit onsdagkvällar kl 18-20. Exempel på aktiviteter som kompisgruppen brukar hitta på är: Sportaktiviteter, Filmtittande, Matlagning, Biljard, Spel, Promenader ute i skogen med mera. I början på året presenterade verksamhetsledarna för kosmos en budget för styrelsen. Det var en detaljerad budget och en av föreningens större utgifter. I och med att vi valt att satsa på verksamheterna godkändes denna budget utan vidare korrigering. Under året hade vi två avhopp av verksamhetsledare för Kompisgruppen kosmos. Avhoppen kom oplanerade och utan förvarning vilket gjorde att styrelsen aktivt gick in för att värva nya ledare. Under hösten 2015 trädde två nya fantastiska verksamhetsledare fram och den uppmärksamhet som lagts på kosmos under årets nyrekrytering spreds sig och har lockat många nya aktiva. Verksamheten har kunnat fortsätta under året och har även expanderat. 5.2 Läxhjälp Läxhjälpen vänder sig till ungdomar i gymnasieåldern som läser språkintroduktion på Anders Ljungstedts Gymnasium och dess främsta syfte är att stödja eleverna med deras läxläsning och därigenom underlätta deras skolgång. Läxhjälpen har tillgång till två klassrum dit eleverna är fria att ta med läxor och uppgifter i valfritt ämne som de behöver hjälp med. Läxhjälpen hade i början på året ca 10 stycken ledare. Ett problem som lyftes redan i början på året är att den schemalagda tiden för verksamheten ibland tycks krocka med läxhjälparnas egen studietid och styrelsen diskuterade därmed rekrytering av fler aktiva till verksamheten för att nå just stabilitet och regelbundenhet. Läxhjälpen har under året ägt rum på torsdagar mellan kl 15-17 på Anders Ljungstedts Gymnasium, i lokaler tillhörande språkintroduktion. Läxhjälpen har sedan beslutat om uppehåll från 28/5 samt på följande datum: 2/4, 30/4, 14/5 då eleverna har skollov. Läxhjälpen har som angivet i deras budget inte haft några direkta utgifter. Fruktkorg, pennor, papper och sudd tillhandahålls av skolan. Läxhjälpen har fungerat bra och kontinuerligt men även här har nya verksamhetsledare tillkommit under året. Ett växande intresse för föreningen i stort och med många nya förfrågningar om att få bli aktiv har ännu en läxhjälps-verksamhet startats upp. Denna har startats upp på initiativ från och i 8

samarbete med ett boende för ensamkommande barn i centrala Linköping. Denna verksamhet är nyuppstartat med nyförvärvade verksamhetsledare och andra lokaler. Denna verksamhet är en del av läxhjälpen men fristående från de andra tillfällena och är fortfarande under utveckling då de nya verksamhetsledarna nyligen tillträtt. Styrelsen är fortsatt stöd i uppstarten av denna verksamhet men har nu lämnat över till verksamhetsledarna. Vi hoppas att verksamheten skall fortgå under året 2016. 5.3 Språkverkstan Språkverkstans målgrupp är ungdomar i högstadieålder och uppåt som är relativt nyanlända till Sverige och har ett behov av att förbättra sin svenska. Språkverkstans syfte är i första hand att ge ungdomarna med möjlighet att lära sig bättre svenska och samtidigt träffa andra ungdomar, detta genom socialt umgänge, diskussioner, lekar, fika etc. Ledarnas funktion är i första hand att leda och delta i aktiviteter och lekar. Tanken är att så långt som möjligt ha samma grupp av ledare för att ungdomarna ska känna sig trygga och bekanta med dessa. Ledarna ska när det är möjligt träffas en stund innan varje tillfälle för att diskutera och förbereda vad som ska göras. Språkverkstan äger rum varje måndag kl. 18.00 20.00, vid möjlighet och behov även under skollov. Träffarna är i Röda Korsets lokaler på Drottninggatan 28 i Linköping. Utgifterna för projektet är för fika och material till lekar och aktiviteter, denna kostnad uppskattas till ca 70 kr per tillfälle. 9

6. Ekonomisk redovisning Balansrapport 10

Resultatrapport 11

Revisionsberättelse Verksamhetsberättelse år 2015 genom styrelsen 12

13