Bilaga 1till Lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Kartläggning av målgruppen Innehåll 1. Kartläggning av målgruppens storlek... 2 1.1 Elever som inte har fullgoda grundskolebetyg... 2 1.2 Elever som inte fullföljer gymnasiet... 3 1.2 Unga som varken arbetar eller studerar... 4 1.2.1 Individer i KAA (kommunens aktivitetsansvar) som varken studerar eller arbetar... 4 1.3 Unga inskrivna på Arbetsförmedlingen... 5 1.4 Unga utan känd aktivitet... 5 1.5 Målgruppens omfattning... 6 2 Målgruppens behov... 6 2.1 Fristadshus... 7 2.2 Nuevo... 9 2.3 Sammanfattning från Fristadshus och Nuevo... 9 3 Jämställdhet... 9 4 Sammanfattning... 9 1
1. Kartläggning av målgruppens storlek Den statistiska kartläggningen består av senast kända och tillgängliga information från Siris, Skolverket, SCB, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt kommunens statistik. När det har varit möjligt har 31 augusti 2015 används som mätdatum. Inom Eskilstuna kommun är 11,5% (11 515 personer) av befolkningen i åldern 16-24 år. Av dem är 4 702 personer i åldern 16-19 år. Nedan visas kartläggningen av överenskommelsens målgrupp, unga i åldern 16 till 24 år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. 1.1 Elever som inte har fullgoda grundskolebetyg Andelen unga som inte är behöriga att påbörja gymnasiets nationella program varierar över tid. Bidragande orsaker kan vara hur statistiken är insamlad, men också förändringar i betygsystemet påverkar. När elevgrupperna ökar i antal så ökar också troligtvis andelen elever som inte klarar av kraven i grundskolan. Nedan till vänster visas diagram över antal elever som inte är behöriga under läsåret 2010/2011-2014/2015. Till höger visas andelen under samma period. Antal elever som inte är behöriga till gymnasiets nationella program Källa: Siris, Skolverket De senast sammanställda siffrorna från 2014/2015 visar att 176 elever inte är behöriga att söka till gymnasiets nationella program. Resultaten från olika skolor varierar från att alla elever är behöriga till att mer än var tredje elev saknar behörighet. 2
Ungdomar ej behöriga till gymnasiets nationella program 2014/2015 Totalt antal elever i åk 9 Andel elever ej behöriga till gymnasiets nationella program Antal elever ej behöriga till gymnasiets nationella program Elever i åk 9 1129 15,6% 176 varav flickor 595 13,9% 83 varav pojkar 534 17,4% 93 varav i kommunala skolor 914 19,0% 172-175 varav i fristående skolor 215 ~0% 1-4 Källa: Siris, Skolverket 1.2 Elever som inte fullföljer gymnasiet Unga personer som påbörjar men som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Av 1 433 elever som för fyra år sedan påbörjade sina studier har 299 elever inte fullföljt utbildningen läsåret 2013/2014. (Ny statistik finns tillgänglig från 31 december 2015) Ungdomar som inte fullföljer gymnasieutbildning 2013/2014 Antal elever som påbörjat gymnasieutbildning Andel elever utan slutbetyg/motsvarande från gymnasieskolan Antal ungdomar utan slutbetyg/motsvarande från gymnasieskolan för 4 år sedan för 5 år sedan inom 4 år inom 5 år efter 4 år efter 5 år Alla gymnasieutbildningar i kommunala skolor 1108 1181 23,5% 18% 260 213 därav Nationella program 721 709 9,4% 9% 68 64 därav International baccalaureate 39 41 43,3% 31,7% 17 13 därav IV individuellt program 252 211 68,3% 58,3% 172 123 därav SM Specialutformat program 96 220 7,3% 5,5% 7 12 Alla gymnasieutbildningar i fristående skolor 325 328 12% 10,1% 39 33 1433 1509 299 246 Källa: Siris, Skolverket Vi kan på diagrammet nedan se variationerna över tid. För att få slutbetyg krävs att eleven har fått betyg i alla kurser som ingår i programmet. Vissa förändringar kan bero på hur data är insamlad men också förändringar av betygsystemet 2010 kan ha påverkat. 25% Andel elever som saknar slutbetyg från gymnasieskolan 20% 15% Källa: Siris 10% 5% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 3
Sammanfattningsvis, totalt antal ungdomar som avslutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan nationella program, samt ungdomar som inte fullföljer gymnasieskolan uppgår till ca 500 varje år. Exempelvis för 2013/2014 var antalet 489 personer. En del ungdomar går till vidare studier direkt eller senare i livet, medan andra stannar. 1.2 Unga som varken arbetar eller studerar För att ytterligare ringa in målgruppen visar tabellen nedan antalet unga som uppbär försörjningsstöd i Eskilstuna och Torshälla. Totalt är det 428 personer varav 56 bor i Torshälla. Av dessa uppbär 313 personer försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd Eskilstuna och Torshälla 16-19 år 20-24 år Orsak Man Kvinna Man Kvinna Arbetslöshet 25 15 139 134 313 Ohälsa 2 2 13 13 30 Sociala skäl 10 12 22 41 85 Summa 37 29 174 188 428 Källa: Eskilstuna Kommun 1.2.1 Individer i KAA (kommunens aktivitetsansvar) som varken studerar eller arbetar Kommunen arbetar med att identifiera och kartlägga gruppen unga under 20 år som varken studerar eller arbetar. I uppgifterna som redovisades till SCB den 1 juli, framgår att för 181 identifierade individer saknas information om deras aktivitet. Av dessa har kommunen hittills etablerat kontakt med 116 personer. Nedan visas antal ungdomar som saknar sysselsättning, har annan sysselsättning eller okänd sysselsättning. Siffror är dynamiska då arbetet pågår, men tydligt är ändå att fler pojkar än flickor är representerade, fördelningen är 60 % pojkar och 40 % flickor. 45 40 35 41 39 30 25 20 15 24 27 22 28 flickor pojkar 10 5 0 Ingen sysselsättning Annan sysselsättning Okänd sysselsättning Källa: Eskilstuna Kommun 4
1.3 Unga inskrivna på Arbetsförmedlingen 1 933 personer 16 till 24 år är inskrivna på Arbetsförmedlingen. 88 inskrivna personer arbetar som timanställda. Av de 1 933 inskrivna har 854 personer insatser från Arbetsförmedlingen. Det lämnar 721 personer som är utan aktivitet eller är undersysselsatta. 16-19 20-24 Man Kvinna Man Kvinna Unga inskrivna på Arbetsförmedlingen 65 38 1096 734 1933 varav: Unga inskrivna på Arbetsförmedlingen som har insatser 2 1 570 281 854 Ungdomar som inte står till arbetsmarknadens förfagande 8 1 66 73 148 Ungdomar inskrivna i UGA 2 1 183 138 324 Ungdomar inskrivna i JOB (Jobb- och utvecklingsgaranti) 0 0 115 69 184 Ungdomar inskrivna i JOB3 (JOBs sysselsättningsfas) 0 0 10 2 12 Ungomar som har arbete med eller utan stöd 177 män + 133 kvinnor 310 Ungdomar med yrkesintroduktionsanställning (arbete + utbildning på plats) 32 män + 16 kvinnor 48 Ungdomar på väg att få erbjudande om att gå med i Jobbgaranti för ungdomar 114 män + 62 kvinnor 176 16-19 20-24 Man Kvinna Man Kvinna Förgymnasial utbildningsbakgrund 33 12 348 211 604 Gymnasial/Eftergymnasial utbildningsbakgrund 32 26 689 456 1203 Timanställda 5 5 34 44 88 Källa: Arbetsförmedlingen 1.4 Unga utan känd aktivitet För att tillhöra gruppen UVAS, unga som varken arbetar eller studerar, ska personen under ett kalenderår: inte haft inkomster över ett basbelopp (42 800 kr, 2011) inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. Andel okänd Andel UVAS av Antal UVAS okänd Antal UVAS 20-24 år aktivitet av antal populationen 20-24 år aktivitet 20-24 år UVAS 20-24 år UVAS ESKILSTUNA 2012 966 13,7 159 16,5 varav kvinnor 448 12,7 70 15,6 varav män 518 14,8 89 17,2 Källa: temaunga De flesta ungdomar inom gruppen UVAS är inskrivna på Arbetsförmedlingen. De ungdomar som är ska inkluderas i målgruppen är personer som har okänd aktivitet, dvs. ungdomar som myndigheterna inte har någon kontakt med, 2011 var de 159 personer i Eskilstuna, 70 kvinnor och 89 män. 5
1.5 Målgruppens omfattning Den insamlade datan ger oss följande information: 1933 ungdomar inskrivna på Arbetsförmedlingen 428 ungdomar som uppbär försörjningsstöd, varav 313 p.g.a arbetslöshet 181 ungdomar inom KAA som varken arbetar eller studerar Gruppen UVAS 20-24 år som har okänd aktivitet, 2011 var det 159 ungdomar De flesta ungdomar som uppbär försörjningsstöd är inskrivna på Arbetsförmedlingen, även på grund av ohälsa och sociala skäl. Uppskattningsvis är ca 30 ungdomar, ej registrerade på Arbetsförmedlingen. Av de 30 uppskattas ca 10 ungdomar vara under 20 år. Av de 181 som finns inom KAA är 45 ungdomar inskrivna på Arbetsförmedlingen så återstår gör 136 ungdomar. Sammanfattningsvis i avrundat antal uppskattas ca 2260 unga i Eskilstuna höra till målgruppen, varav ca 270 personer är 16-19 år. 2 Målgruppens behov Ungdomarnas behov är naturligtvis individuella och mångfacetterade men den statistiska kartläggningen ger en tydlig bild på gruppnivå när det gäller utbildningsnivå. Eskilstunas resultat ligger på eller något under riksgenomsnittet vad gäller ungdomar som fullföljer sina gymnasiestudier. Det är i de flesta fall nödvändigt med en fullföljd gymnasieutbildning och i många fall även en eftergymnasial utbildning för att matchas mot arbetsmarknadens behov. Både uppgifterna från Skolverket och Siris samt från Arbetsförmedlingen visar att det är många arbetslösa ungdomar som har grundskola som högsta utbildningsnivå, en del ungdomar har inte heller grundskolestudierna klara. Nästan en fjärdedel av de som påbörjar gymnasiestudier tar inte examen inom fyra år. I samtal med skolkuratorer och biträdande rektorer runt om i Eskilstuna bekräftas bilden av gruppen elever som inte fullföljer studier på grundskolenivå. Även professionell personal, som arbetar med ungdomar inom målgruppen, kan beskriva flera faktorer som påverkar många ungdomars möjligheter att kunna återgå till studierna och fullfölja dem. Framför allt är det sociala själ, sjukdom och hälsa och tidigare utbildningsbakgrund och språk som inverkar på elevernas förutsättningar. Ungdomarna behöver individuellt stöd och information om vilka möjligheter som finns. Många behöver stärka både självförtroende och självkänsla. En del hinner bli vuxna innan de blir utredda och diagnosticerade med exempelvis dyslexi eller ADHD, vilket påverkar hur studierna behöver utformas. Idag är medvetandet om problembilder på en hög nivå och skolorna arbetar aktivt med studiestöd och elevhälsa. Dock finns en skillnad mellan könen hur eventuella problem signaleras. Kuratorer och biträdande rektorer bekräftar att flickor ofta uppträder mer introvert än pojkar och därmed blir svårare att upptäckas. 6
På figuren nedan visas faktorer som påverkar elevernas studier. Det har också gjorts behovsinventeringar bland ungdomarna. De mest aktuella kommer från två av kommunens verksamheter, Fristadshus och Nuevo. Workshops, djupintervjuer, enskilda samtal, kartläggningar, gruppdiskussioner och enkätundersökningar från verksamheterna ligger till grund för vad de har kommit fram till. 2.1 Fristadshus (Ungdomar som inte studerar eller arbetar, 16-20 år) Projektets ändamål är inte att starta någon ny verksamhet, utan snarare dra att nytta av de kommunala insatser som redan görs på effektivare sätt. Fristadshus funktion är att skapa lättare vägar för ungdomar att komma tillbaka tillsamhället baserat på de ungas behov och delaktighet. Fristadshus har genomfört djupgående analys av ungdomens nuvarande situation, med undertecknade samtycken, genom IKM Ung DOK, en djupgående analysform för kartläggning, samt en skattningsvärdering där ungdomen illustrerar hur man upplever sitt välbefinnande nu, för ett år sedan samt om ett år framåt i tiden. Fristadshus har även genomfört workshops enligt metod för Förändra radikalt som innebär att deltagarna är medskapare genom hela processen. Fristadshus workshops-serie har gett insikter om målgruppen och arbetet är gjorts med brukaren som medskapare. Ungdomarna har skapat fiktiva personer för att beskriva både känslor och den situation som de befinner sig i. Nedan ett exempel: 7
Ali känner Dom är idioter som inte fatta ungdomens värld. Dom tror inte på Ali Andra uppfattar Ali Han skiter i allt. Han har fett med hat mot sin pappa och samhället. Han känner sig kapabel att göra allt dåligt. Han fortsätter gå sin egen väg. Hur hamnade Ali här Det var inte den livssituationen som Ali ville ha från första början. Det var händelser som fick honom att på den här vägen inte viljan. Att samhället bara ser det som är dåligt inte det som är bakom. På workshoparna har ungdomarna arbetat med livslinjer för sina fiktiva personer. De beskriver att i början var allt enkelt. Man behöver inte vara smart för att gå i förskolan beskrev en flicka. Sedan beskriver de ökade krav i skolan och förlorade kontakter, skilsmässor och andra förändrade livssituationer. Det kändes som att skolan ändå tänkte att det inte blir något av mig sa en ungdom. Jag fick inte hjälp med min dyslexi sa en annan. I början ringde skolan hem när jag inte var där, men efter ett tag slutade dom Ungdomarna har sedan från sitt arbete plockat fram insikter om sin situation och sammanhangen för att sedan konkretisera vad de saknar och hur de önskar att det såg ut istället, vilka behov som är identifierade. 8
2.2 Nuevo (Unga vuxna 18-29 år) Nuevo är ett ESF-projekt som har implementerats i ordinarie verksamhet och nu har man flera års erfarenheter och har utarbetet framgångsrika metoder för att få de unga ut i arbete. Det gemensamma för deltagarna är att de av oklara anledningar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Behoven har identifierats genom enskilda samtal (ex vid kartläggning och skapande av genomförandeplan), gruppdiskussioner, enkätundersökningar och möjlighet att lämna anonyma synpunkter i förslagslåda. Behoven hos deltagarna i Nuevo, uppfattas vara lika deltagarna i Fristadshus i de flesta avseenden. Behoven är mänskliga och knappast åldersrelaterade även om det mognadsmässigt kan skilja. Det båda verksamheter har identifierat kan sammanfattas med: Ungdomarna/deltagarna i Nuevo beskriver att de behöver hjälp att förstå och tolka information, på ett enkelt och avskalat sätt, få hjälp med vart de ska vända sig med olika behov och frågor. För de allra flesta handlar det också om bemötande, tillgänglighet och närvaro vid kontakter, vid möten, telefonsamtal mm. De vill ha en (1) person att vända sig till. 2.3 Sammanfattning från Fristadshus och Nuevo Sammanfattningsvis kan båda verksamheterna beskriva ett tydligt behov hos ungdomarna. En enklare kontaktväg och bakomliggande strukturer som gör det enklare för ungdomen att orientera sig och att inte trilla mellan stolarna mellan olika typer av insatser och kontakter. Ha en (1) kontaktperson/stödperson/handläggare med kontinuerliga kontakter. Kontaktpersonens förmåga till samverkan, att bygga allianser och skapa förtroende är viktigt, både hos ungdomen och hos ungdomens övriga kontakter med myndigheter; vårdkontakter, polis, socialförvaltningen m.fl. Att stödpersonen har helhetssyn kring individens situation är väsentligt. 3 Jämställdhet Samtliga av kommunens verksamheter arbetar aktivt med jämställdhetsintegrering. Alla som tar del av vägledning, utbildning och praktik ska få likvärdigt stöd och bemötande. Insatser ska utgå ifrån individens behov och förutsättningar före vilket kön personen har. Inom ramen för feriepraktik har kommunen erbjudit kurser som har syftat till att uppmuntra pojkar att söka sig till omvårdande yrken och flickor till tekniska yrken. Arbetsförmedlingen har haft riktade informationsmöten mot unga kvinnor i syfte att uppmuntra dem till att söka sig till bristyrken inom tekniska områden. Arbetet med uppmuntran till otraditionella yrkesval inom bristyrken är en aktuell fråga och finns på agendan under kartläggningar och studie och yrkesvägledning. 4 Sammanfattning Eskilstunas genomströmning av elever som klarar gymnasiestudierna motsvarar riksgenomsnittet. Förutsättningarna för ungdomar att få arbete är att minst ha klarat gymnasiet och vikten av att fler unga klarar sina studier är central. Den grupp av unga som inte har fullgoda betyg måste ges möjligheter att slutföra sina studier. Behoven och förutsättningarna skiljer sig, men kan också ses inom tre områden: psykosocial hälsa, funktionshinder eller diagnos samt tidigare utbildningsbakgrund med annat språk. Kartläggningen har studerat två av kommunens verksamheter, Fristadshus och Nuevo. Arbetet och erfarenheterna från dessa verksamheter har tydligt påvisat behovet av enklare kontaktvägar för de 9
unga. Att orientera sig bland myndigheternas utbud är svårt och komplicerat. För att tillvarata de ungas perspektiv och uttryckta behov om att behålla en kontakt som hjälper till att lotsa genom myndigheternas insatser, ska denna överenskommelse bygga de allianser och nätverk som underlättar för de unga att orientera sig. Myndigheternas rutiner och arbetssätt ska anpassas så att rätt stöd, till rätt person inom rätt tid uppnås. Inom ramen för vägledning till studier och arbete ska individens behov och förutsättningar finnas närvarande, individuellt anpassade stödinsatser som kan leda till studier och arbete på sikt är ibland nödvändiga och mer effektiva. Uppmuntran att söka sig till bristyrken och otraditionella yrkesval ökar förutsättningar för individer att hitta försörjning, samtidigt som arbetsplatser får en jämnare könsfördelning. 10