Så stärker du barnets självkänsla



Relevanta dokument
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

!"#$$%&'()*+,%-'.#$-/()*+,%-'0,1''

sätt att berömma ditt barn för att bygga självkänsla och grit.

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Sune slutar första klass

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Varför gör de inte som jag säger?

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

LEKTION 2 Användbarhet

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Relationsarbete. Vertikala relationer vuxna. Horisontala relationer barn

Återkoppling, beröm och kritik

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Bemötande. Samtalskonst

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Övning i självvalidering

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. och värde blir ett

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Kommunikationskort. Berätta om en drömresa som du har gjort eller skulle vilja göra. Berätta om en favoritleksak du hade som liten.

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Övning: Föräldrapanelen

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

En föräldramanual om läxläsning

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Projektets hemsida:

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Ramp svenska som andraspråk

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Lindgårdens förskola

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Vår gemensamma värdegrund.

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

Föräldrainformation om inskolning till förskola

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Rusmedel ur barnets synvinkel

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

DRAFT. Annat land. utanför europa

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej!

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Smakprov DIG SJÄLV. ur: KÄRLEKSBOMBA NINA JANSDOTTER BRAIN BOOKS

Förslag på intervjufrågor:

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

18 beteenden som hindrar och irriterar

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack.

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Frågor för reflektion och diskussion

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Transkript:

Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde vi sätter på oss själva. Om du har en bra självkänsla värderar du dig själv högt. Det handlar om hur du mår av att vara den du är. En god självkänsla är vetskapen om att du är älskvärd, viktig, duglig och unik. Studier har visat att barn som tidigt uppfattar sig själva som bra och viktiga individer oftare växer upp med en starkare tro på sig själva. De har mindre behov av att imponera och få bekräftelse av andra för att må bra. De har ofta ett bättre förhållande till andra människor, är bättre på att hantera grupptryck och har lättare för att tacka nej till droger eller självdestruktiva beteenden. Att väl kunna hantera livet, känslor och beslut kommer från en grund av stark självkänsla. God självkänsla Ett barn med bra självkänsla kan: lätt hitta nya vänner ta ansvar vara stolt över sina prestationer kontrollera sitt humör vara kreativ ta på sig nya uppgifter och utmaningar hantera både positiva och negativa känslor hjälpa andra utan egen vinning. Dålig självkänsla

Ett barn med dålig självkänsla kommer, förutom att inte känna sig älskat, att: undvika att prova nya saker skylla på andra för sina egna misslyckanden vara lättpåverkat av andra vara sämre på att utveckla sina talanger och begåvningar ha svårt för att hantera normal frustration säga saker som exempelvis: jag kommer att misslyckas eller jag vet att jag inte kan. En av dina viktigaste uppgifter som förälder är att hjälpa dina barn att få en god självkänsla. Du och din partner är deras första och viktigaste lärare. Barnen lär känna sig älskade redan som bebisar när de får omvårdnad och tröst av er, när de skriker eller gråter. Hur barnet fungerar på förskolan, hur det kommer överens med familj och vänner beror till stor del på barnets självkänsla. Det är inte särskilt svårt att hjälpa till att stärka barnets självkänsla. Faktum är att de flesta föräldrar gör det utan att ens tänka på det. Men vi är inte perfekta och alla gör vi misstag. Därför är det en god idé att läsa listan nedan. Kärlek Visa barnet dagligen, i både ord och handling, att du älskar det. Barn måste få känna att de är värda att älskas. När de känner sig accepterade, respekterade och älskade av de viktigaste människorna i deras liv, känner de sig också bekväma, säkra och trygga med andra. Barn som är trygga är mindre rädda för att prova nya saker och för att göra misstag. Berätta för barnet att du älskar det oavsett vad det säger eller gör kärleken är villkorslös. Klappa, krama och gosa med barnet ofta. Uppmärksamhet Ge barnet uppmärksamhet och spendera tid med det. Du skulle säkert också undra över ditt eget värde om din partner eller dina arbetskamrater ignorerade dig. Prata med ditt barn och lyssna på barnet när det pratar. Intressera dig för barnets behov och önskningar (även om du inte kan uppfylla dem). Undvik att säga att du är upptagen hela tiden. Respekt Få ditt barn att känna sig som en värdefull familjemedlem vars idéer, känslor och önskemål alltid räknas och aldrig förringas. Barn känner respekt för sig själva och andra när de lär sig att vad de gör, tycker och känner är viktigt. Visa din respekt genom att finnas till hands och genom att lyssna intresserat. Genom att respektera barnets rätt till känslor kan du lära barnet att respektera andras känslor också. Acceptera vad barnet känner även om du tycker annorlunda. Beröm

Ge barnet beröm och uppmuntran när det gjort något bra. Ge också beröm för hur barnet är som person: du är en så snäll eller jag tycker om att du verkligen försöker trots att det är svårt. Undvik däremot att ge överdrivet beröm. Att okritiskt överösa barnet med superlativ får det verkliga berömmet att urvattnas. Var en god förebild Prata inte illa om dig själv eller andra. Tveka inte över ditt omdöme och hänge dig inte åt självdestruktivt beteende som missbruk av alkohol, rökning, droger eller överdrivet ätande. Var optimistisk och positiv. Tänk på språket Undvik att vara nedvärderande. Inte ens på skoj ska du säga saker som: du är en sån liten fegis. Mindre barn kan ta det på högsta allvar. Ge inte heller barnet skuldkänslor genom kommentarer som exempelvis: vi har inte råd att åka på semester eftersom alla dina leksaker kostar så mycket pengar. Kritisera rätt Kritisera beteendet istället för barnet. Överdriv inte heller genom att inleda tillsägelser med du gör alltid eller du gör aldrig. Det är orättvist och knappast sant. Kritik ska användas för att lära inte för att såra. Undvik orättvis bestraffning Undvik bestraffning som är elak, genant (exempelvis inför kompisar), nedvärderande ( du är ingenting ) eller skrämmande ( då lämnar vi in dig på barnavårdscentralen ). Uppmuntran Det är mycket viktigt att ge barnet stöd och bekräftelse. Barn som har självförtroende och tillit till sin egen förmåga kan oftare leva ett lyckligt och produktivt liv som vuxna. Lär ditt barn att inte vara rädd för att göra misstag utan att lära från dem istället och att arbeta mot mål och känna stolthet över sina framgångar. Uppmuntra dem till att ta utmaningar, beslut och ansvar. Värdesätt försök och förbättringar likväl som avslutade uppgifter. Realistiska förväntningar Att tvinga barnet att sluta med blöja när det inte själv är redo lär inte göra barnet torrt snabbare. Risken är istället stor för att barnet känner sig misslyckat. Ge barnen möjlighet att lyckas genom att anpassa uppgifter och mål efter deras ålder. Att misslyckas ofta är inte bra för självkänslan. Det är å andra sidan inte heller bra att ha för låga förväntningar på barnet. Försök balansera dina förväntningar i förhållande till barnets ålder och egen utveckling. Tillhörighet

Visa stolthet över familjens traditioner, bakgrund eller etniska härkomst. Utrymme Uppmuntra barnet att försöka på egen hand. Barnets motivation kvävs om du hela tiden hänger över det, ger råd och assistans utan att det efterfrågas. Då kan barnet vänja sig vid att du löser alla problem och konflikter istället för att själv försöka. Förutom att motivationen försvinner så försvinner också glädjen och självförtroendet över att ha lyckats på egen hand. Lär barnet att det inte behöver vara perfekt. Låt det få göra misstag och ta lärdom av dem. Låt barnet få ta beslut Det är nödvändigt att tidigt lära barnet att ta beslut - det utvecklar ansvar. Valen måste dock vara begränsade och anpassade för barnets ålder. Om du frågar vad barnet vill äta till middag blir nog svaret pannkakor med glass och saft. Ge istället barnet två alternativ att välja mellan. Stödj intressen Uppmuntra barnet att utveckla intressen eller en hobby. Det ger barnet en känsla av oberoende, självständighet och något att vara stolt över. Låt barnet få känna sig viktigt Barn känner sig viktiga om de kan hjälp till hemma. Att du låter barnet hjälpa till betyder också att du litar på det. Ge barnet uppgifter som det kan klara av. Låt det få ta tid Små barn är nybörjare på många saker. Därför är det inte så konstigt att det ofta tar lång tid för dem att genomföra dem. Ha tålamod och ta inte över bara för att du tycker att barnet gör en sak för långsamt. Om ni har tider att passa, försök att påbörja saker i god tid. Om du har bråttom kan ett annat tips vara att göra det hela till en tävling: Låt oss se vem som först får på sig skorna. Låt barnet vara unikt Försök att inte jämföra barnet med syskon, vänner eller dig själv som barn. Tona ned konkurrens. Fokusera på vad barnet har istället för vad det inte har. Undvik även kommentarer som du är vackrare än alla andra eller du ritar mycket bättre än alla dina kompisar. Det kan kännas svårt att leva upp till en sådan glorifierad bild av sig själv. Och de som verkligen tror på det kan bli odrägligt arroganta. Var konsekvent

Om du en dag säger att barnet ska sitta vid bordet när det äter kan du inte nästa dag tillåta att det ligger i soffan och äter. Det är förvirrande för barnet. Att veta vad som förväntas och vad som är tillåtet inger trygghet och säkerhet. Efter en konflikt Efter en konflikt bör man sätta sig ned med barnet i knäet och berätta vad som hände och varför man grälade. Genom konflikter kan man också lära sig mycket, bland annat om olikheter. Om konflikten löstes på ett bra vis kan alla partner ha lärt sig något. Avsluta aldrig en konflikt med isande tystnad. Var sparsam med förbuden Ett barn som hela tiden blir tillsagt att saker är farliga eller förbjudna kan hämmas i sin utveckling. Se istället till att hemmet är barnsäkrat eller att trädgården är säker så att barnet kan utforska miljön på egen hand utan risk för att skada sig. Hjälp barnet att förstå sina känslor Prata om barnets känslor och ge dem namn. Om barnet kan förstå sina känslor är det större chans att det kan hantera svåra stunder. Bra självkänsla kommer inte över en dag. Den byggs steg för steg under lång tid. Självkänslan påverkas livet igenom och kan förändras. För att inte försvaga barnets självkänsla bör du undvika att: ha för höga eller för låga förväntningar skrika eller kritisera barnet inför andra kritisera barnet oftare än du ger det beröm och uppskattning kalla det nedvärderande ord som lat, klumpig, långsam och dum kalla barnet misslyckat efter ett misstag överbeskydda eller inte bry dig om barnet. Det kommer tillfällen då gnäll och skrik gör att man helt kan tappa fattningen som förälder och vill slå näven i bordet eller daska till barnet. Använd då den beprövade tekniken att räkna till 10 eller gå till ett annat rum tills du har lugnat ner dig. Att slå eller skada barnet är maktmissbruk och det kan få livslånga konsekvenser, både fysiskt och psykiskt. Dessutom är det förbjudet. Sök hjälp om har problem att hantera situationen. Artikeln är granskad och godkänd av: Birgitta Klang, leg. barnsjuksköterska